2. historik - Höganäs kommun

MED RÖTTERNA LÅNGT TILLBAKA I TIDEN BLEV HÖGANÄS SVERIGES YNGSTA STAD ÅR
1936, NÄR DÅTIDENS STADSPRIVILEGIER DELADES UT. STADEN HAR GENOM HISTORIENS
GÅNG VISAT UPP EN MÅNGFALD AV ANSIKTEN; FISKELÄGE OCH BRUKSORT, STENÅLDERS­
BOPLATS OCH CENTRALORT, INDUSTRISTAD OCH HANTVERKSPLATS, SJÖFARTS­HAMN OCH
STATIONSORT. FÖRMÅGAN ATT FÖRNYA SIG UTIFRÅN PLATSENS OCH MÄNNISKORNAS
FÖRUTSÄTTNINGAR TYCKS VARA NEDÄRVT I STADENS ARVSMASSA. MED INDUSTRISAM­
HÄLLETS TILLBAKAGÅNG UNDER DE SENASTE DECENIERNA ÄR DET ÅTER DAGS ATT SÖKA SIG
NYA VÄGAR. DAGENS HÖGANÄS ÄR EN SMÅSTAD, BELÄGEN VID HAVET, MED STARK IDEN­
TITET OCH SÄRPRÄGEL. HÖGANÄS ÄR OCKSÅ EN DEL AV SITT OMLAND DÄR JORDBRUKET
OCH KYRKBYARNA DOMINERAR.
FÖLJANDE KAPITEL SYFTAR TILL ATT TECKNA ORTERNAS KULTURARV OCH DÄRIGENOM
SKAPA EN BRA PLATTFORM FÖR DISKUSSIONERNA OM FRAMTIDEN.
2. HISTORIK
År 1488. Namnet
Høyenaess belagt.
Syftar troligen på
Bondhögen som
skyddande vik där det
var lämpligt att dra
upp båtar och bygga
fiskebodar.
HISTORIK
Höganäs är en sammansatt ort. Den är
både ett gammalt fiskeläge, en bruksoch industriort, bondbyar som inlem­
mats i stadsbebyggelse och en modern
centralort i Höganäs kommun. År
1936 blev Höganäs stad och 1971-72
centralort efter kommunsamman­
slagningen. För den som första gån­
gen kommer till Höganäs kan orten
framstå som en svårbegriplig bland­
ning av stadsmässiga ambitioner, eg­
nahem, och industriområden. Med
ökad kunskap om ortens historia ökar
också förståelsen för varför orten ser
ut som den gör.
På vidstående tidslinje har stora och
små händelser ur historien markerats.
Diskussion kring kulturmiljöer bör
inte stanna vid frågan om bevarande av
enskilda byggnader och miljöer utan gå
vidare till ett samtal om Höganäs och
Väsbys identitet, hur vi tar hand om
denna och vart vi vill gå i framtiden?
3000 f. Kr.
Havsnivån stiger.
År 1797. Greve Eric
Ruuth grundar
Höganäs Stenkolsverk, sedemera
Höganäsbolaget.
År 1305. Äldsta
skriftliga beläggen för
Väsby som sockencentrum.
År 1569. Fiskeläget
Höganäs omnämns
med 20 hushåll.
1000 f. Kr.
Grundt sund bildas
mellan Höganäs och
Jonstorp.
År 1596. Hultebou,
dvs Hultabo, omnämns i mantalslängd med tre
hemman. Namnet
antyder en enkel
byggnad i dungen.
14
Senmedeltiden.
Fiskeläget Höganäs
finns i skriftliga
belägg.
1700 e.Kr.
1600 e.Kr.
1500 e.Kr.
1300 e.Kr.
1100 e.Kr.
1000 e.Kr.
1000 f.Kr.
Det äldsta föremål som påvisar mänsk­
lig aktivitet i Höganäs är den s. k.
Höganäsyxan. Denna återfanns vid
Kyrkplatsen 1927 och anses vara från
omkring 5000 f. Kr. Under stenål­
derns yngsta fas, ca 3000 f. Kr, steg
havsnivån för att under bronsålder, ca
1000 f Kr, bilda ett grunt sund mel­
lan Höganäs och Jonstorp. Höganäs
bör under dessa perioder ha utgjort
ett flackt strandlandskap, lämpligt
att etablera boplatser vid. Ett flertal
fynd av boplatser, redovisade i forn­
minnsinventeringen, antyder detta.
