Attpysslamedundervisning–
undervisningsutvecklinggenom
kollegialtlärandeinomPysslingen
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning..............................................................................................1
Inledning................................................................................................................2
Bakgrund...............................................................................................................3
Sverige,resultatochpedagogik...................................................................................................................3
Pedagogikensroll–ellerdenförloradeyrkeskunskapen-metodiken.......................................6
PCK–ämnesdidaktiskkunskap................................................................................................................11
Kollegialtlärande............................................................................................................................................13
Pysslingenochvadhargjorts+Irenefyllai...........................................................17
Vadvillvigöra?....................................................................................................18
Övergripandemodeller................................................................................................................................18
Forskning............................................................................................................................................................27
Tidplanochtid..................................................................................................................................................28
Avslutandekommentarer............................................................................................................................28
Källor...................................................................................................................31
Inledning
DethärdokumentetbeskriverettarbeteinomPysslingenskolor.Dethandlarom
attsystematisktutvecklaundervisninggenomutvecklatpedagogisktledarskap
ochkollegialtlärande.Ettarbeteharredanpåbörjatsochdettaärettförslagtill
hurvikangåvidare.Baseniarbetetärforskningkringvadsomkännetecknar
effektivskolutvecklingochundervisning.Förattandraskakunnadranyttaav
detvigörläggerviocksåpåenforskningsdimensiongenomsamarbetemed
Mälardalenshögskola.Attvivillgöradetberorpådesignalersomfinnskring
densvenskaskolaniforskningochinternationellastudier.Skolverketskriver:
Helasamhälletbehöverkraftsamlaförattskapaenlångsiktigthållbar
utvecklingförskolan.Allainsatsersomgörspåolikanivåeriskolsystemet
behöverbidratillattstärkaförutsättningarnaförlärarenattskapaengod
undervisningimötetmedeleven1.
Hurgörvidet?Hurkraftsamlarvikringskolanochkringundervisningen–
lärarensmötemedeleven?Härärnågratankarsomvikommerattutveckla:
• Läraresexpertområdeärkopplingenämne/undervisning-elevers
lärande.
• Bättreundervisning-intebättrelärare.
• Kollegialprofessionsutveckling.
• Lärareutvecklasgenomattutmanasiochundersökasinegenpraktik.
• Ingetlärandeskeriettvakuumutandetbehövs
roller/rutiner/lärtillfällenochverktyg.
• Rektorersrollsomledareiettlärande,undersökandeochutvecklande
arbete.
• Enutgångspunktärobserveradebrister.
• Attvararäddomallastid.
FörattelevresultatskautvecklaskrävsenligtCobb&Jackson2förändringaritre
dimensioner:
• Iklassrumsundervisningen
• Iorganisationen
• Idetsärskildastödetförsårbaraelever
Dethärmaterialethandlarframföralltomhurmanutvecklar
klassrumsundervisningengenomkollegialtlärande.Dentredjedimensioneni
Cobbs&Jacksonanalysovanberörsintemendetärenväldigtviktigdimension
somorganisationenocksåbehöverhaentydligorganisationochstrategierför.
Förattutvecklaundervisningfinnsdetingenquick-fixdärvimednågraenkla
knepskaparenheltnyverklighet.Dethandlaromattsystematisktstegförsteg
förbättraorganisation,verktygochrutinersåattskol-och
undervisningsutvecklingblirennormalvardagpåvåraskolor.
1Skolverket(2015).
2Cobb&Jackson(2012).
Bakgrund
Sverige,resultatochpedagogik
AndreasSchleichersomärchefförOECDsutbildningsavdelninguttryckteimaj
2015attdetsvenskaskolsystemethar”förloratsinsjäl”3.DetfinnsenligtOECD
allvarligaproblemidetsvenskaskolsystemetochdetgällerbådehurskolans
styrsochutvecklas,deprofessionellasvillkorochenallvarligtförsämrade
resultatochlikvärdighet.
Menbaraförattdetsvenskaskolsystemetärikrisinnebärintedetattalltsom
skeröveralltisvenskaskolorärdåligt–långt,långtdärifrån–detsomharsketti
svenskskolaärframföralltattskillnadernamellanskolorochskolors
förutsättningarharökatochattprofessionernaiskolanharfåttalltsämre
möjligheterattklarasittuppdrag4.SånoterarocksåOECDattefterenstor
mängdgenomgripandeochdjärva(ochkanskeintealltidheltgenomtänkta)
skolreformerharSverigeettskolsystemmedstoraproblem5.
3Set.ex.http://www.dagensarena.se/innehall/oecd-sveriges-skolsystem-harforlorat-sin-sjal/
4SetillexempelKornhall(2013),Stenlås(2009),Ringarp(2011),Skolverket
(2011),Skolverket(2012)ochLarsson(2011).
5FörinternationellaexempelsetillexempelBlanchenaym.fl.(2014)ellerOECD
(2015).Försvenskaexempelpåskolreformerseffekterläsgärnadetvåstatliga
utredningarnaStatensoffentligautredningar(2014a)och(2014b).
Bild1-4.Bild1visarSverigesutvecklinggentemotandraländeriPISAidetreområdenasom
ingåristudien.Bild2visarhurandelenskolordärmerän20%avelevernamisslyckasmedatt
någymnasiebehörighetsnabbtökar.Bild3visarutvecklingenavandeleneleverutan
gymnasiebehörighetefteråk9.Förraåretvarsiffran14,4%.Bild4visarattdetiläsning
framföralltärde”svagare”elevernasresultatsomförsämrasiPISA.
Manmåsteförståattnärresultatensjunkersåsnabbtochförändringarnaärså
kraftfulltnegativaräckerdetintemedsmåjusteringariregelverketsom
omgärdarskolan.Julängreenstorsnöbollharrullatnerförenslutning–desto
merkraftbehövsdetförattfådenattändrariktning.Svenskskolabefinnersigi
enstorkrisvarsomfattningochdjupkanskefåegentligenförstår.
Viharenakutlärarbristimångaviktigaämnen,samtidigtsomPISA,TIMSSoch
TALIS-resultatvisarpåheltoacceptablanivåerbådeommantittarpå
kunskapsresultatmenocksåilikvärdighetellerhurlärareochrektorerupplever
sinarbetssituation.Vikanpåminnaossomatt:
• SverigefallermerännågotannatlandiPISA
• Attandelenlågpresterandeinomdeolikaområdenasommätsärblandde
högstaiPISA
• Nuharungefär30%avde15åringarnapåPISAenläsförmågapådetvå
lägstanivåernapåprovetvilketindikerarattdeinteriktigtharförstått
texternasomingår
• Attlikvärdighetendramatisktharförsämrats,andelenskolordärmerän
20%intenårgymnasiebehörighetharökatfrån5%ochnärmarsignu
20%-strecket
• Attsvenskarektoreriutsattaområdenoftareäniandraländerklagarpå
resursbrist.Dessaskolorharocksåmersällanbådeutbildadeocherfarna
lärare.
• AttsvenskalärareärdesommestavallalärareiOECDångrarsitt
yrkesval
Fördensomärintresseradavennärmarebeskrivninghänvisarvitillt.ex
Skolverketslikvärdighetsrapport6ellerPerKornhallsböckerBarnexperimentet7
ochAllaimål8ochdenpresentationsomfinnspåKungl.Vetenskapsakademins
hemsida9.
Vivetgenommycketforskningattskolaärbraförbådeindividersomgåridem
ochförettsamhälle.Mendetriktigtobehagligaochdetsomgörattvimåsteta
signalernafråndetsvenskaskolsystemetpåstortallvarärdemycketallvarliga
konsekvensernaavettskolmisslyckande.NärSocialstyrelsen2010gjordeen
storstudiedärdemedregisterdatafrånStatistiskacentralbyrånundersökte
vilkafaktorersomsamvarierademedsvårungdomsproblematikframstodlåga
ellerofullständigabetygfrångrundskolansomdenabsolutviktigastefaktorn.
Fördeungdomarsomhadehamnatiproblemvardelågaellerofullständiga
6Skolverket(2012).
