OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 1 – Tarmen Tunntarmen (intestinum tenue) spelar en stor roll i absorptionen av näringsämnen, medan grov-­‐/tjocktarmen (intestinum crassum), bestående av caecum, colon och rectum samt analkanalen), huvudsakligen absorberar vatten, kalcium och en del fettlösliga vitaminer. Tema 1 -­‐ Del A. (5 p) Colon (en del av grov-­‐/tjocktarmen) består i sin tur av olika delar – vilka? a) Klargör med figur utseendet av colon och räkna upp de olika delarna av colon från proximal till distal riktning. b) Det finns åtminstone tre olika karakteristika/strukturer tillhörande colon som gör att man, förutom storleken, lätt med ögat kan skilja colon från olika delar av tunntarmen. Vad kallas dessa, hur ser de ut och vad består de av? Svar: a) 1. Colon ascendens; 2. Colon transversum; 3. Colon descendens; 4. Colon sigmoideum. b) 1. Teniae coli – tre longitudinella band bestående av glatt muskulatur; muskeltonus skapar haustra; 2. Haustrae coli – serier av utbuktningar/fickor som tillåter elongation och expansion av colon; 3. Appendices epiploicae – ansamlingar av droppliknande säckar med fett i tunica serosa. Fig. 24-­‐24 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew) 1 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 1 -­‐ Del B. (5 p) Både tunn-­‐ och tjocktarm har en liknande principiell uppbyggnad, vilken också återfinns i esophagus och ventrikeln, där man kan identifiera olika vägglager. Klargör med figur och text för digestionskanalens principiella uppbyggnad i tarmen med angivande av olika lager, ingående underlager och vilken vävnad de olika lager huvudsakligen innehåller. Vilken typ av epitel förekommer i tarmen? Hur kan man enkelt skilja på tunntarm och tjocktarmens colon i mikroskopet? Svar: 1. Tunica mucosa a) Lamina epitelialis. Enkelt cylindriskt epitel. Bägarceller. b) Lamina propria. Bindväv. Kärl. c) Lamina muscularis mucosae. Glatt muskulatur. 2. Tela submucosa Bindväv. Kärl. Nervplexa. Brunner’s körtlar i duoedenum. 3. Tunica muscularis externa Glatt muskulatur. Inre cirkulärt och yttre longitudinellt muskellager. 4. Tunica adventitia/serosa Lucker bindväv. Benämnes serosa om tarmen bekläds av peritoneum. Fig. 17.1 (Histology – A Text and Atlas, Ross & Pawlina, Eds., 6th Ed.) 2 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 1 -­‐ Del B. (5 p) (fortsättning) Tunntarm Colon Plate 60 + 62 (Histology – A Text and Atlas, Ross & Pawlina, Eds., 6th Ed.) Tunntarm: Tjocktarm (colon): Förekomst av plicae circulares (PC) Avsaknad av plicae circulares. Förekomst av villi (V) Avsaknad av villi. Brunners mukösa körtlar i tela Jämn luminal yta. submucosa i duodenum. Raka körtelrör (Lieberkühn’s kryptor). (Dessutom har colon taeniae coli, haustrae coli, plicae semilunares och appendices epiploicae, som inte ses i tunntarmen; se även del A). 3 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 1 -­‐ Del C. (5 p) Klargör detaljerat med hjälp av figur och text följande frågor: Hur transporteras födan genom tunntarmen till colon? Vad händer i colon, rectum och analkanalen? Svar: a) Transporten sker dels via den peristaltiska vågen i duodenum som är den viktigaste rörelsen för att förflytta innehållet, dels via cirkulära sammandragningar som framför allt blandar, men har en viss förflyttande funktion. Genom sammandragningar av enbart longitudinella muskulaturen (pendelrörelse), som framför allt blandar innehållet i tarmen. b) Födan töms från ileum till colon via ileocekalsfinktern. I samband med måltid ökar transporthastigheten framförallt från colon transversum och ner mot rectum och analkanalen. Denna ökning