HUR FUNGERAR DET?
Rapport om granskning av NO-undervisningen i
Hanings skolor år 6 - 9
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Förord.................................................................................................................................. 1
1. Bakgrund......................................................................................................................... 2
2. Sammanfattning .............................................................................................................. 2
3.1 Genomförande........................................................................................................... 5
3.2 Metoder vid kartläggning.......................................................................................... 5
4. Styrdokument.................................................................................................................. 6
4.1 Nationella styrdokument........................................................................................... 6
4.1.1
Läroplanen LPO 94..................................................................................... 6
4.1.2
Kursplaner och betygskriterier.................................................................... 6
4.2 Kommunala styrdokument....................................................................................... 7
4.2.1
Skolplan 2008 - 2011 .................................................................................. 7
4.3 Lokala styrdokument ................................................................................................ 7
4.3.1
Skolornas lokala kursplaner/ kriterier........................................................ 8
5. Organisation.................................................................................................................... 8
5.1
Timplan ............................................................................................................... 8
5.2
Schema – periodläsning ...................................................................................... 9
5.3
Undervisningsform Halv- helklass ..................................................................... 9
5.4
Mötesarena – Ämneskonferens........................................................................... 9
6.1
Lärare ................................................................................................................ 10
6.2
Rektor – Skolledning ........................................................................................ 11
7. Miljö.............................................................................................................................. 12
8. Material och teknik ....................................................................................................... 13
8.1
Läroböcker – häften – papper ........................................................................... 13
8.2
Laborationsmaterial .......................................................................................... 13
8.3
Teknisk utrustning ............................................................................................ 13
9. Resultatuppföljning....................................................................................................... 14
9.1
Skolans prov...................................................................................................... 15
9.2
Nationella prov.................................................................................................. 16
9.3
Betyg ................................................................................................................. 16
9.4
Stöd till elev ...................................................................................................... 16
10. Lärarnas kompetens .................................................................................................... 17
10.1 Skolledares stöd till lärare................................................................................. 18
10.2 Lärares stöd till lärare ....................................................................................... 18
11. Elevers inflytande ....................................................................................................... 18
12. Slutkommentarer......................................................................................................... 19
Referenser ......................................................................................................................... 21
Bilagor............................................................................................................................... 21
Förord
Det skriver Mats
1
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
1. Bakgrund
Denna kartläggningen har initierats av tidigare grundskolechef, Peter Fredriksson.
Nedanstående är citerat ur Tjänstutlåtande GFN 45/2009 och uppdraget att genomföra
kartläggningen gavs till Kersti Hansell och Monica Hjorth von Zeipel.
”Under de senaste åren har en rad åtgärders vidtagits i kommunen för att säkra kvalitén
och måluppfyllelsen i de naturvetenskapliga ämnena i år F-5. Kunskapskontroller har
införts i kemi (2007) och i matematik (2007). Riktad ämnesfortbildning har anordnats för
lärare med undervisningsansvar i naturvetenskapliga ämnen. Underlag för dessa åtgärder
var dels den granskning av verksamheten som gjordes 2005, dels enheternas
måluppfyllelse i de aktuella ämnena. Åtgärderna har resulterat i att undervisningen i de
naturvetenskapliga ämnena blivit mer målstyrd och att fler elever når målen för år 5.
Det förbättringsarbete som påbörjats i år F-5 kan behöva få en fortsättning i år 6-9.
Kontinuitet i elevernas lärande är av största vikt. Eventuella brister i undervisningen i år
6-9 behöver därför åtgärdas. Om inte så sker, kommer de åtgärder som vidtagits i år F-5
endast att ha temporära effekter på elevernas måluppfyllelse. Av det skälet finns det
anledning att se över den aktuella situationen kring undervisningens kvalité i de
naturvetenskapliga ämnena i år 6-9.
Grundskolechefen i år 6-9 har under sina besök på skolorna kunnat konstatera att det
finns brister i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i år 6-9. En jämförelse av
betygen i år 9 styrker detta. Sammanställningen av betygen för kommunens elever i år 9
visar att det är i de naturvetenskapliga ämnena flest elever inte når skolans
uppnåendemål, vilket motsvarar betyget Godkänd. I ämnet kemi var det t.ex. 2008 13,6
% av eleverna som inte uppnådde målen för Godkänd, motsvarande siffra för ämnet fysik
var samma år 13,0 %. En jämförelse över tid visar dessutom att resultaten har försämrats.
År 2007 var det 11,0 % respektive 10,7 % av eleverna som inte uppnådde målen för
betyget Godkänd i kemi respektive fysik.
Det finns således tydliga indikationer på att kvalitén i undervisningen i de
naturvetenskapliga ämnena i år 6-9 behöver stärkas. Innan eventuella åtgärder vidtas bör
dock en mer omfattande kartläggning ske.”
2. Sammanfattning
Vår helhetsbild av hur NO-undervisningen fungerar i Haninge kommuns 6-9 skolor är
dyster. Bilden av skolan startar med den fysiska miljön, som inte är upplyftande. Förutom
att lokalerna är slitna och mörka så är de utformade utifrån ett gammalt tänkande kring
undervisning. Vi upplever inte att elever och lärare får budskapet att utbildning är viktigt.
2
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
De flesta skolor har någon form av NO-rum.
Modern teknik används i mycket liten utsträckning.
De lokala styrdokumenten med kriterier görs ofta av den enskilde läraren utan samarbete
med andra lärare. Det bidrar till att likvärdighet och rättssäkerhet för eleverna kan
ifrågasättas.
Lärare arbetar mestadels utifrån uppnåendemålen som visar lägstanivån för vad som är
godkänt. Det innebär att elever och lärare har låg ambitionsnivå. Många elever nöjer sig
med godkänt. Ett mer fokuserat arbete kring strävansmålen bidrar till att fler elever
utvecklar fler förmågor och får därmed högre betyg.
Många hårt arbetande engagerade lärare lägger fokus på ”fel” saker. En hel del tid läggs
på att hålla ordning i klassrummet. En del tid går åt till att göra sådant som eleverna
tycker är roligt, men är inte kopplat till de nationella målen.
Olika saker bidrar till att elevernas tid ”går bort”. (se rapporten)
Flexibiliteten i arbetstidsavtalet för lärare tas inte till vara.
Samtliga skolor utom en läser NO-ämnen var för sig i perioder. Ämnesintegrering
förekommer sällan trots att läroplanen säger att teman ska utgå från elevernas vardag.
En del skolor har laborationer i helklass. Andra har laborationer i halvklasser. Någon
skola har lärare som inte har några laborationer alls utan läraren demonstrerar för
eleverna.
Ämneskonferenserna användes i liten utsträckning till att arbeta kring undervisningen och
ämnet. De användes till beställning av material eller till att hålla ordning på institutionen.
