Verksamhetsplan för
Förskolorna i Gagnefs Kommun
2014/2015
1
Innehållsförteckning
Förskolans uppdrag ................................................................................................................ 3
Vision ..................................................................................................................................... 4
Organisation ........................................................................................................................... 5
Antal barn i förskolan & ekonomisk översikt ........................................................................... 6
Förskolans pedagogiska deklaration och grundsyn ................................................................ 7
Pedagogiska grundpelare ....................................................................................................8-9
Verksamhetsidé.................................................................................................................... 10
Förskolans utvecklingsarbete ............................................................................................... 11
Kompetensutvecklingsplan 2014-2015 ................................................................................. 12
Kvalitetsarbete.................................................................................................................12-13
Egentillsyn ............................................................................................................................ 13
Föräldraråd........................................................................................................................... 14
2
Förskolans uppdrag
Uppgifter
Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan
augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen har reviderats och
Lpfö 98/10 gäller från 1 juli 2011. Läroplanen är utformad i enlighet med skollagen
och FNs barnkonvention samt utifrån den svenska förskolans tradition. Det
pedagogiska arbetet i förskolan har förstärkts.
Värdegrund och uppdrag.
Mål och riktlinjer för förskolans verksamhet.
Barns inflytande.
Förskola och hem.
Samverkan med förskoleklass och skola och fritidshem.
Uppföljning, utvärdering och utveckling.
Förskolechefens ansvar.
Uppdraget: Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet. Verksamheten ska
vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en
god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I
samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och
samhällsmedlemmar främjas.
Målen: Anger inriktningen på förskolans arbete och uttrycker en förväntad
kvalitetsutveckling i förskolan. Målen i förskolans läroplan är utformade som mål att
sträva emot. Dessa anger vad förskolan skall sträva emot när det gäller det enskilda
barnets utveckling och lärande.
Riktlinjer: För personalen i förskolan anger läroplanen dels det ansvar som vilar på
förskolläraren och det ansvar alla i arbetslaget har för att arbetet inriktas mot målen i
läroplan.
Ansvarsfördelning: Förskollärarnas ansvar har förtydligats i läroplanen vilket
innebär att ett större ansvar läggs på förskolläraren för att verksamheten planeras,
genomförs, utvärderas och utvecklas.
Med de förändringar som finns i läroplanen förväntas att kvaliteten höjs i förskolan
och större tyngd har lagts på lärandet. I läroplanen är språk/kommunikation,
matematik/naturvetenskap/teknik prioriterade områden.
Vilket innebär att de har ett större utrymme i vår verksamhet.
Den Goda Förskolan:
I Gagnefs Kommun har samtliga förskolor arbetat fram en gemensam pedagogisk
plattform, Den Goda Förskolan. Den innehåller en pedagogisk deklaration,
verksamhetsidé och resultatbild.
3
Vision
Kommunstyrelsens övergripande mål 2013-2017
Kommunens ledord är följande i visionen:
Kunskap
Utveckling
Lärande
Visionen uttrycker den långsiktiga ambitionen och inriktningen för skolan i Gagnefs
kommun. Med skola avses förskola, öppna förskolan, pedagogisk omsorg, grundskola,
grundsärskola, fritidshem, musik- och dansskola, IM programmen, vuxenutbildningen
och SFI. Visionen tillsammans med nationella styrdokument ligger till grund för
skolsektionens verksamhetsplaner, där mål, uppföljning och utvärdering beskrivs.
Skolan stimulerar och uppmuntrar till det livslånga lärandet. I skolan har alla lika
värde och vi tar tillvara på varandras olikheter.
Verksamheten präglas av ett positivt och respektfullt klimat.
Kontakten mellan hem och skola är god. Föräldrar och vårdnadshavare är trygga i
vetskapen att eleven får de bästa kunskaperna och en hög social kompetens.
Alla elever har verktyg för en hälsofrämjande livsstil.
Alla elever har möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina egen förutsättningar.
I Gagnefs kommun lämnar alla elever skolan med god självkänsla och känner trygghet
och tillförsikt inför livet.
För att nå denna vision arbetar Förskolorna i Gagnefs kommun med:
- Ett förhållningssätt, Den Goda Förskolan, med sina pedagogiska
grundpelare, en gemensamma grundsyn och målbild.
- En ”levande” likabehandlingsplan som är framtagen med föräldrar och
barn.
- En daglig uteverksamhet, bra rutiner, hälsosam kost och en bra balans
mellan aktivitet och vila, lägger grunden för en hälsofrämjande livsstil.
