Äldre och infektioner
Hur ska vi tolka och hantera våra äldres
infektioner?
Myt eller vetenskap?
Thomas Neumark, Lindsdals Hälsocentral
&
Per-Åke Jarnheimer, Infektion & hygien
REGION FÖRBUNDET
I KALMAR LÄN
1. Basala hygienrutiner inom äldrevård
2. De åldrande urinvägarna
3. Luftvägsinfektioner, hosta eller
lunginflammation mm.
4. Sår och sårinfektioner och förebyggande
aspekter
5. Klådan som smittar
Bristande hygien inom vården och överförbrukning av
antibiotika ökar spridningen av motståndskraftiga
bakterier
”Antibiotikaresistens är en ödesfråga och
sannolikt det största enskilda hotet mot liv
och hälsa som vår värld står inför idag”
Göran Hägglund, socialminister
Maria Larsson, äldre och folkhälsominister
Sept. 2010
Inledning
• Antibiotika har medfört minskad dödlighet i bakteriella infektioner
•
Antibiotika är en förutsättning för avancerad sjukvård; t ex vid
cellgiftsbehandling, transplantationer, intensivvård och höft- och knäkirurgi
• Antibiotikaresistens, dvs. bakteriers ökande motståndskraft mot olika
antibiotika, medför minskade möjligheter att behandla infektioner
• I EU beräknas 35 000 medborgare avlida per år till följd av infektioner
med resistenta bakterier.
Evolutionens segrare!
Bakterier förökar sig genom delning var 15:e minut
Bakterier:
100 generationer = 24 timmar
1000 generationer = 10 dagar
Människa:
100 generationer = 2000 år
1000 generationer = 20 000 år
…och anpassar sig därför rasande fort till den ”nya miljön”!
Varje antibiotikakur påverkar
ekosystemet
Det handlar inte om att låta bli antibiotika men det är
avgörande att..
• Rätt antibiotika används
• på Rätt indikation
• till Rätt patient
• i Rätt dos
• och med Rätt behandlingstid
Inga nya antibiotika i sikte
När det gäller smittspridning utgör
kommunala boenden och sjukhus/
hälsocentraler kommunicerande kärl
Finns det risk att jag kan bli smittad av
motståndskraftiga bakterier/ sjukdomar
på jobbet?
• Riskfaktorer – eksem, sår, nedsatt immunförsvar
• Mycket större risk för brukare/ patient än
personal
• Exempel: Hepatit, Vinterkräksjuka, MRSA,
Tuberkulos, Influensa
Basal hygien
Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien
inom hälso och sjukvården gäller vård enligt
hälso och sjukvårdslagen men …
….det är viktigt att tillämpa dessa regler även i
omvårdnad som bedrivs enligt annan
lagstiftning
Exempel på sådana situationer är hjälp med
toalettbesök och personlig hygien inom
hemtjänsten
Vårdhygien i kommunerna, en
enkätundersökning (2007). Viktiga
förbättringsområden:
• Tillgång till vårdhygienisk expertis
• Utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling i
vårdhygien
• Konsekvent tillämpning av basala hygienrutiner
• Egenkontroll av system, processer och resultat för
vårdhygien
Basala hygienrutiner
• Handhygien
• Skyddskläder
• Stänkskydd/Andningsskydd
Handhygien
• Nagellack, smycken
• Korta naglar
• Desinficera före och efter patientkontakt och
före rent arbete
• Tvätta med tvål vid synlig smuts
• Använd handskar
Händer
Skyddskläder
Engångs plastförkläde används vid:
• kroppskontakt med vårdtagaren
• hantering av förorenade föremål
• risk för stänk av kroppsvätskor
Personlig hygien
•
•
•
•
•
Arbetsdräkten
Håret
Piercing
Infekterade sår
Arbetat eller vårdats utomlands
Epidemiologi
• 10 % av svenska kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas
för minst en akut cystit per år
• 30-40 % av dessa får ytterligare en eller flera infektioner
