4 FÖRVARING 4.1 Ansvar 4.2 Läkemedelsförråd Nycklar/ e

Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
4 FÖRVARING
4.1 Ansvar
Ansvaret för förvaring ska framgå av avdelningens/enhetens lokala
instruktion för läkemedelshantering. På varje avdelning/enhet ska finnas
av avdelningschef utsedd sjuksköterska med huvudansvar för ett antal
arbetsuppgifter, som berör såväl rekvisition som förvaring av läkemedel,
se kap 1.4 ”Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet”. På
enheter som har läkemedelsservice ansvarar sjukhusapoteket enligt
överenskommelse för vissa delar av dessa arbetsuppgifter, se kap 1.8
Farmacevtiskt ansvar och kap 3.1.2 Läkemedelsservice.
Sjuksköterska med
ansvar för
läkemedelsförrådet
Läkemedel och eventuella rekvisitions- och receptblanketter ska
förvaras inlåsta.
Avdelningschef eller motsvarande ansvarar för behörigheter och etjänstekort/nycklar till läkemedelsförråd. Endast sjuksköterska eller
motsvarande, som dagligen iordningställer/administrerar läkemedelsdoser, får ges behörighet till läkemedelsförrådet. Kontrollen av antalet
nycklar/e-tjänstekort behörigheter till läkemedelsförrådet, liksom
förvaringen av dessa, måste ske på ett säkert sätt. Stor restriktivitet med
antalet nycklar/behörigheter ska iakttas. Om e-tjänstekort/nyckel
förkommer ska e-tjänstekort spärras eller låset bytas omedelbart.
Nycklar/
e-tjänstekort
På enheter med läkemedelsservice har personal från sjukhusapoteket
efter överenskommelse med avdelningschefen rätt att kvittera ut nyckel
eller ansluta e-tjänstekort.
Mall för ovan beskrivna ansvarsområden/arbetsuppgifter finns att tillgå
på Läkemedelscentrums hemsida, ”Mall - lokal instruktion för
läkemedelshantering”.
4.2 Läkemedelsförråd
Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt
förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning.
Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga.
SOSFS 2000:1 med ändringar, 6 kap 1§
Läkemedelsförråd bör vara placerade centralt på enheten och att så
arbetet kan utföras ostört. Läkemedelsförrådets storlek skall vara
anpassat till verksamhetens omfattning. God belysning, tillfredsställande
temperaturförhållanden/ventilation samt lämplig arbetsyta ska finnas.
Säkerhetsaspekter ska beaktas. Det bästa alternativet är särskilda
läkemedelsrum.
29
Lokaler
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
Läkemedel lagerhålles på avdelning/enhet i läkemedelsförråd och detta
kan ske enligt följande alternativ:
a) Läkemedelsrum
Läkemedelsrum
I detta finns t.ex. öppna hyllor, kylskåp, låst skåp för narkotika samt
plats för vätskevagn/infusionsvätskor (högst 2 veckors förbrukning),
sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av
patientdos. Fördelar med detta är:

att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet

att arbetet kan utföras ostört
b) Läkemedelsskåp/läkemedelskylskåp
Läkemedelsskåp/
Läkemedelskylskåp
Läkemedelsvagn
Läkemedelsskåp och/eller läkemedelkylskåp, vid behov kompletterat med
låsbart förvaringsutrymme för vätskor
(infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar
för huddesinfektion).
c) Läkemedelsvagnar
Läkemedelsvagnar betraktas som förråd.
De ska vara låsta och förvaras
betryggande när de inte direkt används.
Läkemedel som inte ingår i avdelningens
bassortiment placeras aldrig på hyllor i
läkemedelsrum eller i läkemedelsskåp,
utan de placeras direkt i
läkemedelsvagnen alternativt i avsedd
box i läkemedelsrummet på enheter med
30
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
läkemedelsservice. Detta är mest kostnadseffektivt. Lådorna i vagnen är
normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste
läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor och
andra doseringshjälpmedel. Hela förpackningar med kontrolläkemedel
ska inte förvaras i läkemedelsvagn.
d)
Vätskevagn
Vätskevagnar är speciella vagnar, som
innehåller infusions- och spolvätskor.
Byte av vagn sker med jämna mellanrum,
varvid full vagn levereras och den tömda
vagnen går i retur. Sjukhusapoteket går
igenom och kompletterar vagnen efter en
vätskevagnslista som är en stående
beställning, som gjorts upp med
avdelningen/enheten. Systemet innebär att
man på avdelningen inte behöver beställa
själv samt slipper tomemballage och tunga
lyft. Vagnen ska förvaras betryggande,
t.ex. i läkemedelsrum.
Vätskevagn
Basförråd av sprutor och kanyler ska vara låst. Om de ej förvaras i
originalkartong kasseras de efter ett år.
Sprutor och kanyler
Medel för tekniskt bruk (dvs rengöringsmedel, desinfektionslösningar
för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i annat utrymme
än läkemedelsförrådet. På vissa avdelningar, t.ex. barnavdelningar och
psykiatriska avdelningar, bör detta utrymme vara låsbart.
Medel för tekniskt
bruk
På enheter som har tjänsten läkemedelsservice förvaras läkemedel i
ATC-kodsordning (ATC= Anatomic Therapeutic Chemical
classification system). ATC-systemet består av 14 huvudgrupper,
uppdelade på var eller hur läkemedlet verkar. Varje huvudgrupp
motsvaras av en bokstav som är förknippat med det engelska ordet för
gruppen. Varje huvudgrupp delas sedan in i undergrupper på olika
nivåer. Placeringen bör vara på 3-ställig nivå = terapeutisk undergrupp
och varje 3-ställig ATC-kod föregås lämpligen av en ”rubriksetikett”.
Inom den terapeutiska undergruppen placeras läkemedlen i
bokstavsordning.
31
ATC-kodsordning
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
Då läkemedlen placeras i ATC-kodsordning bör man inte ha någon
ytterligare indelning såsom t.ex. indelning efter beredningsform.
Läkemedel kan placeras i ATC-kodsordning även på enheter som inte
har tjänsten läkemedelsservice.
Tre grupper
Bokstavsordning
Ett annat sätt är att förvara läkemedel i tre från varandra skilda grupper
med bokstavsordning inom respektive grupp:
a) Läkemedel för injektion
b) Övriga läkemedel för invärtes bruk
c) Läkemedel för utvärtes bruk
Temperaturmätning
Kylförvaring
I utrymmen där läkemedel förvaras ska temperaturen kontrolleras och
dokumenteras regelbundet. En rekommendation från Läkemedelsverket
är att kontrollera och dokumentera temperatur i kylskåp dagligen, även
för kylskåp med larm, och rumstemperatur en gång per vecka. Min- och
max temperatur bör anges. Hur kontroll och dokumentation sker liksom
eventuella åtgärder vid avvikelser från rekommenderad temperatur och
eventuell kalibrering av termometer ska dokumenteras enligt lokala
rutiner för läkemedelshantering. Lämpligen anslås ”Protokoll för
temperaturkontroll” i läkemedelsförrådet, finns att tillgå på
Läkemedelscentrums hemsida.
Vissa läkemedel kräver kylförvaring (+2 – +8 °C) och det är angivet på
förpackningen. Avfrostning av kylskåpet ska göras vid behov.
Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet och i
kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t.ex.
vacciner). Då en läkemedelsförpackning tas från kylskåp för förvaring i
rumstemperatur förkortas användningstiden. Förpackningen bör då
märkas med datum för sista användningsdag enligt lokal rutin.
Läkemedel, som ska förvaras svalt (+8o - +15o), förvaras vanligen i
kylskåp. Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur (+15o +25o), men observera att hållbarhetstiden då förkortas.
Rumstemperatur
Akutväskor
Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur kan få förändrad
effekt vid förvaring under +15○. Exempelvis kan det uppstå utfällning av
substanser i lösningar (Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur, inj m.fl.) eller
ge partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om
läkemedlen placeras i kylskåp. Andra följder vid förvaring i för låg
temperatur är att dosaerosoler inte fungerar och lösningar blir för
trögflytande.
I akutväskor/läkemedelsbox förvaras ibland läkemedel som kräver kall
eller sval förvaring. Sjukhusapoteket kan ge direktiv om hållbarheten i
rumstemperatur.
32
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste
vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa
läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för
läkemedelshantering.
Förvaring utanför
förrådet
SOSFS 2000:1 med ändringar, 6 kap 2§
Vid patientens säng kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som
patienten är väl förtrogen med och själv får inta. Dessa bör vara inlåsta.
Se ”Eget läkemedelsansvar” i kap 6.3 Perorala läkemedel
I vårdsalen
Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning så att läkemedlets
namn, styrka, batchnummer samt hållbarhetsuppgifter framgår.
Överflyttning till annan förpackning är inte tillåten.
Originalförpackning
Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som
information till läkare. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får
ej användas för behandling av patient (LVFS 2009:6).
Läkemedelsprov
4.3 Skötselanvisningar för läkemedelsförråd
Genomgång av läkemedelsförrådet bör ske en gång i månaden.
Översynsdatum och verkställande sjuksköterskas signum antecknas på
protokoll som anslås i läkemedelsförrådet, se ”Protokoll för skötsel av
läkemedelsförråd” på Läkemedelscentrums hemsida. Det ska framgå i
den lokala instruktionen hur detta ska ske. Syftet med genomgången är
framförallt att:

Läkemedel ska vara i fullgott skick

Läkemedel ska vara överskådligt ordnade

Läkemedel ska vara avsedda att användas inom rimlig tid
En enkel rutin för skötsel av läkemedelsförråd kan vara att kontrollera
följande:

Kylskåp: Avfrostat, rätt temp (+2 - +8 )

Rumstempratur: Rätt temp (+15o - +25o)

Brutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat
utgångsdatum/användningstid

Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat
utgångsdatum

Fel på läkemedel: Om man hittar t.ex. fällning, missfärgning
eller dylikt, reklamera läkemedlet genom att skicka det
tillsammans med en reklamationsblankett till sjukhusapoteket
(se nedan)

Kontrollera indragningsskrivelser: Ansvarig för förrådet
signerar
o
33
o
Översyn
Rutin för skötsel av
läkemedelsförråd
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
På avdelningar/mottagningar som har tjänsten läkemedelsservice sköter
sjukhusapoteket hållbarhetskontroll av läkemedel i bassortimentet och
kasserar läkemedel som inte längre ska/bör användas. Observera att
avdelningen/enheten själva ansvarar för hållbarhetskontroll av
läkemedel som förvaras utanför läkemedelsförrådet och läkemedel som
inte ingår i bassortimentet.
Kreditering
Avdelningen/enheten kan i vissa fall få returnerade förpackningar
krediterade om:

Retur sker omgående, senast inom en vecka

Varan har förvarats i rumstemperatur 15-25°C. Att så har skett
ska kunna uppvisas vid förfrågan.