7Kornhall,Per(2013).
8Kornhall,Per(2014).
9http://www.kva.se/globalassets/skola/rapport_kfs_1409.pdf
betygen15gångerstarkaresomförklaringsmodellänföräldrarnas
socioekonomiskabakgrund.Attlyckasiskolanäralltsåenungmänniskaallra
viktigasteskyddsfaktor!
Bild5.Hurolikaåsikterkringdemokratisamvarierademedungdomarsutbildningsbakgrund.
KällaLindberg&Svensson(2012).
Ettlikaobehagligtsvarpåbetydelsenavofullständigskolgångkomfrån
Lindberg&Svensson10somundersöktesvenskaungdomarsattityderkring
demokrati.Defannattungdomarmedbaragrundskolaellermindrehade
kraftigtavvikandeåsiktervadgällerdemokratifrågor.Idengruppenvardet38
%somtyckteattdiktaturvorebättreändemokrati.Författarnadrarslutsatsen
attdettaberorpåvaddemöttiskolan.Atthaenbraskolaäralltsåoerhört
viktigtbådeurensamhälleligsynvinkelsåvälsomförindividen.
ManskullekunnasammanfattaSverigesproblemmedföljandelista:
• Minskadlikvärdighet
• Målstyrningenfungerarinte
• Bristpåansvarstagande
• Bristpåmetodikochstrategierförkvalitetsutveckling
• Bristpåkollegialtbeprövadundervisning
10Lindberg&Svensson(2012).
•
•
•
•
Bristpåledarskapiklassrummet
Fokuspåeleversgörandeiställetförderaslärande
Bristpåämnesdidaktiskfortbildning
Avprofessionaliseradlärarkår
NärOECDimaj2015summeradesinaintryckavsvenskskolalandadedeitre
huvudsakligarekommendationer:
1. Förbättravillkorenförlärarkåren
2. Förbättralikvärdighetenoch
3. Förbättrastyrningenavskolan.
Detintressantaärattdetfinnsettpardimensionerdärdenförstaochdentredje
rekommendationenhängerihop.Närdetgällerstyrningenvilldefåenbättre
kopplingmellandemålsomfinnsnationelltochvadsomhänderiskolorna.När
detgällerlärarnavillmanhabättrestrukturerförläraressamarbeteoch
fortbildning.Detäringentvekanomattdessatvådimensionerhängerihop.
McKinseyinstitutetbeskriverhurdemestframgångsrikaskolsystemenivärlden
kännetecknasavvaddekallarkollegialpraxis,dvsavattlärarnaidem
samarbetarkringattutvecklaundervisningenpåsinaskolor.McKinseyinstitutet
sägerattdetäranmärkningsvärthurdennakollegialapraxisverkarersättayttre
ansvarsutkrävandeidehärländerna.Närkollegorsamarbetarochutvecklar
undervisningbehövermanheltenkeltintehanationellaprovochinspektioner
eftersomlärarkårensjälvutvecklarsinverksamhet.Detvillsägaenvälskött
professionärdenviktigastegarantenförhögkvalitetiundervisningen.
Pedagogikensroll–ellerdenförloradeyrkeskunskapen-metodiken
FörutomstrukturellafaktorerfinnsdetiSverigeettgenuintproblemför
lärarprofessionenochdessstatus,nämligenattlärarnaisingrundutbildningde
senastedecenniernaharfåttväldigtliteinstruktionochhandledningihurman
skaparenlärarleddochvarieradundervisning.Manharisinutbildningiväldigt
litengradfåttkunskapomolikaundervisningsverktygochvaddeharföreffekt.
Dettaberorisinturpådenganskaextrematolkningavdensåkallade
konstruktivismensompräglatsvenskalärarutbildningaromfattadeunderen
långperiod.
Konstruktivismärikorthetenteoriominlärningdärmanstipuleraratt
inlärningbeståriattdensomlärsignågotkonstruerardennakunskapsjälv.
Vilketnaturligtvisärsant.MendentolkningsomdettagavsiSverigevaratt
ingendärförkundelärautnågot–vilketinteärallssammasak.Denextrema
konstruktivismenisvensktappningfickstarktgenomslagisvenskaläroplaner
ochlärarutbildningarinteminstibörjanav1990-taletochframåt.
Utgångspunktenförmyndighetersochandrasagerandeblevtillslutmärkligt
nogattenlärareintekanlärautnågontingtillnågon.Skolverketsammanfattade
dettasåhär11:
11Skolverket(2003).
Entolkningsomutifråndettasynsättgjordesfrånsåvälstatligt,
kommunaltsomfackligthållochsomfåttstorspridninginnebäratt
kunskapintegårattförmedlaelleröverförafrånenindividtillenannan,
fråndensomundervisartilldensomlär.
Skolverketmenarsenareisammatextattlärarensundervisanderollgenom
dettatonadesnertillförmånförattstödjaochhandledamedanansvaretför
elevenskunskapsutvecklingibetydligtstörreutsträckningladespåelevensjälv.
Dettasynsättkomattpräglasvenskalärarutbildningarohläroplansreformer.
Dettillsammansmedensynpåattläraresprofessionalitetbyggdepåattkreativt
skapanågotnyttivarjemötemedvarjeindividuellelevochdenlovvärda
ambitionenattknytaanlärarutbildningarnatillteoretiskforskningleddetillatt
densåkallademetodikundervisningentonadesnerpådesvenska
lärarutbildningarna.Detgicksålångtattmannärmastkanprataomenmetodikfientliginställningpåmångalärarutbildningar.
Dethärärväldigtbekymmersamteftersommankanmedgodagrunderbåde
hävdaattenavdeviktigastesakernamankanfåmedsigutfrånen
lärarutbildningärolikaundervisningsverktyg.Detärocksåbekymmersamt
eftersommanpådetsättetpålärarutbildningarnatogavståndfrånencentraldel
avlärarprofessionensunikaochprofessionsbärandekunskap.
Enannantankeilärarutbildningarnavarattlärarrollenidenframtidaskolan
skullevaranågotheltannorlundaänvaddennågonsintidigarehadevarit.Den
nyatekniksomvarpåingångskulleförändraalltvadvivissteomskolaoch
utbildning.Idennapostmodernaidévärldbefannsigfaktaikonstantförändring
(ochvaralltidsubjektivaupplevelseritillvaron)sådetfannsingenmeningmed
attelevernaskullelärasignågraspeciellasådana.
Elevernaskullesjälvasökasinkunskapochidenytterstradikalaidealistiska
demokratiskavisionsomgenomsyradelärarutbildningsutredningarfrån1990taletskullelärarenhellerintelängrevaraenpersonsomhadenågonsomhelst
auktoritetikraftavsittyrkeelleruppdrag.I1999årslärarutbildningsutredning
kanmandärförläsa:
Lärarrollenkommerdärföralltmerattknytastillförmåganattskapa
personligamöten.Yrkesuppgifternablirmerpersonligaänrollbestämda.
Snarareänattövertaenroll,ellerentradition,såmåstevarjelärare
erövraochförtjänasinegenroll–ochdärmedsinauktoritet12.
Denhärtypenresonemangfickkonsekvensenattintebaraelevernautanockså
lärarstudenterskulleskapaallsinkunskapsjälvaochintebyggapågamla
undervisningstraditioner,tasfrånauktoriteterellerfrånprofessionens
uppbyggdakunskap.Lärarstudenternaskullesjälvakonstruerasinkunskapoch
sinläraridentitet.Denkunskapdebehövdegickinteattdefinieraeftersom
samhälletförändradessåfort.Därförbehövdevarjelärarstudentocksåerövra
dennasjälvimötetmedeleverna.Varjeanvisningfrånlärarutbildningarnaom
12Statensoffentligautredningar(1999).
hurmankundegöradettaskullehindradennautvecklingochupprätthålla
oönskadetraditioner:
Tillägnandetavnyakunskaperochfärdigheter,sättattse,erfaraoch
hanteraheltellerdelvisnyaproblemochsituationer,omöjligaatt
definieraiförväg,utgördärförcentralainslagienlärarutbildning.En
sådaninriktningförväntasstödjastudenternaskreativakompetens,dvs.
förmåganattskapanyttochintebaraövertaochtraderaetablerade
tankarochhandlingsmönster.Dennaprocessutgörgrundförhurman
sedankommeratthanterabarns,ungdomarsochvuxnaslärandeoch
utveckling.
