Likabehandlingsplan/
Plan mot kränkande behandling
2013
Förskolan Solstrålen
Innehållsförteckning
Vision
Definitioner
Ansvar
Delaktighet
Information
Förebyggande arbete på förskolan
Främjande insatser
Mål
Handlingsplan för kränkningar mellan barn
Handlingsplan när vuxen kränker ett barn
Dokumentation
sid 3
sid 3-4
sid 5
sid 5
sid 5
sid 6
sid 6
sid 7
sid 8
sid 9
sid 10
Likabehandlingsplan för kommunens förskolor
VISION
Alla på förskolan skall känna att de är lika mycket värda.
Alla skall känna sig trygga, glada och respekterade då de kommer till förskolan i Mullsjö
kommun. Detta gäller såväl barn som personal och vårdnadshavare.
Sedan den 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två lagar
SKOLLAGEN 14a kap. och DISKRIMINERINGSLAGEN
Bestämmelserna i dessa båda lagar tjänar ett gemensamt syfte:
Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Detta genom att lagarna uttrycker ett direkt förbud mot diskriminering och kränkande
behandling och att de uppställer krav på att verksamheterna ska bedriva ett målinriktat arbete
för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga
trakasserier och kränkande behandling. Utöver kravet på förebyggande arbete så stadgas en
skyldighet hos huvudmannen att utreda och åtgärda om trakasserier eller andra kränkningar
inträffar i eller i samband med verksamheten. Tillsynsansvaret för bestämmelserna i skollagen
ligger hos Skolinspektionen, närmare bestämt hos barn- och elevombudet och för
bestämmelserna i diskrimineringslagen ligger tillsynsansvaret hos
Diskrimineringsombudsmannen.
Definitioner av begreppen
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn
och missgynnandet har samband med
kön,
etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder,
sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan t.ex. ske genom förskolans regler eller rutiner.
Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlad på grund av en förälders eller
syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn.
Ett ex kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det
redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika.
Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar
ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Om
exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som på
grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
Fysiska (slag och knuffar)
Verbala (hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuelle läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även
när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons läggning, funktionshinder med
mera.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara att retas, mobbas, frysa ut någon eller rycka någon i håret.
Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela
barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet
ifråga kan uppleva det som kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling.
Mobbning
När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från
en eller flera personer.
ANSVARSFÖRDELNING
Personal
All personal på förskolan skall sätta sig in i likabehandlingsplanen och utifrån sin
yrkesroll arbeta för att målet i handlingsplanen nås.
Se till att åtgärder vidtas skyndsamt då diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks.
Ska föra regelbundna samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel.
Förskolechef
Har ett övergripande ansvar för att motverka alla former av kränkande behandling bland
barn och anställda.
Se till att all personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
Ska upprätta, följa upp, utvärdera och revidera förskolans likabehandlingsplan.
Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
annan kränkande behandling.
Har ansvar för pedagogernas kompetensutveckling.
DELAKTIGHET
Vårdnadshavare:
Ska föra regelbundna samtal med pedagogerna om sitt barns trivsel.
Om en förälder upplever att ens barn blir kränkt vänder han/hon sig till förskolechef eller
annan personal som man har förtroende för.
Föräldraenkät.
Barn
Utformningen och omfattningen av barns deltagande skall anpassas efter ålder och
mognad.
INFORMATION
Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig på vår hemsida
Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig i tamburen.
Vårdnadshavare blir informerade om likabehandlingsplanen vid inskolning.
Föräldramöte
FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ FÖRSKOLAN
Vi inom förskolan förebygger kränkande behandling genom att:
Diskutera värderingar.
Enas kring rätt agerande i svåra situationer.
Bestäm hur ni ger varandra feed-back
Uppträda som viktiga förebilder.
Vi har regelbundna samtal i arbetslaget om vårt förhållningssätt till barnen.
Vi samtalar kontinuerligt med barn i ord och handling om hur vi bemöter varandra.
Vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen.