Ledarskapet för ämneskonferenserna alterneras oftast mellan lärarna istället för att ledas
av någon ämneskunnig, didaktiskt skicklig lärare med tid avsatt till detta.
Skolledare deltog sällan eller aldrig i ämneskonferenser med något undantag.
Några få lärare hade mycket gott ledarskap i klassrummet med tydlig struktur för arbetet.
Flera lärare hade bristande ledarskap och ingen struktur lektionsarbetet.
Många lärare känner sig ensamma och stressade i arbetet.
Många rektorer är medvetna om bristerna men känner sig kluvna och ambivalenta i sina
prioriteringar. Ingen rektor hade regelbundna besök hos sina lärare med uppföljning.
Många rektorer upplevde det svårt att diskutera resultat utifrån varje klass och deras
lärares betygssättning.
3
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Många lärare upplevde det svårt att hinna med regelbunden personlig uppföljning och
återkoppling med varje elev utöver utvecklingssamtalen.
Många lärare gjorde sina egna prov utifrån sina egna utformade kriterier. Likvärdigheten
i kommunen kan då ifrågasättas.
Nationella prov upplevs av flera lärare som en pålaga istället för ett stöd i bedömningen.
Nationella prov är ett styrinstrument i sig.
Att jämföra betyg på kommunnivå är inte relevant eftersom likvärdigheten är bristande.
Samtliga skolor erbjuder elever stöd i någon form, men de flesta inriktar sig på
kärnämnen, svenska, matematik och engelska. Det innebär att eleverna får ha självstudier
då de inte nått målen i andra ämnen.
Samtliga rektorer har svårt att rekrytera NO-lärare med rätt ämneskompetens. Lärare som
är utbildade i exempelvis fysik och kemi får också ofta undervisa i biologi och omvänt.
Många rektorer väljer att organisera lärarna så att eleverna ska ha så få lärare som möjligt
istället för att organisera dem utifrån kompetens. Det skulle innebära att eleverna får fler
lärare men med rätt kompetens i större utsträckning. Rektorer är ambivalenta inför detta.
Några rektorer anställer hellre en obehörig lärare med gott ledarskap än en ämnesbehörig
lärare som har svårt att hålla strukturer i klassrummet.
Lärare upplever att de får för lite stöd från skolledningen och att de inte heller kan
förvänta sig det.
Elever har inget inflytande över undervisningen, endast över hur de ska redovisa och i
vilken ordning de ska läsa olika teman.
Vi vill framhålla att vi inte lägger någon skuld på skolans personal för de brister vi ser i
verksamheten. De vi ser är effekter av brist på stöd och styrning på alla nivåer i systemet.
3. Uppdrag och syfte
Grund- och förskolenämnden beslutade vid sitt möte i april 2009 att en kartläggning av
undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena på samtliga 6-9 skolor i kommunen,
friskolor inkluderad, ska genomföras. Den ska grundas på lektionsobservationer och på
intervjuer med elever, lärare och skolledare.
I kartläggningen ska ett aktuellt nuläge framgå. Styrkor och svagheter i den befintliga
undervisningen ska också framgå.
4
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Kartläggningen ska också granska hur undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i
år 6-9 kan förbättras. Förslag på åtgärder på såväl enhets- som förvaltningsnivå ska
presenteras. Åtgärder kommer att presenteras senare.
En eventuell kunskapskontroll i ett eller flera naturvetenskapliga ämnen i år 7 ska
beaktas, liksom riktad fortbildning till ansvariga lärare.
Kartläggningen ska genomföras skyndsamt under våren 2009 och presenteras för
nämnden i september samma år.
3.1 Genomförande
Tidpunkten, maj månad, för genomförandet av uppdraget var inte den allra bästa. Flera
skolor hade ingen lärarledd undervisning, utan man arbetade med ”hämta-hem”undervisning inför betygssättning, rättning av nationella prov, friluftsdag eller var på
studiebesök. Samtliga 6-9 skolor i kommunen har kartlagts. Rektorerna har erbjudits
olika tillfällen att välja på inför besöket för kartläggningen. Rektorerna har valt ut
klasserna, som senare observerats. Eleverna, som intervjuats, har valts ut slumpmässigt,
elev 1 och 11 på klasslistan.
Det har varit svårt att få ta del av undervisning i de ämnen, kemi, fysik och biologi, som
räknas in i NO-blocket. De läses under året i perioder. Några skolor kunde därför endast
erbjuda teknik. Teknik är ett eget ämne, som inte ligger i NO-blocket. I något fall gjordes
observationen under en lektion i matematik. Vid en skola genomförde läraren ett prov,
vilket innebar att det inte var meningsfullt att göra en observation i klassrummet.
Varje skola har besökts under en dag. En skola besöktes under två halva dagar. Enligt
rektorerna har lärarna varit förberedda inför besöket. Lärarna har inte alltid delat den
uppfattningen. Lektionsbesök har ställts in i sista minuten, då det visat sig att läraren inte
varit på plats på grund av sjukdom eller varit upptagen av andra arbetsuppgifter.
Trots dessa begränsningar anser vi oss kunna göra en bild av kvalitén på undervisningen i
de naturvetenskapliga ämnena.
3.2 Metoder vid kartläggning
Vi har valt att fokusera på följande områden:
Styrning och stöd.
Hur styr man eller hur blir man styrd? Vilket stöd får man eller vilket stöd ger man. En
väl fungerande organisation styr tydligt och ger också tydligt stöd. Kommunikation sker
kontinuerligt från ledning och ut i organisationen men också lika kontinuerligt tillbaka till
ledningen.
Hur har skolorna skapat sin organisation för att underlätta denna kommunikation?
Vilken strategi har förvaltningen?
5
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Forskarna Argyris och Schön skriver att en organisations förmåga till lärande beror på en
förmåga till handlingskraft i att diagnostisera och ”rätta till” motstånd och hinder till
förändring och att se meningsfullheten i förvirrande, konfliktfyllda och problematiska
situationer 1 . En organisations egen strategi för hur man ska organisera sina interna
mönster och ”forska på sig själv” för att ständigt lära nytt och förändra ingår i de
organisationer som lyckas bäst. 2
Vi har också delat upp våra frågeställningar i tre delar för lärare och elever:
1. Förberedelser, planering
2. Genomförande
3. Efterarbete
För skolledare blir frågorna mer allmänt formulerade kring styrning och stöd.