Genomattlärarstudenternaskulletvingasattskapanyttochinteövertagamla
mossigatraditionerskulledesedanhanterabarnsochungdomarsutvecklingpå
sammasätt.Detskasägasattdensenastelärarutbildningsutredningenväldigt
tydligttogställningemotdensynpålärandeochundervisningsomtidigare
lärarutbildningsutredningarhadehaft.Deskriver:
Ärdåinteelevenettlärandesubjekt?Självfallet,mendetinnebärinteatt
lärarensomundervisandesubjektmåsteifrågasattas.…ILUK97gesen
sortsinverteraddefinitionavlärarrollen–dethandlarmeromvad
lärarnainteskavaraellergöraäntvärtom.Dennormativatoneni
betänkandetstårikontrastbådetillbristenpåkonkretvägledningiden
tänktanyalärarrollenochtilldeabstraktapedagogiskaoch
utvecklingsfilosofiskavisionerna.13
Detidigarelärarutredningarnaslogikärsomatttabortallhistorieundervisning
förattviinteskagöraomdemisstagsomgjortsihistorien,elleratttroattman
fårbättrejazzimprovisationerommanaldriglärsigattspelanågraredan
existerandelåtarellerackord.ForskarenÅseHanssonbeskriverdetsomatt
effektenharblivitattettstörreansvarlagtspåelevernaförderasegetlärandei
densvenskaundervisningen.Ienlitteraturgenomgångbeskriverhonhurolika
forskareharvisathureleverunderegetarbeteisvenskaskoloroftaär
sysslolösa,attlärarnaärstressadeochattdetsällanförekommerlängre
genomgångarihelklass.
Honskriverattidefalldåundervisningihelkassförekommerharinnehållet
övertidförändratsfrånattlärarenberättar,gårigenomochförhörkunskapertill
dethonbeskriversom:”administration,informationochinstruktion”.Hon
menarocksåattforskningvisatattsomenkonsekvensavdetökade
elevansvaretharocksåmöjligheternatillsamtalochsamarbetemedandra
eleverminskat.Iställetharräknandeielevbokenblivitdetdominerande
inslaget,medettprocedurielltlärandesomföljd.Honskriver:
Motdenbeskrivnabakgrundenärdetmotiveratattställafråganomett
minskatläraransvarförlärandetkanvaraenbidragandeorsaktillde
försämradematematikresultatsomnoteratsiSverigedesenaste
13Statensoffentligautredningar(2008).
decennierna.Motbakgrundavenökadskolsegregationmedalltmer
etnisktochsocialthomogenaundervisningsgrupperblirfråganom
effekteravansvarsförskjutningenänmerviktigattställa.
Enannanviktigsakattdiskuteraärdetindividualiseringsidealsomfunnitsiden
svenskaskolanochsomlärarnahar”löst”genomhastighetsdifferentiering.
MonikaVinterekskrevenrapportomindividualiseringenförMyndighetenför
Skolutveckling.Honskriver:
Iblandskervisserligenenindividualiseringutifrånelevernasegna
intressen,mendettycksbetydligtvanligareattdetäromfångeteller
nivånsomindividualiseras.Hastighetsindividualiseringtycksfortfarande
varadetvanligastesättetattförsökaanpassaundervisningentillden
enskildeeleven.Iderapporterochundersökningarsomfinnspublicerade
kringundervisningensutformningfinnsingaspåravattdetförekommer
någonsystematiskmaterial-ellermiljöindividualiseringinågon
nämnvärdomfattning.Itaktmedattdetegnaarbetetsmetodikslagit
igenomhardettaocksåinneburitenlikriktningavskolansarbetsformer
ochenminskadbetoningavenmetodindividualisering.14
MonikaVinterekredovisaenstormängdforskningsomvisarpådennatrendi
svenskmatematikundervisning.Honkonstaterarockså,ilinjemedÅseHansson,
hursådanundervisningledertillattförstärkadenskillnadsomredaninnan
finnsmellanolikaeleverochhondrarslutsatsen:
Denforskningsomfinnsatttillgåsompåettellerannatsättberör
individualiseringiettskolsammanhangpekarvanligtvispåennegativ
relationtilleleverskunskapsutvecklingiolikaskolämnen.…
och
…Trotsenretoriksomtarfastapåatteleverlärpåolikasättochär
betjäntaavolikaundervisningsstrategierharskolansmetodarsenal
snararekrymptänvidgats.Egetarbetemedtextochsiffror,utandjupare
samtalkringettämnesinnehållsynshablivitdenalltvanligare
undervisningsformen.…
…Skolansmålseridagutattvaraskymdaavattlärareocheleverär
upptagnamedvadsomskallgörasochhurdettagörs.Demålsomfinnsi
läroplanenochikursplanernatycksintenärvaraiundervisningenpå
någotlevandesätt.Måletförundervisningentenderarattipraktikenbli
attnågontingutförts.
Detsvensklärarutbildningkomattfokuserapåvarocksåindividualisering,
problembaseratlärandeochundersökandepedagogikochmantonadener
läraresbehovavandraundervisningsmetoderochviktenavämneskunskaper,
ämnesmetodikochkunskapsutvecklingisammanhållnaklasser.Skillnadensom
14Vinterek(2006).
haruppståttmellantillexempelSverigeochFinlandidenhärfråganhar
beskrivstillexempelavHemmiochRyvesomienjämförelsemellansvenskaoch
finskalärarutbildareskriver15:
Viskulleviljaföreslåattdensvenskadiskursenom
klassrumsundervisningbyggerpåenganskaextremtolkningav
konstruktivismochelevcentreradundervisning.Dettaärilinjemed
resultatenfrånennyligengenomfördstorskaliganalysavsvenska
klassrumsarbetetvisartillexempelattlärarnaärpassivanärdetgälleratt
införanyamatematiskaämnen.Idefinskalärarutbildarnasdiskurs
betonasenbalansmellanrutinerochvariation,liksomläxor,somviktiga
förkvalitetsmatematikundervisning,ochfleraåterkommanderutiner
förespråkasavdemsomgynnsamma.
Idendiskursenharocksåoftaläromedelbeskrivitsomnågotmindreönskvärt
ochdetfinnsenstarkbetoningpådenindividuelleelevenochdessmotivation.
Ocksåinternationellforskningpekarpåattdensvenskautvecklingenvar
olycklig.DennuiSverigeberömdeforskarenJohnHattieskriverisinstora
metaanalysomdenmodellförgodundervisningsomhantyckerframträderur
sinanalys:
Alltföroftatalarmanomdessametodersomstruktureradundervisning
kontrakonstruktivistiskundervisning(ochdåmålasstrukturerad
undervisninguppsomdåligmedankonstruktivistiskundervisninganses
varabra).Detärvanligtattkonstruktivismsessomelevcentrerat
undersökande,problembaseratuppgiftsbaseratlärandeochenvanlig
jargonginnehållerordsom»autentisk«,»upptäckt«ochlärandesom
byggerpå»inre«motivation.Denkonstruktivistiskalärarensrollpåstås
handlameromattunderlättaförattgeenskildaelevermöjligheteratt
skaffasigkunskaperochskapameninggenomsinaegnaaktiviteteroch
genomdiskussion,reflektionochattdelaidéermedandraelevermed
minstamöjligakorrigerandeintervention...Dennatypavpåståendenär
nästandirektmotsatsentillettframgångsriktreceptförundervisningoch
lärande,somvikommerattutvecklaikommandekapitel16.