Vi är närvarande aktiva pedagoger som har god överblick och insyn i barnens aktiviteter
och samtal såväl inomhus som utomhus.
Vi tar barnens konflikter på allvar. Vi skuldbelägger inte barnen utan hjälper dem att hitta
alternativa lösningar.
FRÄMJANDE INSATSER UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUND
OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Barn ska respekteras oavsett kön
Områden som berörs av insatsen
Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning.
Mål och uppföljning
Bemöta barnen lika oavsett kön. På förskolan ska det finnas material och leksaker till alla
oavsett kön. De olika rummen på förskolan ska benämnas neutralt, ej flick- och pojkrum.
Uppföljning ska ske kontinuerligt på våra planeringsmöten.
Insats
Vi ska tänka på att försöka tilltala barnen vid namn ej tjejer – killar. Tänka på att den
pedagogiska verksamheten såsom samlingar och lekar inte ska vara könsbundna.
Främja likabehandling oavsett funktionshinder
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning/hinder
Mål och uppföljning
Alla aktiviteter inom förskolan ska erbjudas oavsett funktionshinder eller ej. Uppföljning ska
ske kontinuerligt på våra planeringsmöten.
Insats
Det ska alltid finnas en pedagog i närheten av barnen för att hjälpa och stödja vid ev. hinder
som kan uppstå.
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet och religion eller annan
trosuppfattning:
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Mål och uppföljning
Alla barn oavsett etnisk tillhörighet ska behandlas lika. Alla föräldrar ska med samma
förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt
påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen.
Insats
Vi ska se till att barn med etnisk tillhörighet ska bli sedda i form av böcker och bilder. I de fall
vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion ska vi fråga föräldrarna om råd
angående vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma på förskolan.
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning:
Områden som berörs av insatsen
Sexuell läggning.
Mål och uppföljning
Alla barn ska behandlas lika oavsett familjekonstellation. På förskolan är vi öppna för olika
familjesammansättningar och vi välkomnar regnbågsfamiljer.
Insats
Vi ska prata mer med barnen om hur olika familjer kan se ut och läsa mer böcker för barnen
som behandlar ämnet.
Resultat- utvärdering:
Grupperna har förändrats mycket under året. Många barn har börjat men också slutat under
hela läsåret. Det har tagit lång tid att lära känna varandra och få trygga grupper. Det har också
tillkommit personal under året.
Temaarbetet med sagor har hjälpt oss att ta upp ämnen som berör målet. Ex. hur man är en bra
kompis och att alla är olika, bra på olika saker men lika viktiga.
Genom temaarbetet har också varje barn fått presentera sin favoritbok eller favoritsång.
Barnen har fått många tillfällen till att lyssna på varandra och visa intresse för vad kompisen
har att berätta. Genom Hedvig (uggla) som följt med barnen hem över helgen har de fått
möjlighet att berätta vad de gjort och de andra barnen har lyssnat och ställt frågor.
Vi har periodvis jobbat mycket med kompisblomman och pratat om hur man är en bra
kompis, om känslor mm. Kompisblomman är lätt att komma ihåg och barnen har pratat
mycket om den. De har också pratat mycket om vad som är rätt och fel, vad man får säja och
inte mm.
Barnen har vid flera tillfällen haft goda samarbetsstunder två och två eller i mindre grupper,
exempelvis vid teaterförberedelser, photostory och skapande utifrån våra böcker vi jobbat
med.
Vi har delat barngruppen vid olika tillfällen under dagen. Det har inneburit färre konflikter
och att det har varit lättare att få positiva samtal och lösningar vid ex. lek och mat.
Personalen har ägnat mycket tid till att diskutera mål, insatser och metoder.
Personalen har fått handledning av skolpsykolog.
I samtal med föräldrarna har vi informerat om hur vi arbetar och samtalat om hur vi
tillsammans kan arbeta för att stärka varje barn positivt.
Fjärilsbarnen har blivit bättre på att kommunicera med varandra, blivit tryggare och en mera
sammanhållen grupp i slutet av vårterminen.