Från yngre stenålder utvecklades
jordbruket som huvudnäring. Under
järnåldern permanentades en bystruk­
tur som kom att bestå till skiftena un­
der 1800. Med kristnandet etablerades
sockenkyrkorna. Väsby blev närmaste
sockencentrum. De äldsta skriftliga
beläggen för Väsby är från 1305.
Under medeltiden utgjorde plat­
sen för nuvarande Höganäs lands­
3000 f.Kr.
HÖGANÄS HISTORIA
År 1488. Namnet
Thiørnerøth, dvs
Tjörröd, belagt.
Betyder röjning i ett
snårigt område.
År 1488. Namnet
Langerøth, dvs
Långaröd, belagt.
Betyder den långa
röjningen.
Ca 1000 e. Kr. Byarna Tjörröd,
Hultabo och Långaröd etableras.
Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
1600-talets början. Stenkolsbrytning i Helsingborg startar den
skånska stenkolshistorien.
Antagandehandling 120522
bygd, präglad av åkrar, äng och ut­
mark. Bondebebyggelsen låg samlad i
några täta små byar, Tjörröd, Hultabo
och Långaröd. Dessa bör ha etablerats
redan kring år 1000 e Kr. Skriftliga
belägg finns först från senmedeltiden,
då också fiskeläget Höganäs träder fram
ur historiens dunkel. Runt om byarna
låg inägorna och från byarna ledde
fägator ut till den stora gemensamma
betesmarken, Kulla fälad.
Fiskeläget Höganäs omnämns 1569
med 20 hushåll. Fiskelägets storlek var
konstant under de följande århund­
ra­
dena, undantaget den nedgång
som skedde med pesten under tidigt
1700-tal. På de äldsta kartorna fram­
träder Kv. Källan, Oden, Ekorren
och Balder jämte Sundstorget som det
ursprungliga fiskeläget. Nuvarande
Strandgatan markerar den gamla kust­
linjen. Från fiskeläget ledde vägar nor­
rut upp i Bruksgatan och mot sydost i
Långarödsvägen. Flygsand och tillfäl­
liga strandsjöar tillhörde kustlandska­
pet.
Vid 1800-talets början var Höganäs
ett stycke landsbygd med stenkolsverk.
Efter starten 1797 påverkades området
alltmer av Höganäsbolaget, som både
tog upp en mängd gruvschakt, byggde
vagnväg med träräls till hamnen och
1802 lade ut planen för Ryd (Gruv­
torget), varifrån Höganäsvägen (nu
Storgatan) drogs med kanal i mitten.
Bolaget genererade olika sidoverksam­
heter, hantverk och småföretagande
på Nedre. Så började storföretag och
småföretagande leva bredvid varandra
i en miljö, i vilken fiskare och bönder
också tillhörde vardagen.
Kring 1800-talets mitt utveck­
lades Höganäs till en bruksort. Hö­
ganäsbolagets keramikproduktion blev
framgångsrik. Bolaget började efter
1867 att subventionera egnahem och
från 1870-talet höll sig bolaget med
ett eget ångloksdraget smalspårsnät.
Näringsfriheten 1864 gynnade före­
Antagandehandling 120522
tagandet och sjöfarten expanderade.
Fiskeläget fick ett torg (Sundstorget),
Hotellet en teater (Sagabiografen) och
1885 nådde Skåne-Hallands järnväg
Höganäs. Bebyggelsen tätnade och de
sociala frågorna ställdes i fokus av de
nya folkrörelserna, som byggde God­
templarsal och frikyrkor. Bolagets pa­
Järnväg
Fastighet bebyggd sedan tidigare
triarkala styre ifrågasattes av den unga
Gräns för Höganäs municipalsamhälle
arbetarrörelsen. Att bolaget byggde 1798: Träräls anläggs mellan gruvorna och Höganäs hamn
Tivolihuset, där det inte fick hållas 1802: Träräls anläggs mellan Tjörröd och Ryd
politiska möten, hjälpte inte – ar­
betarna ville ha en egen Folkets park.