av transporthastigheten i colon efter måltid kallas massperistaltik och förflyttar coloninnehållet snabbt mot rectum och analkanalen. Innehållet från colon tänjer då ut rectum och känslan av att tömma tarmen infinner sig. Tömningen av faeces sker efter att alltmer innehåll nått rectum. Tarminnehållet som ansamlas i rectum tänjer ut väggen och inre autonomt reglerade sfinkterns tonus minskar succesivt ju mer tarminnehåll som når rectum. Det innebär att den yttre viljemässigt styrda sfinkern alltmer måste aktiveras för att reglera om innehållet ska lämna kroppen eller stanna kvar i rectum tills nästa persitaltiska våg kommer. Det senare är det som kallas defekationsreflexen. Fig. 24-­‐4 + 24-­‐26 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew) 4 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 2 – Nervcell/Neuron I hjärnan finns det ett mycket stort antal neuron, i storleksordningen 100 miljarder. En del av dem använder du när du funderar över frågorna i denna tentamen. I den här frågan ska du redogöra för strukturen och funktionen hos ett enskilt neuron. Tema 2 -­‐ Del A. (5 p) Beskriv strukturen hos ett neuron. Rita en enkel skiss och namnge de olika delarna. Rita även ut och ange namn för den cell som bildar myelin i centrala nervsystemet (CNS) respektive perifera nervsystemet (PNS). Hur ser myelinskidan ut? Svar: Korrekt svar ska innehålla en skiss av ett neuron där det tydligt framgår lokalisation av cellkropp (soma), cellkärna, dendriter, axon, nervterminaler, samt av oligodendrocyt (CNS) respektive Schwanncell (PNS) med tillhörande myelinskida och Ranviers nod. Fig. 12-­‐14 i Fundamentals of Anatomy & Physiology (10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 5 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 2 -­‐ Del B. (5 p) Impulser överförs från ett neuron till ett annat eller en effektorcell via kemiska synapser. Beskriv med en enkel skiss strukturen hos en kemisk synaps, t.ex. ett kolinergt neuron i motorändplattan som frisätter acetylkolin (ACh), samt redogör för hur impulsöverföringen i en kemisk synaps går till. Svar: Skiss som visar synapsens komponenter inkl. synapsvesiklar, aktiv zon, postsynaptisk densitet och synapsklyfta. Neurotransmittorer ligger lagrade i synapsvesiklar i anslutning till den aktiva zonen i nervändslutet. När en aktionspotential depolariserar nervändslutet öppnas spänningsreglerade Ca2+ kanaler vilket leder till Ca2+ inflöde. Ca2+ triggar fusion av synapsvesiklar med plasmamembranet vid den aktiva zonen som leder till att neurotransmittorn töms ut i synapsklyftan (exocytos). Neurotransmittorn diffunderar över till den postsynaptiska sidan där den aktiverar receptorer i det postsynaptiska neuronet. Fig. 12-­‐14 i Fundamentals of Anatomy & Physiology (10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 6 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 2 -­‐ Del C. (5 p) Beskriv hur en aktionspotential i ett neuron uppkommer. Svaret ska innehålla en beskrivning av de joner och jonkanaler som är viktiga. Svar: I svaret ska följande framgå; när neuronet depolariseras från vilomembran-­‐potentialen (ca. -­‐70 mV) upp till tröskelvärdet (ca. -­‐40 mV) öppnar sig spännings-­‐reglerade Na+-­‐kanaler vilket leder till massivt inflöde av Na+ som leder till en snabb depolarisation upp till en positiv membranpotential. Därefter sker en inaktivering av Na+ kanalerna vilket leder till att repolariseringen påbörjas. Repolariseringen förstärks av att spänningsberoende K+-­‐kanaler öppnas och K+ strömmar ut. K+-­‐utflödet ger även upphov till en efterhyperpolarisering (till en nivå strax under