På Trollsländan upplever vi att barnen blivit bättre på att lyssna och kommunicera med
varandra. Toleransen gentemot varandra har varit varierande, det har blivit en del konflikter
och skvaller men vi har uppmanat barnen att försöka prata med varandra och komma överens.
Detta upplever vi har fungerat bättre och bättre.
Mål
Att skapa ett så positivt klimat i gruppen så att barnen tycker det är roligt att komma till
förskolan och att de under vistelsen ska känna sig trygga och sedda. Alla barn ska känna att de
själva är en viktig del i den processen.
Nuläge (augusti 2013):
På Solstrålen är vi en storgrupp med 25 barn i åldrarna 1-5 år. På förmiddagarna delar vi in i
åldershomogena grupper. Resten av dagen arbetar vi med åldersblandade grupper.
De åldershomogena grupperna ser nu annorlunda ut mot vad de gjorde på vårterminen. Vissa
barn som tidigare gått på Fjärilen (1-3 år) har nu integrerats med de äldre barnen på
Trollsländan. Vi har också skolat in fem nya barn i varierad ålder.
Vi märker av tendenser som att inte släppa in en ny kompis i tex lek. Det förekommer ofta
nedvärderande ord som sprider ett negativt klimat. Det förekommer också fysiskt våld som
knuffar, slag och sparkar.
Insatser:
På vår förskola förebygger vi kränkande behandling genom att:
Vi är närvarande i barngruppen, och är extra uppmärksamma på de barn som ofta
kränker och på de barn som riskerar att bli kränkta.
Vi strävar efter att vara goda förebilder tex genom att hälsa på alla med namn, säga
tack, erkänna fel och brister samt att be om ursäkt när de har gjort fel.
Vi uppmuntrar barnen till att trösta och hjälpa varandra.
De äldre barnen uppmuntras att själva lösa konflikter under pedagogers uppsikt.
Vid behov samtalar vuxen och berörda barn kring konflikten, vad som hände, hur de
känner sig och hur man kan göra det bra igen.
Vi samtalar med barnen om hur man är en bra kompis och hur man kan hjälpa den
som blir utsatt för kränkande behandling.
Vi arbetar medvetet med strukturer för att minska risken för att barnen ska bli utsatta
för kränkning. Vi utgår från fyra mindre grupper, som ger bättre förutsättningar för bra
lek och samspel.
Vi har en dialog med föräldrarna kring barnen och hur deras dag har varit.
Vi bekräftar barnens positiva handlingar gentemot andra barn och vuxna.
Vi använder en kompisblomma för att samtala med barnen om hur man är en bra
kompis.
Vi samtalar om känslor, hur det känns att vara glad, arg, ledsen eller rädd. Vi samtalar
också om vikten av att kunna läsa av olika känslouttryck hos varandra.
I samlingar och matsituationer tränar vi på att lyssna på varandra och låta alla få prata
klart.
Vi är närvarande och vägleder barnen i samspelet med varandra genom att konkret
visa vad som är rätt och fel, att ge och ta och kunna vänta på sin tur.
Vi i arbetslaget diskuterar och reflekterar kontinuerligt kring hur vi förhåller oss i
olika situationer.
Vid informerar föräldrarna om vår likabehandlingsplan och samtalar kring hur vi
tillsammans kan förebygga kränkande behandling
Samtliga i arbetslaget ansvarar för att detta görs kontinuerligt och när situationer uppstår.
Vi utvärderar våra insatser och resultat våren 2014.
HANDLINGSPLAN FÖR KRÄNKNINGAR MELLAN BARN
Vid en händelse som bedöms som diskriminering eller kränkande behandling gör vi på
följande sätt:
All personal ingriper skyndsamt och aktivt för att stoppa en pågående kränkning.
Situationer när barn kan kränka/diskriminera varandra:
När ett barn får slag och knuffar av andra barn.
När barngruppen utsett ett barn till att alltid vara syndabock när något hänt.
När barn retar ett barn t.ex. på grund av sitt handikapp eller sitt kulturella ursprung.
