Utbildningsnämndens arbetsutskott
Utdrag ur
PROTOKOLL
2017-01-31
§8
Särskild granskning av hot och våld
UN-2017/22
Beslut
Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta
att godkänna rapporten ”Särskild granskning hot och våld samt kränkande behandlingAtt barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad gäller risker för hot, våld och
kränkande behandling och att handlingsplaner mot hot, våld och kränkande behandling är
fungerande” samt
att muntlig återrapportering av arbetet med utvecklingsområden ska ske vid
utbildningsnämndens sammanträde i april 2017.
Yrkande
Björn-Owe Björk tilläggsyrkar att muntlig återrapportering av arbetet med
utvecklingsområden ska ske vid utbildningsnämndens sammanträde i april.
Propositionsordning
Ordförande Björn-Owe Björk finner att arbetsutskottet bifaller utsänt förslag till beslut samt
Björn-Owe Björks tilläggsyrkande.
Ärende
Tjänsteskrivelse 2017-01-19 och rapport har varit utsända.
Sida 1 av 3
Handläggare
Karin Carlsson
Verksamhetscontroller
Tjänsteskrivelse
Datum
2017-01-19
Rev. 2017-02-06
Diarienummer
UN-2017/22
Utbildningsnämnden
Särskild granskning hot och våld samt kränkande behandling
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden beslutar
att godkänna rapporten ”särskild granskning hot och våld samt kränkande behandlingAtt barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad gäller risker för hot, våld och
kränkande behandling och att handlingsplaner mot hot, våld och kränkande behandling är
fungerande”, samt
att muntlig återrapportering av arbetet med utvecklingsområdena i rapporten ska ske vid
utbildningsnämndens sammanträde i april 2017.
Sammanfattning
Under hösten 2016 har en granskning gällande hot och våld samt kränkande behandling
inom utbildningsnämndens verksamheter genomförts. Elev- och föräldraenkät,
medarbetarenkäter från verksamheterna och enkätundersökning ut till verksamhetsansvariga
har tillsammans med dokumentstudier varit underlag för granskning och bedömning. Vid
granskningen har ett antal utvecklingsområden identifierats.
Kommunens skolor bör analysera resultaten av elevenkäten i årskurs 5 och årskurs
9.
Huvudmannen bör analysera ökningen av anmälningar om kränkande behandling
och vilka som är orsakerna till detta.
Ungdomsverksamheten bör ta fram en handlingsplan för att öka den upplevda
tryggheten i sina verksamheter.
En gemensam utbildning till verksamhetsansvariga och personal för att öka
kompetens för hantering och förebyggande arbete inom området Hot och våld.
Ett gemensamt stödmaterial för nämndens verksamheter bör tas fram som betonar
det förebyggande arbetet, riskanalyser och förberedelser för situationer som kan
uppkomma.
Om nämnden beslutar att godkänna rapporten godkänner de samtidigt att den utförda
kontrollen av kontrollområdet ”hot och våld samt kränkande behandling” i internkontrollplan
gällande kvalitet för utbildningsnämndens verksamheter år 2016 är tillfredsställande.
Sida 2 av 3
Bakgrund
Utifrån utbildningsnämndens internkontrollplan gällande kvalitet för 2016 ska det genomföras
en uppföljning av huruvida barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad gäller
risker för hot, våld och kränkande behandling och att handlingsplaner mot hot, våld och
kränkande behandling är fungerande.
Utgångspunkt för granskningen har varit att;
– belysa hur elever/ungdomar, personal och verksamhetsansvariga upplever sin arbetsmiljö
med fokus på hot och våld,
– belysa verksamhetsansvarigas kompetens inom området hot och våld och om det finns
fungerande rutiner,
– att undersöka hur verksamheterna hanterar hot och våld, exempelvis genom utbildning och
tillhandahållande av stöd till utsatta.
Ekonomisk konsekvensanalys
Föreslaget beslut bedöms inte leda till några ekonomiska konsekvenser utöver befintlig
budgetram
Barnkonsekvensanalys
Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista.