vilomembranpotentialen). Fig. 12-­‐14 i Fundamentals of Anatomy & Physiology (10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 7 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 3 – Hjärtsvikt Hjärtsvikt eller hjärtinsufficiens är ett tillstånd då hjärtats pumpfunktion inte är tillräcklig för att ge adekvat blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck i hjärtat. Orsaker till hjärtsvikt kan vara högt blodtryck, läckage i hjärtklaffar eller hjärtinfarkt då en del av hjärtmuskeln har dött som resultat av infarkten. Dyspné (andfåddhet), orkeslöshet och svullna anklar är vanliga symtom på hjärtsvikt. Tema 3 -­‐ Del A. (5 p) Klargör hjärtats klaffapparat med figur och text. Vilka typer av klaffar finns i hjärtat? Hur många flikar/fickor (= cuspar) har varje klaff? Mellan vilka rum hittar man respektive klaff? Namnge även två olika strukturer som tillsammans förankrar en av klafftyperna. Rita en figur som visar hjärtats rum med de olika klaffarna mellan hålrummen samt till-­‐ och frånförande kärl namngivna. Klargör vid vilken fas i hjärtcykeln, specifikt ventrikulär systole (kammarsystole) respektive ventrikulär diastole (kammardiastole), som de olika klaffarna är öppna respektive stängda. Svar: I hjärtat finns fyra klaffar förankrade i hjärtats bindvävsskelett, som fungerar som ventiler och hindrar blodet från att pumpas i fel riktning: 1. Valva atrioventricularis dextra -­‐ Valva tricuspidalis (tricuspidalisklaff). Mellan atrium dextrum och ventriculus dexter. 2. Valva atrioventricularis sinistra -­‐ Valva mitralis (mitralisklaff). Mellan atrium sinistrum och ventriculus sinister. 3. Valva trunci pulmonalis (pulmonalisklaffen). Mellan ventriculus dexter och truncus pulmonalis. 4. Valva aortae (aortaklaffen). Mellan ventriculus sinister och aorta ascendens. Segelklaffar: Klaffarna mellan förmak och kammare (tricuspidalisklaff – TRE cusp till antal; mitralisklaff – TVÅ cusp till antal) kallas för segelklaffar. De består av segelliknande flikar, som sitter fästade vid hålets kanter. När hjärtat drar ihop sig pressas segelklaffarna ihop och förhindrar att blodet strömmar tillbaka till förmaket. Chordae tendinae är fibrösa trådar som utgår från mm. papillares, och som förankrar segelklaffarna, så att de inte trycks tillbaka som en ”svängdörr” in i förmaket under kammarsystole. Segelklaffarna är öppna under kammardiastole respektive stängda vid kammarsystole. Fickklaffar (semilunarklaffar): Aortaklaffen och pulmonalisklaffen är så kallade fickklaffar (= semilunarklaffar). De består båda av TRE fickor (= cusp). När blodet från kammaren pressas mot fickklaffarna trycks dessa in mot kärlväggen och blodet kan passera. Under hjärtats vilofas vill blodet rusa tillbaka in i höger och vänster kammare, men det förhindras genom att fickorna fylls med blod och spänns ut. Fickklaffarna öppna under kammarsystole och respektive stängda vid kammardiastole. 8 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 3 -­‐ Del A. (5 p) (fortsättning) Fig. 20-­‐8 + 20-­‐16 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew) 9 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 3 -­‐ Del B. (5 p) Klargör med text och figur för hjärtats mikroskopiska struktur. Vilka lager utgör hjärtats vägg? Hur ser hjärtmuskelceller ut i mikroskopet och vilka speciella karakteristika har de? Hur kan man mikroskopiskt skilja på en hjärtmuskel-­‐ och en skelettmuskelcell? Svar: Hjärtväggen består av: Pericardium (hjärtsäcken) Epicardium Myocardium Endocardium Hjärtmuskelceller – karakteristika (jfr. skelettmuskulatur): • Förgrenade celler (”byxben”). • Tvärstrimmighet (ej lika uttalad som i