Varan är oöppnad och av bibehållen kvalitet

Varan är inte kyl- eller frysvara

Apoteket har varan i lager
Blankett fylls i av ansvarig sjuksköterska/motsvarande och bifogas
tillsammans med returnerad förpackning. Blanketten, ”Retur av
läkemedel/handelsvaror” finns att hämta på Läkemedelscentrums
hemsida.
Reklamation
Upptäcks något fel på ett läkemedel (t.ex. fällning, missfärgning) ska
förpackningen sändas tillbaka till sjukhusapoteket för kostnadsfritt
utbyte. Detta är nödvändigt för att felkällan ska kunna spåras hos
tillverkaren. Önskemål, synpunkter och förslag på förbättring av en
produkts utförande, utformning av förpackning/etikett etc. bör också
lämnas i form av en reklamation till sjukhusapoteket. Blanketten "Retur
av läkemedel/handelsvaror" fylls i av ansvarig
sjuksköterska/motsvarande och bifogas tillsammans med returnerad
förpackning. Vid en reklamation markeras ruta märkt ”reklamation” och
en motivering till reklamationen lämnas på blanketten.
Sjukhusapoteket vidarerapporterar alla reklamationer till ett
rikstäckande system och härigenom fås en kontinuerlig bevakning av
felfrekvens och feltyp för olika produkter.
Upphört
godkännande
Indragning
Avdelningarna/enheterna får via sjukhusapoteket meddelande om
viktigare läkemedel där godkännandet upphört. Om några av dessa finns
på avdelningen/enheten, ska de sorteras ut och returneras.
En indragning innebär att ett läkemedel tas bort från marknaden t.ex. om
det bedöms kunna skada användaren. Indragningar klassificeras efter
allvarlighetsgrad enligt det system som gäller inom EU. Klass I är den
allvarligaste graden och klass III är den minst allvarliga. Mer
information om indragningar finns på Läkemedelsverkets hemsida.
Vid en indragning meddelas avdelningen/enheten via särskilda
indragningsblanketter. Om läkemedlet finns på enheten ska det
omedelbart plockas bort och returneras till sjukhusapoteket.
34
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
4.4 Kassation av läkemedel
Huvudregel är att kasserade läkemedel av säkerhets- och miljöskäl ska
returneras till sjukhusapoteket. Sjukhusapoteket packar läkemedlen i
plomberade kartonger, som enligt särskilda rutiner sänds till
förbränningsanläggningar för destruktion.
Med kasserade läkemedel avses följande:

Tabletter, lösa eller blisterkartor med kvarvarande tabletter

Salvtuber

Glas- eller plastflaskor med flytande läkemedel

Injektionssprutor med kvarvarande läkemedel

Infusionslösningar med läkemedelstillsatser

Plåsterberedningar
Emballage och transport av kasserade läkemedel till
sjukhusapoteket:

Tabletter, kapslar, blisterkartor, salvtuber, ögondroppsflaskor
och liknande läggs i genomskinlig plastpåse, som märks med
etikett ”Kasserade läkemedel”. Etikett kan beställas från
varuförsörjningen.

Flytande läkemedel i originalförpackning försluts och läggs i
plastpåse enligt ovan, tillsammans med absorberande material
vid risk för läckage.

Sprutor med kvarvarande läkemedel försluts med sprutpropp
och läggs i plastpåse enl. ovan (kanyler sorteras bort som
skärande/stickande avfall).

Små volymer flytande läkemedel kan samlas i burk/flaska
(max 1000 ml). Väl försluten burk läggs i plastpåse enligt ovan.

Infusionsvätskor med läkemedelstillsats emballeras i plastpåse,
tillsammans med absorberande material, så att läckage inte kan
ske. Infusionsaggregatet ska sitta kvar.

Plastpåsar med läkemedelsrester läggs i sjukhusapotekslåda och
skickas till sjukhusapoteket med transportör.

Lådan ska plomberas.

Blankett med information om varifrån lådan skickas ska läggas i
lådan och sändas med läkemedelsresterna, blanketten finns på
Läkemedelscentrums hemsida.

Lådan ska skickas omärkt!!
35
Huvudregel
kassation
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
För narkotika gäller följande:

Av säkerhetsskäl ska större mängd kasserad narkotika inte
samlas på avdelningen/enheten.

