OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17, kl. 09:00-­‐12:00 och 13:00-­‐16:00 Tema 1 – Hypofys Hypofysen är ett överordnat endokrint organ som med hormoner påverkar andra perifert lokaliserade endokrina organ i kroppen. Tumörer i hypofysen är ovanliga men förekommande. Ett vanligt symptom är synstörningar eftersom hypofysen går nära synnervskorsningen (chiasma opticum) och en tumör i hypofysen kan trycka på denna och orsaka synstörningar. Hypofystumörer kan överproducera hormon eller vara endokrint inaktiva. Öron-­‐näsa-­‐halsläkare opererar hypofystumörer. Tema 1 -­‐ Del A. (5 p) Vad kallas det ben samt den benstruktur i vilken hypofysen är lokaliserad? (2 p) Rita en figur med ovan efterfrågade ben/benstruktur och hypofys-­‐/hypothalamusområdet som klargör lokalisationen, relationerna mellan och utseendet av följande strukturer: 1. Framlob (pars distalis); 2. Baklob (pars nervosa); 3. Pars intermedia; 4. Hypofysstjälk (infundibulum); 5. Synnervskorsningen (chiasma opticum); 6. Hypothalamus med tredje ventrikeln. (3 p) SVAR: Ben: Os sphenoidale; Struktur: Sella turcica (”turkiska sadeln”). Fig. 18-­‐6 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). 1 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17, kl. 09:00-­‐12:00 och 13:00-­‐16:00 Tema 1 -­‐ Del B. (5 p) Redogör för celltyper i adenohypofysens pars distalis: a) Vilka två huvudgrupper av celler hittar man i adenohypofysen?; b) Den ena gruppen i föregående fråga kan subindelas -­‐ vad kallas de respektive cellerna med avseende på deras hormonproduktion?; c) Vilket respektive hormon producerar och insöndrar de olika cellerna?; d) Hur färgas cellerna histokemiskt? Klargörande i form av tabell rekommenderas med angivande av celltypens namn, hypofyshormon och färgning. SVAR: Adenohypofysens (pars distalis) celler: 1. Kromofoba (färgas dåligt): 50%. Små celler, litet cytoplasma. Liten cellkärna. Inga/få granula. Bleka. 2. Kromofila (färgas bra): Acidofila -­‐ 40% (Granula; prod. protein); Basofila -­‐ 10% (Granula; prod. glykoprotein). Subindelning, se nedan. Kromofila celler: Celltyp/namn Hormon Färgning Somatotropa Lakto-­‐/mammotropa Kortikotropa Gonadotropa Gonadotropa Thyrotropa Tillväxhormon (GH) Prolaktin ’Adrenocorticotropic hormone (ACTH)’ Follikelstimulerande hormon (FSH) Luteiniserande hormon (LH) Thyroideastimulerande hormon (TSH) 2 Acidofil Acidofil Basofil Basofil Basofil Basofil Fig. 21.7. (Histology – A Text and Atlas, Pawlina, Ed.,7th Ed.). Bilden visar kromofila celler (acidofila = Ac och basofila = Bas) i adenohypofysens pars distalis. Kromofoba celler (Ch) med dålig färgbarhet kan även urskiljas. OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17, kl. 09:00-­‐12:00 och 13:00-­‐16:00 Tema 1 -­‐ Del C. (5 p) Hypothalamus har den överordnade kontrollen av adenohypofysens hormonfrisättning. Beskriv vilka hypothalamiska hormoner som reglerar respektive hypofyshormon. Ange också om den hypothalamiska faktorn/hypothalamushormonet verkar stimulerande eller inhiberande på adenohypofysens celler. Ange vidare vilket målorgan som respektive hypofyshormon har. Klargörande i form av tabell rekommenderas med angivande av hypothalamushormon (+/-­‐), hypofyshormon och målorgan. SVAR: Adenohypofysen regleras av ”releasing/inhibiting hormones” som produceras i neurosekretoriska neuron i hypotalamus, vilka sedan frisätts från nervändslut i ett portakretslopp i eminentia mediana. Hypotalamus Hypofyshormon Målorgan GHRH↑ GHIH↓ GH Lever CRH↑ ACTH Binjurebarken TRH↑ TSH Thyroidea GnRH↑ FSH & LH Äggstockar och testiklar PIH↓ Prolaktin Bröst 3 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17, kl. 09:00-­‐12:00 och 13:00-­‐16:00 Tema 2 – Ryggmärgen Ryggmärgen är en viktig del av centrala nervsystemet, som har både motoriska och sensoriska funktioner. Denna fråga rör ryggmärgens struktur och funktion. Tema 2 -­‐ Del A. (5 p) Hur är ryggmärgen organiserad? Beskriv detta genom att rita en skiss (tvärsnitt) där följande strukturer är markerade: 1. Vit substans; 2. Grå substans; 3. Centralkanal; 4. Ventralhorn; 5. Dorsalhorn; 6. Dorsal-­‐