DenslutsatssomJohnHattiekommerframtillefterenanalysavflerän800
metastudieromeffekteravolikainsatseriskolanäriställetattdetärviktigtatt
lärarenlederundervisningenocharbetarmålmedvetetmedolikametoderför
attskapakunskaphoseleverna.Framföralltmenarhanattdetärviktigtatt
lärareninserhurviktighenärförlärandetsamtattlärarenhelatidenförsöker
förbättrasinundervisningutifråndethenfårredapåomsineffektpåelevernas
lärande.Detsenareärjudengrundläggandeidénbakomformativundervisning
somvisågtidigare.DetvåsvenskaforskarnaHåkanssonochSundberg
sammanfattarHattiesanalysmedattläraresompåverkareleversresultatpåett
positivtsättärinstruktiva,omhändertagandesamtaktivtochpassionerat
15Hemmi&Ryve(2014).
16Hattie(2014).
engageradeiundervisningochlärande.Alltsåinteattdeanvänderenspeciell
metod.MonikaVinterekskriver:
Läraresförmågaattskapaenreflekterandemiljöochattsynliggöramålen
förelevernaäravstorbetydelseförattskapagodaförutsättningarför
lärande.Detvisarsigävenattdetärviktigtattlärareharkunskapom
olikatyperavuppgifterochhurdessapåverkarlärandetsamtomolika
typeravfrågorochvilkenkunskapsomnåsberoendepåvilkaproblem
somformuleras.Forskningsresultatvisarpåattenhögåterkopplingfrån
lärarekanresulteraihögreelevprestationerochkanvaraettsättatt
brytadetprocedurmässigalärandet.Mensådanainsatserökarlärares
arbetsbördaochkanvarasvåraattgenomföraunderderesursmässiga
förhållandensomoftaråderidenoffentligaskolan.
Dethärärviktigtbådeurettperspektivdärmantittarpåelevernasmöjligheter
attlärasigoavsettbakgrundmenocksåurlärarprofessionensperspektiv.Niklas
StenlåssomärforskarepåUppsalauniversitetmedprofessionersomspecialitet
skriver:
Enurvattningavyrketskunskapsbaskanocksåverka
deprofessionaliserandeeftersomdetminskarprofessionensvärde(för
omvärlden)menocksådärförattdetblirsvårareattagerautifrånett
professionelltomdöme17.
Medutgångspunktiovanståenderesonemangomprofessionalismdefinierarjag
deprofessionaliseringsomenyrkes-gruppsförlustavautonomi.Detärde
yrkesaktivasmöjlighetattsjälvformuleradenormersomgällervidyrkets
utövandesomavgöromdetärfrågaomenprofessionellyrkesgrupp.Motivetför
dennaavgränsningärattautonomifråganriktaruppmärksamhetenpå
förutsättningarnaförettvälutförtarbete.Detärdeprofessionellasomgenom
sittyrkeskunnandeavgörvadsomärettgottarbeteochvadsominteärdet.
Denovanståendegenomgångenärtillförattbelysaattdetantagligenfinnsett
stortbehovavattsvenskalärareåtererövrarsinprofessionskunskap.Ettviktigt
teoretisktbegreppnärmandiskuterarlärareskunnandeärPCK(Pedagogical
contentknowledge)sombrukaröversättasmedämnesdidaktiskkunskappå
svenska.
PCK–ämnesdidaktiskkunskap
Lärarenskunskaperihurmanundervisariettämneärheltcentralaförskolans
uppdragochdetärocksålärarkårensunikaprofessionellakunskap.Forskaren
LeeShulman18introduceradebegreppet1986förattförsökafångaoch
karakteriseradekunskapersomlärarebehöverföratteffektivtstödjaeleveratt
utvecklakunskaper.
17Stenlås(2009).
18Shulman(1986).
AnledningentillattShulmanskapadebegreppetvaratthansåghurbetoningen
antingenpåpedagogikellerpåämneskunskaperleddetilllärarutbildningaroch
fortbildningarsomantingenhandladeomgenerellpedagogikellerom
ämneskunskaper.Genomattmyntabegreppetämnesdidaktiskkunskapvillehan
föraihopdemochframföralltbelysavadenläraresspecifikakunskapsområde
bestodav.
Ämnesdidaktiskkunskapärsådantsom:förståelseaveleverstidigarekunskap,
vanligamissförstånd,hurmanskaparvariationförattskapaförståelseförett
abstraktbegrepp,vadsomärvanligasvårigheterochsåvidare19.
Ämnesdidaktiskkunskapärocksåhurmanskaparbraprogressionochhurman
omvandlarkursplanenskravtillbralärtillfällen.Shulmanuttryckteen
dimensionavPCKsomattdetär”sättattrepresenteraochformuleraämnetså
attdetblirförståeligtförandra.
Skicklighetiattundervisaärheltenkeltnågotsomkräverenhelmängdolika
kunskaperochförmågorochingetmanlärsigöverennatt.Attundervisaett
ämnekräverspeciellakunskapersomengenomsnittligvuxenintehar.Lärare
behöverheltenkeltintebaraämneskunskaperutanocksåkunskaperihurman
undervisaridetspecifikaämnemanskaundervisai20.
Bild6.Ämnesdidaktiskkunskap(PCK)ärdetområdesomärläraresspecialkunskapochnågot
somlärarutbildningarnabordevarabrapåattförmedla.
Manskullekunnabeskrivadetviskulleviljagörasomattvivillbortfrånen
betoningavdenenskildelärarensskicklighetmotenbetoningpå
undervisningenskvalitet.Vivillintehabättrelärare,vivillhabättre
undervisning.Undervisningsmetoderärnämligennågotsommankanförflytta
mellanolikaklassrum.Ävenomvariationenmellanskolorärstorochökarär
denstörstavariationeniskolanidagmellanolikaklassrum.Deskillnaderna
måsteviutjämnaochdetbästasättetärnärundervisningsidéerochmetoder
flödarmellanlärareochklassrum.
19TittagärnapåDeborahBallslysandeförklaring:
https://www.youtube.com/watch?v=nrwDM4ejNqs
20LoewenbergBallm.fl.(2008).
Omnusvenskalärareinteharfåttmedsigsåmycketämnesdidaktisktkunskap
frånsinautbildningarochsvenskfortbildningiämnesdidaktikoch
ämnesdidaktiskkunskapharvaritsvag–hurkanmandåpåbästasättbyggaupp
ensådan?Detfinnsettganskatydligtsvarbådeiinternationellaundersökningar
ochinomforskning.Detskerbästnärlärare,tillsammans,idenegna
skolpraktikenutvecklarsinundervisning.Detärdärförkollegialtlärandepå
senareårharblivitettsåerkäntbegreppinomskolan.
Kollegialtlärande
Detfinnsotvetydigtensnabbtväxandevetenskapliglitteratursomvisar
betydelsenavkollegialtlärandeinomskolanmenocksåinomavallaformerav
professionerdärmanarbetarmedmänniskorikomplexasammanhang.Som
samlandetermförolikapraktikbaseradefortbildningsmetoderbörjade
Skolverketanvändabegreppetkollegialtlärandenågongångrunt2011/12.
Dettavarstraxinnanochunderdetattmyndighetenarbetademed
utformningenavdetsåkalladeMatematiklyftet.Manhadesomenexplicit
utgångspunktförarbetetmeddettaattforskninghadevisatattkollegialtlärande
varenviktigdimensionilärarfortbildningsomfungerar.
Mennuharkollegialtlärandemodeordochdetärdåviktigtattfunderaövervad
begreppetegentligenbetyder.Närnågotblirpopulärtgliderlättbetydelseniväg
ochbegreppeturvattnasnärolikaintressenterförsökerutnyttjadetföratt
marknadsförasinegenkäpphästellersäljainennyprodukt.Såharskettmed
begreppetformativbedömningsomvidiskuterarpåannanplatsochkollegialt
läranderiskerarattgåsammaväg.Etexempelärnärutbildningsministernpåen
konferenssägeratthanmenarattenkonferensärettkollegialtlärandeochatt
han”älskarkollegialtlärande”21.Tyvärrärinteenkonferenskollegialtlärande.
Detärenplatsdärkollegormötsochkanskelärsignågotavvarandramen
definitionenpåkollegialtlärandeutesluterfaktisktenkonferens.
