menterede med at inddele mandlige og kvindelige mis brugere i
hver
deres
samtalegrupper.
Kvinderne talte mest om f0lelsesmc.essige problemer og om skyldf0lelse over for deres b0rn, hvorimod mc.endenes samtaler mest
drejede sig om arbejdsplads- og
samfundsforhold.
J eg skrev indledningsvis, at
konferencens varedeklaration var
en smule misvisende. Der var flere dele dansk end nordisk. Om
ingredienserne i 0vrigt kan siges,
at de var varierede, hvilket passer
til de forskellige slags gc.ester ved
bordene. Der var lidt for en hver
smag. Og altsa mest for den danske.
Thorkil Thorsen
Alkohol och
social historia
Alkoholens sociala historia
samlade over 60 historiker och
samhallsvetare fran ca 10 olika
lander till Berkeley, USA, den 2
januari i ar. Denna forsta storre
konferens kring temat var en del
av International Group for Comparative Alcohol Studies' eller
IGCAS:s program. For de praktiska arrangemangen kring motet
svarade, pa ett utmarkt satt, Alcohol Research Group, under
ledning av Robin Room.
Iden till det alkoholhistoriska
motet i Berkeley foddes under
ICAA:s
Epidemiologi-grupps
mote i Helsingfors 1982. Det visade sig under det motet, att det
vaxande intresset fcir nykterhetsrorelsen och alkoholens historia,
som markts under det senaste decenniet, saval i USA som i Europa och framfor allt i de nordiska
landerna, Iatt en sadan omfattning och natt en sadan niva att
den mera allvarligt an tidigare
maste beaktas av den samhallsvetenskapliga alkoholforskningen. Ocksa bland de historiker
som sysslade med alkohol hade
man behov av ett utvidgat kontaktnat, eftersom intresset for al,koholens sociala historia har olika bakgrund i olika lander.
I USA hanger historikernas intresse for alkohol ihop med det
nya uppsvinget for social historia. Nar man har forskat i t.ex.
kvinnornas, arbetarklassens, olika etniska minoriteters, urbaniseringens och familjens historia,
har man oupphorligen stott pa
drickandet och konflikter kring
drickandet. De bristf<illiga kunskaperna om alkoholens historia
resulterade i att alkoholen och
korstaget mot alkoholen ganska
snart sarskildes och blev ett amnesomrade for sig. Den senaste
utvecklingen har lett till att forbudslagsamnena har hamnat i
minoritet. I de nordiska landerna
har det uppblossande intresset
for alkoholens sociala historia i
Sverige pa 1970-talet sammanhangt med folkrorelseforskningen. I Finland har forskningen
kring alkoholens sociala historia
beframjats av, att det vuxit fram
ett intresse inom samhallsvetenskaplig alkoholforskning for alkoholens historia.
Bakgrunden till motet i Berkeley gor motets malsattningar begripliga. Den forsta malsattningen var att oppna och oka samtalskontakterna mellan representanter for olika vetenskapsgrenar
och mellan alkoholhistoriker fran
olika lander. Den andra malsattningen var att sammanfora undersokningar och forskare, som
behandlar alkoholens sociala historia, fcir att diskutera och bedoma forskningsresultat ur ettjamforande perspektiv. Den tredje
malsattningen var att fora fram
sadana historiska erfarenheter
som kan ha betydelse nar man
granskar alkoholens stallning i
kulturen och alkoholproblemets
natur och omfattning i det moderna, komplicerade samhallet.
Behovet av en diskussion kring
alkoholens sociala historia aterspeglades val i motets intensitet.
Under de tre dygnen presenterades 49 "papers", holls tre specialsessioner och tillbringades en
kvall med att studera alkoholen i
amerikansk film. Motets storsta
problem var den stora pappersmangden och det stora antalet
parallellsessioner under den
knappa tiden. Det senare var ett
problem speciellt for de samhallsvetare, som hade ett allmant intresse for alkoholens historia. Det
anstrangda tidsschemat tycktes
daremot inte forhindra intensiva
informella diskussioner. Allmant
sett kan man pasta att man
mycket bra lyckades uppna motets forsta malsattning.
Tidsmassigt
koncentrerades
motets papers sig kring 1800-talet och 1900-talets borjan. Motet
var indelat i tretton sessioner. Pa
varje session presenterades kort
ca fyra papers samt forberedda
kommentarer till dem. Nastan
samtliga papers hade delats ut i
forvag och kommentatorerna var
val forberedda. Spridningen pa
de amnen som behandlades avspeglas i sessionernas rubriker:
en diskurs over drickandet;
aspekter pa forbudslag och kontroll; samhallsklass och alkoholbruk i det moderna Tyskland; alkoholfragan och nationalstatens
uppkomst; alkohol och kolonialism; alkoholmonopolen i det
moderna Europa; medicin, alkohol och politik; synpunkter pa
nykterheten; de forindustriella
samhallena och dryckeskulturerna; alkoholideologier; religion
och nykterhet i ett langt tidsperspektiv; alkohol och arbetarklass
samt alkoholekonomi. Over 16
landers alkoholhistoria berordes
pa nagot satt. De amerikanska
forskarna fungerade som tolkar
ocksa for bl.a. Islands, Frankrikes och Kenyas historia. Det
69
amerikanska inflytandet marktes
ocksa pa sa satt att endast var
femte deltagare var icke-nordamerikan.