4. Styrdokument
4.1 Nationella styrdokument
4.1.1 Läroplanen LPO 94
Innehåll:
Skolans värdegrund och uppdrag
Mål och riktlinjer
Normer och värden
Kunskaper
Elevernas ansvar och inflytande
Skola och hem
Övergång och samverkan
Skolan och omvärlden
Bedömning och betyg
Rektors ansvar
4.1.2 Kursplaner och betygskriterier
Detta styrdokument innehåller för varje ämne:
Kursplan
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Mål att sträva mot
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret
1
2
Argyris Schön 1996:34
Argyris Schön 1996:33
6
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Bedömning
Bedömningens inriktning
Kriterier för betyget Väl godkänd
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
4.2 Kommunala styrdokument
4.2.1 Skolplan 2008 - 2011
Samtliga sju punkter i strategi för skolutveckling i Haninge kommun omfattas av vår
kartläggning:
Ett nytt förhållningssätt
Förbättrad målstyrning
Enhetliga strukturer
Uppföljning av kunskapsutvecklingen
Anpassning av arbetssätt
Förstärkt pedagogisk ledning
Barns och elevers inflytande
4.3 Lokala styrdokument
Varje skola ska göra sin tolkning av de strävansmål och uppnåendemål som finns i de
nationella kursplanerna. Syftet är att utifrån skolans lokala perspektiv prioritera vissa
målområden som samtidigt inryms i de övergripande målen. I mål att sträva mot för de
naturorienterade ämnena ingår uttryck som:
Tilltror och utvecklar sin förmåga…
Utvecklar insikten att…
Utvecklar sin förmåga att...
Utvecklar kunskap om…
Utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till…
Det innebär att lärares arbete, tillsammans med sina kollegor i första hand och eleverna i
andra hand, ska innehålla diskussioner kring hur eleverna kan nå och visa dessa
förmågor, insikter och kunskaper.
Uppnåendemålen visar den lägsta nivån som alla elever har rätt att nå.
Strävansmålen visar den önskvärda nivån.
Har lärare använt sig av uppnåendemålen som inriktning på sitt arbete istället för
strävansmålen? Vi noterade att ambitionsnivån var låg hos många elever men också hos
lärare. Om en lärare arbetar medvetet mot strävansmålen som inte bara innehåller fakta
och beskrivningar utan också förmågor så får man fler elever som strävar högre och
därmed fler som når både G-nivån och högre.
7
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Många elever nöjer sig med att få betyget godkänt. Vad som är därutöver betraktas som
”överkurs”. Om denna erfarenhet är riktig så kan det bidra till att Haninge ligger lägre
med sina resultat än vad som är relevant utifrån vad eleverna skulle kunna lära sig.
Mikael Alexandersson 3 , professor vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs
universitet, skriver om läraruppdraget utifrån LPO 94 att:
”Lärare är ett i allra högsta grad kollektivt yrke och det genuina samtalet arbetskamrater
emellan är helt centralt. Läraruppdraget är något man skapar och klarar av ihop, och
något som är baserat på intellektuell skärpa och filosofisk medvetenhet på ett annat sätt,
och betydligt mera uttalat, sätt än idag. Framtidens lärare arbetar med kunskapsbildning
och medvetandefrågor: hur människor lär och utvecklas.
Framtidens lärare har definierat sitt samhällsuppdrag och identifierat sitt eget
kunskapskapital: vad eleverna ska lära sig och vilka värden som ska överföras, och
varför.
Framtidens lärare ser skolans betydelse som en social och kulturell mötesplats och har
strategier för att hantera den.”
4.3.1 Skolornas lokala kursplaner/ kriterier
Skolorna i Haninge har helt olika kriterier för elevernas arbete och de har också arbetat
olika länge med att ta fram dem. Många lärare har arbetet fram kriterier på egen hand.
De flesta skolor, med Lyckebyskolan som undantag, har inget systematiskt arbete kring
kursplaner och kriterier. Detta gäller både tolkning av målen och nedbrytning av målen
till lägre årskurser. Det bidrar i sin tur till att lärare lägger ner mycket eget arbete på att
tolka och förklara mål och kriterier för eleverna utan att ha överblick över likvärdigheten
i kommunen. Bedömningen görs i de flesta fall utifrån de egna uppgjorda kriterierna med
bristande likvärdighet som följd.
Som en konsekvens av detta kan man ifrågasätta rättsäkerheten då det gäller
betygsättning av hur eleverna uppnått de nationella målen i årskurs nio.
5. Organisation
5.1
Timplan
I syfte att säkerställa alla elevers rätt till 6665 timmars undervisning under skolår 1-9 ,
vilket grundskolans timplan föreskriver, har en anpassning av fördelningen mellan skolår
1-5 respektive skolår 6-9 genomförts. Den nya fördelningen ska träda i kraft ht 2009.
Några skolor har sina timplaner i NO-ämnena samordnade med f-5 skolor i ett skolår 1 –
9 perspektiv. Några 6 -9 skolor har haft för lite tid utlagd för eleverna i dessa ämnen.
Inför höstterminen kommer justeringar i fördelningen att göras. Alla elever i Haninge
kommun har därför hittills inte tillförsäkrats den undervisningstid, som de har rätt till.
Många olika faktorer stal tid från elevernas lektioner:
3
Ur Skolportens skrift ”Större än du nånsin tror”
8
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
•
•
•
•
•
•
5.2
En del lärare kom sent
Många elever kom sent
Lärare hade kort tid för att förflytta sig mellan lektioner så att de avslutade
lektionen tidigare.
Lärare upplevde själva att lektionen var för lång och avslutade tidigare.
Ordningsproblem eller bristande ledarskap upptog stor del av lärarens tid.
En del lärares bristande förberedelser
Schema – periodläsning
Samtliga skolor utom en läser varje ämne för sig i olika perioder, alltså först kemi ett
antal veckor, sedan fysik osv. En av skolorna har hittills haft ämnesövergripande kurser
men förändring sker till hösten då de tidigare inte garanterat att eleverna nådde de mål de
har rätt till i alla NO-ämnen.
5.3
Undervisningsform Halv- helklass
En del skolor arbetar i mindre grupp vid laborationer, andra arbetar med hela klassen hela
tiden. Vi noterade att tiden i mindre grupp på flera skolor utnyttjades dåligt. Det som
läraren undervisade om kunde lika gärna göras i större grupper. På skolor där man endast
hade större grupper blev laborationsarbetet lidande eftersom det ansågs svårt att
genomföra.
Förutsättningarna för att arbeta i mindre grupper var skiftande beroende på vilken skola
man arbetade på och vad skolan (rektor?) prioriterat i fördelningen av resurserna.
5.4
Mötesarena – Ämneskonferens
”En förutsättning för att skolan ska kunna genomföra sitt kunskapsuppdrag är att det
finns en förståelse för sambanden mellan mål, kunskapsinnehåll samt bedömning och
betygssättning. Pedagogerna måste ges arenor och tid för att diskutera dessa samband.
De är en viktig och nödvändig grund för att kunna omsätta statliga och lokala
styrdokument till en fungerande praktik. De är också en förutsättning för en så likvärdig
bedömning och betygsättning som möjligt”. 4
”Med utgångspunkt i mål att sträva mot är det skolans uppdrag att utveckla alla elevers
kunskaper så långt som möjligt”. 5
I skolans organisation måste avsättas tid för ämneskonferenser i sådan omfattning att
lärarna får möjlighet att genomföra sitt uppdrag.
