Resistenta bakterier
”bokstavsbakterier” som orsakar problem i dag”
(Oftast bärarskap)
•MRSA = Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus (hud)
•ESBL = Extended Spectrum BetaLactamases (tarm)
• ESBL- carba
•VRE = Vancomycinresistenta enterococcer (tarm)
•PNSP = Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin
(droppsmitta)
regiongavleborg.se
Åsa Johansson
Smittskyddssjuksköterska
2016-10-25 och 26
Resistenta bakterier
som ingår i SmL
Allmänfarlig sjukdom (smittspårningspliktig, förhållningsregler ges)
• MRSA = Meticillin Resistenta S. Aureus
• (PRP = Penicillin Resistenta Pneumokocker)
Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom
• VRE = Vancomycin Resistenta Enterokocker
• ESBL- carba=Karbapenasresistenta
Anmälningspliktig från laboratoriet endast
•
ESBL = Extended Spectrum Beta-Laktamaser
regiongavleborg.se
Resistensutveckling -två drivande faktorer
• Antibiotikaanvändning
• Spridning av bakteriestammar
Båda faktorer verkar oftast samtidigt
regiongavleborg.se
Antibiotika resistenta bakterier
• Ökar i världen och i Sverige
• Gör bakterieinfektioner mer svårbehandlade
• I länder med hög antibiotikaanvändning är högre andel av
bakterierna antibiotika resistenta
• Mycket få nya antibiotika på väg ut på marknaden
• Risk att vi tappar antibiotika som effektivt läkemedel
regiongavleborg.se
Bakgrund
Normalflora
• Alla bär bakterier av olika slag
• Minst en tredjedel bär stafylokock
aureus i näsan, ca en tiondel bär
den på huden, barn i högre
frekvens
• Barn kan bära pneumokocker
utan att ha symtom
Ur Eriksson, Klinisk mikrobiologi 1997
regiongavleborg.se
Smittspridningsvägar
Direkt och indirekt
kontaktsmitta
Luftburen smitta
Aerosol
Livsmedelsburen smitta
Smitta via djur o
Insekter
Fästingar mygga loppor löss
TBC influensa vattkoppor
Tarmsmitta
Droppsmitta
Hosta nysningar kräkning diarré
regiongavleborg.se
Blodsmitta
Spridning av MRB ( Multiresistenta bakterier)
inom vården
Beror på bristande hygienrutiner
• Personal- patient
indirekt via händer och arbetsdräkt
• Patient – patient
direkt och indirekt
• Hostande personal eller patient
•
MRB sprids på samma sätt och man insjuknar på samma sätt som av motsvarande ickeresistenta bakterier
•
Sprider vi resistenta bakterier sprider vi troligen även andra bakterier
regiongavleborg.se
God hygien minimerar smittspridning
regiongavleborg.se
Basal hygienrutin är en effektiv metod för att minska
spridningen av bakterier
Hygienkampanjer har minskat förekomsten av MRSA i blododling
i fler länder
MRSA 2008
regiongavleborg.se
MRSA 2010
MRSA 2014
Multiresistenta bakterier Gävleborg antal fall 2007-2016
250
200
150
ESBL
100
MRSA
PNSP
50
0
VRE
ESBL carba
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
ESBL
37
47
76
96
116
119
151
217
196
146
MRSA
12
26
12
26
36
35
50
50
73
66
PNSP
6
5
3
8
4
2
1
0
1
0
VRE
0
0
0
1
1
0
90
214
9
7
0
0
0
0
0
0
0
2
ESBL carba
regiongavleborg.se
MRSA
Methicillinresistenta stafylococcus aureus
• Allmänfarlig sjukdom (smittspårningspliktig, förhållningsregler ges)
regiongavleborg.se
Vad är Stafylokock aureus?
• Det ”gula varets” bakterie
• Gula stafylokocker (Staphylococcus aureus) är bland
våra vanligaste omgivningsbakterier.
•
•
•
•
De flesta barn och vuxna är ständigt eller periodvis bärare av dessa
bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på
huden.
Risken för bärarskap på huden är störst om den är skadad.
Trivs framförallt i sår
Vanlig i sjukhusmiljö där den sprids lätt
regiongavleborg.se
Riskfaktorer för MRSA infektion eller bärarskap
• Skadad hud eller slemhinna
• Främmande material, (t.ex. kateter, infart, PEG, extern fixation av benbrott
etc) som går genom hud eller slemhinna
• Nära kontakt med person som är bärare av MRSA
• Sjukhusvård vid enhet som har MRSA spridning
• Kontakt med sjukvård eller sjukvårdande behandling utomlands
som patient eller personal under de 6 senaste månaderna.
regiongavleborg.se
Stafylokockus aureus
förorsakar:
• Svinkoppor
• Sårinfektioner
• Bölder
• Paronyki
• Lunginflammation
•Benröta (osteomyelit)
•Hjärtklaffsinfektioner
(endokardit)
regiongavleborg.se
• En bakteriestam som är motståndskraftig mot penicillin och ofta flera
andra antibiotika.
• Oftast en bärarsjukdom (i näsan, på huden eller i perineum)
• Förekommer över hela världen och blir allt vanligare i Sverige
• Grundläggande i kampen mot MRSA är väl fungerande basala
hygienrutiner!
regiongavleborg.se
Var smittas patienten med MRSA?