skelettmuskulatur). • ”Kittlinjer” (’intercalated discs’) mellan hjärtmuskelceller. Specialiserade sammanfogningar som består av: 1. Fascia adherens; 2. Desmosom; 3. ’Gap junction’. • Centralt belägna runda cellkärnor (1-­‐2 per cell). Skelettmuskelceller har många cellkärnor, perifert lokaliserade och är tillplattade. Fig. 20-­‐4 + 20-­‐5 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew) 10 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 3 -­‐ Del C. (5 p) Hjärtsvikt i akut form har hög dödlighet och bör behandlas skyndsamt. Akut arytmi och plötslig död är en vanlig dödsorsak vid akut hjärtsvikt. Beskriv med text och figur hur det normala EKG:t ser ut och hur hjärtmuskelcellernas potentialvariationer står i relation till hjärtcykeln (förmakssystole, förmaksdiastole, kammarsystole resp. kammardiastole). Svar: Fig. 20-­‐13 + 20-­‐17 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). 11 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 4 – Hypofys -­‐ Binjure 1950 tilldelades Edward Calvin Kendall, Tadeus Reichstein och Philip Showalter Hench Nobelpriset i fysiologi eller medicin för deras upptäckter av hormoner i binjurebarken och deras biologiska effekter. Dessa upptäckter har haft stor betydelse för vår förståelse av binjurarnas (glandulae suprarenales) roll och betydelse vid hälsa och sjukdom. Binjurens sekretion kontrolleras av hypofysen. Tema 4 -­‐ Del A. (5 p) Hypofysen har en skyddad lokalisation i kraniet. Vad kallas det ben och den speciella benstruktur i vilken hypofysen är lokaliserad? Vid operation av hypofysen (oftast hypofystumör) går öron-­‐näsa-­‐halsläkaren in via näsan. För att nå hypofysen måste kirurgen passera en bihåla som ligger nära hypofysen. Vilka är namnen på bihålorna och till vilka skallben tillhör de olika bihålorna? Rita en figur av huvudet sett framifrån som klargör deras lokalisation. Vad kallas de tre näsmusslorna på latin och vad kallas gångarna under näsmusslorna? Svar: Hypofysen är lokaliserad i sella turcica (turkiska sadeln) som ligger i os spenoidale. Fig. 7-­‐4 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). Bihålor: Sinus sphenoidalis – os sphenoidale; cellulae/sinus ethmoidales – os ethmoidale; sinus frontalis – os frontale; sinus maxillaris -­‐ maxilla. Fig. 1.10 (Atlas of Anatomy, Thieme, eds. Schuenke, Schulte & Schmacher). Näsmusslor + gångar under näsmusslorna: Concha nasalis superior, -­‐ media och – inferior resp. meatus nasi superior, -­‐ media och – inferior 12 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 4 -­‐ Del B. (5 p) Klargör med figur och text för binjurens (binjurebark + binjuremärg) utseende på mikroskopisk nivå. Av redogörelsen skall framgå olika cellager, celltyper och produktion av respektive hormoner. Ange karakteristika och proportionell storlek på respektive lager. Svar: Parigt organ. En vid vardera njurens övre pol. Tät bindvävskapsel. Består av bark (tre zoner) som insöndrar steroidhormoner och märg som insöndrar katekolaminerna adrenalin och noradrenalin. Bark: 1. Zona glomerulosa Runda bollar med acidofila celler. 2. Zona fasciculata (tjockast) Radierande strängar med stora celler som innehåller rikligt med lipiddroppar (kallas spongiocyter). 3. Zona reticularis Anastomoserande cellsträngar. Mindre fett. Lipofuscinpigment. Märg: 1. Kromaffina celler 80% prod. adrenalin. 20% prod. noradrenalin. 2. Ganglieceller Sympatiska nervsystemets ganglieceller. Fig. 18-­‐14 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew) + Fig. 21.21 (Histology – A Text and Atlas, Ross & Pawlina, Eds., 6th Ed.). 13 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 4 -­‐ Del C. (5 p) Vilken huvudsaklig effekt har respektive hormoner som insöndras från binjurens bark? Klargör hur hormonfrisättningen från binjurebarkens lager regleras och vilka feed-­‐