kolumn; 7. Ventralrot; 8. Dorsalrot; 9. Dorsalrotsganglion; 10. Spinalnerv. SVAR: För rätt svar krävs en skiss där lokalisationen av strukturerna tydligt framgår, 0.5 p/korrekt struktur . Fig. 13-­‐5. (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 4 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17, kl. 09:00-­‐12:00 och 13:00-­‐16:00 Tema 2 -­‐ Del B. (5 p) Ryggmärgen är en känslig struktur som skyddas av hinnor. Vilka är de tre ryggmärgs-­‐
hinnorna? I vilken ordning ligger de räknat utifrån och in? Mellan vilka hinnor finns cerebrospinalvätskan? I vilken struktur bildas cerebrospinalvätskan? SVAR: Utifrån och in: dura mater, arachnoidea mater, pia mater. Cerebrospinalvätskan finns mellan arachnoidea mater och pia mater. Cerebrospinalvätskan bildas i plexus choroideus i hjärnans ventriklar. Fig. 13-­‐5. (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 5 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17, kl. 09:00-­‐12:00 och 13:00-­‐16:00 Tema 2 -­‐ Del C. (5 p) Sträckreflexen är exempel på en spinal reflex. Beskriv sträckreflexens organisation och ange hur reflexen uppkommer. Rita gärna en enkel skiss. SVAR: Sträckreflexen utlöses genom muskelsträckning (t.ex. slag på patellarsenan) som aktiverar muskelspolen genom sträckning av intrafusala fibrer. Muskelspole-­‐afferenten (Ia afferent) leder in signalen via spinal nerv, dorsalrot, dorsalhorn till ventralhornet. I ventralhornet bildas synaps (monosynaptisk koppling) med alfa-­‐motorneuron tillhörande samma muskel som aktiverats. Motorneuronets axon leder ut signalen via ventralrot – spinal nerv till extrafusala fibrer som leder till att muskeln kontraheras. Fig. 13-­‐14. (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 6 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17, kl. 09:00-­‐12:00 och 13:00-­‐16:00 Tema 3 – Magsäck Magsäcken är ett organ som har en viktig funktion i matsmältningen. Magsäckens uppgift i kroppen är bland annat att blanda, sönderdela och desinficera innehållet (bolus), som kommer ner genom matstrupen. Detta görs av bland annat den sura magsaften och med hjälp av enzym. Utöver dessa funktioner har magsäcken också en endokrin funktion, bland annat genom att producera hungerhormonet ghrelin, som verkar på hjärnan (hypothalamus) och stimulerar aptit. Tema 3 -­‐ Del A. (5 p) Vad kallas de olika delarna märkta med siffrorna 1-­‐4 och vad kallas de ytförstorande strukturer/veck märkt med siffran 5? SVAR: 1: Duodenum. 2: Esophagus. 3: Pylorus. 4: Cardia. 5. Rugae gastricae. 7 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17, kl. 09:00-­‐12:00 och 13:00-­‐16:00 Tema 3 -­‐ Del B. (5 p) Väggen i magsäcken och andra delar av matsmältningskanalen har principiellt samma uppbyggnad. Vad kallas de olika lager (inklusive sublager) som återfinns i magsäcken och vad finns i de olika lagren? Klassificera även epitelet i magsäcken. SVAR: 1. Tunica mucosa a) Lamina epitelialis Utgörs i magsäcken av ett enkelskiktat cylindriskt epitel med mukösa slemproducerande ytceller (mukösa ytceller). b) Lamina propria Utgörs av bindväv. Innehåller en av tre typer av körtlar: cardia-­‐, corpus/fundus-­‐ och pyloruskörtlar i respektive region. Corpus-­‐funduskörtlar innehåller följande celler: Mukösa halsceller (slem), huvudceller (pepsinogen-­‐pepsin), parietalceller (HCl + intrinsic factor) och endokrina celler (hormoner; gastrin, ghrelin, m. fl.). c) Lamina muscularis mucosae Utgörs av 1-­‐3 lager av längsgående glatt muskulatur. 