Sekelskiftet 1900 präglas av Hö­
ganäs komplicerade övergång från
bruksort till industristad. Stadspla­
nens oklarhet motsvarades av en kom­
plicerad organisation med både Väsby
församling, Bruksförsamlingen, Bo­
laget och Municipalsamhället Höganäs
Järnväg
(1890) som aktörer. Först när den­
Fastighet bebyggd sedan tidigare
Gräns för Höganäs municipalsamhälle
s.k.­församlingsfrågan lösts kunde även
Fastighet bebyggd under rubricerad tidsperiod
stadsplanen få en klarare struktur, re­
dovisad i 1917 års stadsplan. Denna
innebar en ny järnvägsstation mellan
Övre och Nedre, att Centralgatan och
Järnvägsgatan lades ut och att en ny
stadskyrka, Himmelfärdskyrkan, med
tillhörande torg (Kyrkplatsen) och en
ny central stadsdel började ta form.
Höganäs blev stad 1936. En mängd
byggnader uppfördes för en stads alla
funktioner: Vattentorn, Brandstation,
byggnader för skola, vård och omsorg
1885, Åstorp-Höganäs
m. m. I de centrala stadsdelarna bygg­
övre öppnas.
des trevånings hyreshus medan egna­ 1885: Järnvägen Åstorp-Höganäs övre öppnas
hemsbyggande i övrigt dominerade
bostadsbyggandet. Det nya Stadshuset
stod färdigt 1961.
Industristadens karaktär föränd­
rades efter kriget. Bilismen, mani­
festerad med Södra vägen och trafik­
saneringar vid Sundstorget, tog över
järnvägens roll, den sista gruvan stäng­
des 1961 och Höganäsbolaget övergick
helt till metallurgi. Nedläggningen
av järnvägsburen persontrafik sam­
manföll med kommunreformen 1971.
Industristaden hade snarare blivit en
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik
15
År 1867. Höganäsbolaget börjar
subventionerar
egnahem.
År 1802. Stadsplanen för Ryd läggs ut, med Gruvtorget och Höganäsvägen med kanal i mitten.
År 1885. SkåneHallands järnväg nådde
Höganäs.
År 1887. Ny hamn
invigs.
1850-tal. Höganäs
utvecklas till en
bruksort.
1890 e.Kr.
1880 e.Kr.
1870 e.Kr.
1860 e.Kr.
1850 e.Kr.
1840 e.Kr.
1830 e.Kr.
1820 e.Kr.
1810 e.Kr.
1800 e.Kr.
År 1864. Näringsfrihet. Företagandet och sjöfarten expanderar.
Hotellet får en teater, Sagabiografen.
Fiskeläget
får ett torg,
Sundstorget.
År 1859. Tivolihuset
byggs av Höganäsbolaget.
År 1859. Folkets
Trädgård anläggs.
1800-talets slut.
Folkrörelserna växer,
Godtemplarsal och
frikyrkor byggs.
År 1835. Tillverkning av saltglaserat
höganäskrus påbörjas.
År 1890. Municipalsamhället Höganäs
definieras.
1870-tal. Ångloksdraget
smalspårnät.
16
Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
Antagandehandling 120522
centralort. Det nya bostadsbyggandet
var storskaligt och förutsatte total­
sanering som i kvarteret Trevnaden
och Kvarnen, eller jungfrulig åker­
mark som vid Hjalmarsfält och Lån­
garöd. Till centralorten hörde nya
funktioner, såsom Kullaskolan och
Försäkringskassebyggnad m. m.
Det sena 1900-talet präglades av att
många, då närmre hundraåriga, insti­
tutioner försvann. Gods­tågen slutade
gå 1992, frikyrka efter frikyrka tömdes
och den småskaliga handeln hade er­
satts av stora varuhus. Trots att storin­
dustrin fanns kvar och att nya företag,
som Bra Böcker, etablerades, var stora
delar av Höganäs präglat av tomma
skylt­fönster. Befolkningen minskade.
De gamla egnahemmen kläddes allt
som ofta in med plåt och brunlaser­
ade brädor. Var Höganäs något annat
än ett ställe man helst ville ta bussen
ifrån?
Samtidens Höganäs har tagit sig
förbi sin nedgångsperiod. Det är en
småstad som allt fler uppskattar och
där olika satsningar på torgombyg­
gnader m. m. bidragit till att höja
nivån på helhetsintrycket. Höganäs
har en avgörande fördel jämfört med
andra gamla bruksorter, staden är
belägen vid havet och har trots allt kvar
mycket av sin identitet och särprägel.