4
5
Myndigheten för skolutveckling: Naturorienterande ämnen s.6
Myndigheten för skolutveckling: Naturorienterande ämnen s.7
9
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
”Ämneskonferensen måste, som alla konferenser i skolan, struktureras så att tiden
används effektivt. Konferensen ska ledas av någon med pedagogiskt ledaransvar. Det kan
vara rektor eller den ämneslärare rektor valt att delegera det pedagogiska ledaransvaret
till.
Konferenserna ska dokumenteras. För att rektor ska kunna vidta åtgärder för att höja den
pedagogiska kvalitén i skolan måste regelbundna kontakter hållas med den ansvariga
ämnesläraren så att rektor får en tydlig bild av de enskilda lärarnas arbete.” 6
Vår kartläggning av ämneskonferensen visar att den inte är ett levande forum för
pedagogisk diskussion och fortbildning på de flesta skolor. Såväl innehåll som avsatt tid
för dessa möten varierar mellan skolorna. Rektorer och lärare har i flera fall olika
uppfattningar om hur mycket tid som avsatts för ämneskonferenser samt vad de används
till. Dokumentation av mötena förekommer inte på alla skolor. På någon skola leds
ämneskonferensen av biträdande rektor medan lärarna själva organiserar
ämneskonferensens innehåll på de flesta andra skolor. På en skola, Dalarö, finns endast
en NO-lärare.
Tiden, som avsatts för ämneskonferenser, används sällan till samtal och diskussion kring
ämnets kriterier och bedömning och hur kursplanernas mål ska brytas ner i olika
årskurser. Ämneskonferenserna, som ska säkerställa ämnenas likvärdighet i både
ämnesområden och bedömning, används ofta till planering av inköp eller till arbete på
institutionen för att hålla ordning.
På en del skolor finns ingen ämneskompetent lärare som kan leda konferensen. På några
skolor hade endast 30 min per vecka avsatts för ämneskonferens, vilket resulterade i att
den tiden ofta användes till annat som läraren prioriterade.
Skolledningarna hade mestadels ingen kontroll över arbetet kring ämneskonferenserna
och därmed inte heller över kriterie- och bedömningsarbetet. Flera skolledare var själva
medvetna om detta och uttryckte frustration över det.
6. Ledarskap
6.1
Lärare
Vi såg mycket skiftande undervisning. Flera lektioner var inställda av olika anledningar.
Vi noterade några få lärare med mycket gott ledarskap i klassrummet. De hade en tydlig
inledning med förväntningar på vad lektionen ska nå för mål, ett tydligt genomförande
och ett tydligt avslut, med sammanfattning av vad man uppnått och hur de ska gå vidare
vid nästa tillfälle.
6
Grosin Lennart, Bedömningsinstrument för skolans pedagogiska och sociala klimat ( PESOK) –
Handledning för rektorer s. 7
10
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Vi noterade brister i lärares ledarskap i klassrummet trots att flera lärare spred lust och
energi. Många lärare fick ägna mycket tid till att hålla ordning. Elever kom inte i tid. Det
hände att lärare började om då nya elever kom in. Lärare släppte elever tidigare eftersom
de själva hade en lektion snabbt inpå eller att de själva upplevde att lektionen var för lång
i förhållande till vad de höll på med.
Vi saknade en tydlig struktur för undervisningen, som innebär en tydlig inledning om vad
man ska arbeta med – ett tydligt genomförande med koppling till målen – och en tydlig
avslutning med sammanfattning och hänvisning till vad arbetet ska handla om nästa
lektion.
Eleverna berättade att de mestadels fick skriftliga mål inför varje nytt avsnitt.
Vi såg lektioner där vi var tveksamma till kopplingen till målen.
Exempel: En grupp arbetade med att tillverka en elmotor. Tiden att koppla ihop delarna
till en fungerande motor och förstå hur det hänger ihop tar förhållandevis kort tid.
Eleverna ägnade däremot mycket tid åt att tillverka delarna som skulle användas.
På en annan skola skulle eleverna göra ett hus utifrån sin ritning. Hur stort får huset vara
för att det ska ta rimlig tid för eleven att visa att hon/han förstår att överföra ritningen till
verkligheten? Några elever trodde att ju ”finare” och noggrant huset gjordes desto bättre.
Hur tydligt var det för dessa elever att de skulle visa att de förstod och reflekterade över
en ritnings principer?
Behöver lärare stöd i ledarskap i klassrummet och struktur på lektionen?
Behöver lärare stöd i hur man styr utifrån mål?
Hur hanteras elevernas tid i sen ankomst eller att lektioner avslutas för tidigt?
Vad har läraren/ arbetslaget för möjligheter att vara flexibel då det gäller tid?
6.2
Rektor – Skolledning
”Begreppet didaktiskt ledarskap används för att beteckna att en rektor tar ansvar för
undervisningskvalitén i sin skola och genom egna eller andra skolledares klassrumsbesök
hämtar kunskaper om olika lärares undervisning som sedan tillsammans med elevernas
resultat ligger till grund för utvecklingssamtal med lärarna. Begreppet didaktik har här
med andra ord snarast den klassiska betydelsen: undervisningskonst, undervisningslära.” 7
Ingenting är så grundläggande som det didaktiska ledarskapet. D v s att rektor tar det
direkta ledningsansvaret för den centrala verksamheten i skolan, den som försiggår i
klassummet.
7
Grosin Lennart, Bedömningsinstrument för skolans pedagogiska och sociala klimat ( PESOK) –
Handledning för rektorer
11
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
I samtal med rektorer framkom att tiden inte räcker till för regelbundna lektionsbesök
med uppföljning. En rektor sade sig veta precis hur lärarna fungerade, utan att ha besökt
dem. – ”Man får veta ändå.”
Rektorerna är mestadels inte inblandade i ämneskonferenserna vilket innebär att rektor
inte kan styra eller stödja sina lärare. Ambitionen till kommunikation finns hos rektorerna
men den saknar struktur.
7. Miljö
Vi önskar att budskapet till våra elever är att utbildning är viktigt för deras framtid.
Lokalernas utformning i de flesta av våra 6-9 skolor förstärker inte detta budskap till vare
sig elever, föräldrar eller personal. Vi upplevde dock klimatet som lugnt i de flesta
korridorer. Lokalerna är mörka sterila, omoderna och slitna dessutom klottriga. Detta
påverkar arbetsmiljön för alla på skolan.
Även lärares status påverkas av att arbeta i en fysisk miljö som är nedsliten och omodern.