under det följande året
• 50% minst en akut cystit under sitt liv
• Verkliga incidensen sannolikt högre
• Akut cystit drygt 10 % av alla infektioner i primärvården
• Yngre samt postmenopausala kvinnor drabbas mest
19
Bakomliggande orsak
•
•
•
•
•
•
Kort och rak uretra
Förslappning av blåsans och livmoderns upphängning
Östrogenbrist med sekundär atrofi av uretras slemhinna
Fecesläckage, urinläckage (20% av äldre kvinnor)
Oklart om diabetes är en riskfaktor i sig
Bristande lokalt slemhinneförsvar- bakterierna får lättare
fäste
• Nedre hygien
• KAD
Diagnostik
Symtom på akut
cystit
Krav för preliminär
diagnos
Sveda
Täta trängningar
Frekventa miktioner
Avsaknad av genitala
besvär
Avsaknad av feber
Avsaknad av flanksmärta
Minst 2 av dessa symtom
Alla dessa villkor skall vara
uppfyllda
21
Huvudbudskap
• Akut cystit i flesta fall ofarligt
• Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka
• Antibiotikabehandling främst för att förkorta tid med symtom
• Anamnesen betydelsefull för diagnos
– Vid typiska nytillkomna symtom (sveda, trängningar och
frekventa miktioner) krävs i regel ingen ytterligare
diagnostik
22
Urinvägsinfektion hos äldre
• 60 % av alla antibiotika ordinationer på
äldreboende är för ”urinvägsinfektioner”
• Besvär från urinvägarna så som nytillkommen
urininkontinens, sveda när man kissar ska
undersökas och behandlas som misstänkt
urinvägsinfektion
• Enbart starkt luktande eller grumlig urin bör inte föranleda
någon utredning eller behandling
• Ospecifika symtom som trötthet, förvirring, oro och nedsatt
aptit tyder inte på UVI
• I stället bör man undersöka andra möjliga orsaker till
symtomen
• Goda hygienrutiner minskar risken för att personalen sprider
bakterier mellan boende/patienter
KAD och UVI
• Efter 10 dygn med KAD är alla bärare av bakterier i
blåsan
• Febril UVI= en episod per 100 KAD dygn oftast vid
avflödeshinder eller KAD byte
• Mekanisk irritation av uretras/blåsans slemhinna
utan samtidig UVI
Infektionstyper
• Nedre UVI: sveda i urinröret, trängningar och urinläckage
• Övre UVI (febril) äldre: Ofta hög feber med frossbrytningar,
reell allmänpåverkan, ryggvärk, flanksmärta och ibland
diareér, förhöjt CRP(>100), leukocyturi , Ibland illamående
och kräkningar
• Enbart feber utan andra urinvägssymptom är inte helt
ovanliga bland de äldsta
• Feberepisoder hos KAD-bärare har ofta annan orsak än UVI
Asymtomatisk bakteriuri (ABU)
Jouranteckning på VC (kvinna 83 år): ”SSK på SÄBO ringer
och berättar att pat sista dagarna varit mkt trött. Sovit mer
än vanligt. Multistix nu på morgonen visar pos nitrit.
Insätter Selexid 200mg x3 i 7 dagar.”
Epikris från sjukhus (kvinna 75 år): ”…Pigg och utan
urinvägssymptom inkom för höftplastik , vid ankomsten
togs rutin-intagningsprover inkl. urinsticka som utföll
positiv för vita och nitur, bedömdes av ssk som cystit och
fick efter läkarordination behandling med Selexid i 5
dagar och förblev symptomfri…
Epikris från sjukhus (kvinna 87 år): ” ...in från kir jour pga feber, kräkning
och diarré…Dement… obs på avd över natten. Kan ej ha vätskedropp och
urinprov kan ej tas. På morgonen feberfri och i gott allmäntillstånd, helt
opåverkad. Luktar lite grand som UVI. Dottern motsätter sig att vi sätter
in beh utan att infektionen är verifierad, pat får därför med sig recept på
Lexinor 200mg x2 i en vecka att ta ifall urinsticka tagen på boendet visar
på UVI.”