Under de år fastighetspriserna var
låga bosatte sig förhållandevis många
kultur­
arbetare i Höganäs, vilket gi­
vit Höganäs förutsättningar som kul­
turstad. Höganäs har utvecklats från
en bruksort och småstad, som erhöll
stadsrättigheter 1936, till att numera
anses som ett attraktivt boendealterna­
tiv i Nordvästskåne.
Höganäs uppvisar en oregelbun­
den planform, begriplig endast ge­
nom sin historia. Det gamla fiskeläget
visar en ”oplanerad” och ålderdom­
lig oregelbundenhet medan rutnätet
kring Gruvtorget vittnar om en vilja
till stram ordning. Integrerat i stads­
planen ligger flera äldre landsvägar,
som Långarödsvägen, Bruksgatan och
Storgatan, som var den gamla vägen
Antagandehandling 120522
mellan Ryd och fiskeläget. 1800-ta­
lets rutnätsideal fick ganska begränsad
tillämpning i Höganäs. Väsbygatans
delning med Kyrkogårdsgatan, som
slutar i krematoriet, är närmast ett
barocktema, omsatt i småstadsmiljö.
Sekelskiftets vilja till en mer ”mjuk”
stadsplan med svängda gator finns vid
Rundelsgatan medan den avgörande
1917 års stadsplan utgjorde en kom­
promiss mellan de befintliga gatorna
och det tidiga 1900-talets strävan efter
ett varierat gatunät.
Höganäs har inte växt med tydliga
årsringar, istället kan stadsväxten ses
som ett spindelnät av vägar och gator,
som vävts tätare och tätare.
Stadsplanen kan också läsas som
historien om transportsystem. Vid
1900-talets början var Höganäs en ut­
präglad järnvägsstad, där järnvägslin­
jen Åstorp-Mölle låg som en ryggrad
genom staden, kring vilken småindus­
trier som timmerhandel, snickerier
och mejeri grupperades. Till detta
kom bolagets utvecklade smalspårsnät
mellan gruvor och bruk. Efter andra
världs­
kriget spelade bilismen en allt
större roll i stadsplaneringen. Det tyd­
ligaste uttrycket för detta är ”trafik­
saneringarna” vid Sundstorget och
Södra vägens huvudstråk mellan Ler­
berget och Kullagatan. Först när järn­
vägsbroarna togs bort under 1990-talet
avlastades Bruksgatan från tung trafik.
Idag dominerar bilar och lastbilar men
Höganäs har traditionellt också varit
en stad att cykla i, något som utveck­
lats med cykelstråk, bl. a. på det gamla
järnvägsstråket.
VÄSBY HISTORIA
Väsby är en av Kullahalvöns äldsta ort­
er och nämns redan 1305 (”Westby”).
Kyrkan är åtminstone ytterligare hun­
dra år äldre. Under medeltiden var
Väsby av särskilt intresse från ärkebis­
kopssätet i Lund, som ägde ett område
kallat ”Väsby län”. Väsbys förste kände
präst, Guido de Hallandia, var kanik i
Lund och hovpredikant hos kung Erik
Menved. Sedermera blev han dekan
1910: Järnvägen Höganäs-Mölle öppnas
1919: En station i Höganäs istället för två.
1963: Höganäs-Mölle slutar trafikeras och rivs upp
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik
17
År 1994. Skulpturen
Mursten av Per
Kirkeby invigs på
Gruvtorget
År 1971. Persontrafik
upphör på järnvägen.
År 1971-72.
Kommunsammanslagning. Höganäs
blir centralort.
Kullaskolan och
försäkringskassebyggnaden uppförs.
1990-tal. Storindustrin består, nya
företag som Bra
Böcker etableras.
Befolkningsminskning och omstrukturering av handel
från småskalig till
storskalig.
År 1961. Den sista
gruvan stängs.
År 1908. Folkets
Park invigs.
År 1927. Höganäsyxan från 5000 f. Kr.
påträffas vid Kyrkplatsen.
År 1936. Höganäs
blir stad. Stadsfunktioner uppförs som
vattentorn, brandstation, byggnader för
skola, vård och
omsorg. Trevånings
hyreshus i centrum
och egnahem i övrigt.
År 1907. Olof Arnberg bygger korsettfabrik vid
Storgatan.
18
Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
1970 e.Kr.
1960 e.Kr.