Vi tror också att utformningen av lokalerna som bygger på undervisningsmetoder och
läroplaner från ”forna” tider bidrar till att skolans kultur fastnar i gamla mönster. Att
dessutom gamla läroböcker från 60-70 och 80-talet står framme i flera bokhyllor bidrar
inte till tankar om framtidens undervisning.
De flesta skolor har särskilda rum för NO-ämnen. I många skolors materielrum finns
mycket gammalt material, som inte längre är relevant för dagens undervisning. Vi
upplevde att ingen lärare hade tid avsatt för att röja ur gammalt och köpa in relevant
material som behövs idag. Flera av materielrummen i de gamla institutionerna var stora
och mycket utrymme upptogs av gammalt material som lärarna inte visste hur det skulle
användas. Några lärare uttryckte en önskan om assistens för att sköta utrensning och
relevanta kontinuerliga inköp.
Vi gör en jämförelse med Fredrika Bremerskolan, som genom sin omgestaltning fick
högre status. Allt fler elever har valt att studera på hemmaplan och allt fler elever från
andra kommuner har också valt Haninge.
”Det pedagogiska och sociala klimatet i skolor ska ses som en komplex frukt av djupt
liggande värderingar och normer hos skolledning och lärarkår vilka kommer till uttryck
genom praktiska handlingar som det tagit de vuxna en lång tid att utveckla.” 8
Det är därför en rimlig tolkning att lärarna som slår vakt om lektionstiden förmedlar
några av de väsentliga budskap som kännetecknar PESOK 9 i de mest framgångsrika
skolorna, nämligen att man prioriterar kunskapsmålen och att alla elever har
förutsättningar att uppnå dessa mål. 10
8
Skolutvecklingens många ansikten s 141
PE – pedagogiska , SO – sociala, K – klimat
10
Skolutvecklingens många ansikten s 142
9
12
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
•
•
Lärare gjorde nya sammanfattningar då en sen elev kom in i klassrummet.
Lektioner inställdes då lärare var sjuka eller frånvarande.
8. Material och teknik
Variationen var stor när det gäller tillgång på material. Det var svårt att bedöma om det
berodde på ekonomiska prioriteringar eller om det berodde på brist på tid för den som
ansvarar för inköp.
8.1
Läroböcker – häften – papper
Både lärare och elever upplever att texterna i läroböckerna är svåra. Detta gäller framför
allt för de yngre eleverna. Några skolor har inga läroböcker alls utan använder häften som
lärare sammanställer eller annat material som lärare tar fram. Spektrum och PLUS är de
vanligaste läromedlen.
8.2
Laborationsmaterial
Brandbergsskolan och Vendelsömalmsskolan använder NTA-material 11 . Materialet är
uppbyggt på olika teman. Idag finns endast ett tema för 6-9 skolor.
Tillgången på laborationsmaterial är varierande från skola till skola. Det finns mycket
gammalt material i skolornas tidigare institutioner och skåp som inte är relevant att
användas idag.
8.3
Teknisk utrustning
Användning av modern teknisk utrustning kan underlätta för lärarna och också stimulera
eleverna. Vi har sett exempel på där läraren låtit eleverna använda sina mobiltelefoner
som miniräknare.
Activboard är ett verktyg, som just nu efterfrågas och utprovas på några skolor i Haninge
kommun. Detta verktyg kan ge oanade möjligheter om det används på rätt sätt i sitt
sammanhang. Man får dock inte bortse från att bakom detta verktyg måste finnas en
professionell pedagog. Activboard är förhållandevis dyra att köpa in.
Vi såg endast detta användas på en skola.
I en enda av de skolor vi besökte arbetade eleverna med att färdigställa redovisning av ett
arbetsområde, Miljö. Det var en ämnesövergripande uppgift med NO och SO. Eleverna
arbetade utifrån en skriftlig instruktion. Datorerna användes för såväl sökande av fakta
samt för att framställa redovisningen.
Vi noterade också att även om en skola har rik tillgång på datorer så krävs det
undervisning om hur man skriver rapporter, strukturerar arbeten och lär sig att kritiskt
granska källor. Eleverna behöver också få tydligare instruktioner om vad som skiljer ett
11
NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla, Temalådor med laborationer
13
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
arbete på G – nivå från ett arbete på MVG – nivå. Det är inte mängden stoff som är viktig
utan de behöver veta hur man gör för att höja nivån på kvalitén.
På Lyckebyskolan fick eleverna lära sig att göra egna PowerPoint – presentationer.
Vi upplevde också att eleverna skrev av mycket av det läraren skrev på tavlan eller
berättade istället för att använda datorer och projektorer.
Sammanfattningsvis såg vi förhållandevis lite av ny teknik som borde underlätta för
lärare samt stimulera fler elever. Det är svårt att bedöma om det beror på ekonomiska
frågor eller andra interna prioriteringar.
9. Resultatuppföljning
Bedömning som gynnar elevernas lärande, så kallad formativ bedömning, är den mest
effektiva metoden att förbättra resultaten menar Dylan Wiliam, professor vid
Universitetet i London
Mål- medel- resultat - återkoppling
Det betyder att det inte är tillräckligt att informera elever om deras resultat. Man behöver
också ge dem stöd i att tala om vad de behöver göra för att tillägna sig kunskaperna som
brister men också hur de ska gå till väga.
Lärare behöver stöd i hur man skapar sådana tillfällen inom den ordinarie undervisningen
utan att den alltid ska ske utanför undervisningstid.
“But what the research also shows very clearly is the conditions under which feedback is
successful. The research shows, for example, that when the feedback focuses on what
students need to do to improve, and, in particular, how to go about it... then you get
very large impacts on student achievement. So the challenge for teachers is to take these
very broad principals that I’ve outlined and work out what it means to their own
classroom. 12
Det som bestämmer elevernas studieresultat är utformningen av det pedagogiska och
sociala klimatet i de enskilda skolorna. En av de viktigaste egenskaperna i framgångsrika
skolor är att rektor och lärare noggrant följer elevernas kunskapsutveckling genom
utvärdering av deras prestationer.
I samtal med rektorerna framkom att återkoppling av resultat inte har kvalitetssäkrade
rutiner. Olika skolor hanterar frågan på olika sätt.
Ulf Blossing 13 , skolforskare vid Karlstads universitet utgår från grundantagandet att den
kunskapsorganiserade strategin överensstämmer med ett holistiskt förbättringsarbete.
12
Utdrag ur ”Learning about learning” Dylan Wiliams
http://www.ltscotland.org.uk/video/f/feedbackonlearningdylanwiliamtrans.asp?strReferringChannel=learni
ngaboutlearning
13
Ur ”Skolutvecklingens många ansikten” sidan 101-111
14
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Man kan beskriva dess utmärkande drag som ett ständigt organiserande av deltagare i en
kunskapande process.