- En daglig kontakt mellan vårdnadshavare och pedagoger,
utvecklingssamtal, föräldraråd och föräldramöte, ger ett bra inflytande och
stor delaktighet som skapar en god kontakt med hemmet.
4
Organisation
Förskolechef:
Else-Britt Johansson
Björbo Dala-Floda förskoleområde
Bitr. Förskolechef
Ulla Nyman Gustafsson Mockfjärdsförskole område
Bitr. Förskolechef
Ragnar Nyrén
Djurås Bäsna förskolor och kväll och helgomsorg
Bitr. Förskolechef
Anna-Lena Elfsberg
Kyrkbyn Djurmo förskolor och pedagogisk omsorg.
Administrativa assistenter:
Erica Björklund 60%
Administration förskolan
Catarina Lindholm 100% Avgifter, placering och schema, ekonomi
Pedagogiska handledare:
Christel Jansson 75%
Rose-Marie Näsholm Westman 75%
Specialpedagog:
Tina Pärsson 100%
Kerstin Danielsson 60%
I vår kommun fanns i maj 2014 7 förskoleområden 31 avdelningar och 9
pedagogisk omsorg, vi har även en avdelning för helg och kvällsomsorg.
I östra kommundelen finns:
Djurås förskola, 7 avdelningar 3 dagbarnvårdare.
Djurmo förskola, 4 avdelningar.
Kyrkbyns förskola. 4 avdelningar 2 dagbarnvårdare.
Bäsna förskola, 2 avdelningar 3 dagbarnvårdare.
I västra kommundelen finns:
Mockfjärds förskola, 9 avdelningar 1 dagbarnvårdare.
Dala Floda förskola, 2 avdelningar.
Björbo förskola, 3 avdelningar.
Information om varje förskola finns att läsa på kommunens hemsida
www.gagnef.se.
5
Antal barn i förskolan/pedagogisk omsorg maj 2014.
Totalt var 516 barn i åldern 1-5 år placerade, varav 56 placerade i pedagogisk omsorg
och 7 på kväll och helgomsorg.
Antal barn placerade i maj 2013
Björbo
35
Förskola
Dala-Floda
26
Förskola
Mockfjärd
138 Förskola och pedagogisk omsorg
Kyrkbyn
72
Förskola och pedagogisk omsorg
Djurås
119 Förskola och pedagogisk omsorg
Djurmo
72
Förskola
Bäsna
54
Förskola och pedagogisk omsorg
(131+7)
(62+10)
(103+16)
(37+17)
Ekonomisk översikt
Budget 2014
Förskolan i Gagnefs kommun utgör en ekonomisk enhet. Budgeten är fördelad på fyra
förskoleområden med ansvariga förskolechefer.
Våra uppdrag är att utifrån vår budget placera barn i vår förskoleverksamhet.
Budget 43.053.000 kr varav 41.866.000 kr är personalkostnader.
Arbetslagen har ansvaret för inköp av läromedel och förbrukningsmaterial och i varje
arbetslag finns en ekonomiansvarig.
Förskolecheferna gör en kompetensutvecklingsplan för förskolan i Gagnefs kommun.
6
Förskolans pedagogiska deklaration
Gagnefs kommun - 080610
Vår grundsyn
Vår syn på barn
Varje barn är en unik, värdefull individ med kunskap, erfarenheter, intressen
och talanger.
Barn är nyfikna, kreativa, kluriga och har egna tankar och idéer.
Barn är kompetenta, aktiva, vetgiriga och vill lära sig.
Barn är empatiska, omtänksamma och sociala.
Barn är fantasifulla och lekfulla.
Alla barn är lika mycket värda och har rätt till likvärdigt bemötande.
Vår syn på kunskap
Kunskaper är färdigheter och erfarenheter.
Kunskap finns i olika former - fakta, förståelse färdighet förtrogenhet.
Kunskap är fantasi och fantasteri.
Kunskap finns i individen och blir till förmåga när den används.
Kunskaper kan erövras överallt och i alla sammanhang.
Kunskap förändras över tiden.
Kunskap är verktyg för att klara sig i livet.
Kunskap utvecklar självständighet.
Vår förskolas syn på lärande
- Lärande är vägen till ny kunskap.
- Lärande är en process i individen som pågår hela livet.
- Lärande är lustfyllt och utmanande.
- Lärande sker i alla situationer och på olika sätt bl.a. i lek.