1950 e.Kr.
1940 e.Kr.
1930 e.Kr.
År 1946.
Höganäsbolaget
börjar tillverka
järnpulver.
1920 e.Kr.
1910 e.Kr.
1900 e.Kr.
År 1910.
HöganäsMölle
järnväg
invigs.
1990 e.Kr.
År 1911.
Höganäsbolaget
börjar tillverka
järnsvamp.
1917 års stadsplan.
Församlingsfrågan
löst. Orten får ny
järnvägsstationen,
Centralgatan och
Järnvägsgatan anläggs, ny stadskyrka
Himmelfärdskyrkan
med tillhörande
torg, Kyrkplatsen.
År 1961. Stadshuset står färdigt.
Arton Arkitektbyrå
1980 e.Kr.
1900-tal. Sekelskiftet präglas av
övergången från bruksort till industristad. Komplicerad samhällsorganisation
med juridiska oklarheter. Väsby
församling, Bruksförsamlingen, Bolaget
och Municipalsamhället Höganäs.
År 1992. Godstågen
slutar trafikera
järnvägen.
År 1999. Kullagymnasiet öppnas.
År 1971. Arnbergs
korsettfabrik läggs ner.
1970-tal. Storskaligt bostadsbyggande.
Totalsanering eller exploatering på
jungfrulig mark.
Antagandehandling 120522
Pendlingsort?
Hållbart samhälle?
År 2010. Det utvidgade
Höganäs sportcenter
invigs.
År 2008. Ulla Viottis, Kaptenens
gruva installeras i Kaptenens trädgård.
Antagandehandling 120522
2060 e.Kr.
2050 e.Kr.
2040 e.Kr.
2030 e.Kr.
2020 e.Kr.
2010 e.Kr.
2000 e.Kr.
År 2009. Man
kan handla med
euro i Höganäs.
2090 e.Kr.
Kunskapssamhälle?
2080 e.Kr.
Attraktiv stad?
2070 e.Kr.
År 2006. Höghuset i
kvarteret Vesta uppförs.
vid domkapitlet och 1314 kungens
kansler. I Väsby fanns en s.k. skudgård
(residens för kyrkans dignitärer) och
under 1500- och 1600-talet bebod­
des en herrgård i Tågalycke av de ad­
liga släkterna Rosengiedde och Ul­
feld. Väsby kyrka genomgick ett flertal
ombyggnad redan under sen­
me­
del­
tiden, vilket visar på betydelse och
befolkningsökning. Väsby kyrkby var
centrum för en välmående socken,
till skillnad från Brunnby, dominerad
av skattebönder. Under Väsby lydde
fiskelägena Höganäs, Lerberget och
Viken. Det sistnämnda kom att ut­
göra annexförsamling till Väsby, något
namnet Prästavägen minner om.
Sedan Väsby, liksom övriga Kulla­
halvön, genomlidit de skånska krigens
försvenskningens och pes­
tens plågor
blev byn åter centrum i en välmående
socken. Särskilt den herr­
gårdslika
prästgården från 1800-talets mitt
vittnar om en rik socken under den
period jordbruket expanderade. Till
kyrkbyn förlades efterhand flera funk­
tioner, väderkvarn, folkskola, mis­
sionshus, brandstation m. m. Väsby
fick därmed sin typiska kyrkbykarak­tär
och blandning av offentliga bygg­nader,
bondgårdar, gatehus, villor och egna­
hem.
BYGGNADSKARAKTÄRER
Typiskt för Höganäs bebyggelse är att
den helt domineras av 1800-tal och
1900-tal. Det finns endast en hand­
full 1700-talshus bevarade. Typiskt är
enkla skånelängor i korsvirke och tegel
och det stora beståndet av bolagsstödda
egnahem i stenmaterial från perioden
1870-1960. Typiskt är också bestån­
det av dekorerade affärshus och villor
i tegel och puts från sekelskiftet 1900
och byggnader på olika sätt knutna till
Höganäsbolaget. Decennierna kring
1900 verkade bruksinspektor Erik
Zetterström som dominerande lokal
arkitekt. Typiskt för hans stil är tegel­
hus med ”ögonbryn”, tegelverandor
på gavlarna och en stram men vänlig
snickarglädje på verandor och vindski­
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik
19
Sekelskiftesvilla vid Bruksgatan-Timmermansgatan.
