FAKTA Mats Höglind MARK/VÄXTER SAMMANFATTAR AKTUELL FORSKNING VID SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Nr 13 1997 Blandvall med vitklöver – vallfoderpris bestämmer kvävegivan • Kvävegödsling på våren leder till ökad vårtillväxt och totalskörd genom ökad grästillväxt. Däremot försvagas återväxten något genom att klövern pressas tillbaka. • Kvävegödsling på sommaren leder till ökad sommartillväxt och större totalskörd. Den ökade konkurrensen från gräset pressar tillbaka vitklövern, men effekten är inte lika stor som vid vårgödsling. • Variationen i klöverhalt mellan säsongens olika skördar påverkar fodrets näringsinnehåll, men den går i viss mån att jämna ut med hjälp av kvävegödsling. • Kvävegödsling har ett begränsat inflytande på vallens innehåll av omsättbar energi, men leder i allmänhet till ett något minskat råproteininnehåll i återväxten och därmed också ett något minskat PBV-värde (proteinbalans i våmmen). Foto: Mats Höglind • Lämplig gödslingsstrategi till en väl etablerad blandvall med vitklöver, timotej och ängssvingel är att tillföra 50–75 kg kväve per hektar på våren och 25 kg kväve per hektar till varje återväxt, dvs. totalt 100–125 kg kväve per hektar. Vallfoderpriset avgör dock om kvävegödsling överhuvudtaget är lönsam. I en blandvall med vitklöver får man ibland problem med för höga klöverhalter i vissa skördar. Detta innebär att de olika vallfoderpartiernas näringsinnehåll varierar, vilket i sin tur försvårar beräkningen av fodergivorna till korna. Till vänster ses en vall med lagom mycket klöver och till höger en där vitklövern har tagit överhanden.