Det stora antalet amerikanska
deltagare och historikernas klara
numerara dominans over samhallsvetarna praglade diskussionsinnehallet. Samhallsvetarnas stravan till ett komparativt
grepp mottes av historikernas
synsatt, som betonade lokalhistoriens betydelse. Spanningen melian de tva grupperna lindrades
markbart av antropologernas insats. Det verkade som om saval
historikerna som samhallsvetarna skulle forsta antropologerna
klart battre an de forstod varandra. Motet avslutades i vilket fall
som helst med att man, mera an
det komparativa greppet, betonade betydelsen av lokalhistorisk
forskning som en vag till att oka
forstaelsen av makrostrukturer.
Esa Osterberg
Stipendier for
alkoholforskning
i Finland
liv, en ur mannens och en ur
kvinnans synvinkel. Ett projekt
om manligt och kvinnligt rus
oppnar nya perspektiv pa konsskillnader i drickandet och rusets
betydelser.
ORDINARA STIPENDIER
Samhiills- och beteendevetenskaplig
samt humanistisk Jorskning
FM Matti Aalto (11 000 mk,
Heikki Waris' stipendium): Alkoholism i ljuset av social inlar'ningsteori
Doc. Matti Gronfors och diplomingenjor
Olli
Stalstrom
(40 000 mk): Homosexualitet i
Finland
Prof. Pertti Hemanus (ll 000
mk): Nymoralism, alkohol och
massmedia
FM Risto Kiviluoto och lararen Marja Mikkonen (5 000 mk):
Sambandet mellan foraldrars alkoholbruk och barns psykiska
storningar. En undersokning av
sverigefinska invandrarbarn i Sodertalje
Doc. Ilkka Mantyla (10 000
mk): Hembranningen i Finland
under frihetstiden
Naturvetenskaplig, medicinsk
och klinisk forskning
Stiftelsen for alkoholforskning i
Finland Alkoholitutkimussaatio
beslot pa styrelsemote den 28 november om utdelningen av 1983
ars stipendier. Stipendierna ar av
tva slag: ordinara stipendier och
forskningsavtalss tipendier.
De nya forskningsavtalen beror fcirhallandet mellan jordbruk
och alkoholproduktion i industrialiserade lander och i utvecklingslander, acetathalten i blodet
som en indikator pa storkonsumtion av alkohol samt alkoholens
och psykofarmakas inverkan pa
hjartat. En avtalsforskare utarbetar en oversikt over den forskning
som beror kognitiv beteendeterapi for storkonsumenter av alkohol. Tva projekt undersoker storkonsumenternas aktenskapliga
70
ML Esa Ahonen (10 000 mk):
Alkohol och betablockeringsmedicineringens sar- och kombinationseffekter pa blodomloppets
regleringsreflektorer
GyL (licentiat i gymniska vetenskaper)
Seppo
Forsberg
(18 900 mk): Rehabilitering av
alkoholister - forsoksverksamhet och uppfoljning av den
FK Leena Hilakivi och doc.
Dag Stenberg (20 400 mk): Det
aktiva drommandet och alkoholdrickandet
MKD Pekka J alovaara och
MK Juhani Ramo (45 000 mk):
Dietens och alkoholens effekter
pa bukspottkorteln och pa den
experimentella pankreasinflammationen
Doc.
Antero
Kesaniemi
(30 000 mk}: Proteiner som modifieras av actealdehyd hos alkoholister
ML Raimo Kettunen, MKD
Jouni Timisjarvi och MKD Pekka Saukko (11 000 mk): Hjartdodens mekanism hos experimentell alkoholforgiftning
Doc.Jahangir Khawaja (20 000
mk): The influence of perinatal
exposure to ethanol on cerebral
proteins and RNA
MKD Markku Kupari och
doc. Markku Nieminen (40 000
mk): Alkoholistens hjarta
MKD Kari Poikolainen (2 700
mk): Matning av mycket stor alkoholkonsumtion: en jamforelse
mellan tva enkater
FD Reeta Poso (15 000 mk):
Kronisk alkoholhantering och lysosomit
Doc. Juha Risteli och MK Onni Niemela (25 000 mk): Forandringar i typ III kollagener i leversjukdomar som orsakats av alkohol
Doc. Marja-Riitta Taskinen
och prof. Esko Nikkila (30 000
mk): Alkoholen och blodets lipoprotein
FORSKNINGSAVTAL
Fortsatt understod
enligt tidigare beslut
PL Marja Holmila och HuK
Heikki Katajisto: En evaluering
av FFC:s (Finlands Fackforbunds Centralorganisation) livsstilskurs
ML Kalle Rovamo: Effekten
av moderns alkoholbruk pa barnets halsa
FL Irma Sulkunen: Nykterhetsrorelsens roll i grundandet av
den
finska
nationalstaten
1870-1917
PK Jukka Pekka Takala: Staten och de alkoholbetingade
vard tj ans tern a 1950-1980
MKD Olavi Ylikorkala, MKD
Markku Heikinheimo, MKD
Hannu J alanko och prof. Kari
Raivio: Alkoholbruket och graviditeten