Hans Åhnberg
Utbildningschef
Lena K Larsson
Fritid- och kulturchef
Beslutet ska expedieras till:
Akten
Sida 3 av 3
Barnchecklista inför beslut
1. Påverkar beslutet barn?
Ja
Nej
X
Enligt FN är alla under 18 år
att betrakta som barn
Förklara oavsett svar.
Uppföljningen och granskningen av utbildningsnämndens fastställda kontrollområden för
2016 syftar till att visa på hur förvaltningen under året arbetat med hot och våld samt
kränkande behandling i verksamheterna.
Om, ja fortsätt med frågorna.
2. Hur har barns bästa beaktats?
3. Beskriv eventuella intressekonflikter.
4. Har barn fått uttrycka sina åsikter?
Ja
Förklara oavsett svar.
Nej
Särskild granskning
Hot och våld samt kränkande
behandling –
Att barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad
gäller risker för hot, våld och kränkande behandling och att
handlingsplaner mot hot, våld och kränkande behandling
är fungerande.
Strategiskt ledningsstöd
Karin Carlsson
UN-2017/22
Inledning
Alla barn/elever och medarbetare ska ha en god arbetsmiljö och känna sig trygga och säkra i sin
vardag. Därför måste situationer där hot och våld förekommer tas på allvar. Situationer kan
förekomma mellan elever, mellan vuxna och barn, mellan vuxna i verksamheter och från föräldrar.
Många hot och våldssituationer kan undvikas genom förebyggande åtgärder och bra rutiner.
Verksamhetsansvarig har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Trots det finns det situationer då barn
och medarbetare upplever att de blir hotade eller utsätts för någon form av våld. Det är därför viktigt
att alla vet vad man ska/kan göra i sådana situationer. Skollednings kompetens inom området är
avgörande för det förebyggande arbetet.
Utifrån utbildningsnämndens internkontrollplan gällande kvalitet för 2016 ska det genomföras
en uppföljning av huruvida barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad gäller
risker för hot, våld och kränkande behandling och att handlingsplaner mot hot, våld och kränkande
behandling är fungerande.
Bakgrund
Utgångspunkt för granskningen har varit att;
– belysa hur elever/ungdomar, personal och verksamhetsansvariga upplever sin arbetsmiljö med fokus
på hot och våld
– belysa verksamhetsansvarigas kompetens inom området hot och våld och om det finns fungerande
rutiner
– att undersöka hur verksamheterna hanterar hot och våld, exempelvis genom utbildning och
tillhandahållande av stöd till utsatta
Metod
Elev- och föräldraenkät, medarbetarenkäter från verksamheterna och enkätundersökning ut till
verksamhetsansvariga har tillsammans med dokumentstudier varit underlag för granskning och
bedömning.
Resultat
På arbetsplatser ska det råda nolltolerans mot hot och våld. Det är arbetsgivaren som ansvarar för
arbetsmiljön. Rektor, förskolechefer och verksamhetsansvarig ska ha god kännedom
om arbetsmiljölagen, 3 kap. 2 a § och arbetsmiljöföreskriften "Våld och hot i arbetsmiljön" för att
fullfölja sitt uppdrag.