Epikris från sjukhus (kvinna 79 år): ”…Parkinson-demens…
Inkom efter att ha ramlat och därefter mera ont och svårt att resa
sig…Inlägges för smärtlindring, mobilisering och ställningstagande till
fortsatt behandling… Insätter Dexofen-tabletter 50mg x3 som hon enligt
jouranalanteckningar haft tidigare. Pat insättes dessutom på Trimetoprim
160mg x2 pga tecken på UVI i urinsticka, illaluktande urin…”
Förekomst av ABU
•
•
•
•
•
•
•
•
Flickor
Kvinnor, 20-50 år
Gravida
Kvinnor, 50-70 år
Kvinnor, >70 år
Sjukhemsboende
Yngre män
Män över >60 år
1-2%
2-5%
2-3%
5-15%
15-20%
25-50%
<1%
ökande mot 5-10%
Förekomst av ABU
•
•
•
•
•
•
•
•
Flickor
Kvinnor, 20-50 år
Gravida
Kvinnor, 50-70 år
Kvinnor, >70 år
Sjukhemsboende
Yngre män
Män över >60 år
1-2%
2-5%
2-3%
5-15%
15-20%
25-50%
<1%
ökande mot 5-10%
När är ABU vanligare?
• Sexuellt aktiva - 3-5 gånger
• Diabetespatienter - 2-3 gånger
• Äldre med urininkontinens - 2-3 gånger
• Äldre med nedsatt rörlighet - 2-3 gånger
• Allmänt försvagat hälsotillstånd
ABU
• Antibiotikabehandling av ABU minskar inte
– uppkomsten av akut cystit
– andelen patienter med ABU
• ABU orsakas ofta av lågvirulenta bakteriestammar utgör
skydd mot mer virulenta bakteriestammar
• Behandling ökar risken för
– symtomgivande UVI
– biverkningar
– resistenta bakterier
• Källa: Källa: Svenska infektionsläkarföreningen
31
Trötthet och förvirring hos äldre
(140 förslag, enl Google)
•
•
•
•
•
•
•
•
hypotyreos
polymyalgia reumatica
depression
läkemedel
psykosocial stress
myelom
reumatoid artrit
B12 och folatbrist
•
•
•
•
•
•
•
lymfom
hypertoni
arytmi
angina pectoris
anemi
borrelia
med mera mm ........
• och
urinvägsinfektion!
Hur följer vi patienten?
•
•
•
•
•
Temp
Tryck och puls
Andningsfrekvens
Nya symtom?
Förändring av allmänsymtom
• Försiktighet med urinprov
-Kan leda till tankefel• Fundera över andra orsaker
• Vänta lite, Vänta lite, Vänta lite
och aktiv expektans – vänta och
se
Urinodling, och ej urinsticka
Odling rekommenderas vid
Behandlingssvikt (oförändrade symtom trots
behandling i 3-5 dygn)
Recidiv(återfall) inom 1-2 månader
Cystit i nära anslutning till sjukhusvistelse
Cystit i nära anslutning till utlandsvistelse
Misstanke om njurbäckeninflammation
34
Varför inte urinsticka?