Kasserad narkotika sänds till sjukhusapoteket tillsammans med
andra kasserade läkemedel men ska först avidentifieras så
mycket som möjligt.
Destruktion av narkotika ska dokumenteras i förbrukningsjournalen (se
kap 4.6 Narkotikakontroll).
Detta får inte sändas till sjukhusapoteket. Sorteras enligt regionens
upprättade källsorteringsanvisningar (intranät):

Ytterförpackningar, t.ex. kartonger till blisterkartor

Tomma läkemedelsförpackningar, även tömda infusionspåsar

Infusionspåsar eller infusionsflaskor innehållande rena koksalt-,
glukos- eller näringslösningar

Skärande/stickande avfall

Smittförande avfall

Farligt avfall
För läkemedel med bestående toxisk effekt (ffa antibiotika) gäller
följande:
Det är viktigt att avfallet förvaras så att avdunstning och damm inte
kommer ut i rumsluften d v s det ska förvaras så slutet som möjligt.
Alla läkemedelsrester, inklusive påsar och glasflaskor med stora
mängder kvarvarande antibiotika återlämnas till sjukhusapoteket.
Övrigt antibiotikaavfall t.ex. använda infusionspåsar, glasampuller,
glasflaskor, sprutor, tussar, underlägg och handskar som kommit i
kontakt med antibiotika läggs i en plastpåse i pappkartong med
innersäck/låda i hårdplast. Märk kartongen med etikett ” cytostatika- och
antibiotikaavfall” eller likvärdig etikett enligt rutin.
För cytostatika hänvisas till utarbetade instruktioner från Onkologiska
kliniken, ”Hanteringsanvisningar för cytostatika”
4.5 Användningstider och hållbarhet
För att underlätta bedömningen av användningstider finns en lathund
utarbetad. Med användningstid menas den tid från det att förpackningen
bryts tills dess att den sista dosen tagits ut och patienten erhållit
läkemedlet. Tiderna gäller under förutsättning att uttag sker aseptiskt
och att innehållet inte har förändrats synligt. Vid speciella
sjukdomstillstånd kan kortare användningstider behövas.
36
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
Användningstider för läkemedel i bruten förpackning
Dessa tider gäller om ej annat anges av tillverkaren eller sjukhusapoteket. Tidpunkten för brytande ska anges på förpackningen.
Förteckningen är baserad på användningstider angivna i Svensk
läkemedelsstandard (SLS).
Användningstider för läkemedel i bruten förpackning
Dessa tider gäller om ej annat anges av tillverkaren eller sjukhusapoteket. Tidpunkten för brytande ska anges på
förpackningen. Förteckningen är baserad på användningstider angivna i Svensk läkemedelsstandard (SLS).
Infusionsläkemedel
Infusionsvätskor
Infusionsvätskor med tillsats
Infusionskoncentrat
Infusionsvätskor m tillsats (t.ex. TPN), beredda på
sjukhusapoteket
Högst 12 tim
Högst 12 tim efter tillredning
Högst 12 tim i rumstemp
Kylförvaring fram till användning
därefter högst 12 tim
Injektionsläkemedel
Ampuller
Kortikosteroidberedningar för intraartikulär injektion
och periartikulär eller injektion i senfäste
Uppdragna sprutor
Okonserverade injektionsvätskor
Engångsbruk
Engångsbruk
Högst 12 tim
Högst 12 tim i rumstemp eller
24 tim vid kylförvaring
Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare till:
a) flera patienter
b) enskild patient
Högst 1 vecka
Högst 4 veckor
Spolvätskor
Vid operation
Annan användning (renrutin)
Engångsbruk
Högst 24 tim
Ögondroppar och
ögonsalvor
Vid operation eller i skadat öga
Konserverade till:
a) flera patienter
b) enskild patient
Okonserverade till enskild patient
Engångsbruk
Örondroppar
Vid operation eller vid skadad trumhinna
Engångsbruk
Salvor/krämer
Sterila salvor till stora öppna sår eller allvarligt skadad
hud
Icke sterila salvor, konserverade
Som för ögonsalvor
Övrigt
Högst 1 vecka
Högst 4 veckor
Engångsbruk
Högst 6 månader
Desinfektionsmedel till flera patienter
a) alkoholbaserade (t.ex. Klorhexidinsprit, M-sprit)
b) vattenbaserade
Högst 1 månad
Högst 1 vecka
Näsdroppar/nässpray (endast till en patient)
En period, okons högst 10 dagar
Flytande läkemedel för in- eller utvärtes bruk:
a) konserverade
b) okonserverade
Högst 6 månader
Högst 1 vecka vid kylförvaring
OBS! Brytningsdatum ska antecknas på etiketten på alla flytande eller
salvliknande läkemedel, eftersom dessa bara används i 6 månader som
längst.
37
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
Patientnamn
Hållbarhet
Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna
flerdosförpackningar (alltid salvor/puder för trycksårsprofylax samt
näsdroppar; vanligen öron- och ögondroppar samt sterila salvor).
Användningstiderna är begränsade dels av bakteriologiska skäl (jfr
Svensk läkemedelsstandard), och dels av kemiska skäl såsom
nedbrytning vid kontakt med syre, koldioxid eller fuktighet. Den
bakteriologiska hållbarheten är begränsad även hos konserverade
läkemedel, eftersom konserveringsmedel har varierande effekt mot olika
mikroorganismer. Den kemiska hållbarheten som anges av tillverkaren
är ibland kortare än den bakteriologiska (t.ex. för vitaminlösningar) och
avgör då användningstiden. Användningssättet (t.ex. operation) kan
också motivera en kortare användningstid.
4.6 Narkotikakontroll
Verksamhetschefen ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt
fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet.
Särskild vikt ska läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för
narkotiska läkemedel.
Rutin
narkotikakontroll
En rutin för hantering, inventering och kontroll av narkotika ska finnas i
den lokala instruktionen och den ska beskriva:
1. Hur förbrukningsjournal förs över narkotika förteckning II-III
och förteckning IV-V
2. Hur ofta narkotikakontrollen sker och hur detta dokumenteras
samt vilka åtgärder som ska vidtas när fel/brist upptäcks
3. Hur kassation av narkotiska läkemedel sker
4. Hur och till vem avvikelserapportering sker
Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kap
Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken (LB).
Förbrukningsjournal
för narkotika
Narkotikaförbrukningen ska föras in i en särskild journal för varje
preparat och för alla beredningsformer inklusive beredda läkemedel från
sjukhusapoteket t.ex. ”smärtpåsar”. Fulltecknat häfte sparas minst ett år
efter sista anteckningen.
38
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
Exempel: avser Morfin ampuller 10 mg/ml, 10x1 ml
All kassation av narkotika ska journalföras i narkotika förbrukningsjournalen. Kontrasignering vid kassation är en bra och säker rutin, då
större mängder kasseras är detta ett krav.
Kassation av
narkotika
Kasserad narkotika sänds till sjukhusapoteket tillsammans med andra
kasserade läkemedel men ska först avidentifieras så mycket som möjligt
(t.ex. trycka ut tabletter bland övriga lösa tabletter, ta bort
ytterförpackningen). Se kap 4.4 Kassation av läkemedel.
Beträffande lån mellan avdelningar, se kap 3.1.3. En säker rutin är att
både utlånande och inlånande avdelning/enhet kontrasignerar varandras
förbrukningsjournaler.
På varje avdelning/enhet ska finnas en av avdelningschef utsedd
sjuksköterska ansvarig för att kontrollera narkotikaförbrukningen.
Inventering och kontroll av narkotika ska utföras av annan behörig
hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och
förvaring av läkemedel. Kontrollansvarig sjuksköterska jämför
rekvisitioner, innehållet i förrådet inklusive läkemedelsvagn samt
förbrukningsjournaler minst en gång per månad. Utförda kontroller
antecknas i narkotikaförbrukningsjournalen.
Om en avdelning/enhet stängs för en kortare eller längre tid måste
ansvariga se till att narkotika och nycklarna till läkemedelsförråden
förvaras på ett betryggande sätt så att ej obehöriga kommer åt detta. En
annan möjlighet är att spärra e-tjänstekort eller lås för en begränsad tid.
39
Lån av narkotika
Sjuksköterska med
ansvar för kontroll
av narkotika
Stängning
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
4.7 Medicinska gaser
Medicinska gaser är läkemedel. Det innebär bl.a. att:

Medicinska gaser ska förvaras oåtkomliga för obehöriga och
regelbundet kontrolleras avseende förvaringssätt och hållbarhet.

Oxygenbehandling ska alltid ordineras av läkare som också
anger behandlingstid och mängd. Doseringsanordningen på
apparaturen måste vara sådan, att gasflödet i liter per minut kan
avläsas. Medicinska gaser ska dokumenteras i
läkemedelsjournalen.

Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet svarar för att
avdelningens gasflaskor inte har överskridit användningstid.

Medicinska gaser ska liksom läkemedelsförrådet
kvalitetsgranskas av farmacevt.
Rutiner för oxygenbehandling finns i ”Vårdhandboken”.
På Läkemedelscentrums hemsida finns även häftet ”Vad du bör veta om
gas på sjukhus” (utgivet av AGA).
Gaskommitté
Central gasanläggning kontrolleras av gaskommitté/gasansvarig på
sjukhuset. Säkerhetsföreskrifter för centrala gasanläggningar på USÖ,
Karlskoga och Lindesbergs lasarett finns framtagna.
Gasflaskor för medicinskt bruk är vitmålade och har på den översta
delen en fastställd färg som markerar innehållet. De vanligaste
medicinska gaserna är oxygen (vit), lustgas (blå) och blandningar därav,
ex andningsluft (vit/svart).
Hållbarhet
Förvaring
På flaskan finns etiketter, där det bl.a. framgår gassort, fyllningsdatum,
och uppgift om sista förbrukningsdatum. Flaskor med oläslig etikett ska
reklameras och returneras.
Gasflaskor ska alltid förvaras fastkedjade vid vägg eller på avsedd kärra
i välventilerade utrymmen. I rummet får inte lagras fett eller oljor, ej
heller absorberande material som t.ex. textilier. Fylld gasflaska får inte
utsättas för onormal uppvärmning. Varningsskylt för gasflaskor ska
finnas på både dörren till förvaringsutrymmet och entrén till
vårdenheten. Öppen eld får ej förekomma där oxygenbehandling pågår.
På varje enhet där gasflaskor används bör det i den lokala instruktionen
för läkemedelshantering dokumenteras antal gasflaskor och var de
förvaras. Instruktioner för den praktiska hanteringen av gaser på enheten
bör också finnas lättillgängliga.
40
Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01
Behovet av behandling med aktiv befuktning bedöms individuellt hos
varje patient. Behandlingen bör övervägas för följande patientgrupper:
Befuktning
• Patienter som vårdats i respirator.
• Patienter med svårmobiliserat sekret.
• Patienter som behandlas med höga syrgasflöden (3-4 liter/minut).
• Patienter som besväras av torra luftvägar.
• Patienter vars egna befuktningssystem (övre luftvägarna) har kopplats
förbi med t.ex. trackealtub.
Rökning och öppen eld får inte förekomma i rum där oxygenbehandling
ges. Fett som kommer i kontakt med oxygen vid högt tryck på
exempelvis gasflaskor, kan självantända och brinna explosionsartat.
Därför måste utrustning och verktyg som används vid oxygenbehandling
vara fria från fett (till exempel smörjolja). Smörj heller inte in händerna
omedelbart innan utrustningen hanteras.
41
Säkerhet