Barn/Elever
Upplevd otrygghet påverkar skolupplevelsen i stort och de mest otrygga eleverna har genomgående en
mer långt mer negativ upplevelse av skolan, exempelvis avseende sitt eget inflytande över
undervisningen, studiemiljö och mycket mer.1
Det är i förskolan som grunden läggs för normer och värden. Andel föräldrar som upplever att deras
barn trivs i förskolan är 97 procent och 84 procent anger att det framgår tydligt att kränkande
behandling inte är accepterat på förskolan. 92 procent av föräldrarna upplever att förskolepersonalen
arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra. Området är ett av de första målen för
förskolan enligt läroplanen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt,
solidaritet och ansvar.2
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet3 står det att pedagogen ska arbeta på
ett sådant sätt så barnet känner trygghet i skolan, det är en del i yrkets uppdrag. I föräldraenkäten för
1
2
3
Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten, skolinspektionen.se
2. Normer och värden, läroplan för förskolan 98 (rev.2010)
Lgr 11, skolverket 2011b, skolverket.se
Strategiskt ledningsstöd
Karin Carlsson
UN-2017/22
föräldrar till elever i förskoleklass anger 93 procent att de upplever att deras barn känner sig trygga i
förskoleklass och 85 procent anger att det framgår tydligt att kränkande behandling inte är accepterat
på skolan. I årskurs 2 anger 94 procent av föräldrarna att deras barn känner sig trygga i skolan och 89
procent upplever att det tydligt framgår på skolan att kränkande behandling inte accepteras.4
Andel elever i årskurs 5 som känner sig trygga i skolan är 94 procent hösten 2016. Vilket är en ökning
i jämförelse med vårterminen 2016: års resultat på 86 procent och resultatet för höstterminen 2014 var
91 procent. Resultatet för höstterminen 2016 visar att pojkarna (96 %) är tryggare än flickorna (92 %).
Av de elever i årskurs 5 som anger att de inte känner sig trygga i skola svarar 30 procent att det finns
vuxna i skolan som de är rädda för och 33 procent anger att vuxna på skolan inte agerar när elever
behandlar varandra illa. Båda frågorna sätter de vuxna/skolan som en aktör som gör en medveten
handling för att skapa en tryggare studiemiljö för eleverna.
Andelen elever i årskurs 9 som känner sig trygga i skolan är 81 procent, vilket är en ökning i
jämförelse med vårterminen 2016: års resultat på 79 procent. Resultatet för höstterminen 2016 visar att
pojkarna (85 %) är tryggare än flickorna (77 %). Av de elever i årskurs 9 som anger att de inte känner
sig trygga i skola svarar 54 procent att de vuxna på skolan inte reagerar om en elev blir kränkt och 68
procent upplever att skolan inte arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling. Enligt 3 kap.
16 § diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller
studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier.5
4
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk
vardaglig handling. Lgr 11, skolverket 2011b, skolverket.se
5
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, skolverket.se, s.39
Strategiskt ledningsstöd
Karin Carlsson
UN-2017/22
Våld i skolan kan förebyggas på många olika sätt. Viktigast är att skapa en trygg miljö utan
kränkningar, trakasserier och diskriminering − det minskar riskerna för grövre våld. Bra skollokaler
med närvarande skolpersonal och en elevvård som tar om hand om problemen i tid förebygger också.6
I undersökningen från Liv och hälsa Ung 2015 så har andelen elever som upplever våld som ett
problem minskat i årskurs 7 i jämförelse med 2013 men andelen elever som upplever våld som ett
problem i årskurs 9 har ökat sedan 2013. Tio procent av flickorna i årskurs 9 upplever våld som ett
problem i skolan och samma siffra för pojkar är 8,5 procent. Det främjande arbetet bör bedrivas
7
systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en del i det vardagliga arbetet.
Enkätsvar från gymnasieskolan saknas från hösten 2016 eftersom det var noll svarande på elevenkäten
i årskurs 2 och därför kan inga jämförelser göras för Sjögrenska gymnasiet. Men svaret från skolans
rektor på enkät till verksamhetsansvarig är en del av resultat och analys.
Anmälningar kränkande behandling
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring
de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling i framtiden.8
Antalet anmälningar om kränkande behandling som huvudmannen har fått inrapporterat
År
2014
2015
2016
Antal
15 st
71 st
169 st9
En delförklaring till varför antalet anmälningar har ökat kan vara att medvetenheten hos lärarna och
rektorer har ökat samt att rutiner hos huvudmannen gällande diarieföring etc. har förbättrats.
6
7
8
9
Våld i skolan, skolverket.se
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, skolverket.se, s.17
Skollagen (2010:800), 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling, 10§
Sammanställt resultat 2016-12-20
Strategiskt ledningsstöd
Karin Carlsson
UN-2017/22
Ungdomar
Knivsta kommun är en ung kommun med ung befolkning och bedriver två mötesplatser för ungdomar.