2. Tela submucosa Tät bindväv samt fettceller och blodkärl. Meissners nervplexus (plexus submucosus). 3. Tunica muscularis externa Innehåller ett tredje, snedgående, muskelskikt innanför de typiska cirkulära och longitudinella skikten. Auerbachs nervplexus (plexus myentericus) mellan det cirkukära och längsgående muskellagret. 4. Tunica adventitia Lucker bindväv. Fig. 17.1 (Histology – A Text and Atlas, Ross & Pawlina, Eds., 6th Ed.) 8 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17, kl. 09:00-­‐12:00 och 13:00-­‐16:00 Tema 3 -­‐ Del C. (5 p) Regleringen av magsäckens tömning är nära förknippad med duodenums möjlighet att ”känna av” innehållet i födan med hjälp av olika sensorer. a) Beskriv vilken typ av sensorer som kan ”känna av” födans kvantitet (mängd) och kvalitet (innehåll) i duodenum och som påverkar regleringen av ventrikelns tömning till duodenum? (2 p) b) Ange vilken typ av föda som ger snabbast respektive långsammast tömning av ventrikeln (1 p) c) Hur påverkar innehållet som töms från ventrikeln till duodenum pankreas exokrina sekretion och beskriv hur detta sker? (2 p). SVAR: a) Mekanoreceptorer, kemoreceptorer, osmoreceptorer och smärtreceptorer signalerar via lokala reflexbågar samt afferenter till centrala nervsystemet, som i sin tur kan hämma motorik och tömning av ventrikeln i max c:a 40-­‐50 sek. b) Snabbast kolhydrater, därnäst protein och långsammast fett. c) Lågt pH, fett och protein aktiverar i duodenum mekanosensorer, kemoreceptorer, osmoreceptorer eller smärtreceptorer. Kemoreceptorer känner av pH som framförallt ökar pankreas vätekarbonatsekretion och mucinmängd. Denna aktivering förmedlas dels av N. vagus samt genom frisättning av sekretin till blodbanan. Fett och protein ökar framför allt den enzymatiska sekretionen från pancreas som aktiveras efter frisättning av cholecystokinin (CCK.) 9 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17 Tema 4 – Njure Njurarna är två bönformiga organ (6 x 12 cm) som ligger på var sin sida om ryggraden hos människan. Njurarna är kroppen ”reningsverk”. Njursten är en vanlig sjukdom som drabbar 10% av män och 3% av kvinnor och kan ge upphov till kraftiga smärtor i flanken som kommer plötsligt och ibland blod i urinen (hematuri). Njursten kan upptäckas med ultraljud. I allmänhet passerar cirka 90 procent av alla stenar under 7 millimeter av sig själv i samband med toalettbesök. Om njurstenen sitter kvar för länge, kan njurparenkymet skadas permanent, varför en avlastande nefrostomi kan bli aktuell. Urinen samlas då upp genom en kateter placerad i njuren och rinner ut till en påse utanför kroppen. Tema 4 -­‐ Del A. (5 p) Klargör dina kunskaper kring njurens makroskopiska utseende genom att namnge strukturerna 1-­‐8 i nedanstående figur (4 p). Fig. 20.1 (Histology – A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed.) I vilken del enligt ovan hittar man njurkropparna? (0.5 p) Vilket organ ligger just ovanför och i tät anslutning till njurarna? (0.5 p) SVAR: 1. Cortex renalis (njurbark). 5. Arteria renalis (njurartären). 2. Medulla renalis (njurmärg). 6. Vena renalis (njurvenen). 3. Ureter (uretär). 7. Arcuatekärl. 4. Pelvis renalis (njurbäcken). 8. Pyramis renalis (pyramid). Njurkropparna (glomeruli) finns i cortex renalis (njurbarken). Binjuren (glandula suprarenalis; en vid vardera njure) sitter just ovanför och i tät anslutning till njuren. 