– Ett positivt utslag behöver inte innebära att patienten har
UVI; av alla äldre på särskilda boenden har
upp till 50% positiv nitrit
upp till 90% positiv för vita
– Om testremsan inte ger utslag for nitrit och
vita kan bakteriell cystit ändå föreligga
Provtagning för odling hos KAD-bärare
• Urin aspireras genom punktion av
kateterslangen nedanför förgreningsstället
efter att slangen till urinuppsamlingspasen
varit avstängd 30-60 minuter
Obs! glöm inte att spritta innan
• Endast latex- och silikonkatetrar kan
punkteras
Traditionella huskurer
• Nässlan mot demens, infektion eller mycket mer
Huskurer i all ära – google…
•
•
•
•
•
•
•
Sitta "bakåfram" och kissa. Alltså med magen mot toalett-tanken.Då är det lättare att tömma
blåsan helt och hål let vilket är viktigt så att inte bakterierna frodas i den urin som finns kvar
Doppa en tampong i bifilus eller dofilus och för in och låt den vara där ett tag. Svärmors
knep, hon påstod att det fungerade jag har klarat mig från UV tack å lov
Vill bara komma med en liten varning. Det kan vara skadligt att dricka alltför mycket vatten
eftersom det kan överbelasta njurarna och ställa till med både det ena och det andra
Det är kanske någon som redan tipsat om detta men tranbärsjuice är bra, mycket bra.
Jag brukar dricka flera liter tranbärjucie om dagen. Det går även bra med apelsin eller
citron jucie
Som fattig student så är det dyrt med läkarbesök och man klarar inte av att vänta ett dygn på
hjälp om det är riktigt illa och då är det bra med huskurer....ett annat tips är att aldrig sitta på
kalla bänkar, snödrivor
Men jag fick en dunder kur från en privat läkare som kosta 370:- sen har det varit bra. När
jag går till vårdcentralen får man medicin som kostar 37:- så jag tror att man får det man
betalar för
Jag brukar med mycket gott resultat dricka kopiösa mängder av 37-gradigt vatten. Det smakar
skit, men är det bästa jag vet att dricka när det SVIDER så vansinnigt
Profylax:
• Östrogen - Lokalbehandling med östrogen kan ha profylaktisk
effekt mot recidiverande cystit hos äldre kvinnor
• Hiprex - Inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera
• Inte C-vitamin i högdos hellre
• Inget godkänt läkemedel/naturläkemedel med tranbär
• Inget vetenskapligt stöd för rekommendation av produkterna
som profylax mot återkommande UVI
• Obs! Waran behandling och tranbärsprodukter!
39
Senaste vetenskaplig artikel
“Urine culture doubtful in determining
etiology of diffuse symptoms among elderly
individuals: a cross-sectional study of 32
nursing homes”
“Urinodling av tveksamt värde vid utredning av difusa symptom hos äldre…”
Sundvall et al. BMC Family Practice 2011, 12:36 Http://www.biomedcentral.com/1471-2296/12/36
Resistens E.coli
80-årig man boende på SÄBO, utan
KAD
Allting som är snurrigt och luktar
illa är inte urinvägsinfektion...
”Isberget” av samhällsförvärvad
luftvägsinfektion, nedre luftvägsinfektion och
pneumoni
Akut bronkit = luftrörskatarr
Orsak
• Orsakas vanligen av virus >90%
• Mindre vanliga orsaker: Pneumokock, Haemophilus,
Moraxella, Mycoplasma, Klamydia
• Oberoende om bakteriell eller viral orsak- samma klinik
Acute bronchitis Age >44
Hur gör vi i Kalmar län→
3000
Number of visits
2500
2000
1500
Others
Erytro
1000
Doxy
PcV
500
NoAb
0
00
01
02
03
Year
04
05
Bronkit
• En lindrigt påverkad patient utan annan lungsjuklighet
(tex.KOL)
med:
– Nytillkommen hosta
– Med eller utan slembildning, oberoende av färg
– Snuva, halssmärta, feber och allmän sjukdomskänsla
• Lätt obstruktivitet är vanligt
• Missfärgade upphostningar tillhör det normala förloppet
Pneumoni ?
De vanligaste symptomen hos vuxen:
•
•
•
En påtagligt påverkad patient med snabb andning (> 20 andetag /min)
Pulsfrekvens > 120/min
Andningskorrelerad bröstsmärta, hållsmärta
Frossa, feber, hosta
Äldre över 75 kan har mer diffusa symtom och behöver inte
vara högfebrila; de enda symptomen kan vara
nytillkommen uttalad trötthet och förvirring *
*Metlay JP, Schulz R, Li YH, Singer DE, Marrie TJ, Coley CM, et al. Influence of age on symptoms at
presentation in patients with community-acquired pneumonia. Arch Intern Med 1997;157(13):1453-9.