backmekanismer som kroppen tillämpar för att hålla en inre balans avseende binjurebarkens hormoner (välj ett av binjurebarkens hormoner som exempel). Svar: Binjurebarkens hormoner: 1. Mineralkortikoider: (t.ex. aldosteron; zona glomerulosa) Påverkar: Elektrolytbalans, njuren. Regleras av: Na+, K+, angiotensin II. 2. Glukokortikoider: (t.ex. kortisol; zona fasciculata) Påverkar: Ämnesomsättning, ökar frisättning av aminosyror från muskel och fettsyror från fettväv för glukossyntes, ökar glykogeninlagring i lever. Anti-­‐inflammatoriska effekter. Regleras av: ACTH (adrenocorticotropic hormone) från adenohypofysen. 3. Androgener: (t.ex. testosteron; zona reticularis) Påverkar: Viktig upp till pubertet och i vuxna kvinnor, tillväxt av muskel och ben. Regleras av: ACTH (adrenocorticotropic hormone) från adenohypofysen. Feed-­‐backreglering: Kortisolproduktion och sekretion från binjurebarken står under inflytande av adenohypofysens ACTH, som i sin tur regleras av corticocotropin-­‐releasing hormone (CRH) från hypotalamus, ett litet område i hjärnan nära hypofysen. Stress leder till ökad glukokortikoidfrisättning. För låg respektive för hög sekretion av glukokortikoider kommer att leda till kompensatoriskt förhöjd respektive sänkt CRH sekretion från hypotalamus och förhöjd respektive sänkt ACTH sekretion från adenohypofysen. Det finns receptorer för glukokortikoider i hypotalamus, som nås av cirkulerande glukokortikoider från binjurebarken som utövar feed-­‐backreglering på hypotalamus och hypofys. Hypotalamus CRH Adenohypofysen ACTH Binjurebarken Kortisol 14 Fig. 18-­‐7 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 5 – Syn Synen gör det möjligt för en organism att se. Ljus, som består av elektromagnetiska vågor, registreras av sinnesceller i ögats näthinna. Människan kan uppfatta ljus mellan 380-­‐
750 nm, vilket brukar kallas synligt ljus. Ljus med olika våglängder uppfattas som olika färger. Ljuset som träffar näthinnan omvandlas till nervimpulser, som når hjärnans syncentrum genom synnerverna. Hjärnan tolkar informationen som tredimensionella bilder. Tema 5 -­‐ Del A. (5 p) Det finns sju muskler i ögonhålan. Sex styr ögats rörelser, medan den sjunde lyfter det övre ögonlocket. Namnge de SEX olika ögonmusklerna i figuren nedan, som visar HÖGER öga, samt ange för varje muskel hur den innerveras. Svar: 1. Musculus rectus medialis -­‐ nervus oculomotorius (N. III). 2. Musculus rectus inferior -­‐ nervus oculomotorius (N. III). 3. Musculus rectus superior -­‐ nervus oculomotorius (N. III). 4. Musculus obliquus inferior -­‐ nervus oculomotorius (N. III). 5. Musculus obliquus superior -­‐ nervus trochlearis (N. IV). 6. Musculus rectus lateralis -­‐ nervus abducens (N. VI). 15 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 5 – Del B. (5 p) Markera i nedanstående figur (sagittalsnitt av ögonbulben) följande skikt, beståndsdelar och strukturer. Följande bör vara med i svaret: 1. Cornea, 2. Sclera, 3. Iris, 4. Corpus ciliare, 5. Choroidea, 6. Gula fläcken (macula), 7. Blinda fläcken, 8. Schlemms kanal. Ange vidare namnen på de två lager i retina (i figuren längst ned) markerade med siffrorna 9 och 10. Svar: Fig. 24.2 + 24.10 (Histology – A Text and Atlas, Ross & Pawlina, Eds., 6th Ed.) 16 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 5 -­‐ Del C. (5 p) Ackommodation, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögat. Svårigheter att ändra ackommodationen gör att man inte ser