Vadmenasdåmedkollegialtlärande?Kollegialtlärandeskerintevaregång
någrakollegorpratarellerensvarjegångkollegorlärsignågottillsammans.Det
finnsenstorfaraattolikabegrepp,närdeblirpopulära,ocksåtömspåsitt
innehålleftersomolikaintressenterdåanvänderbegreppetförattsäljainsina
egnafavoritidéer.Kollegialtlärandehandlarompraktikutvecklingdärbåde
kunskapermenocksåförmågorochfärdigheterutvecklas.Videfinierarhär
kollegialtlärandepåföljandesätt:
Kollegialtlärandeärensammanfattandetermförolikaformerav
kompetensutvecklingdärkollegorgenomstruktureratsamarbete
tillägnarsigkunskaper–urettbrettkunskapsbegreppsomockså
innehållerförmågorochfärdigheter–idendagligapraktiken.
Detinnebäralltsåattkollegialtlärandeärnärkollegorsystematisktoch
gemensamtpåplatsundersökersinpraktik.Detärbaradåsommanocksåkan
förväntasignågraavdetresultatsomkollegialtlärandeharvisatsiggeiolika
studier.Forskningsstödetförkollegialtlärandesomenviktigdelav
21http://www.lararkanalen.se/jag-alskar-kollegialt-larande-gustav
fortbildningsinsatserkommerfrånenmängdolikakällor.Deviktigasteärtvå
typeravstörrestudier,delsstörresystemstudiersomtillexempelMcKinseys
rapportHowtheworld’smostimprovedschoolsystemskeepgettingbetter22
ochOECDsTeachingandLearningInternationalSurvey(TALIS),ochdels
vetenskapligameta-ochlitteraturstudierdärmanjämförteffekterpåelevers
lärandeavolikafortbildningsinsatser.LindaDarlingHammondskriverattlärare
ochrektorerbehövertidochledningförattutvecklaendeladförståelseav
effektivundervisning,attundersökaartefakteripraktikenförbevispålärande.
Attupptäckahurlärandeskerochvadsomärbevisförlärande,attreflektera
ochlärasighurmangereffektivåterkoppling23.
McKinseyinstitutetsågisinanalysavländersomhadeförbättratsinaskolsystem
underenlångtidattmångaavdessahadeskapatsystemdärlärareoch
skolledarearbetadetillsammans,därmanöppnadeuppklassrummenoch
utveckladeläraretillatthandledavarandra.Manhadeocksåskapat
karriärstrukturerdärlärareintebarakundeskapasigsinegenkarriärvägutan
ocksågenomdettafåalltstörreansvarförattutvecklasinegenochkollegors
undervisning.EnavdeviktigavinsternameddettamenadeMcKinseyvaratt
förändringskraftenflyttadesfråncentralanivåernerpåskol-ochlärarnivåoch
påsåsättskapademerhållbarutvecklingsomvarsjälvuppehållandeövertid.
VadsomärintressantärattenligtMcKinseysåharsådanasystemavkollegial
utvecklingideframgångsrikaländernaersattexternkvalitetskontrolloch
ansvarsutkrävandesystem.Deskriverattenanmärkningsvärdeffektav
kollegialtlärandeärattdetfungerarsomenmekanismförkollegialt
ansvarsutkrävandesomersätterformellautvärderingsmetodersomtillexempel
lärarmeriteringarelleromcertifieringar.Detvillsägaattnärkollegor
systematisktutvecklarsinundervisningsåförstärksdenprofessionellamoralen
ochetikenochkanivissmånersättayttrekontrollåtgärder.
McKinseysresultatstämmervälmeddeslutsatsersomtillexempelEuropeiska
kommissionendrautifrånTALIS.DesummerarsinrapportTeachers'
Professionaldevelopment:EuropeinInternationalComparisonmedatt:
Pådethelatagetpekarresultatenpåattsystematiskåterkopplingtill
lärarnaomderasprestationeräravgörandeförderasyrkesutveckling…
Läraresomtrivsmedsittarbeteochmedsinskolaharenpositivattityd
tillyrkesutveckling.Förbeslutsfattarepekardessaresultatpåattbättre
fokuspåbedömning,återkopplingochenpositivskolandakanbidratill
attskolornautvecklastill”lärandeorganisationer”,därmanfrämjar
fortbildningochpåsåsättförbättrarundervisningen24.
Forskningsstödetförkollegialtlärandeimeta-ochlitteraturstudierkommerfrån
enmängdolikakällorvaravviredovisarnågrahär.Shulman&Shulman25skriver
22Mourshed,M.m.fl.(2010).
23Darling-Hammond,Linda(2014).
24Eu-kommissionen(2008).
25Shulman&Shulman(2004).
ombåderesultatetochutmaningarnamedFLC,”FosteringaCommunityof
Learners”26.LauraDesimonevarsforskningvarviktigförRäknamedVästerås
skriverattdetbörjarfinnasenkonsensuskringvissabeståndsdelarsomär
viktigaförattenfortbildningskakunnahaeffektochsåräknarhonuppföljande
punkter27:
• Attmanharfokuspåämnesinnehållochpåhurmanundervisarett
specifiktsådant.
• Attlärarefårmöjlighetattvaraaktivaochharmöjlighetattobservera
varandra.
• Attfortbildningeningårienfungerande,förlärarebegriplighelhet.
• Attdenvarartillräckligtlängeochinnehållertillräckligtmyckettid(hon
nämnerminstenterminiutsträckningochminst20timmarskontakttid).
• Attlärarearbetartillsammansinomfortbildningen.
Vikommerattseattandraforskarehamnariungefärsammaslutsats.Helen
Timperley,sombörjarblivälbekantiSverige,hargjortenavdestörsta
metastudiernaochsynteserna28inomområdetochangersjuviktiga
förutsättningarförenfortbildningsomgereffektpåeleversresultat:
• Attdenvararenlängretid
• Attdeninnehållerstödfrånexternexpertis
• Attlärarnablirengageradeiläroprocessensåattderasinlärningblirdjup
• Attlärarnablirutmanadeisinatidigareföreställningaromundervisning
• Attlärarnaharmöjligheterattdiskutera
• Attfortbildningenharstödavskolledningenochtidföratttillägnasigny
information.
SomvikanseliknarDesimonesochTimperleyslistorvarandraihöggrad.
Detsammagällerocksåandrastudierinomsammaområde.Omviskulle
extraheradegemensammanämnarnablirdetungefär:
• Externexpertis
• Lärarediskuterarmedochobserverarvarandra
• Specifikundervisningispecifikaämnen
• Tillräckligtmedtid
Trotsattdenforskningviredovisarhärärtydligskermycketavdetvikallar
fortbildninginomskolansomenstakatillfällenellerkortafåkursdagar.
Desimonenämnerenterminoch20timmarmenmanskavaramedvetenomatt
honmenarattdetärdenundregränsen.Medmindrekontakttidskamanalltså
inteförväntasignågonstörreeffekt.Bormanmfl.29harenmyckettydlig
26Shulman&Shulman(2007)
27Desimone,Laura(2009).
28Timperley,Helen(2007).
29Borman,G.m.fl.(2003).
illustrationavdetta.Demenarattdetärförstnärenfortbildningsinsatsvarati
femårsommankanförväntasigriktigtstoraeffekter.
HelenTimperleylyfterocksåsomvisågbetydelsenavattlärareutmanasisina
tidigareföreställningaromundervisning.Dettakanskebådegenomreflektioner
utifrånteoretiskadiskussionermenblirtroligenpåtagligareommangördeti
sambandmedobserveradpraktikellernärmanprövaralternativasättatt
undervisa.Denviktigasteaspektenavnyttanavexternexpertisliggerocksåiatt
depersonernakanhjälpatilljustmedattutmanatankarochföreställningarman
somlärarehar.