Nedre luftvägsinfektion hos vuxna
Allvarlighetsbedömning med CRB-65
Konfusion (nytillkommen)
Respiration ≥ 30/min
Blodtryck (systoliskt < 90 mmHg
eller diastoliskt ≤ 60 mmHg)
Ålder ≥ 65 år
1 poäng för varje uppfylld markör
CRB-65
poäng
Vårdnivå
0
Hembehandling
lämplig
1
Sjukhusvård
alternativt öppenvård med
uppföljning
2
Sjukhusvård
som regel
3-4
Sjukhusvård
Eventuellt IVA-vård
Ställningstagande till begränsningar av vårdnivå bör
alltid göras hos äldre multisjuka personer eller hos
personer med svåra bakomliggande sjukdomar
Lokalisation av trycksår
Mer än 95% av alla trycksår uppstår över de 6
klassiska trycksårslokalisationerna;
•
•
•
•
•
Korsbenet (sacrum)
Hälarna
Höftbenskammarna
Sittbensknölarna
Fotknölarna
Decubitus
• Trycksår är en sjukdom utan dramatik, som man
sällan talar om
• Ett trycksår förorsakas av tryck som inte avlastats,
vilket resulterar i skada på underliggande vävnad
• Efter att en skada uppstått i huden till följd av
tryck, tar det mellan fyra till nio dagar tills att
decubitus har utvecklats (Kristoffersen, 1998)
Decubitus - indelning
Stadium
I, en blåröd eller djupröd missfärgning i den än så länge
intakta huden, försvinner vid avlastning
II, etablering av epitelskada, huden antar en djup mörkröd
ton med blås/sprickbildning eller avskavd hud
III, fullhudsdefekt, med ytlig sårhåla - respekterar
underhuden, markant gräns mot den friska huden
IV, Väletablerat djup sårhåla ner till underliggande fascia,
ben, senor
(SoS-rapport, 1997:7)
”Det allra viktigaste när
det gäller skador av typen
kvarstående missfärgning är en attitydförändring hos
personalen.
I stället för att betrakta kvarstående missfärgning som en
obetydlig skada bör den ses som en allvarlig varning, då
kvarstående missfärgning i stor utsträckning tenderar att
övergå i allvarligare skador om inte omedelbara åtgärder
vidtas”
SoS-rapport, 1997:7 (s 63)
Bakomliggande faktorer
Åtgärd
Hög ålder
??
Nedsatt rörlighet, smärttillstånd, nedsatt
sensibilitet
Adekvat smärtstillning,
mobilisering, vändschema
Inkontinens
Tillfällig KAD, god hygien
Malnutrition, anemi
Önskekost, nutritionsdrycker
Diabetes
Förbättra sockerläget. Insulin?
Cirkulatorisk insufficiens
Mobilisering
Rökning
Rökstopp
Läkemedel
Omvärdering av behovet, sanering
Hur ska vi förebygga
Huden inspekteras dagligen, förändringar skall dokumenteras bedömningen
omfattar följande:
I. Huden över benutskott; korsben (sacrum), hälar, höftbenskammar, fotknölar,
armbågar, bakhuvud, ytteröron- tidiga tecken till tryckskada
II. Störningar i hudens tillstånd- torr hud, hudsprickor, rodnad, uppluckring på
grund av riklig fukt (maceration), skörhet, värmeökning och förhårdnad
-Huden måste så långt det är möjligt skyddas för skada och hållas mjuk och smidig.
