FORSKNINGSPLAN

FORSKNINGSPLAN
Depression, ångestsjukdomar och sexualitet
Maria Markevind
Vuxenpsykiatriska mottagningen
Långgatan 18
541 30 Skövde
Handledare
Arne Åhlin
Beräknad projektstart
2010-01-01 (Delstudie 1)
Beräknad projektslut
2010-06-01 (Delstudie 1)
(Studien är inte del av doktorandprojekt)
Bakgrund
Sexuell dysfunktion är ett av de vanligaste symtomen vid ångest, depression samt
andra psykiska sjukdomar. Sexualiteten påverkas negativt under sjukdomens förlopp.
Sexuell dysfunktion kan också vara en biverkan på medicinering med psykofarmaka.
Oavsett orsak minskar individens livskvalité. Det är oftast sexuell lust som avtar men
även upphetsning, koitus och orgasm kan påverkas eftersom libido är en förutsättning
för båda könen för sexuellt samspel och gensvar.
Forskningen om depression och sexualitet är ganska omfattande. Studier om
depression och sexualitet visar samband mellan olika typer av depression och sexuella
2
problem (Baldwin DS, 2001). Depression är ofta ledsagat av nedsatt libido. Med libido
avses sexuell åtrå, drift, längtan, begärelse. Det är oklart hur ofta det förekommer
nedsatt libido som symtom vid depression. Det är också osäkert vilket samband det
finns mellan nedsatt libido, ångest, sänkt stämningsläge och andra delkomponenter i
symtomatologin vid depression och ångestsyndrom.
Ångest är ett vanligt symtom vid olika psykiatriska sjukdomstillstånd, exempelvis vid
depression och förekommer inte bara som symtom i de kända ångestsyndromen. Ett
samband mellan ångest och sexuell dysfunktion blev tydligt i flera studier (Beggs VE
et al, 1987; Fontenelle LF et al, 2007; Zemishlany Z and Weizman A, 2008).
Syfte
Sexuell förmåga har stor betydelse för människors välbefinnande och relation. I
psykiatrisk praxis beaktas detta inte alltid. Som stöd i diagnostik beaktas inte heller
sexuell dysfunktion i dess olika aspekter eller nedsatt sexuell lust som möjliga symtom
med sådan betydelse. Till del kan detta bero på otillräcklig kunskap om människors
sexualitet under depressionssyndrom resp. ångestsyndrom och i remission under
pågående behandling.
Vår avsikt är att analysera sambandet mellan psykisk sjukdom och sexualitet särskilt
beträffande ångestsjukdomar och affektiva sjukdomar. Studien syftar till att få ökad
förståelse för dessa sjukdomars inverkan på sexuell funktion och ingående symtoms
betydelse för sexuell funktion. Eftersom patienter bedöms under pågående behandling
är resultatet att betrakta som sammansatt av symtomatologin relaterad till specifik
psykisk störning, grad av symtom och förändring av symtom under behandling men
även till del till följd av vissa läkemedel och dess effekter, vilket sammantaget svarar
mot vad som ses i behandling vid en öppen psykiatrisk mottagning för specificerad
grupp av patienter.
Att studera obehandlade patienter när effektiv behandling finns vore oetiskt. De
använda läkemedeln kan i viss mån påverka sexuell förmåga. Biverkningar är i
allmänhet milda och övergående. Respektive grupp av läkemedel har
gruppgemensamma biverkningar. Studien är naturalistisk och till vissa delar
deskriptiv och hypotesgenerande.
Frågeställning/Hypotes
Grad och typ av symtom har betydelse för sexuell funktion. Diagnos säger mindre
om samtidig sexuell dysfunktion än självskattade psykiatriska symtom oavsett
diagnostisk tillhörighet. Vilka symtom vid depression och ångestsjukdomar vid
samtidig läkemedelsbehandling har samband med skattad sexuell funktionsförmåga i
dess olika aspekter?
3
Delstudie 1
Metod
Patienter inkluderas med specificerad diagnos inom angivet syndrom, med läkemedels
behandling, dvs antidepressiva läkemedel, typ SSRI eller SNRI. Inom respektive
läkemedelsgrupp finns likartad biverkingsprofil. Läkemedelsbehandling dokumenteras.
Grad och typ av symtom under pågående behandling skattas med angivna symtomskattningsskalor vid depression och ångestsyndrom. Samvariation med skattad sexuell
dysfunktion beräknas och testas för signifikans exempelvis med rang-korrelation och
andra icke parametriska statistiska metoder. Andra typer av sambandsanalys
beroende på variablernas fördelning kan komma att göras.