- Lärande sker med alla sinnen och med hela kroppen.
- Utforskning och reflektion är viktiga delar i lärandeprocessen.
- Lärande ger mersmak.
7
Pedagogiska grundpelare
Förskolans pedagogiska verksamhet ska vila på följande fundament.
Glädje
Motivation
Positiv bekräftelse
Reflektion
Respekt
Samspel
Glädje
Barn behöver variation för att må bra, utvecklas och lära sig, Glädje växer fram i
kontakter, möten och relationer. När barnet får använda sina förmågor/styrkor känner
det stolthet och glädje.
Förskolans medarbetare behöver därför vara lyhörda för barnens behov av variation,
planera och anpassa vardagen utifrån detta samt erbjuda många positiva möten.
Motivation
Barnet har en medfödd inre drivkraft - en energi - en vilja. Det är den energin som
visar sig som nyfikenhet och upptäckarglädje. Barn undersöker, prövar, upptäcker ”av
sig själva”. Barn behöver ibland yttre stimulans för att komma igång. Det kan vara
med hjälp av något i miljön eller av en person.
Förskolans medarbetare behöver därför vara lyhörda för att möta barnets nyfikenhet
och ge utmaningar utifrån barnens ålder och mognad.
Positiv bekräftelse
Barn är beroende av sin omgivning för att utveckla sin självkänsla och sitt
självförtroende. Vuxna och barn i barnets omgivning är spegeln, som formar barnet
och hur han/hon kommer att se på sig själv genom livet. Varje situation i barnets
vardag är ett tillfälle till bekräftelse. Ett barn som får positiv bekräftelse blir trygg och
växer.
Förskolans medarbetare behöver därför bekräfta barnen utifrån ett positivt
förhållningssätt.
8
Reflektion
Redan mycket små barn reflekterar. De funderar och tänker. Det sker automatiskt.
Vuxna ser det i barnets uttryck och låter barnet fullfölja sin reflektion. Reflektionen är
en hållplats - en eftertanke - innan barnet går vidare. Med stigande ålder kan
reflektionen göras mera medveten. Förskolans dokumentation kan vara ett hjälpmedel
att grundlägga ett reflekterande förhållningssätt.
Förskolans medarbetare behöver därför själva reflektera. Pedagogerna ska använda
dokumentation som ett verktyg för att medvetet följa, stimulera och stödja barns
reflektion och lärande.
Respekt
Grunden för barnets utveckling är att barnet:
Känner sig sedd och accepterad för den han/hon är (just nu).
Får sina behov tillgodosedda.
Får använda sina kunskaper.
Får den tid han/hon behöver.
Har tillgång till stöd när han/hon behöver.
Detta gör att barnet känner trygghet och att utveckling sker. Att få känna sig
respekterad är en avgörande förutsättning för barnets utveckling av sin självkänsla, sin
egen vilja och sin identitet.
Förskolans medarbetare behöver därför vara närvarande i barns lek och i barnens
vardag, både som tydliga vuxna, följsamma vägledare, medupptäckare och
gränssättare.
Samspel
Samspel är grunden för all utveckling för att barnet ska utveckla relationer, sin
kommunikationsförmåga, sin tilltro till andra och stärka sin självkänsla. Detta ger
trygghet. I takt med sitt växande behöver barnen få bygga relationer i olika
sammanhang för att utvecklas till sociala individer.
Förskolans medarbetare behöver därför vara medvetna om samspelets betydelse, hur
relationer skapas, ge barnen tid, uppmärksamhet och framtidstro.
9
Verksamhetsidé
Gagnefs förskolor vänder sig till föräldrar med barn i åldern 1- 5 år. Vi möter de
nyfikna, kreativa och kompetenta barnen, som nu vidgar sin värld från hemmet till en
social samvaro med andra barn.
Förskolan erbjuder
Återkommande utvecklingssamtal - halvårsvis. Samtal mellan förälder och
pedagog om barnets utveckling. Samtalet dokumenteras.
En genomtänkt verksamhet i grupp som utgår från alla barnens behov och tar
hänsyn till alla barn ur ett genusperspektiv.
Portfolio (samlad dokumentation och barns alster) som synliggör barnens
utveckling.
Dagliga dialoger med förälder om barnets utveckling och välbefinnande.
Daglig omsorg, omtanke och dialoger med barnen.
Lek och vardagsrutiner som grund för utveckling och lärande.
Språkträning bl.a. genom TKT/ tal- och kommunikationsträning.
Möten med matematik och naturvetenskap i vardagliga situationer.