-Tryckskador hos patienter med mörk hud kan vara svåra att upptäcka
-Försök att finna och undanröja eventuella orsaker till fuktpåverkan av
huden - inkontinens, svettning, sårsekretion
-Använd korrekt lyft- och förflyttningsteknik , friktion mot underlaget kan ge sår,
spara själv era ryggar och leder
Riskbedöma patienten
För äldre patienter har följande
generella riskfaktorer indentifierats:
• Hög ålder
• Nedsatt rörlighet
• Sängläge
• Nedsatt allmäntillstånd
• Akut sjukdom
• Terminalt sjukdomstillstånd
• Nedsatt nutritionstillstånd
• Viktminskning
• Nedsatt kognitiv förmåga/demens
• Inkontinens (urin- och/eller faeces)
• Ökad fuktighet i huden
• Neurologiskt sjukdomstillstånd
• Kvarstående hudrodnad
Områden som bedöms och poängsätts
(1-4) är:
• Psykisk status
• Fysisk aktivitet
• Rörelseförmåga
• Födointag
• Vätskeintag
• Inkontinens
• Allmäntillstånd
Patienter med poäng <20 anses vara i
farozonen för att utveckla trycksår
Ek A.-C, Bjurulf P. Interrater variability in a modified Norton
scale. Scand J Car Sci 1987;1:99-102
Konservativ behandling
• Viktigt med information till vårdpersonal som är ansvarig för den
personliga omvårdnaden
• Följ upp och efterfråga
• Vändschema 30 grader, varannan till var fjärde timme beroende
på madrasstyp, sårtyp samt läge
• Sår över sakrum: Får ej sitta mer än 2 timmar dagligen, krävs
omväxling av läge var 15 minut !
Beprövad erfarenhet
Det optimala intervallet mellan lägesändringar brukar anges till två
timmar
Källan till denna rekommendation är omöjlig att finna, och
anekdotiska förklaringar som att …
”2 timmar var den tid det tog för Florence Nightingale under
Krimkriget att besöka och vända de sårade soldaterna”
…har lanserats
Evidens
”Signifikant minskning av trycksår av grad II-IV vid vändning var fjärde timma på en
tryckreducerande madrass jämfört vändning med 2-3 timmars intervall på en
standardsjukhusmadrass”
Bacquer & Grypdonck (2005)
“the 30 grade tilt has become widely recommended by clinical nurse specialists in
tissue viability” (inneligande patienter) Young, T. (2004)
”Flera studier visar att 30° supin (ryggläges-) vinkelposition minskat trycket i jämförelse med
strikt supin position Ett fåtal patienter kan inte ligga i denna ställning, t.ex. vid svåra
kontrakturer med oförmåga att sträcka ut benen eller vid muskelspasm”
Defloor, T., De Bacquer, D., & Grypdonck, M. (2005) & Seiler WO, Allen S, Stahelin HB , Gerontology 1986
Trycksårsprevention, Kortversion av riktlinjer
http://www.epuap.org/guidelines/QRG_Prevention_in_Swedish.pdf
Kroniska sår
• Sår på underben och fötter är vanligaste typen av
svårläkta sår.