En framgångsrik skolas infrastruktur bör vara uppbyggd av ett
• Grupperingssystem som är flexibelt. Exempelvis ett vertikalt arbetslagssystem
med horisontella ämnesgrupper, tvärgrupper bestående av representanter från
arbetslagen samt tillfälliga beredningsgrupper för olika uppgifter.
• Målhanteringssystem där samtal utgår från den praktiskt pedagogiska
situationen för att därefter ledas till handlingarnas konsekvenser för mål och
visioner.
• Kommunikationssystem där lärare från lärargrupper representerar och deltar i
samarbeten med skolledningen med enkla rutiner såsom regelbundna veckoblad,
anslag mm.
• Beslutssystem är centralt för infrastrukturen. Det är nära kopplat till makt och
befogenhet men också ansvar. Beslutssystemet ska vara tydligt.
• Makt- och ansvarssystem är nära kopplat till beslutssystemet
• Normsystem reglerar den sociala samvaron på skolan. Normer kan vara både
omedvetna och medvetna. Där skolledaren intog en aktivt utvecklande och
utmanande roll tog förbättringsarbetet fart, till skillnad från den skolledare som
intog en passiv roll. Det gav större utrymme för informella ledare bland lärarna.
• Belöningssystem genom exempelvis, löneökning, tilldelning av arbetsledande
funktioner, kompetensutveckling och genom att framhålla lärares prestationer.
• Kvalitetssäkringssystem kan sammanfattas med att: Först planerar man för att
genomföra ett förbättringsarbete och när man är klar med planeringen utför man
det man planerat, samtidigt som man fortsätter att planera för det fortsatta
genomförandet.
9.1
Skolans prov
I Haninges skolor utvärderas undervisningen i stor utsträckning genom skriftliga prov.
Kursplanen säger att eleven ska kunna visa sina kunskaper, men inte hur. Samtliga elever
talar om prov efter varje avsnitt. Om de inte klarar provet får de instuderingsfrågor att
arbeta med på egen hand och därefter omprov. Ingen talar om resurser till extra
undervisning för att få elever att förstå eller utveckla förmågor som provet visat att de
inte klarat.
Många prov görs av den enskilde läraren. På en skola använde alla lärare samma prov
inom skolan.
En del prov vi såg var målrelaterade prov där frågorna var nivågrupperade utifrån G –
nivå till MVG-nivå. Detta kräver att eleverna vet målen för respektive betygsnivå. Om
lärare har olika kriterier för nivåerna så blir betygen inte likvärdiga.
Flera prov var poängprov där mest antal poäng gav högst betyg. Dessa prov bygger på att
mängden av fakta och beskrivningar ger poäng och därmed ger högre betyg ju högre
poäng eleven har. Denna typ av prov hör hemma i det gamla betygssystemet som var
relativt. Det gällde att sortera ut eleverna i förhållande till varandra.
15
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Hur skapar man som lärare möjlighet för elever att visa vad de kan utan att det
nödvändigtvis måste vara skriftliga prov?
Hur bedömer man förmågor?
I de flesta skolor får eleverna instuderingsfrågor att själva arbeta med till prov eller till
omprov. Är det effektiv metod att förstå samband, utveckla insikten om…, utveckla sin
förmåga att… eller utveckla ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till…? 14
9.2
Nationella prov
Nationella prov är ett styrdokument i sig som ska visa lärare vad eleverna ska kunna och
hur man kan utforma prov för att bedöma.
Under våren 2009 hade årskurs 9 nationella prov i fysik, kemi och biologi på försök. 1/3
av skolorna genomförde provet i kemi, 1/3 i fysik osv. Flera lärare upplevde dessa prov
som ytterligare en pålaga istället för ett stöd i sin egen bedömning inför betygssättningen.
9.3
Betyg
Nedanstående sammanställning av betygen för kommunens elever i år 9 visar hur många
elever som inte nådde uppnåendemålen godkänd.
Kemi
Fysik
Biologi
NO *
2007
11,0%
10,7%
8,5%
5,9%
2008
13,6%
13,0%
10,9%
2,6%
2009
15,8%
15,2%
14,4%
9%
* Ett samlat NO-betyg sätts endast vid två skolor i kommunen samt vid några enstaka
klasser i några av kommunens skolor.
Vi kan konstatera att någon positiv utveckling av att alltfler elever skulle nå åtminstone
uppnåendemålet Godkänd i år 9 inte föreligger. Huruvida de låga resultaten
huvudsakligen beror på låg kunskapsnivå hos eleverna, att lärare utgår från
uppnåendemålen eller brist på likvärdig bedömning vill/kan vi inte ta ställning till.
9.4
Stöd till elev
”Pedagogen och pedagogiken är av fundamental betydelse för elevernas förhållningssätt
och resultat. Vi ser skolans och undervisningens kvalité som den viktigaste förklaringen
till elevernas resultat. Verksamheten måste se till att eleverna får det pedagogiska stöd de
behöver för att kunna leva upp till förväntningarna.”
Flera skolor erbjöd eleverna frivillig läxhjälp eller annan extra tid i veckan. Denna tid
utnyttjades dåligt av eleverna. Någon lärare erbjöd sin egen tid som ej var schemalagd.
14
enligt Kursplaner och betygskriterier
16
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Några skolor har också någon form av ”Stödcenter” dit eleverna kan gå för att få extra
stöd då de inte nått målen. Huvudsakligen handlade detta om kärnämnena, matematik,
svenska och engelska.
Vi fick en bristfällig bild av hur åtgärdsprogrammen på skolorna fungerade och hur de
såg ut. (Den korta utredningstiden medgav inte detta) Alla elever som inte når målen har
rätt till ett åtgärdsprogram som visar vad skolan tänker bidra med.
Flera lärare angav elevers läs – och skrivsvårigheter och dyslexi som ett hinder att uppnå
målen.
10. Lärarnas kompetens
”Lärares kompetens är en betydelsefull faktor för elevernas studieresultat, för att
garantera eleverna en utbildning av god och jämbördig kvalitet och för en likvärdig
bedömning och betygsättning.” 15
Förutom den formella kompetensen hos läraren krävs också ett engagemang från lärarnas
sida och förmåga att skapa förtroendefulla relationer i kombination med rimliga krav.
Mc Kinsey- rapporten framhåller att kvaliteten i ett utbildningssystem inte kan bli högre
än lärarnas kvalité samt att det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra
undervisningen.
Hos Dylan Wiliam, professor vid Universitet i London, finner vi också stöd i att läraren
är den viktigaste faktorn för elevernas resultat.
Enligt Skolinspektionens utredning finns stora variationer, både mellan olika skolor och
inom samma skola, i vilken utsträckning elever får undervisning av utbildade lärare. 16 Vi
har i Haninge kommuns skolor funnit samma fenomen.