Från
Till
Föredrag
Vardag
Studiedagar
Alltidpågåendelärande
Onesizefitsall
Teambaseratfokuseratpåbehov
Sittaochtaemot
Görande,prövandeochapplicerande
Isolerat
Stängtklassrum
Kollegialt
Öppet,delandeochundersökande
Enstakaenkäter
Planeradutvärderingavmåluppfyllelse
Fragmenteradexponering Fokuseradöverlåtelsepåöverenskomnamål
Tabell1.JohnMurrays30översiktöverdenförändringviskulleviljaseifortbildning.
Vivillbetonabetydelsenavattlärareintehellerkanutvecklakollegialtlärandei
ettvacuumutanattmanförattarbetaeffektivtbehöverettstruktureratsättatt
göradetpåochmaterialattutgåifrån.
30Murray,John(2014).
Pysslingenochvadhargjorts+Irenefyllai.
Vadvillvigöra?
Denmodellviföreslårinnehållerettantalteoretiskamodellersomtillsammans
bildarenhelhet.Modellernafinnsdärsomhjälpförvadviskagöramenockså
förreflektionochsomanalysinstrument.Skolaärenkomplexverksamhetdär
manharhjälpavolikaperspektivförattintefastnaisinaegnatankar.
Grundläggandevillviattdeolikanivåernaskautveckla:
• Lärare-kollegialtlärande,formativ,lärarlettlärande,formativ
bedömning.
• Rektorer-undersökandetankesätt,samtal,ledarskapsmindsets.
• Chefsnivå-geförutsättningar
Måletärförbättradundervisningvilketskaskegenomatt:
• Lärarelärtillsammans
• Rektorerlärtillsammans
• Cheferlärtillsammans
Utgångspunktförarbetetärdetredimensionersomden4/6utkristalliserades
avledningsgruppen:
Dethandlaromattutveckladetpedagogiskaledarskapetochdetkollegiala
lärandet.Idessaprocesserärrelationermedmänniskorenavgörandeochviktig
dimension.Bådeundervisningochledarskaphandlaromdetta–omhurman
bemöter,utmanarochskaparutvecklingblandgrupperavmänniskor.
Övergripandemodeller
Förutomdegenerellaperspektivsombeskrevovanunderkollegialtlärande
kommerviattreflekterakringochtillämpaenmodellsombyggerpåettantal
beforskademodellerförviktigaperspektivförskol-ochundervisningsutveckling
istörreskala.Dethärgällerolikadimensionerförsåväldetprofessionella
lärandetsomfördetpedagogiskaledarskapet.
EnavutgångspunkternaärforskarnaCobb&Jacksonsfyraförutsättningarför
attutvecklaverksamhet/undervisning31:
1. Nyaroller(handledare/gruppledare)
2. Nyarutiner(sättattarbeta)
31Cobb&Jackson(2012).
3. Nyalärtillfällen(tidattmötas)
4. Nyttmaterial(somgrundförarbetet).
Coburn&Russell32harocksåvisathurbetydelsefulltdetärfördjupetilärares
lärandeattdesomskaledaenfortbildningsinsatsfårprofessionellfortbildningi
detdeförväntasgöra.
HelenTimperleyärenforskarefrånNyaZealandsomharfunderatocharbetat
mycketmedfrågorkringläraresfortbildningochutvecklingavundervisning.En
avhennesutgångspunktervarresultatfrånforskningsomvisadeattdetvarde
rektorersomvarengageradeisinalärareslärandesomhadedenstörsta
effektenpåeleversresultat:
Bild7.DeresultatsomväckteHelenTimperleysuppmärksamhetochsomvisarattskolledare
somärengageradeIsinalärareslärandehadedubbeltsåstoreffektpåelevernaslärandesom
andraskolledare.
Kaser&Halbert(2009)utgåtocksåfrånforskningomeffektivaskolledareoch
menarattföljande6tankesystem(mindsets)kännetecknarsådanarektorer.De
ärintesåintresseradeavsorteringsomdeäravlärandeochkännetecknasav:
1. Intensivmoraliskdrivkraft
2. Tillit–relationerkommerförst
3. Undersökande–frågorinnanmangerråd
4. Skaparlärandefördjupförståelse
5. Sökerefterevidensförochfråndetdegör
6. Byggerorganisationförlärande
Timperley&Parr33harskrivitomen”undersökandetankevana”.Demenaratt
detärviktigtattutvecklaensådanochattommanskafåenskolaattblien
undersökandeochutvecklandelärandeorganisationsåbehövermantahänsyn
tilltredimensioner:Ettutmanandeochrespekterandeförhållningssätttill
32Coburn&Russell(2008).
33Timperley&Parr(2010).
varandra,Relevantadatasomunderlagförsamtalenochjustattmanutvecklar
enundersökandetankevana.Jagskulleviljaläggatillrelevantforskningsomen
avdimensionerna:
Bild8.DetredimensionersomTimperley&Parrnämnersomviktigaförattskapaenlärande
organisation+dendimensionsomjagvillläggatill(iblått).
Hurskulledethärkunnagestaltasigpåettgrundläggandeplan.Ommanutgår
frånCobb&Jacksonsmodellskulledetkunnaseutungefärsåhärfören
skolorganisation:
Tabell2.Grundläggandemodellförutvecklingavenskolorganisationmotkollegialutvecklingav
undersökningefterCobb&Jackson(2012).
Engrundläggandedelialltutvecklingsarbeteärnaturligtvishurmantänker
kringsystematikiutvecklingsarbetet.
Systematisktkvalitetsarbete
Enviktigutgångspunktialltutvecklingsarbeteärnaturligtvisvadmanharför
förändringslogik.Kandetmantänkergöralogisktbevisasfaktisktledatillmålet?
Dethärärettstegmanintesällanmissar.Oftavillmanåtgärdanågotochman
kommerpåvadanskullevilja.Däreftervillmanskridatillhandlingochskapar
olikaprojektochidéer.
Bild9.Viväljermetodochutvärderingsmetod.Menvetviattmetodenverkligenledertillmålet?
Ärdetenssannolikt?Harvigjortenanalysavförändringslogiken?
Menkommerdessahandlingarverkligenattledatilldenförändringmanåsyftar
ochhurvetmandet?
Bild10.Finnsdetenlogikiarbetetsomgörattdetverkligenkanledatillattmannårmålet?
Manmåsteocksåisinanalysundersökavilkamanärochfinnsdetanledningatt
troattmankommerframgivetvilkamanärochvadmanvill:
Medarbetarnasinställning
Motstånd
Neutrala
Beredda
Väldigtliten
Väldigtliten
Kunskaper Begränsad Väldigtliten
skala
skala
skala
begränsade kapacitet
Litenskala
Litenskala
Medelstorskala
God
kapacitet
Litenskala
Medelstor
Storskaligt
Goda
Begränsad
skala
kunskaper kapacitet
Medelstor
Storskaligt
Systemomfattan
God
skala
de
kapacitet
Tabell3.Ettramverkförbedömningavmiljönförettförändringsarbete.EfterBrykm.fl.(2015).
Redanhärfinnsenviktigläxa.Genomattpåverkamedarbetarnasviljakanman
kommamycketlängre.Detärviktigtvilkamanärochhurmannärmarsigsina
medarbetareiettutvecklingsprojekt.Detpedagogiskaledarskapetskerinteiett
vakuumutanärnaturligtvisberoendeavenmängdfaktorerochskolverksamhet
harenmängdramfaktorer.Vadärdetsomledertillvad?
Bild11.Omolikaprocessfaktorersomledertillresultatet,lärande.EfterÖsterberg(2014)och
Håkansson(2013).
Mankanintepåenöverliggandenivåavskrivasigansvaretförförutsättningarna
fördeunderliggandenivåerna.Härfinnsenavanledningarnatillatttillämpning
avolikamarknadsmodelleriblandskapatsåstorfrustrationblandutföraresom
inteharfåttförutsättningarattlevereraresultat.
Närmanskaparenutvecklingsprocessochharanalyseratförutsättningarnakan
detvaramotiverandeochettbraverktygattfunderaövervilkaindikatorerman
skaföljaförattseommanärpårättväg.Detkanjuhändaattmankanbehöva
bytametoderförattnåmålet:
Bild12.Användningavindikatorerförattföljaenutvecklingsprocess.