• 30 000 – 60 000 individer per år i Sverige
• Ökar med stigande ålder
• Kroniska underbens och/eller fotsår som ej läkt på
6 veckor, utgör ett allvarligt hot såväl mot
extremiteterna som individens överlevnad
Huvudorsakerna till kroniska sår
Cirkulatoriskt betingade sår
• Arteriella fotsår inkl. diabetiska
• Venösa bensår
Kronisk/recidiverande hudsjukdom
• Atopiskt eksem
• Psoriasis
• Sklerodermi
Vårdrelaterade sår
• Defekt läkning efter ingrepp
• PEG,suprapubisKAD, mm
Traumatiska sår
• Defekt läkning
ARTERIELL INSUFFICIENS
Orsak
• Förträngningar (stenoser) eller total stopp (ocklusioner), orsakade av pålagringar i
kärlen, akuta blodproppar i tidigare sjuka kärlområden samt
fjärrproppar(embolier). Dessutom traumatiska skador
• Bör misstänkas hos patienter som röker samt hos patienter med diabetes,
hypertoni och hyperkolesterolemi
Symptom
• I början inga symtom
• Så småningom smärta vid ansträngning - claudikatio (fönstertittarsjuka)
• Längre fram vilosmärta
• Och till slut får patienten sår (framför allt perifert på häl, tår eller fotränder, men
inte sällan också pretibialt)
VENÖS INSUFFICIENS
Orsak
•
Defekta klaffar, innebär att blodet i benens vener inte kan transporteras tillbaka till hjärtat
på ett normalt sätt
•
Leder till en ökad ansamling av blod och ett ökat tryck i benens vener
•
Tillståndet åtföljs ofta av åderbråck Detta ökade tryck påverkar vävnadernas /hudens
mikrocirkulation med vidgning i kapillärer med vätske- och protein- och blodkroppsutträde
i vävnaden
På sikt urtunnas huden, sår bildas vid lätta skador eller sek. till proppar(djupa eller ytliga
VT)
•
Symptom
•
Svullnad, tyngdkänsla, smärta, trötthet, klåda, spänningskänsla och vadkramper
•
Brunpigmentering av huden (hemoglobinpigment)
•
Uttunning av huden
•
Ödem!
Infektion?
Venösa bensår (utan infektionstecken)
– S. aureus
– E. faecalis
– Enterobacter cloacae
– E. coli
– Ps. aeruginosa
(Hansson 1995)
88 %
72 %
29 %
17 %
19 %
Resistens hos gula stafylokocker
Bensåret är endast ett symtom på en bakomliggande orsak.
I 90 % av samtliga sår finns en rubbning i den venösa och/eller arteriella
cirkulationen.
Huvudorsaker
Fotsår
Sår ovan fotnivå -76% av
alla sår
Venösa
3%
70%
Arteriella
48 %
10 %
Diabetes
24 %
1%
Multifaktoriella
7%
11 %
Övrigt
18 %
8%
Arteriella sår
Venös insuff/sår
Den diabetiska foten i all korthet
Tidigare fotsår- nytt inom 2 år
Kärlsjukdom stora småkärl
Neuropati- Känselpåverkan
Fotdon- anpassade efter foten
Tidigare amputation
Fotdeformitet; Charcot mm
Nefropati - njurpåverkan
Retinopati - med synnedsättning
Ödem
>70år
Ensamboende
Störd gångmönster
Rökning, Nutrition, Mediciner
Infektion
Diabetiker har reducerad leukocytfunktion
50% uppvisar ej feber, CRP el SR stegring
vid djup infektion
Många har inga subjektiva symtom
Vanligt med gramnegativa/anaeroba
infektioner
Grundläggandebehandling av sår
• Eftersträva smärtfri, snabb, kostnadseffektiv läkning
• Skydda för smitta mellan patienter och patient-personalpatient
• Få omläggningar som anpassar förband och bytesfrekvens
efter sårets läkningsfas
• Man väljer tätare omläggningar vid visa tillfällen som
vätskande, infekterade, illaluktande och smetiga sår
• När man har ett rent sår i läkning minskar man
omläggningsfrekvensen till ett minimum
• Få förband som varje omläggare känner väl
• Bekämpa ödem – viktig åtgärd för all sårläkning
Ödem
• Adekvat kompressionsbehandling är det
absolutavgörande för ett lyckat resultat vid
många bensårsbehandlingar
• Med denna behandling strävar man efter att
motverka det patologiska läckaget av vätska ut
ur kärlen
Cave!
• Förväxla inte den svullnad som uppkommer
hos en patient med arteriell ischemi och som
hänger med benet hela dygnet, med en
svullnad av venös insufficiens!
• Kompressionsbehandling och högläge är
kontraindicerad vid arteriell insufficiens
90% av kroniska sår är bakteriellt förorenade
(Staffar, E.Coli, Pseudomonas)
• Avlägsna därför fuktiga nekroser död vävnad och
främmande kroppar
Någon gång vid djupa infektioner kan sårodling bli aktuell
– hur tas denna?