• I Sverige eller utomlands
• Inom akutsomatiskvård-Indirekt kontaktsmitta den vanligaste smittvägen
• Från en patient via personalens händer, kläder till nästa patient
• Inom barnomsorg eller äldreomsorg – äldrevård
• I samhället- familjen, av husdjuret, på arbetet eller på gymmet
regiongavleborg.se
Gävleborg: MRSA smittland
50
45
40
35
30
25
Inhemsk
20
Utland
Uppgift saknas
15
10
5
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Inhemsk
15
12
4
21
12
22
17
22
38
28
27
26
Utland
4
6
8
5
4
19
13
13
22
46
32
Uppgift saknas
3
12
3
regiongavleborg.se
2016
MRSA smittland 2011-2016
2016 t om 13 a
40
35
30
25
20
2011
15
2012
10
2013
5
2014
0
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2015
Sverige
16
21
34
27
27
17
regiongavleborg.se
Syrien
4
14
Eritrea
Sri Lanka
4
7
6
Afghanistan
Filippinerna
1
1
6
1
5
1
Övriga länder
15
5
7
12
27
9
2016
Gävleborg: MRSA smittväg
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Annan samhällssmitta
Vård eller omsorg utanför sjukhus
Familjesmitta/hushållskontakt
Sjukhus
Djurkontakt
Uppgift saknas
Annat
Tom
regiongavleborg.se
2012
26
5
4
2013
27
1
2014
34
1
21
9
1
2
4
2015
19
5
5
12
9
11
12
2016
9
8
31
5
2
6
1
4
Screening
Odling på personer som vistats där risk för smitta är hög
• Personer med ”riskfaktor” för MRSA vid inläggning på sjukhus
• Person med misstänkt stafylokockinfektion
• Patient som vårdats utomlands eller på vårdinrättning i Sverige med
smittspridning senaste 6 månaderna
• MRSA, ESBL och VRE
• Personal som vårdats eller arbetat på vårdinrättning utomlands senaste 6
månaderna
• MRSA
• Smittskyddsläkaren kan rekommendera screening vid andra situationer
regiongavleborg.se
Frågor att ställa i smittspårning
• Har du sår eller eksem?
• Har du varit utomlands de senaste 6 månaderna?
• Var?
• Har du vistats på sjukhus de senaste 6 månaderna?
• Var?
•
•
•
•
•
•
•
Nationallitet?
Har du husdjur?
Vad jobbar du med?
Hur ser din familjesituation ut?
Finns kända MRSA bärare i din omgivning?
Tränar du? Var?
Kommunal omsorg?
regiongavleborg.se
Smittspårning vid vårdinrättning
Odling när smittspridning på enheten kan ha skett
Vid smittspridning av MRSA på vårdenhet i samråd med
smittskydd/vårdhygien
• Smittspårning av patienter; de med gemensam toalett, personal eller alla
• Smittspårning av personal med riskfaktorer
• Smittspårning av hela personalen om omfattande smittspridning på
avdelning
regiongavleborg.se
Praktiska råd vid smittspårning och anmälan
• Anmälan
• Ange vilka sjukvårdskontakter patienten haft de senaste 6 månaderna.
• Ange om patienten haft sjukvårdskontakt i samband med utlandsresa de senaste 6 månaderna.
• Ange om patienten har kommunal omsorg, gäller både barn och vuxna.
• Ange indikation för MRSA-odling (screening, klinisk infektion etc.) samt varifrån odlingar tagits
(näsa, svalg etcetera).
• Ange om smittspårning påbörjats och vem som ansvarar för detta.
• Ge patienten information om MRSA, smittskyddsblad
- informationsbroschyr finns bland våra trycksaker.
•
Remittera patienten till infektionskliniken Gävle sjukhus
regiongavleborg.se
Mål med MRSA arbetet
SME-ABlän/0802/IH
• Bevara β-laktamantibiotika som 1:a handsmedel vid
stafylokockinfektioner (penicilliner och cefalosporiner är väl beprövad
läkemedel med få biverkningar)
genom att
• Förhindra smittspridning av MRSA inom vården
• Patienten ska ges en säker vård av god kvalité och god hygienisk standard (HSL)
• ”Patienterna ska inte behöva lämna sjukvården/sjukhuset med en svårbehandlad
infektion”
regiongavleborg.se
Vid misstänkt MRSA- allmänfarlig sjukdom
Ge förhållningsregler för att förebygga vidare smittspridning
Förhållningsregler du måste följa enligt smittskyddslagen
• Du måste komma på återbesök och lämna de prov som din läkare
anser är nödvändiga.
• Du måste medverka i smittspårning. Det innebär att ge information
för att vårdpersonalen ska kunna bedöma när, var och hur du kan ha
smittats och om du kan ha smittat andra.
• Du måste berätta om din MRSA-smitta när du får sjukvård, tandvård
och medicinsk fotvård. Detta gäller också om du får personlig vård
eller omvårdnad på ett boende eller i hemmet.
• Har du riskfaktorer för smittspridning måste du berätta om din MRSAsmitta vid piercing, tatuering, massage, icke-medicinsk fotvård och
liknande
behandling av hud eller slemhinnor.
regiongavleborg.se
Primärvårdens ansvar för smittspårning
I vilka situationer ansvarar behandlande läkare i primärvården för
smittspårningen?
• Familj – partner, barn, personer med riskfaktorer
• Gemensamma boenden
• Ensamkommande barn
• Förskola
• Skola
• Arbetsplats
• Gym
• Fotvård
regiongavleborg.se