Varierande, stimulerande och barnanpassade miljöer ute och inne. Barnet får
växla mellan lugn och ro, stillhet, allsidig sinnesträning, kreativa och rörliga
aktiviteter.
Dessutom erbjuder vi för föräldrar
- Samtal och information om förskolans verksamhet
- Föräldraråd och föräldramöten
- Deltagande i årlig utvärdering av vår verksamhet som en grund för förbättring
10
Förskolans utvecklingsarbete.
Nuläge:
2013-2014 har utvecklingsarbetet varit fokuserat systematiskt kvalitetsarbete genom
pedagogisk dokumentation och fortsatt arbete utifrån vår gemensamma plattform Den
Goda Förskolan. Då det gäller användningen och kompetensen av digitala verktyg
har förskolan bla. förbättrat kommunikationen mellan vårdnadshavare och
pedagogerna i förskolan. Även då det gäller den egna dokumentationen och
tillsammans med barnen har användandet ökat då det gäller våra digitala verktyg.
Barnen har ett ökat inflytande på den dagliga verksamheten på förskolan, något som
vi kommer att ytterligare utveckla under kommande år.
Beträffande arbetet med en trygg och säker miljö som utmanar och främjar till lek och
lärande behöver ytterligare insatser göras både då det gäller den yttre och inre miljön.
Vi har idag tre förskoleområden om har slutfört jämställdehetsutbildningen På Lika
Villkor. Sept 2014 startar den tre termin långa utbildning även på Kyrkyns förskola.
På alla avdelningar finns flera personer som har utbildats i språkträning genom TKTmetoden (tal och kommunikations träning). Personalens ökade språkmedvetenhet har
lett till att vi under hela förskoledagen arbetar aktivt med språkstimulans för barnen.
Utifrån utvärderingar, skolinspektionens rapport och arbetsplatsombudsträffarna har
det visat sig att pedagogernas arbetssituation har upplevts stressande. Efter en kontakt
med personalavdelningen visade det sig att sjuktalen för förskolan ökat markant sedan
2010.
Prioriterade mål 2014/2015
Likabehandlingplan ska vara ett levande dokument som vi tagit fram tillsammans
med föräldrar och barn.
Förskolans pedagogiska miljö.
Varje förskola har en trygg och säker miljö som utmanar och främjar till lek och
lärande.
En förskola för alla.
Varje förskola utvecklar både miljö och verksamhetens innehåll utifrån de olika
kulturer som finns på förskolan. De olikheter som finns, ses som möjligheter och ger
avtryck i vår verksamhet.
Samverkan mellan förskola-skola ska utökas.
Pedagogernas arbetsmiljö.
Skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö.
11
Kompetensutvecklingsplan 2014 - 2015
IKT
IKT-agenterna kommer att träffas vid 2 tillfällen för fortsatt
utveckling av arbetet med lärplattan tillsammans med barnen,
med tyngdpunkt på dokumentation och reflektion. IKTagenterna kommer också att vara Schoolsoftadministratörer
på den egna förskolan. Nytt nätverk kommer att startas upp
och därigenom kommer alla förskolans avdelningar att ha en
IKT-ansvarig pedagog.
TKT
Då vår ambition är att alla pedagoger i förskolan ska ha en
grundläggande utbildning i Tal och Kommunikation,
kommer alla nyanställda att utbildas våren 2015.
Den goda förskolan
Vi kommer att arbeta vidare med Den Goda Förskolans
kärnprocess för att säkerställa vårt kvalitetsarbete.
Genus
Kyrkbyns förskola står nu i tur att få gå den tre termin långa
jämställdhetsutbildningen På Lika Villkor. Kursstart
september 2014.
Förskolelyftet
En barnskötare går förskolelyftet under hösten.
HLR
Nyanställd personal kommer att utbildas under hösten 2014
vilket innebär att all personal i förskolan har genomgått
utbildningen inom loppet av ett och ett halvt år.
Likabehandlingsplan Den pedagogiska utvecklingsgruppens huvuduppgift
kommande verksamhetsår är likabehandlingsplanen med
fokus på ”vad är en kränkning?” Vi för diskussionen
tillsammans i utvecklingsgruppen och ute i alla arbetslag.
Systematiskt
kvalitetsarbete
Utbildning i användandet av kvalitetsverktyget BRUK.
Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete är för oss ett systematiskt och strukturerat arbete för att skapa
förutsättningar för utveckling av kvaliteten i verksamheten.