• Rengör såret - tvätta bort purulent exsudat
• Ta bort dött material, nekroser mm
• Ta sårodlingen alldeles innanför sårkanten eller djupt i
sårbotten
• Skicka helst provet direkt (förvaras max 1 dygn i kyl)
Behandling utifrån klinisk bedömning och inte odlingssvar!
Antibiotika? - Sällan!
• 1998: 68% av bensårspatienterna fick antibiotika pga sitt sår de
senaste 12 månaderna (1)
• 2005: 78% av patienterna fick antibiotika pga sår (2)
• 4% av bensårspatienterna behöver antibiotika (3)
1. Öien m.fl. Wound management for 287 patients with chronic leg ulcers demands 12 full-time nurses. Scand J Prim Health Care 2000
2. André m.fl. Behandling av patienter med hud- och mjukdelsinfektioner. Läkartidningen 2006
3. Nelzén m.fl. Venous and non-venous leg ulcers: clinical history and appearance in a population study. Br J Surg 1994
Hygienrutiner vid såromläggning
• Tvättade och spritade händer
• Undersökningshandskar
• Skyddsrock/skyddsförkläde vid direkt kroppskontakt
med patient eller patientens säng
• Desinfekterad yta till omläggningsmaterialet
• Basala hygienrutiner och ett aseptiskt arbetssätt
Rengöring och upprensning av sår
• Ren rutin med ljummet kranvatten- låt rinna 1-2 minuter
Koksaltlösning- sällan, ej bättre och hög kostnad, endast vid
djupa sår, leder, skelett
• Mekanisk upprensning görs med sax och pincett eller slev
• Sluta då frisk vävnad nås (blödning)
• Smärtlindra Emla eller Xylocaingel-salva, morfika mm
• Rör ej torra nekroser på patienter med dålig arteriell
cirkulation
Tänk på
•
•
•
•
Lägg inte om sår samtidigt som det pågår
städning
bäddning
utdelning av mat
Omnämnts redan 500 år f.Kr. av Aristoteles som
”löss i köttet”
– Här lite fakta –
• Human skabb orsakas av spindeldjuret Sarcoptes scabiei
• Andra skabbkvalster hos andra värddjur smittar inte
människan
• Överförs genom kort hud mot hudkontakt – hålla hand,
krama om räcker
• Bäddning- skabb överlever några dygn utanför värden
• Oftast smittas man av 10-12 vuxna parasiter
• Efter parningen dör hanarna (hårda bud!)
• Skabbhonorna gräver gångar i huden och lägger här 3
ägg dagligen i två månader †
• Ägg utvecklas till vuxen på 12 dagar
• Skabbgångarna kliar inte
• Det gör däremot de generaliserade röda paplerna,
som är ett allergiskt fjärrfenomen på resten av
kroppen utom ansikte och hårbotten
• En allvarligare from av skabb ”Crusted scabies”/
”norsk skabb” finns och kan förväxlas med psoriasis
Symptom, misstanke
• Uttalad klåda och karakteristiska rivmärken bör väcka
misstanke om skabb
• Fynd av skabbgångar som är 1/2 mm vida och upp till 1 cm
långa där själva skabbdjuret ofta hittas i änden av en sådan
gång
• Skabbgångarna finns företrädesvis mellan fingrarna samt på
händer, underarmarnas insidor, lårens fram- och insidor,
stjärtpartiet samt genitalregionen
• Ofta flera fall inom den närmsta omgivningskrets
Behandling
• Skabbkur med Tenutex® till patienten och samtidigt - till övriga rivande i den
”kroppsnära” omgivningen
• Gärna också till dem som ännu inte hunnit
börja klia sig
• OBS! Efter kuren kan klåda fortsätta under
någon tid, trots att alla djuren är döda
• I så fall kortisonkräm eller zinkliniment
Norsk skabb hos 80 årig kvinna
Tack för er uppmärksamhet!