10 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17 Tema 4 -­‐ Del B. (5 p) Njurkroppen (glomerulus) utför den primära och omfattande filtreringen av blodet i njurarna. Det finns cirka en miljon nefron i vardera njuren, och varje nefron har en Bowmans kapsel som innehåller ett glomerulus. Rita en njurkropp (glomeruli) samt ett nefron och markera följande delar: 1. Glomerulus; 2. Bowmans kapsel; 3. Podocyter; 4. Proximala tubuli; 5. Distala tubuli; 6. Henles slynga; 7. Samlingsrör; 8. Vas efferens/Vas afferens; 9. Juxtaglomerulära apparaten; 10. Macula densa. SVAR: Fig. 20.6 + 20.7 (Histology – A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed.) 11 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17 Tema 4 -­‐ Del C. (5 p) Clearance definieras som den volym plasma som per tidsenhet helt renas från en viss substans. Njurclearance för inulin har en viktig klinisk betydelse, nämligen för bestämning av njurfunktionen. Vilka egenskaper uppfyller inulin som gör denna molekyl lämplig för att beräkna den glomerulära filtrationshastigheten (GFR). Beskriv även vilka kliniska data (prover) som skulle behövas, samt vilken formel som bör användas för att göra en korrekt bestämning av GFR. Slutligen vad är ett normal värde (och enhet) på GFR hos en frisk 20 årig individ? SVAR: Underlag för svar beskrivs nedan: Principiella metoder för GFR-bestämning:
Bestämning av GFR
Varför används Inulin?
1. Kreatinin
(Inulin)-Clearance:
2. Kreatinin-Ratio: [Urin]/[Plasma]
• Filtreras fritt
3. Kreatinin:
• Ingen sekretion[Plasma]
eller reabsorption
• Biologiskt inert
• Ej giftig
• Kan detekteras i både urin och plasma
Njurclearance (CLx) – ett mått på graden av rening
Glomerulär filtrationshastighet (GFR)
Definition: ”Den volym plasma som på en minut helt renas från substansen”
GFR = Kf x (P – )
Kf = Filtrationskoefficienten
P = Hydrostatiskt tryck
- In till njuren lämnar via:
= Kolloidosmotiskt tryck
- Njurvenen
- Urinen (rening)
GFR = 125 ml/min = 180 L/dygn (1.73m2)
Fig. 33-7
Boron & Boulpaep, ”Medical Physiology”, Saunders, 2003
ClX (ml/min) =
-Primärurin
-Kön, Ålder & Kroppsmassa
-Autoreglerad
[Urin]X * Urinflöde
[Plasma]X
12 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17 Tema 5 – Örat/Hörsel Akut öroninflammation är en varig inflammation i mellanörat och är den vanligaste bakterieinfektionen hos barn. Öroninflammation kan också drabba vuxna, men det är en mycket mindre risk. Vid två års ålder har cirka 70% haft minst en öroninflammation. Uppskattningsvis räknar man med att 200 000 fall av akut öroninflammation inträffar varje år i Sverige och drygt 2000 barn får varje år rör inopererade i öronen på grund av återkommande öroninflammationer. Värk i örat på natten är ett vanligt tecken på öroninflammation. Det är vanligt med nedsatt hörsel under pågående inflammation, men också ett par veckor efter en öroninflammation. Tema 5 -­‐ Del A. (5 p) Namnge de olika strukturerna markerade med 1-­‐10. SVAR: 1. Membrana tympanica (trumhinna). 2. Malleus (hammare). 3. Stapes (stigbygel). 4. Incus (städet). 5. Chorda tympani. 6. M. tensor tympani. 7. N. facialis. 8. Tuba auditiva. 9. Meatus acusticus (hörselgång). 10. Os temporale (pars petrosa). 13 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17 Tema 5 -­‐ Del B. (5 p) För att förstå hur hörselimpulser uppstår behöver man ha en klar bild över innerörats (cochlea) mikroskopiska anatomi. Med hjälp av bilderna nedan skall du namnge de olika strukturer markerade med siffrorna 1-­‐10. Notera att vissa strukturer är markerade i båda bilder. SVAR: 1. Scala vestibuli. 2. Scala media. 3. Scala tympani. 4. Reissners membran (vestibular membrane). 5. Tectorialmembran. 14 6. Stria vascularis. 7. Yttre hårceller. 8. Falangealceller. 9. N. cochlearis. 