I samarbete mellan Regionförbundet, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner genomförs
regelbundet enkätundersökningen Liv hälsa Ung. Enkäten följer upp ungdomars hälsa, levnadsvanor
och livsvillkor och vänder sig till elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. I
undersökningen från 2015 anger en stor andel av ungdomarna att de inte känner sig trygga i
verksamheten. Endast 21 procent av de flickor i årskurs 7 som vistas i verksamheten anger att de
känner sig trygga, vilket är den lägsta siffran av alla länets kommuner.
10
Enkätsvar från kulturskolan saknas i denna redogörelse. Men svaret från verksamhetsansvarig på
enkäten är en del av resultat och analys.
Medarbetare
Enligt Lärarnas Riksförbunds egna undersökningar anser lärarkåren att våld och hot i skolan är ett
växande problem.11 Skolan är landets största arbetsplats om man ser till hur många individer som
vistas där, och samtidigt omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljölagen gäller för både elever
och skolpersonal i grund- och gymnasieskolan. Den gäller inte för barn i förskolan och på fritidshem,
däremot för den personal som arbetar där.
Som en del av granskningen har 2016: års medarbetarenkät analyserats. Störst andel medarbetare som
anger att de blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats arbetar inom grund- och
gymnasieskolan. 76 procent av dessa har anmält händelsen till sin chef medan mindre än hälften
uppger att de fått den hjälp och stöd de behöver. Snittet för hela kommunen gällande andelen
medarbetare som anger att de blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats är 8 procent,
vilket är lägre än snittet inom grundskola och gymnasieskola. Ingen av medarbetarena inom
kulturskolan och ungdomsverksamheten har upplevt hot och våld på sin arbetsplats de senaste 12
månaderna. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön i verksamheterna är något lägre än
kommunsnittet och kulturskolan är den verksamhet med lägst positivt upplevs psykosocial arbetsmiljö.
Svaren i tabellen är andel
positiva svar
Förskola
Grundskola & gymnasieskola
Kulturskolan
Ungdomsverksamheten
Kommunsnitt
10
11
Har du under de senaste 12
månaderna utsatts för våld eller
hot om våld på din arbetsplats?
1 procent
11 procent
0 procent
0 procent
8 procent
Har du anmält
händelsen till din
chef?
För få svarande
76 procent
72 procent
Liv och hälsa ung 2015
http://skolvarlden.se/artiklar/halften-av-alla-larare-utsatts-vald
Strategiskt ledningsstöd
Karin Carlsson
UN-2017/22
Har du fått det stöd
och den hjälp du
behöver?
För få svarande
45 procent
59 procent
Jag tycker att vi på min
arbetsplats har en bra
psykosocial arbetsmiljö
55 procent
49 procent
44 procent
50 procent
57 procent
Enkät till verksamhetsansvariga
Under november och december har verksamhetsansvariga svarat på en enkät om hur verksamheten
arbetar förebyggande med hot och våld i arbetsmiljöarbetet. Enkäten innehåller frågor som utgår från
Arbetsmiljöverkets regler, Våld och hot i arbetsmiljön.12 I begreppet personal ingår i förekommande
fall elever och praktikanter, samt nyanställda, vikarier och timanställda.
I en chefs ansvar ingår att genomföra riskanalyser, förslagsvis tillsammans med facken som sedan
följs av handlingsplaner kring hot och våld. Handlingsplanerna ska gälla hur alla på en arbetsplats
förebygger hot och våld och våldssituationer samt hur man ska agera när någon sådan situation
uppstår. Personalens arbetsbelastning och kompetens är avgörande för det förebyggande arbetet och de
ska finnas stöd och kontinuerlig handledning från verksamhetsansvariga.13
Majoriteten av de verksamhetsansvariga anger att lokalernas utformning och utrustning inte är
tillräckligt trygga för att undvika en hot- eller våldssituation och hälften av de tillfrågade
verksamheterna anser att personalen saknar tillräcklig utbildning för att kunna arbeta säkert och tryggt.