Skolaärenkomplexverksamhetochmankantänkasigenhelmängdprocesser
ochdelarsomkangeupphovtillderesultatmanser:
Bild13.Olikaprocessersomkanpåverkaskolresultat.EfterResnick(2010).
Utgångspunktenochdetcentralaiarbetetärändåattdetärundervisningensom
ärdetviktigasteattutveckla.Detärocksådetsomlärarnaärmestmotiverade
attförändra.
1. Skolans yttre villkor
Inte oviktiga men ej
förstafokus i
förbättringsarbetet
2. Skolans inre villkor
3. Villkoren kring
undervisningen
De viktigaste kvalitetsaspekterna finns här!
4.
Undervisn
ingens
innehåll
och form
Bild14.Olikaprocessersomkanpåverkaskolresultat.EfterJanHåkansson34.
Ochundervisningensinnehållochformpåverkasallramestommanarbetarmed
olikaformeravkollegialtlärande.
Undervisningsutvecklingochkollegialtlärande
Utvecklingavundervisningskeriettsamspelmellanolikadomänerienlärares
”förändringsmiljö”.Detsomfinnsidenpersonligadomänenpåverkasbådeav
externpåverkan–föreläsningar,kurser,material,läsningochavvadkollegorgör
–praktikdomänenmenocksåavutfalletiresultathoseleverna–
konsekvensdomänenochviceversa.
Bild15.Olikadomänerienläraresförändringsmiljö.EfterClarke&Hollingsworth(2002).
Envanligerfarenhetsommanåterfinnerhosfleraforskaresomarbetarmed
skolutvecklingärbetydelsenavkonsekvensdomänen.Detvillsägaattnärlärare
verkligenserattförändringarinnebärförändringariresultatsåbrukardet
starktpåverkaderasmotivationattfortsättaettförändringsarbete.
34Frånenpresentation.
DentidigarenämndaHelenTimperleyharenmodellför
undervisningsutvecklingsominnehållerenheldeltankarsomtroligenärviktiga
försvenskskola.Detärettmersystematisktsättattsepåfortbildningoch
undervisningänvadviärvanavid:
Bild16.Timperleysmodellförcykliskutvecklingavundervisningskvalitet.
Hennescykelbörjarmedenanalysavbrister.Vadärdetviintelyckasmed?
Nästastegärenanalysavbehovenhoslärarna.Vadärdetvibehöverförattvi
skakunnalärademdet?Därefterkommersjälvafortbildningsstegetdärman
inhämtarkunskaperochfärdighetersomgörattmankangåinochgeeleverna
nyainlärningserfarenheter.Omintefortbildningenledertillattmangörnågot
annorlundaiklassrummetärjuhelaarbetetmeningslöst.
Mensedankommerenavdeviktigastedelarnaavhennesmodellochnågotvi
harsaknatiSverige.Hurgickdet?Uppnåddevimålet?Harelevernaslärande
förändrats.Typisktsettharviibland,ibästafall,mättvadlärarnatycktomen
fortbildning.MendetTimperleypekarpåärenmodellsomharelevernas
lärandeifokusochsomintegeruppförrändenönskadeförändringenharskett.
Timperleyscykelärjuettvanligtsystematisktkvalitetsarbetemenmedfokuspå
undervisningenochdetärjuenprocesssomaldrigegentligentarslut:
Bild17.Timperleysmodellsomkontinuerligcykliskutvecklingavundervisningen.
Resnick(2010)innehållerettantalmodellerkringkollegialskolbaserad
utveckling.Viavslutardethäravsnittetmedtvåavhansbilderdärhanförsöker
illustreraolikaviktigaaspekteravkollegialtlärande.Denförstasätterdet
kollegialalärandetiettsammanhang.Vadärdetmanvillpåverkaochvadärdet
somkanpåverkalärandetskvalitet:
Bild18.Vadkanpåverkautfalletavkollegialtlärande.EfterResnick(2010).
Denandrabildenvisariförstakolumnenhurdenkollegialaprocessenkan
beskrivas,iandravaddetärsomkanpåverkas,identredjekonsekvenseri
undervisningenochslutligenidenfjärdedetresultatsomkanuppstå:
Bild19.Detkollegialalärandets,hur,vadochvarför.EfterResnick(2010).
Detkollegialalärandetkanoperationaliseraspåolikasätt.Ettbrasättattkomma
igångmedprocessernaärattväljanågraavdeframgångsrikamodellersom
finnslätttillgängligasomtillexempel:
• TLC–Formativbedömning
• Matematiklyftet
• Läslyftet
• Learningstudies
Vilkenmanväljerkanvaraolikaberoendepådeenskildaskolornas
förutsättningar.
Grindvakter
Vilyfterfråganomgrindvaktertillenegenrubrik.Ialltutvecklingsarbeteärdet
godadetbästasfiende.Detfinnssåmångaandrainitiativochbraidéersom
kommerattviljakonkurreramedvårtid.Enavdeviktigastesakernaärattvara
grindvaktochhindraalladessaandrabraellermindrebraidéer.Nuharvi
bestämtossförettmålochenmetodochnuärdetavgörandeattvifokuserarpå
detuppdragetunderlångtidframöver.DenkanadensiskeskolforskarenMichael
Fullansägerattdetfinnsettlinjärtnegativtsambandmellanantaletsidorien
skolplanochresultatetpådenskolan.Kusek&Ristsomärvärldsauktoriteter
inommål-ochresultatstyrningsägerattallaorganisationerbehöver
”champions”mästaresomsertillattorganisationenintebelastasmed
distraherandemålochmätningar35.
Forskning
UtvecklingsarbetetkommerattbeforskasgenomettsamarbetemedMälardalens
högskola.Dettagörsförattdetfinnssåliteforskningpåsystematiskt
undervisningsutvecklingsarbeteiSverige.Detkommerattinnebäraattrektorer
ochlärarevidnågratillfällenkommerattbliombeddaattfyllaienkäteroch
reflekteraövervadsomhänt.Viskaocksåförsökafastställanågonsorts
utgångsläge.Enavaspekternamedettforskningsprojektavdethärslagetäratt
vikommerattföljaochutvärderamedhjälpavdemodellersompresenteradesi
dettidigareavsnittet.Dessaäralltsåteoretiskamodellervarsgiltighetviinågon
månskaförsökautvärdera.
Detärviktigtattarbetetiförstahandäroperativtochverksamtförattförbättra
undervisning.Denforskningsomskaskekommerdärförattvarabådeadaptiv
ochiterativ.Detvillsägaattforskningsfrågor,resultatochvilkaperspektivsom
blirviktigamåsteanpassastilldenverklighetsomvirörossiochmed.Dettaär
ocksåilinjemedstorastudierpåfortbildningsprojekt.Forskningenkommeratt
genomförasavPerKornhallmedstödavforskargruppeninom
matematikdidaktikpåMälardalenshögskolasomledsavprofessorAndreas
Ryve.
Utvärderingsmodell:
Bild20.Utvärderingslogik.EfterDesimone(2009).
35Kusek&Rist(2004).
Tidplanochtid
Bild21.Översiktligplanering.
•
•
•
Hösten-mötemedrektorer
Våren(lärare)-kollegialtlärandestartas.Gemensamtläsmaterial.
Året(rektorer)-Utbildning-allaimål-Temperley-kollegialtlärande-
systematisktkvalitetsarbete(Håkansson).
Avslutandekommentarer
Detvimeddenhärmodellenvilluppnåärdenformav”paradigmskifte”som
Brykm.fl.(2015)menarärvägenframåtförvåraskolsystem.Iställetför
storskaligaförändringarinfördauppifrånochsomoftamisslyckasmenardeatt
vimåstebörjabyggaförändringarnagenomsmåskaligtexperimenterandesom
visedanaggregerarnärviserattdefungerar.
Bild22.Paradigmskifteiskolutveckling.EfterBrykm.fl.(2015).
Förvårdelinnebärdetattvibyggergrupperavläraresomlärsigiskolorsom
lärsigsomisinturbidrartillattorganisationenlärsig:
Bild23.Envisionförenlärandeorganisation..