10. Inre hårceller. OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17 Tema 5 -­‐ Del C. (5 p) Hörsel och balansorganen är de sinnesorgan som bildas först. Redan under tredje fosterveckan börjar innerörats utveckling. Hörseln har stor betydelse för hur vi hanterar vår vardag. I följande frågor ska du klargöra dina kunskaper kring hörselfysiologi. 1. Beskriv skillnaden i jonsammansättning mellan vätskorna i hörselsnäckan. (1 p) 2. Redogör för örats frekvensanalys i hörselsnäckan. Förklara hur olika frekvenser kan skiljas åt. (2 p) 3. Mellanörats funktioner kan sägas vara att förbättra hörtröskeln, kontrollera ljudstyrkan och skydda mot infektioner. Mellanörat förbättrar hörtröskeln genom så kallad impedansanpassning. Ljudet måste passeras från mellanörat (luft) till innerörat (vätska). Vätskan har en mycket större impedans jämfört med luft vilket gör att ungefär 99% av den ljudenergi som riktas mot innerörats vätska studsar tillbaka. Beskriv hur mellanörat löser detta problem (2 p). SVAR: 1. Perilymfa: Na+ >>> K+; Endolymfa K+ >>> Na+. 2. En viss ton kommer att ge upphov till maximal rörelse på en viss plats utmed basilarmembranet, där just hörselcellerna på den platsen och de från dem ledande nervfibrerna stimuleras. Höga frekvenser basalt och låga frekvenser apikalt. Kallas platsprincipen. 3. När ljudet överförs från trumhinnans stora yta till den 20 gånger mindre ytan hos ovala fönstret erhålls en tryckförstärkning. En mindre förstärkning sker genom att hörselbenen fungerar som hävstänger. 15 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17 Tema 6 – Hjärtats klaffar och retledningssystem Hjärtsvikt eller hjärtinsufficiens är ett tillstånd då hjärtats pumpfunktion inte är tillräcklig för att ge adekvat blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck i hjärtat. Orsaker till hjärtsvikt kan vara högt blodtryck, läckage i hjärtklaffar eller hjärtinfarkt då en del av hjärtmuskeln har dött som resultat av infarkten. Dyspné (andfåddhet), orkeslöshet och svullna anklar är vanliga symtom på hjärtsvikt. Tema 6 -­‐ Del A. (5 p) Klargör med figur dina kunskaper kring hjärtats klaffapparat. I figuren skall du illustrera hjärtat under systole sett ovanifrån och rita ut klaffarna mellan kammare och förmak (vad kallas dessa?) samt klaffar mellan kammare och de stora kärlen (vad kallas dessa?), som forslar syrefattigt respektive syrerikt blod från hjärtat. Observera att det av figuren skall framgå hur klaffarna ser ut och huruvida de respektive klaffarna är öppna eller stängda under systole. SVAR: Fig. 20-­‐8 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew).
16 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17 Tema 6 -­‐ Del B. (5 p) Hjärtats sammandragningar styrs av retledningsystemet. Sjukdomar som drabbar hjärtats retledningssystem kan få allvarliga konsekvenser och leda till plötslig död. Störningar i hjärtats rytm kan behandlas farmakologiskt med läkemedel, så kallade anti-­‐arytmika. Vid skador på retledningssystemet kan man behöva operera in en artificiell pacemaker. Av vilka delar består retledningsystemet och i vilka respektive delar av hjärtat är de olika delarna lokaliserade? Klargör med figur för de olika delarna av retledningssystemet. SVAR: Fig. 13.5 (Histology – A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed.) 17 OSOF -­‐ Integrerad Tentamen (Rest) Tema 1-­‐6 2016-­‐06-­‐17 Tema 6 -­‐ Del C. (5 p) Hjärtsvikt i akut form har hög dödlighet och bör behandlas skyndsamt. Akut arytmi och plötslig död är en vanlig dödsorsak vid akut hjärtsvikt. Beskriv med text och figur hur det normala EKG:t uppstår och hur hjärtmuskelcellernas potentialvariationer står i relation till hjärtcykeln – ’cardiac cycle’ (förmakssystole/förmaksdiastole/ventrikelsystole/ventrikel-­‐
diastole). SVAR: Fig. 20-­‐17 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). 18