Urval
Inklusionskriteria:
I studien inkluderas 30 vuxna individer, 18-40 år gamla kvinnor som enligt DSM IV
uppfyller kriterier för 296.2 - Egentlig depression, första episod:
A. Anamnes på en enstaka egentlig depressionsepisod. Minst fem av följande symtom
har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av
personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat
intresseeller glädje måste föreligga. Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart beror
på somatisk sjukdom/skada eller på stämningsinkongruenta vanföreställningar eller
hallucinationer.
(1) nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas
antingen av personen själv (t ex känner sig ledsen eller tom) eller av andra (t ex ser
ut att vilja gråta).
(2) klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter
under större delen av dagen, så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av
personen själv eller av andra)
(3) betydande viktnedgång (utan av avsiktligt banta) eller viktuppgång (t ex en mer
än femprocentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad
alternativt ökad aptit nästan dagligen.
(4) sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt)
(5) psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för
omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet)
(6) svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen
(7) känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha
vanföreställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller
skuldkänslor över att vara sjuk)
(8) minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott som
dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra)
4
(9) återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande
självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat
för självmord
B. Den egentliga depressionsepisoden förklaras inte bättre med schizoaffektivt
syndrom och förekommer inte tillsammans med schizofreni, schizofreniformt syndrom
vanföreställningssyndrom eller psykotiskt syndrom UNS.
C. Maniska, blandepisoder mani/depression eller hypomana episoder har aldrig
förekommit.
Grad av depression 20 poäng eller mer på MADRS, 14 poäng eller mer på HAD vilket
svarar mot svår depression. Tillräcklig förmåga i svenska språket avseende använda
självskattningsformulär.
Exklusionskriteria:
Allvarlig somatisk sjukdom som kräver långvarig läkemedelsbehandling. Med detta
avses hjärt-kärlsjukdomar, astma, diabetes och malignitet eller annat somatiskt
sjukdomstillstånd med sannolik betydelse beträffande sexuell förmåga, funktion och
upplevande. Patienter med missbruk exkluderas.
Patienter informeras om studien av behandlande läkare med stöd av skriftligt
underlag. Beslut om inklusion tas av forskningsläkare efter given kompletterande
muntligt information och efter informerat samtycke från patienten. Projektet
genomförs inom Skaraborgssjukhus, Vuxenpsykiatriska mottagningen i Skövde.
Datainsamling
M.I.N.I., Mini-International Neuropsychiatric Interview, (Sheehan et al, 1998), HAD,
Hospital Anxiety and Depression Scale, (Mykletun et al, 2001), Skattningsformulär
HAM-A, The assessment of anxiety states by rating, (Hamilton, 1959), MADRS,
Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale, (Montgomery and Åsberg, 1979),
GARF, Global Assessment of Relational Functioning, (Hilsenroth MJ et al, 2001), CSFQF/M-C, Changes in Sexual Functioning Questionnaire, (Clayton AH et al, 1997)
Samtliga dessa skattningskalor är ofta använda i vetenskapliga sammanhang, valida
och reliabla.
Sexuell förmåga skattas under pågående behandling. Vid utvärdering av resultat tas
hänsyn till om behandling pågått med SSRI eller SNRI. Typ av behandling registreras.
Databearbetning och statistik
Samtliga mätvariabler kommer att sammanfattas med vanlig deskriptiv statistik, som
exempelvis median och spridningsmått. Främst kommer Icke-parametriska
metoder användas för värden på skattningar som Wilcoxons test samt Spearmans
rangkorrelationer. I samtliga analyser används en 5-procentig signifikansnivå och
5
tvåsvansad prövning. Andra metoder för analys och signifikansprövning kan komma i
fråga i samarbete med statistiker.
Klinisk betydelse
Genom ökad kunskap om sexuell funktion i relation till symtom vid depression och
ångest, under pågående behandling med SSRI eller SNRI antidepressiva läkemedel,
ges möjligheter att beakta sådan dysfunktion också i behandlingsuppföljning men
också visa på symtom typiska vid dessa syndrom, symtom som annars inte
regelmässigt uppmärksammas vare sig i diagnostik, behandling eller i värdering av
remission.
Om särskilda symtom har samband med sexuell dysfunktion vid dessa tillstånd ges ny
kunskap i beskrivning av symtomkonstellation snarare än utgående från diagnos och
annan förståelse för sådan symtomkonstellations betydelse i relation till välbefinnande
och sexualitet.