Dethärkommeratttatid.Denforskningsomfinnspekartydligtmotattde
riktigtstoraeffekternaavenfortbildningsinsatsavdethärslagetkommerefter
fleraårnärarbetethar,förattanvändaUlfBlossingsord,blivit
institutionaliserat36:
Bild24.Deriktigtstoraeffekternakommernärettarbeteblivitinstitutionaliserat.EfterBorman
(2003).
VigerJohnHattieslutordet:
Slutsatsernapresenterashärsomsexvägvisaretillenundervisningav
ypperstakvalitet:
36Blossing(2014).
1
2
3
4
5
6
Läraretillhördestarkastepåverkansfaktorernapålärande.
Läraremåstevarainstruktiva,påverkande,omtänksamma,—och
aktivtochpassioneratengageradeiundervisningochlärande.
Läraremåstevaramedvetnaomvadvarendaeleviklassentänker
ochkanförattskapameningsfullaupplevelserutifråndetta.De
måstehagodakunskaperomsittämneförattkunnaerbjuda
meningsfullåterkopplingtillstödförelevensprogressiongenom
kursplanensolikanivåer.
Lärareochelevermåstekunnalärandemålenochkriteriernaför
måluppfyllelseförlektionerna,vetahurvälsamtligaeleveruppnår
dessakriterierochvetavadsomärnästastegiljusetavskillnaden
mellanelevernasnuvarandekunskapochkriteriernaför
måluppfyllelsen,detvillsäga”Vartärdupåväg?””Hurgårdetför
dig?”och”Vadärnästasteg?”
Läraremåsterörasigfrånenenskildidétillenmångfaldavidéer,
relateratilldessaochsedanläggaframdemsåattelevernakan
konstrueraochrekonstruerakunskapochidéer.Detärinte
kunskapenelleridéernautanelevenskonstruktionavdenna
kunskapochdessaidéersomärdetviktiga.
Skolledareochläraremåsteskapaskolor,personalrumoch
klassrumsmiljöerdärmisstagvälkomnassomenmöjlighetför
lärande,därmanuppmuntrasattförkastafelaktigkunskapoch
förståelseochdärdeltagarnakankännatrygghetiattlära,lära
igenochutforskakunskapochförståelse.
Idessasexvägvisareärpluralformen”lärare”ettmedvetetval,
eftersomettviktigttemaärattlärareträffasförattdiskutera,
utvärderaochplaneraundervisningenutifrånhuråterkopplingen
visarattderasundervisningsstrategierlyckasochutifrånderas
uppfattningaromframstegochlämpligutmaning.Dettaärinte
kritiskreflektionutankritiskreflektioniljusetavbevisfrånderas
undervisning.
Källor
Blossing,Ulf(2014)Kompetensförsamspelandeskolor.Omskolorganisationeroch
skolförbättring.Lund:Studentlitteratur.
Borman,G.m.fl.(2003).Comprehensiveschoolreformandachievement:Ameta-analysis.Review
ofEducationalResearch73(2),125–230.
Bryk,A.S.M.fl.(2015)LearningtoImprove.HowAmerica’sSchoolsCanGetBetteratGetting
Better.Cambridge,Massachusetts:HarvardEducationPress.
Clarke&Hollingsworth(2002)Elaboratingamodelofteacherprofessionalgrowth.Teachingand
TeacherEducation18(2002)947–967.
Cobb&Jackson(2012):AnalyzingEducationalPolicies:ALearningDesignPerspective,Journalof
theLearningSciences,21:4,487-521.
Coburn&Russell(2008)DistrictPolicyandTeachers’SocialNetworks.EducationalEvaluation
andPolicyAnalysisSeptember2008,Vol.30,No.3,pp.203–235.
Darling-Hammond,Linda(2014)GettingTeacherEvaluationRight.WhatReallyMattersfor
EffectivenessanImprovement.NewYork:TeachersCollegePress
Desimone,L.M.(2009).ImprovingImpactStudiesofTeacherśProfessionalDevelopment:
TowardBetterConceptualizationsandMeasures.EducationalResearcher,38(3),181-199
Earl&TimperleyEarl&Timperley(2008)ProfessionalLearningConversations–Challengesin
UsingEvidenceforImprovement.Springer.
Eu-kommissionen(2008)Pressrelease-FårlärarnaiEuropatillräckligtmedfortbildning?
Hattie,John(2014)Synligtlärande.Ensyntesavmerän800metaanalyseromvadsompåverkar
eleversskolresultat.Stockholm:Natur&Kultur.
Hemmi&Ryve(2014)EffectivemathematicsteachinginFinnishandSwedishteachereducation
discourses.J.Math.TeacherEduc.Publishedonline20141206.
Håkansson,Jan(2013)Systematisktkvalitetsarbeteiförskola,skolaochfritidshem–Strategier
ochmetoder.Lund:Studentlitteratur.
Kaser&Halbert(2009)LeadershipMindsets.InnovationandLearningintheTransformationof
schools.NewYork:Routledge.
Kornhall,Per(2013)Barnexperimentet–svenskskolaifrittfall.Stockholm:Leopard.
Kornhall,Per,(2014)Allaimål.Skolutvecklingpåevidensbaseradgrund.Stockholm:Natur&
Kultur.
Kusek&Rist(2004)TenStepstoaResults-BasedMonitoringandEvaluationSystem.A
handbookfordevelopmentpracticioners.WashingtonD.C.:TheWorldBank.
Lindberg&Svensson(2012)Rösträtttillsalu.Detnyahotetmotdemokratin.Stockholm:Premiss
förlag.
Louwenberg&Ball(2008)TheSubjectMatterPreparationOfTeachers.In:W.R.Houston(Ed.),
HandbookforResearchonTeacherEducation.NewYork:Macmillan.
Mourshedm.fl.2010.HowtheWorld'sMostImprovedSchoolSystemsKeepGettingBetter.
McKinsey§Co.
Murray,John(2014)DesigningandImplementingEffectiveProfessionalLearning.Thousands
Oaks:Corwin.
ResnickNestedLearningSystemsfortheThinkingCurriculum
LaurenB.ResnickEDUCATIONALRESEARCHER201039:183DOI:
10.3102/0013189X10364671
Shulman,LeeS.(1986)ThoseWhoUnderstand:KnowledgeGrowthinTeaching.Educational
Researcher,Vol.15,No.2.(Feb.,1986),pp.4-14.
Shulman&Shulman(2007)Howandwhatteacherslearn:ashiftingperspective,Journalof
CurriculumStudies,36:2,257-271,DOI:10.1080/0022027032000148298
Skolverket(2003)Lustenattlära–medfokuspåmatematik.Nationellakvalitetsgranskningar
2001–2002.Skolverketsrapport221.Stockholm:Skolverket.
Skolverket(2012)Likvärdigutbildningisvenskgrundskola?Enkvantitativanalysav
likvärdighetövertid.rapport374.
Skolverket(2015)Skolverketslägesbedömning.Rapport421.Stockholm:Skolverket.
Statensoffentligautredningar(1999)SOU1999:63.Attläraochleda.Enlärarutbildningför
samverkanochutveckling.Stockholm:Utbildningsdepartementet.
Statensoffentligautredningar(2008)SOU2008:109.Enhållbarlärarutbildning.Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Stenlås,Niklas(2009)Enkårikläm–Läraryrketmellanprofessionellaidealochstatliga
reformideologier.RapporttillExpertgruppenförstudierioffentligekonomi2009:6.
Finansdepartementet.
Timperley&Parr(eds.)(2010)WeavingEvidence,InquiryandStandardstoBuildBetter
Schoools.WellingtonNZCERPress.
Timperleyetal.(2007)TeacherProfessionalLearningandDevelopment:BestEvidence
SynthesisIteration.Wellington,NewZealand:MinistryofEducation.
Vinterek,Monika(2006)Individualiseringiettskolsammanhang.Myndighetenför
Skolutveckling.Forskningifokus,nr.31.
Österberg,Jonas(2014)Resultatanalysiskolan.Lund:Studentlitteratur.