En vanlig orsak till att lärare inte används utifrån utbildning tycks vara att skolorna väljer
att eleverna ska möta så få olika lärare som möjligt. Det ger den effekten att läraren får
undervisa även i de ämnen som man inte är utbildad för. Man kan säga att de
pedagogiska strävandena står i motsats till de sociala strävandena. PESOK 17 anger att
båda delarna är en förutsättning för att eleverna ska lyckas.
Vilken del prioriterar skolorna? Vi ha sett rektorer som hellre väljer en obehörig lärare
för att den personen har en bättre förmåga till ledarskap i klassrummet. En formellt
välutbildad lärare som inte har ett gott ledarskap når inte fram till eleverna.
15
Skolinspektionen ”Lärares behörighet och användning efter utbildning.” Bilaga 6
Skolinspektionen a.a slutsats s. 28
17
PE – pedagogiska , SO – sociala, K - klimat
16
17
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kan vara ett skäl till att lärare inte har adekvat
utbildning för sin undervisning.
10.1 Skolledares stöd till lärare
På samtliga skolor utom en upplever lärarna att de får för lite stöd från skolledningen.
Några lärare har fått lektionsbesök av skolledningen, men har då inte fått någon
uppföljning av besöket. Vi fick en känsla av att många lärare inte förväntade sig stöd från
skolledningen. Man skulle klara sig själv.
Betyder skolledarens formella kompetens något för stödet till lärare?
Hur får man balans mellan arbetslagsarbetet, ledarskapet och arbetet kring det
ämnesspecifika? 18
10.2 Lärares stöd till lärare
Vid samtliga skolor uppger lärare att det finns någon eller några kollegor som de känner
stöd ifrån. Det är lättare för lärare att hitta stöd i sitt arbetslag kring de sociala frågorna
och svårare kring ämnen man undervisar i. Många lärare uttrycker ensamhet och stress i
arbetet.
Några lärare nämnde arbetet med Brobygge och arbetet med Hans Persson som ett stöd.
Brobygge är ett arbete initierat av Kunskapskommittén 19 där lärare från grundskolan år
6-9 möter lärare från gymnasieskolan. Syftet med Brobygge är att man ska nå fram till en
ökad förståelse för varandras uppdrag och de mål som finns för undervisningen i
grundskolan respektive gymnasieskolan samt att säkra en likvärdighet av bedömningen
av elevernas kunskapsutveckling. Arbetet sker i samarbete med lärare från
lärarutbildningen vid Stockholms Universitet.
Hans Persson, lärare, lärarutbildare, lärarfortbildare och läroboksförfattare har vi ett nära
samarbete med för att ta fram kunskapskontroller i kemi och fysik för år 1-5. Hans
Persson har under förra läsåret också hållit i ett nätverk för NO-lärare i Haninge.
11. Elevers inflytande
Skolan ska ge eleverna frihet att utifrån de nationella målen ge egna förslag till områden
att arbeta med utifrån intresse och engagemang. Det betyder att en del av tiden bör ägnas
åt dessa diskussioner. Läroplanen uttrycker också att elevers inflytande över studierna bör
öka med stigande ålder. ”Skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt
större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan…” 20
18
Se kap 2, Wickman P Persson H, Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan
Barn - och utbildningsnämnden beslutade 2005-11-01 att tillsätta en gemensam beredning av
förtroendevalda och tjänstemän, kallad Kunskapskommittén, för att föreslå kommungemensam uppföljning
av elevernas kunskapsutveckling.
20
LPO 94 s 13
19
18
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Både lärare och elever uttrycker att eleverna inte kan påverka innehållet i vad de ska lära
sig. De kan endast påverka hur de ska redovisa sina arbeten och i vilken ordning olika
arbetsområden ska läsas.
Kan det vara så att lärare har svårt att veta hur man utvecklar elevers förmågor och
insikter? Det kräver återkommande samtal och diskussioner.
Finns det utrymme och förutsättningar för detta i den organisation som lärare arbetar i?
Att arbeta mer direkt med kunskaper verkar ha starkare fokus. Innebär det att det blir
svårare för eleverna att påverka undervisningen?
12. Slutkommentarer
Styrning och stöd.
Enligt 3.2 i denna rapport är det avgörande för en framgångsrik organisation hur man
organiserar och gör parter delaktiga i kommunikationen på alla nivåer.
Hur styr rektor sina lärare?
Hur ger rektor lärarna stöd?
Vi såg ingen genomtänkt idé kring detta. Rutiner är inte kvalitetssäkrade. Vet man
effekterna av de insatser man gör?
Vi såg inte heller någon genomtänkt idé kring hur lärare kommunicerar med sina elever.
Utvecklingssamtal genomförs, men hur skapar man kommunikationstillfällen i
undervisningen där eleverna också får möjlighet att visa vad de kan.
Vi har sett hårt arbetande engagerade rektorer, men de är ensamma och samtliga upplever
att de har svårt att räcka till när det gäller det didaktiska ledarskapet. Då vi besökte
skolorna var många rektorer upptagna av Heroma – det nya personaladministrativa
systemet.
Vi har sett flera hårt arbetande engagerade lärare men de är ensamma och många gånger
stressade. De arbetar mycket på egen hand och är hänvisade till att ta egna initiativ.
Hur medvetna är lärarna om hur de styr eleverna och hur de stödjer dem?
Skolornas villkor är olika när det gäller möjligheter till mindre grupper vid laborationer.
Det skiftar från laborationstillfällen två gånger i veckan till inget tillfälle alls. Läraren får
själv planera laborationstillfälle utifrån sin helklass.
Timplanen, alltså antalet lektioner i respektive ämne varierar beroende på skola.
Förändring mot en gemensam timplan startar i höst.
De flesta skolorna läser varje ämne för sig i perioder och har ingen ämnesintegrering.
19
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Ämneskonferenserna hade i de allra flesta fall bristande kvalité. De ägnades åt samtal om
inköp och praktiskt arbete kring institutionen och sällan om ämnenas undervisning och
hur den ständigt kan förbättras.
Miljön upplevde vi som lugn men mörk, trist, sliten och gammaldags. Vi som är lärare
utbildade på 60-och början av 70-talet kände väl igen oss både som elever och utbildade
lärare!! Budskapet gav inte intryck av att detta är framtidens utbildning. Vi fick snarare
känslan av att mycket gammalt fanns kvar både psykiskt och fysiskt.
Modern teknik användes i anmärkningsvärt liten utsträckning.
Vi såg lite av resultatuppföljning i den meningen att skolans betygssättning och
likvärdighet diskuterades. Skolornas prov konstruerades mestadels av läraren själv.
Stöd till elever var huvudsakligen organiserade utifrån kärnämnena. Stöd i NO-ämnena
hanterade lärare och elever på egen hand.
Detta betyder att likvärdigheten för eleverna är bristande i kommunen.
Det betyder att betygen sätts på olika grunder och är därmed inte jämförbara med
varandra. Rättssäkerheten sätts ur spel.