Samtliga enheter svarar i enkäten att de dokumenterar händelser beträffande hot och våld, alla
verksamheter utom en anger även att de anmäler tillbud i KIA.14 Lokalernas utformning för en trygg
miljö bör utbildningsnämnden ha fokus på när nya skolor och lokaler byggs.
Alsike skola
Thunmanskolan
Ungdomsverksamheten
Kulturskolan
Sjögrenska gymnasiet
Tallbackens- och Tärnans
förskola
12
13
14
Fungerar
riskinventeringen?
Vet all
personal hur
de bör agera i
en hot- och
våldsituation?
Har all
personal
tillräcklig
utbildning
för att
kunna
arbeta
säkert och
tryggt?
Är arbetsplatsen
utformad och
utrustad så att
det går att
förebygga eller
undvika en hoteller
våldssituation?
Går det att få
snabb hjälp vid
en hot- eller
våldssituation?
Finns det
ett för
verksamheten
anpassat
larm?
Händer
det att
någon
arbetar
ensam?
Gör ni en
riskbedömning
vid ensamarbete?
Dokumenterar ni
händelser
beträffande hot
och våld?
Vet ni vilken
form av fysisk
och psykisk hjälp
eller socialt stöd
som ska ges för
att undvika eller
lindra skador?
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
AFS 1993:2
Arbetsmiljoverket.se
Knivsta kommuns system för registrering av skador, olyckor och tillbud
Strategiskt ledningsstöd
Karin Carlsson
UN-2017/22
Analys/slutsatser
En viktig förutsättning för att kunna skapa trygghet är att barn, elever, ungdomar, lärare och annan
personal känner ett gemensamt ansvar och har respekt för varandra i verksamheten. För barn och
ungdomar är det viktigt att se att de vuxna i verksamheten reagerar direkt när någonting sker, att
ordningsregler följs och upprätthålls enhetligt och att det finns en ömsesidig respekt mellan
barn/ungdomar och vuxna. Samtidigt är kommunikation och förväntningar viktiga i relationerna med
vårdnadshavare och andra som berörs av verksamheterna. Varje enhet bör inför varje läsår göra en
riskanalys vilka yttre hot som finns på verksamheten.
Förskola
Förskolans uppdrag handlar enligt läroplanen om att lägga grunden för ett livslångt lärande.
Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.15 Förskolepersonalens närvaro
och kompetens gällande barns konflikthantering och interaktion är grunden för resten av skolåren. 97
procent av föräldrarna till barn i förskolan uppger att deras barn trivs i förskolan och 92 procent av
föräldrarna upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra.
Enkätresultaten visar att förkolorna arbetar med området normer och värden ur förskolans läroplan
samt gör detta lärande synligt för föräldrarna. Tillfrågad förskolechef har arbetat med riskanalyser
gällande hotfull kommunikation tillsammans med personalen. Hotfull kommunikation från föräldrar
har varit aktuellt i verksamheten vid exempelvis hämtning och lämning. 1 procent av personalen i
förskolan angav i medarbetarenkäten att de blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats.
Siffran är lägre än kommunsnittet och samma siffra för grund- och gymnasieskola är 8 procent.
Förskolan har i rutiner för vad ska genomföras i anslutning till hotfulla situationer och är en del av den
lokala krishanteringsplanen 2016-2017. Utbildning och rutiner för verksamhetsansvarig och personal
är tillräckliga för att bedriva en trygg och god verksamhet.
Skola
I skolans tidiga årskurser besvarar föräldrarna enkäter om elevernas trygghet och skolans arbete mot
kränkande behandling. 93 procent av föräldrarna i förskoleklass och 94 procent av föräldrarna i
årskurs 2 anger att deras barn är trygga i skolan. Samma siffra för skolinspektionens skolenkät till
föräldrar i förskoleklass är 96 procent. Förskoleklassen har en viktig roll i att utveckla trygghet och
gruppgemenskap inför skolstarten.