Ett typiskt höganäshus vid Humlegatan, Hultabo.
F.d. Stadshotellet vid Gruvtorget från 1858.
Hustoftagården, byggnadsminnesförklarad hembygdsgård.
20
dor. Vid sidan av Zetterström ritades
många hus av lokala byggmästare.
Typiskt för 1900-talsbebyggelsen
är en relativ småskalighet. National­
romantikens, 1920-talsklassicismens
och funktionalismens formspråk är
väl representerade, liksom 1940- och
50-talets arkitektur. Helsingborgs­
arkitekter, med stadsarkitekt Ar­
nold Salomon Sörensen i ledningen,
har ritat flera av stadens byggnader.
Några bygg­nader har ritats av svenska
elitarkitekter (Stationshuset av Folke
Zettervall, Himmelfärdskyrkan av Ivar
Tengbom, Höganäsbolagets Central­
aboratorium av Ahrbom & Zimdahl,
Gamla Vattentornet av Cyrillus Jo­
hansson).
Helsingborgstraditionen
har senare följts med arkitektnamn
som Arton arkitekt­
byrå, Michelsen
arkitekter, Nilsson & Rahmqvist m.fl.
Till 1960-talets främsta byggnader
hör Stadshuset och bostadshuset ”An­
norlunda”. Två sentida monumental­
byggnader utgör de av Rudi de Bruin
ritade kompletteringarna till Him­
melfärdskyrkan (Himlagård) och
Bruksskolan.
Höganäs bebyggelse är i huvudsak
ett industrialismens kulturarv och ut­
gör en nordvästskånsk blandning med
tegelfasader och putsade hus, de flesta
med traditionella sadeltak. Centrum­
bebyggelsen kring Kyrkplatsen går upp
i tre våningar. Högre hus finns främst
på Brorsbacke.
Typiskt för Höganäs är också att
murade hus som dominerar. I äldre tid
fanns det enstaka träpanelsklädda hus i
fiskeläget, idag finns endast några kvar
(ex. det s. k Tracteurshuset). Höganäs­
bolagets byggmaterialindustri försåg
under 1800- och 1900-talet staden
med murtegel, taktegel m.m. Typiskt
för det sena 1800-talets och sekel­
skiftet 1900:s bebyggelse är grågula
tegelhus med grågula tegelpannor.
Detaljer utfördes ofta i terracotta eller
saltglaserat, liksom trädgårdsgångar
och rabattkanter. Påkostad bebyggelse
fick ofta putsade fasader eller rött
fasad­
tegel. Traditionen med stenhus
Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
utvecklades under 1900-talet med
mörka tegelhus vid 1900-talets början
och ljusputsade egnahem under 1930och 40-talen. Under 1950-talet åter­
kom det gula teglet. Typiska takmate­
rial är, förutom tegelpannor, eternit
och papp med inslag av plåt. Höganäs
historia, bolagets produktion och den
keramiska traditionen är bokstavli­
gen inbyggd i den äldre bebyggelsen.
Att vårda Höganäs som en stad byggd
av bränd lera är ett sätt att tillvara och
bygga stadens identitet.
Typiska färger i Höganäs är hö­
ganäsrött, som dominerar kring Gruv­
torget, grågula, brutet vita och ockra­
gula toner, gula och röda tegeltak och
plåt i rött och grått. Typiskt är också
vitputsade eller mossgröna funkishus
och flerbostadshus i gult och rött tegel.
Ett medvetet arbete med färgsättnin­
gen av byggnader kan både befästa en
byggnadstradition och utveckla stadens
identitet och karaktär. En särskilt
identitetsskapande färg är höganäs­
rött (NCS S2030-Y70R alternativt S
2040-Y70R).
LANDSBYGDENS BEBYGGELSEKARAKTÄR
Landsbygdens kring Höganäs utgörs
av en platt slätt, under vilken berg­
grunden genomborrats med gamla
gruvgångar. På vissa ställen går åkrarna
ända fram till Höganäs, på andra stäl­
len, som söder om Väsby, ligger sen­
tida industriområden förhållandevis
långt ut på landet. Områdets äldre
bebyggelse präglas av murade hus, går­
dar med traktens blandning av putsade
bostadshus, inslag av korsvirke och
ekonomibyggnader klädda med röd­
färgad träpanel. En sammanhållande
faktor är den skånska takvinkeln. På
avstyckningar ligger egnahemsliknande
byggnader av samma karaktär som inne
i Höganäs. Detta stycke landsbygd är
representativt för Nordvästskåne och
har en vardaglig karaktär. På avstånd
ligger småstaden med sitt kyrktorn,
sina två vattentorn och sin numera en­
samma industriskorsten.