Fortsatta delstudier som kan komma att genomföras men för vilket anslag inte sökes i
denna ansökan.
Delstudie 2
I studien inkluderas patienter som deltagit i delstudie 1 men befinner sig i remission,
under pågående behandling, inom 6 månader, HAD 7 poäng eller mindre. De
undersöks på nytt med samma instrument och metod som delstudie 1. Resterande
patienter som inte kommit i remission efter 6 månader behandling undersöks på nytt
enligt ovan.
Delstudie 3
I studien inkluderas 30 vuxna individer, 18-40 år gamla kvinnor som enligt DSM IV
uppfyller kriterier för ångestsyndrom som exempelvis Paniksyndrom utan agorafobi
300.01, Generaliserat ångestsyndrom 300.02, Social fobi 300.23. Närmare
specifikation av vilka ångestsyndrom som slutligen inkluderas i studien specificeras
senare. Grad av ångest skattas med HAD samt HAM-A. Global funktionsskala
avseende relationer (GARF) samt skattningsskala CSFQ kommer att användas även i
delstudie 3 och 4.
Delstudie 4
I studien inkluderas patienter som deltagit i delstudie 3 men befinner sig i remission,
inom 6 månader, HAD 7 poäng eller mindre undersöks på nytt med samma instrument
och metod som delstudie 4. Resterande patienter som inte kommit i remission efter 6
månader behandling undersöks på nytt.
6
Patienter i remission med kvarstående sexuell dysfunktion erbjuds behandling av
sexolog eller standard behandling, dvs. samtal.
Referenser
Baldwin DS. Depression and sexual dysfunction. British Medical Bulletin. 2001; 57:8199.
Baldwin DS. Sexual dysfunction associated with antidepressant drugs. Expert opinion
on drug safety. 2004 Sep;3(5):457-70.
Beggs VE et al. Sexual anxiety and female sexual arousal: a comparison of arousal
during sexual anxiety stimuli and sexual plesure stimuli. Archives of sexual behavior.
1987 Aug;16(4):311-9.
Clayton AH et al. The Changes in Sexual Functioning Questionnaire (CSFQ):
development, reliability, and validity. Psychopharmacology bulletin. 1997; 33(4): 73145
Clayton AH et al. Changes in sexual functioning associated with duloxetine,
escitalopram, and placebo in the treatment of patients with major depressive disorder.
The Journal of sexual medicine. 2007 Jul;4(4 Pt 1):917-29.
Clayton AH et al. The changes in Sexual Fuctioning Questionnaire (CSFQ):
development, reliability, and validity. Psychofarmacology bulletin. 1997; 33(4):731-45
Clayton AH and Montejo AL. Major depressive disorder, antidepressants, and sexual
dysfunction. The Journal of clinical psychiatry. 2006; 67 Suppl 6:33-7.
Fontenelle LF et al. Sexual function and dysfunction in Brazilian patients with
obsessive-compulsive disorder and social anxiety disorder. The Journal of nervous and
mental disease. 2007 Mar;195(3):254-7.
Hamilton M. The assessment of anxiety states by rating. The british journal of medical
psychology. 1959; 32(1):50-55.
Hilsenroth MJ et al. Reliability and validity of DSM-IV axis V. American journal of
psychiatry, 2001 Nov; 157(11): 1858-63
Montgomery SA, and Åsberg M. A New Depression Scale Designed to be Sensitive to
Change. The British Journal of Psychiatry. 1979; 134: 382-9.
Mykletun A et al. Hospital Anxiety and Depression (HAD) scale: factor structure, item
analyses and internal consistency in a large population. The British Journal of
Psychiatry. 2001 Dec; 179: 540-544
7
Keller A et al. Reliability and construct validity of the Changes in Sexual Functioning
Questionnaire short-form, CSFQ-14. Journal of sex & marital therapy. 2006 JanFebr;32(1):43-52.
Sheehan DV et al. The Mini-International Neuropsychiatric Interview (M.I.N.I.): the
development and validation of a structured diagnostic psychiatric interview for DSM-IV
and ICD-10. Journal of Clinical Psychiatry. 1998; 59 Suppl 20:22-33.
Stein MB et al. Validity of DSM-IV axis V global assessment of relational functioning
scale: multimethod assessment. The journal of nervous and mental disease. 2009 Jan;
197(1):50-55
Zemishlany Z and Weizman A. The impact of mental illness on sexual dysfunction.
Advances in psychosomatic medicine. 2008; 29:89-106.