Upplevd trygghet i årskurs 5 på grundskolan har ökat i jämförelse med tidigare resultat. 94 procent av
eleverna upplever sig trygga i skolan vilket kan jämföras med samma siffra för skolinspektionens
skolenkät som var 92 procent. Dock anger var tredje av de eleverna som känner sig otrygga att vuxna
på skolan inte agerar när elever behandlar varandra illa. Det är viktigt att rektor och skolpersonal är
uppmärksamma på den jargong och de förhållanden som råder mellan eleverna och mellan
skolpersonal och elever. Normer och föreställningar om vad som betraktas som ”normalt” ligger ofta
bakom kränkningar och diskriminering. Vuxennärvaro i skolan är viktig, även utanför lektionstid. Det
är ovanligt att det begås grova våldsbrott i skolan om det finns vuxna i närheten och att om sådana
brott ändå inträffar blir de mindre allvarliga om vuxna finns i närheten.16
I årskurs 9 är siffran gällande trygghet som lägst på 81 procent, det har skett en marginell ökning
sedan den senaste mätningen men kommunen ligger fortfarande under rikets snitt på 83 procent.
Endast 62 procent av eleverna uppger att skolan arbetar aktivt med att förhindra kränkande
behandling. För att säkra arbetet med likabehandling och planer mot kränkande behandling ute på
skolorna krävs att eleverna får vara delaktiga.
15
8 kap. 2 § skollagen; Läroplanen för förskolan (Lpfö98), 1. Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans
uppdrag.
16
Våld i skolan, skolverket.se
Strategiskt ledningsstöd
Karin Carlsson
UN-2017/22
Elever och personal kan göras delaktiga i arbetet med planerna genom att exempelvis vara med och
analysera resultatet av kartläggningarna och planera vilka insatser som ska sättas in. All personal samt
alla barn, elever och vårdnadshavare ska aktivt informeras om innehållet i planerna. Det är också
angeläget att planerna alltid är tillgängliga för alla.17 Endast var tredje elev i årskurs 9 anger att de
deltagit i framtagande av ordningsregler på skolan. För att underlätta arbetet är det bra om
bestämmelsernas innehåll och centrala begrepp förklaras i en likabehandlingsplan.61 Detta underlättar
för barn/ungdomar, vårdnadshavare och personal att ge kunskaper om sina rättigheter och
skyldigheter. Skolorna ska arbeta främjande och förebyggande mot diskriminering och kränkande
behandling och arbetet ska vara aktivt och integreras i all verksamhet.
I grundskolan högre årskurser visar elevenkäten att de vuxnas närvaro bör bli bättre. Skolorna bör
arbeta med attityder och förhållningssätt gällande kränkningar. Barn och elever får aldrig utsättas för
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling i förskolan eller skolan. Om personalen
får reda på att någon blivit utsatt för sådant ska den som driver förskolan eller skolan snabbt utreda
situationen och vidta åtgärder. Rektorer och verksamhetsansvariga är ansvariga för att samtlig personal
utbildas och är införstådda med hur deras verksamhet ska arbeta med likabehandling, kränkningar, hot
och våld.
Av personalen i grundskolan anger 1 av 10 att de blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin
arbetsplats de senaste 12 månaderna. Respektive rektor får även resultat för sin enhet och bör i
sammabete med personalen vilket nuläge som den enskilda skolan står inför, inventera om det finns
tillräckliga rutiner, stöd och kompetens för att hantera dessa frågor. Diskussioner i personalgruppen
kan exempelvis innefatta om lärarna vågar stävja våld på skolan? Vilka befogenheter har man som
lärare?
I Liv och hälsa Ung har det skett en ökning i årskurs 9 av de elever som uppfattar att våld är ett
problem på skolan. Både Alsike skola och Thunmanskolan bör söka orsaker till varför det är ett ökat
problem, dra slutsatser tillsammans med elever och personal samt komma med förslag på åtgärder för
att komma till rätta med problemet.
Anmälningar om kränkande behandlingar har ökat sedan 2015 men det saknas förklaringar gällande
varför detta har skett. Huvudmannen bör analysera resultatet och se vilka orsaker som kan ligga till
grund för ökningen. En inventering om samtliga anmälningar har följts upp är viktigt i arbetet för att
förankra sättet att arbeta utifrån lagstiftningen.