skarpt på vissa avstånd. Beskriv vilka komponenter som är viktiga för ackommodationsprocessen samt hur dessa regleras när man önskar se ett föremål tydligt på nära håll. Rita två figurer som visar skillnaden hur ögat ser ut för seende på nära respektive långt håll. Svar: Ackommodation för seende på nära håll sker med hjälp av: lins, zonula trådar och ciliarmuskulatur (m. ciliare). För att betrakta ett föremål på nära håll måste linsens brytkraft ökas. Kontraktion av den cirkulära ciliarmuskeln gör att zonulatrådarna slappas av och linsen kan anta en mer sfärisk form. Fig. 17-­‐10 + 17-­‐11 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). 17 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 6 – Respiration Andning syftar till den process där högre organismer inhämtar syrgas (O2) och avger koldioxid (CO2) till omvärldens luft eller vatten, vilket sker med hjälp av ett speciellt andningsorgan (lungorna). Utan lungor skulle endast kroppens allra mest ytliga celler kunna försörjas med syrgas och avge koldioxid. Andning är en komplex process som involverar många olika organ, vävnadstyper och strukturer. Tema 6 -­‐ Del A. (5 p) Under luftens passage till och från lungorna passeras larynx och glottis. I nedanstående figurer av larynx + trachea (sett framifrån, bakifrån och från sidan) skall du namnge de anatomiska strukturer som är numrerade 1-­‐9. Samma siffra markerar samma struktur i de olika bilderna. Vilken typ av brosk hittar man i epiglottis? Svar: 1. Cartilago thyroidea (0.5 p) 2. Cartilago cricoidea (0.5 p) 3. Cartilago trachealis (trachea) (0.5 p) 4. Cartilago arytenoidea (0.5 p) 5. Cartilago corniculata (0.5 p) 6. Cartilago epiglottica (epiglottis) (0.5 p) 7. Os hyoideum (0.5 p) 8. Plica vocalis (0.5 p) 9. Plica vestibularis (0.5 p) I epiglottis finns elastiskt brosk (0.5 p). 18 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 6 -­‐ Del B. (5 p) Klargör med figur och text för tracheas histologiska struktur. Vilken typ av epitel finns i tracheas slemhinna och vilka karakteristika har epitelet? Vilken typ av körtlar/körtelceller finns i trachea. Hur ser brosket ut och av vilken typ är det? Svar: Epitelet i trachea är av typen 3-­‐5 radigt flerradigt (’pseudostratified’) epitel med kinocilier, även kallat ”respirationsvägsepitel”. Typiskt för epitelet är att alla celler har kontakt med basalmembranet, men att cellernas kärnor ligger på olika höjd i epitelet, vilket ger olika rader (3-­‐5 rader). Mucinproducerande (slem) bägarceller ligger insprängda mellan epitelcellerna. I lamina propria hittar man seromukösa körtlar och blodkärl. Brosket i trachea är av typen hyalint och är format som en ”hästsko”. Fig. 23-­‐6 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). Fig. 5.6 (Histology – A Text and Atlas, Ross & Pawlina, Eds., 6th Ed.) 19 OSOF Integrerad Tentamen 2015-­‐05-­‐21, kl. 09.00-­‐12.00 och 13.00-­‐16.00, Tema 1-­‐6 Poäng: Mappnr: Tema 6 -­‐ Del C. (5 p) Förklara utförligt de olika sätt som koldioxid transporteras i blodet och relatera till hur mängden koldioxid i blodet påverkar syra-­‐bas balansen samt hemoglobinets syrebärande förmåga. Beskriv de receptorer som reagerar på koldioxid och hur det påverkar minutventilationen. Svar: •
•
•
•
Löst i plasma, bundet till Hb, som bikarbonat i röda blodkroppar med hjälp av karbanhydras. Mer CO2 leder till lägre pH i bikarbonatbuffertformeln. Mer CO2 och mer H+ leder till lägre affinitet mellan Hb och syre. Kemoreceptorer (perifera och centrala) reagerar på CO2 och ökad mängd i artärblod leder till ökad ventilation. Fig. 23-­‐23 + 23-­‐26 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). 20