När barn säger något nedlåtande till ett annat barn t.ex. genom att ge barnet ett öknamn
eller tala illa om det.
När barn genom sitt kroppsspråk uppträder avvisande mot ett annat barn.
När barn ignorerar ett annat barn t.ex. inte svarar på tilltal från det andra barnet.
Barn:
Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning tar kontakt med en vuxen.
Personal:
De vuxna ser till att det barn som utsatts för kränkningen får upprättelse för det inträffade
genom tröst och samtal med berörda barn.
Lyssna till varje barns version av upplevelsen: Berätta vad som hände?
Ej skuldbelägga, värdera eller bedöma, fråga inte :Varför gjorde Du så?”
Bekräfta och benämna känslor som finns: ”Jag förstår att Du är arg, ledsen, besviken
osv.”
Fokusera på barnens positiva lösning istället för den negativa handlingen: ”Hur kan Du
göra det bra igen? Hur kan Du hjälpa honom eller henne bli glad igen?”
Om kränkningen upprepas skall vårdnadshavare och förskolechef informeras och vidare
åtgärder, vid behov, vidtagas.
All hantering vid kränkningar skall dokumenteras och följas upp.
Dokumentation
Så här skall dokumentationen fungera på vår förskola:
Arbetslaget diskuterar den uppkomna situationen. Vid behov tar hjälp av specialpedagog
eller förskolechef.
Kontakta inblandade barns föräldrar och berätta vad som hänt och samtala med
föräldrarna vilka åtgärder som skall vidtagas på förskolan. Dokumentera.
Uppföljningssamtal med berörda föräldrar för att delge information hur det har gått.
Dokumentera.
Vi använder oss av förskolornas gemensamma mall som vi förvarar inlåst.
HANDLINGSPLAN NÄR EN VUXEN KRÄNKER ETT BARN
Vid en händelse som bedöms som diskriminering eller kränkande behandling gör vi på
följande sätt:
All personal ingriper omgående aktivt för att stoppa en pågående kränkning
Situationer när ett barn kan känna sig kränkt av en vuxen:
När en vuxen inte ställer upp och hjälper ett barn som blir kränkt av en annan vuxen.
När en vuxen talar ironiskt till ett barn eller skrattar åt ett barn t.ex. vid en felsägning eller
misslyckande.
När en vuxen inte lyssnar till vad barnet har att säga eller inte uppmärksammar barnets
tysta kommunikation.
När en vuxen anklagar ett barn för något det inte gjort.
När en vuxen använder ett öknamn till ett barn.
När en vuxen pratar över ett barns huvud, som om barnet inte vore där.
När en vuxen negativt kommenterar ett barns kroppslukt t.ex. när barnet har bajsat.
När en vuxen talar illa om barnets förälder.
När en vuxen kommenterar barnets kläder är dåliga eller smutsiga.
När en vuxen säger till ett barn, att föräldrarna har missat eller glömt något.
Förälder:
Om en förälder upplever att ens barn blir kränkt vänder han/hon sig till förskolechef eller
annan personal man har förtroende för.
Personal:
Om en personal upplever att ett barn blir kränkt av en annan personal skall han/hon
omedelbart vidtala den vuxne som kränker ett barn och ”kräva” en förklaring och en
ursäkt till det kränkta barnet.
De vuxna i verksamheten skall när en annan vuxen upprepade gånger (mer än en gång)
kränker ett barn informera förskolechefen som har att avgöra vad som ytterligare ev. kan
krävas.
Samtliga åtgärder skall dokumenteras och följas upp.
Dokumentation
Så här skall dokumentationen fungera på vår förskola:
Om någon personal misstänks för att ha utsatt ett barn för trakasserier eller kränkande
behandling skall förskolechefen ansvara för utredning, uppföljning och dokumentation.
Dokumentation vid kränkande behandling eller diskriminering på förskolan
Förskola:____________________
Avdelning:___________________
Datum:______________________
Personal som antecknat:
_________________________________
Beskriv händelsen:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Åtgärd:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Information lämnad till Förskolechef:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Uppföljning:
___________________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