Hur styr rektor genom att organisera schemaläggning, tjänstgöringsfördelning, olika
mötesforum på skolan, personliga möten och feedback till personalen, kommunikation till
och från förvaltningen?
Hur stödjer rektor genom att organisera schemaläggning, tjänstgöringsfördelning, olika
mötesforum på skolan, personliga möten och feedback till personalen, kommunikation till
och från förvaltningen?
2. Vilken strategi har förvaltningen?
Hur skapar förvaltningen en organisation så att kommunikation sker från
förvaltningsledning ut till varje enskild lärare så att de känner sig delaktiga och
betydelsefulla?
Hur styr förvaltningschefen genom att organisera ledningsgruppen, olika mötesforum,
personliga möten med ledningsgruppen och feedback, kommunikation till och från
förvaltningen, kommunikation med personal på fältet?
Hur stödjer förvaltningschefen genom att organisera ledningsgruppen, olika mötesforum,
personliga möten med ledningsgruppen och feedback, kommunikation till och från
förvaltningen, kommunikation med personal på fältet?
20
Rapport om granskning av NO-undervisningen i Haninges skolor 8 september 2009
Hur styr grundskolecheferna genom att organisera rektorerna, olika mötesforum,
personliga möten och feedback, kommunikation till och från förvaltningen,
kommunikation med personal på fältet?
Hur stödjer grundskolecheferna genom att organisera rektorerna, olika mötesforum,
gemensamma och personliga möten med feedback, kommunikation till och från
förvaltningen, kommunikation med personal på fältet?
Referenser
Argyris C, Schön D, Organizational Learning II Theory Method and Practice, AddisonWesley Publishing 1996
Berg G, Scherp H-Å Red, Skolutvecklingens många ansikten, Myndigheten för
skolutveckling, Liber distribution 2003 (Antologi från olika skolforskare)
Grosin L, Bedömningsinstrument för skolans pedagogiska och sociala klimat (PESOK)
Haninge kommun, Skolplan 2008-2011, Kunskap till 100 %
Lytsy A, Mellberg C Red, Större än du nånsin tror, Skolporten och SKL, 1999
Wickman P-O, Persson H, Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan,
LIBER 2008
Skolverket, LPO 94 Läroplan för grundskolan
Myndigheten för skolutveckling, Naturorienterande ämnen- En samtalsguide om
kunskap arbetssätt och bedömning, 2008
www.skolverket.se Kursplaner och betygskriterier
http://www.ltscotland.org.uk/video/f/feedbackonlearningdylanwiliam.asp ur Learning
about Learning, Dylan Wiliams, London university, 2007
Skolinspektionen, Lärares behörighet och användning efter utbildning, 2009
http://www.skolinspektionen.se/Kvalitetsgranskning/Genomfordakvalitetsgranskningar/Larares-utbildning-och-behorighet/
Bilagor
Bilaga 1 Frågeställningar till lärare och elever
Bilaga 2 Frågeställningar till Skolledare
21
Bilaga 2
Frågeställningar till skolledare
Hur ser du på undervisningen i NO på din skola?
Frågor om:
• Styrning – styrdokument
Hur används styrdokumenten på skolan?
Hur arbetar skolan med de lokala kursplanerna?
• Timplan
Hur stämmer timplanen med F-5 skolan i upptagningsområdet?
Hur stämmer den med andra 6-9 skolor i kommunen?
• Rekrytering
Antalet behöriga respektive icke behöriga Lärare.
Antal behöriga lärare som undervisar i ämnen de inte är behöriga i.
Principer vid rekrytering av nya NO-lärare
•
Stöd till personalen
• Uppföljning av mål och resultat
Hur går uppföljning av resultat till på skolan?
• Stöd från förvaltning och kollegor – annat stöd
Vilken typ av stöd får skolan från förvaltningen
•
Förbättringsområden
Bilaga 1
Kartläggning NO-undervisning 6-9 Haninge kommun våren 2009
Intervju och observation
Kersti Hansell, Monica Hjorth von Zeipel
Frågeställningar
Förberedelser, planering
Genomförande
LÄRARE OCH ELEVER
Intervju Lärare (styrning
och stöd)
Hur kopplas lektionen
till styrdokumenten? Hur
sker egen planering
tillsammans med elever?
Språkutvecklande
arbetssätt?
Samarbete och stöd från
NO-kollegor?
Samarbete och stöd från
rektor (förvaltningen?)
Progressionen?
Förbättringsområden
Intervju Elever
(styrning och stöd)
Hur deltar elever i
planering och
förberedelser?
Hur insatta är
eleverna i
styrdokumenten?
Hur kan elever
påverka innehållet?
Hur arbetar läraren
med begrepp och
språk?
Förbättringsområde
n
Observation Lärare
(styrning och stöd)
Hur hänger lektionen ihop
med styrdokument och
tidigare lektioner?
Hur presenteras lektionen för
eleven? (sammanhang)
Hur ser man progressionen?
Observation Elever
Hur hänger lektionen
ihop med planering?
Hur tänker läraren kring
sitt arbetssätt och sina
arbetsformer? Lär sig
eleverna? Hur vet läraren
det?
Hurdant är lärarens
engagemang? (vad ger
Hur hänger
lektionen ihop med
helheten i ämnet?
Läxor?
Hurdan är
undervisningen?
Hur engagerad är
läraren?
Lär eleven sig? Hur
Hur startas lektionen upp?
Hur ser arbetssätt och
arbetsformer ut?
Hurdant är lärarens elevernas engagemang?
Svårigheter?
Hur avslutas lektionen?
Hur bemöter läraren
elevernas frågor m.m.?
Hur engagerade är
eleverna?
Engagerar olika
arbetssätt olika elever?
Hur deltar elever?
Frågar elever om de inte
förstått?
Elevens förförståelse för
lektionen
Elevens förförståelse för
styrdokumenten
Elevens engagemang
innan lektionen startar
energi)
Lärarens svårigheter?
(vad tar energi)
Samarbete och stöd?
(kollegor, rektor)
Förbättringsområden
Efterarbete
Hur följs arbetet upp?
Läxor?
Hur hanteras resultat?
Vad händer med elever
som ej når målen?
Samarbete och stöd?
(kollegor, rektor)
Egna
utvecklingsmöjligheter?
Läromedel? NTA?
Förbättringsområden
visar eleven det?
Hur engagerad är
eleven?(lust,
intresse)
Svårigheter
Förbättringsområde
n
Hur följs elevens
arbete och resultat
upp?
Vilket stöd får
elever?
Läromedel?
Förbättringsområde
n
Hur talar läraren om vad som
händer vid nästa tillfälle –
fortsättningsvis?
Hur visar läraren att denna
lektion är en del i en helhet?
Hur blir lektionen en
övergång för eleven till
nästa lektion eller
helhet?