Det systematiska kvalitetsarbetet ute på förskolorna sker genom regelbundna
reflektioner som dokumenteras. En gång per vecka har alla arbetslag "Pedagogisk
Utvecklingstid" där den gångna arbetsveckan utvärderas och reflekteras runt. På
avdelningsmötet 2 timmar/månad görs en mera fördjupande analys av hur arbetet
utvecklats och planering görs för kommande månad. På avdelningsmötet finns tid
avsatt för Spjutspetsarna* att förankra pedagogiska utvecklingsgruppens arbete i det
egna arbetslaget. Innehållet till utvecklingsgruppens träffar styrs av vilka behov som
finns i förskolans verksamhet. På verksamhetsårets första kvalitetsdag gör varje
arbetslag sin egen "Lokala arbetsplan" där den egna verksamheten presenteras. I
planen beskrivs också hur man kommer att arbeta för att utveckla förskolan utifrån de
prioriterade mål som finns i förskolans ”Verksamhetsplan” samt formulerar mål för
12
de utvecklingsbehov som man har på den egna avdelningen. I den Lokala arbetsplanen
ska även en uppföljningsplan finnas beskriven.
På de två följande kvalitetsdagarna sker en mera omfattande fördjupning i hur arbetet
fortlöper med ett extra fokus på de uppsatta målen. Vid medarbetarsamtalen som sker
under perioden maj-september förs en dialog runt Den Goda Förskolan med inriktning
på kärnprocessen, då man även gör en utvecklingsplan med varje pedagog.
Årligen gör förskolan en plan mot diskriminering och kränkande behandling i samråd
med barn och vårdnadshavare. Under verksamhetsåret gör förskolechefen både
planerade och spontana besök på avdelningarna för att följa upp hur arbetet fortlöper
mot läroplanens mål. Som stöd för förskolechefens uppföljning används
föräldrafrågor, BRUK, barnintervjuer mm.
I vår kommun arbetar pedagogiska handledare vars uppgift är att stödja
utvecklingsarbetet och det pedagogiska arbetet på våra förskolor. Tex genom att:
Handleda personalen i vardagsarbetet.
Vara behjälplig med dokumentation.
Medverka i och leda pedagogiska samtal utifrån ett barns perspektiv.
Utifrån förskolechefernas uppdrag vara behjälplig i förskolans
utvecklingsarbete.
*På varje förskoleavdelning finns en förskollärare med uppdrag att driva specifika
frågor i arbetslaget, en sk Spjutspets. Som Spjutspets ingår man i förskolans
pedagogiska utvecklingsgrupp.
Egentillsyn
Varje år genomförs av kommunstyrelsen en Egentillsyn på alla förskolor och skolor i
kommunen. Biträdande förvaltningschef och ledamot som har ansvar för skolfrågor i
KS leder denna tillsyn. Man intervjuar barn, föräldrar, personal och chefer om hur det
fungerar på förskolan/skolan och skriver sedan en rapport till KS. Där tas det upp vad
som är bra och brukarna är nöjda med, liksom förbättringsområden som identifierats
och ska åtgärdas. KS har olika fokusfrågor för varje år.
2014-2015 års fokusfrågor är
Lärande
Trygghet och trivsel
Inflytande och delaktighet
13
Föräldraråd
Idag finns föräldraråd på alla förskolor i kommunen. Protokoll från möten ska finnas
på förskolans hemsida, där även föräldrarådsrepresentanterna finns namngivna.
Föräldrarådet är ett forum där förskolan och hemmet kan komma fram till gemensamma lösningar och ideér för att utveckla förskolan. Genom att skapa informationsvägar ges föräldrar möjligheter att delta i utvecklingsprocessen. Rådet består av
representanter för föräldrar, personal och förskolans ledning.
Arbetssätt:
Representanter ska utses vid första föräldramötet vid höststart.
Representanterna fungerar som en informationsförmedlare till övriga föräldrar och
kollegor.
Representanterna tar emot idéer, problembeskrivningar och förslag till problemlösningar från kollegor/föräldrar. Rådet bearbetar detta och ger gemensamt förslag till
lösningar.
Vi tar upp nya idéer och skapar utrymme för diskussioner.
Möten protokollförs och finns att läsa på respektive förskolas plats på hemsidan.
Protokollet anslås även på förskolan.
Viktigt är att alla föräldrar/kollegor tar kontakt med sin representant när de har
synpunkter och frågeställningar så att de kan ta upp frågan på nästa möte.
14