Antagandehandling 120522
IDENTITET OCH KULTURARV
Att vårda bebyggelsen i Höganäs är en
pusselbit i att stärka Höganäs identitet.
Det handlar om att låta byggnader
behålla sin arkitektoniska särart och
fortsätta berätta om gångna tider men
också om att fylla byggnader med nytt
innehåll och nya funktioner. Berät­
telsen om Höganäs är inbyggd i dess
miljö. Det är det som gör att Höganäs
inte liknar något annat ställe.
Höganäs identitet som kulturstad
kan stärkas genom medveten använd­
ning av offentlig konst. Genom Nym­
bergs fond har Höganäs det väl för­
spänt vad beträffar offentlig konst.
Höganäs har gamla traditioner på om­
rådet genom den redan år 1861 resta
Eric Ruuthsstatyn. Under det senaste
decenniet har det tillförts en mängd
offentliga konstverk av hög kvalitet, en
del skapade av internationellt erkända
namn.
Att medvetet arbeta med ljussättning
är ett annat sätt att göra Höganäs mer
spännande. Ljussättning kan lyfta fram
arkitekturkvaliteter man tidigare kan­
ske inte tänkt på och göra staden mer
spännande och trygg under den mörka
årstiden.
Gatunamn som säger något om
staden är ett sätt att stärka identiteten.
Att döpa namnlösa parker och platser
ett annat. Att ta fram en karta med
stadsdelsnamnen ett fjärde.
Att motarbeta utglesningen och
”ickeplatserna” är ett sätt att stärka
Höganäs identitet. Att med bebyggelse
staga upp otydliga rum och att föreslå
vad tomma ytor bäst kan användas till
är andra sätt. Hur gestaltas grönstruk­
turen i skyddsområdena bäst, var be­
hövs nya gång- och cykelstråk som gör
dessa mer levande och funktionella?
Ett sätt att stärka Höganäs identitet är
att vårda och vidarebefordra materialoch färgtraditionen, att skapa ett sams­
pel mellan äldre och ny bebyggelse.
Förutom att vårda ortnamnen är det
viktigt att spara gamla vägsträckningar,
vegetation med kvaliteter och bygg­
nader som berättar något väsentligt
Antagandehandling 120522
om den historiska utvecklingen. Så
kan man jämföra med de byar som re­
dan tidigare uppgått i Höganäs. ”Vita
gården” är den byggnad som pekar på
att Tjörröd en gång var en lantlig by.
På samma sätt påminner någon ensta­
ka gård om att Långaröd har en sådan
bakgrund.
Tärorternas utkanter behöver också
ägnas särskild uppmärksamhet. Mån­
ga svenska städer har utkanter med
tveksam arkitektonisk struktur, med
trafikapparater, storskalig försäljning,
skrikiga reklamskyltar, parkeringsplat­
ser och snabbmatsrestauranger som
dominerande inslag. Måste Höganäs
utkanter bli sådana? Finns det en väg
att gå som både fungerar för handel
och företagande och som gör att man
närmar sig Höganäs genom en prydlig
och tilltalande bebyggelsemiljö?
1974: Rälsen mellan Höganäs och Höganäs Övre rivs upp
SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER
• Höganäs identitet och särprä­
•
•
•
•
•
gel står att finna i fiskesamhäl­
let, bruksorten, centralorten och
jordbrukslandskapet.
Höganäs har inte en identitet
utan flera. Dessa kompletterar
och stärker varandra och bör även
fortsättningsvis vara urskiljbara.
Väsby är en utpräglad kyrkby och
dess identitet som sådan bör även
fortsättningsvis vara utgångspunkt
för förändringar.
Material och färgsättning av ny
bebyggelse bör beakta den lokala
bygg­nadstraditionen.
Ljusprogram för staden tas fram.
Behov av namnsättning på platser
och grönytor bör studeras.
1997: Rälsen mellan Höganäs Övre och Kattarp rivs upp
Höganäs tätortsutveckling från 1840-tal till nutid.
Fortsättning från sid 21.
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik
21