Ungdomsverksamheten och kulturskolan
Ungdomarna i kommunen befinner sig i fler av kommunens verksamheter under olika delar av dagen.
Därför är samarbete och kommunikation mellan verksamheterna avgörande för tryggheten för
ungdomar och personal. Andelen ungdomar som känner sig otrygga i kommunens
ungdomsverksamhet. Orsaker kan vara flera och variera mellan de två verksamheterna, dock bör
ungdomsverksamheten ser över orsakerna och upprätta en handlingsplan på hur de kan åtgärda
otryggheten i verksamheten och då främst hos flickor.
Andelen medarbetare i ungdomsverksamheten och kulturskolan som angett att de blivit utsatta för våld
eller hot om våld på sin arbetsplats de senaste 12 månaderna var vid medarbetarundersökningen 2016
0 procent.
17
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, skolverket.se, s.17
Strategiskt ledningsstöd
Karin Carlsson
UN-2017/22
Verksamhetsansvariga
Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall.
Personalen ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna. Samtliga
verksamheter bör klargöra vem som är ansvarig för vad och ta fram handlingsplaner för hot och våld i
verksamheten. Dessa handlingsplaner kan vara en del av skolornas lokala krisplaner. Riskanalyser och
planer ska tas fram tillsammans med elever/ungdomar och personal. Delaktighet och inflytande över
frågorna är avgörande för att de sedan ska tillämpas på bästa sätt.
Verksamhetsansvarigas kompetens och struktur av arbetet med hot och våld bör utvecklas, chef ska
vara den som handleder personalen i dessa frågor. Ungdomsverksamheten är den verksamhet som
saknar flest delar i det systematiska arbetet. Verksamheterna bör delge varandra erfarenheter och
metoder för att bygga upp en struktur. Förskolans arbete med krishanteringsplaner är väluppbyggt pga.
att man behöver säkra brandrutiner, barns försvinnande, rikshantering vid utflykt etc. i och med att
man har med yngre barn att göra. Denna systematik och erfarenhet kan andra verksamheter applicera i
sin verksamhet.
Det är de förtroendevalda politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som ytterst har arbetsgivaransvaret i kommunerna, vilket leder till att huvudmannen måste tillhandahålla stöd för rektorer och
verksamhetsansvariga i deras arbete. Ett gemensamt stödmaterial för nämndens verksamheter bör tas
fram som betonar det förebyggande arbetet, riskanalyser och förberedelser för situationer som kan
uppkomma. Detta stödmaterial bör även kompletteras med en utbildningsinsats för
verksamhetsansvariga som ger dem verktyg och metoder för hur respektive enhet ska arbete med
området.
Utvecklingsområden
Utifrån det som framkommit av enkäter och dokumentstudier som genomförts har fem
utvecklingsområden identifierats:
Kommunens skolor bör analysera resultaten av elevenkäten i årskurs 5 och årskurs 9.
- Varje skola bör ta fram orsaker till varför en hög andel av eleverna anser att de vuxna inte
ingriper vid kränkningar.
- Elevers och personals delaktighet i likabehandlingsarbete och framtagandet av
ordningsregler bör ske systematiskt och integreras i samtliga delar av verksamheten.
- Alsike skola och Thunmanskolan bör söka orsaker till varför elever i årskurs 9 ser våld
som ett ökat problem. Därefter dra slutsatser tillsammans med elever och personal samt
komma med förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemet.
Huvudmannen bör analysera ökningen av anmälningar om kränkande behandling och vilka
som är orsakerna till detta.
Ungdomsverksamheten bör ta fram en handlingsplan för att öka den upplevda tryggheten i
sina verksamheter.
En gemensam utbildning till verksamhetsansvariga och personal för att öka kompetens för
hantering och förebyggande arbete inom området Hot och våld.
Ett gemensamt stödmaterial för nämndens verksamheter bör tas fram som betonar det
förebyggande arbetet, riskanalyser och förberedelser för situationer som kan uppkomma.
Strategiskt ledningsstöd
Karin Carlsson
UN-2017/22
