>> TEMA: FETT & FETTKVALITET
Kommentar:
Hälsoeffekten
av mättat fett
Samvariation gör det
svårt att särskilja
på effekten av mättat
och enkelomättat
fett. Foto: www.fotoakuten.se
– en epidemiologisk svårighet
Debatten om kostrekommendationernas vara eller
icke vara går i vågor. En
del debattörer har ihärdigt
ifrågasatt kostrekommendationen om fettbalans; att
den höga halten mättat fett i
den nordiska kosten behöver
bytas ut mot enkelomättade
och fleromättade fetter. Det
finns flera skäl till att
epidemiologiska
studier kring fettkvalitet kan vara
svårtolkade.
>> text: isaBeL DraKe,
eLisaBeT WirfÄLT, Institutionen
för kliniska vetenskaper, Forskargrupp i nutritionsepidemilogi,
Lunds universitet.
[email protected]
N
utritionsepidemiologiska studier (observationsstudier) förefaller
ofta motsägelsefulla
och svårtolkade, och även etablerade forskare tycks ha svårt att tolka
14 Nordisk Nutrition 3 • 2010
forskningsfynd om matvanor och
hälsa. Ett tydligt exempel är debatten
som blossade upp då de första
rapporterna från den amerikanska
studien Womens’ Health Initiative
(WHI) publicerades 2006 (1, 2).
Många kritiker till kostrekommendationerna hävdade att denna studie
bevisade att rekommendationer om
lågfettkost är felaktiga, detta trots att
de vetenskapliga rapporterna klart visade att kvinnorna inte lyckades följa
den rekommenderade kosten. En
grupp europeiska nutritionsforskare
har publicerat en ingående genomgång av WHI-studiens resultat (3).
Mat komplext system
Svårigheterna att tolka rapporterna
har sitt ursprung både i matvanornas
natur och i den statistiska bearbetningen. Mat är en komplex blandning
av många olika ämnen med varierande fysiologiska funktioner. All föda
kommer från levande organismer
där dessa ämnen finns i varierande
mängder och samverkar i ett komplext system (4). När vi bättre förstår
sammanhangen där näringsämnena
återfinns och deras funktion i livsmedlen, då blir också förståelsen för
maten som helhet tydligare.
Det är inte förvånande att en systematisk genomgång av bevisen för
sambanden mellan kostfaktorer och
hjärtkärlsjukdom visade på ett gene-
rellt svagt stöd för enskilda kostkomponenter, men att matmönster var
tydligt kopplat till hjärtsjukdom (5).
I matmönsterstudier undersöker
man kostens samlade inflytande och
inte specifika näringsämnen. Många
studier har visat på klara samband
mellan västerländska matmönster
(”western patterns”) och ohälsa. Det
västerländska matmönstret kännetecknas av höga intag av mättade
fetter, kött och mjölkprodukter, och
raffinerade och sockerrika produkter.
Däremot har så kallade ”prudent
patterns”, ”mediterranean diets” eller
”high-quality diets” visat på skyddande samband både med avseende
på cancer och hjärtkärlsjukdom
(6-8). Dessa kostmönster kan alla
beskrivas som rika på frukt, grönsaker, baljväxter, fullkornscerealier,
fisk, fågel, magra mjölkprodukter och
vegetabiliska fetter och nötter.
Svaga samband
Epidemiologiska studier kan ha
svårt att fånga den genuina effekten
av enstaka näringsämnen. Fettrika
livsmedel består för det mesta av en
blandning av olika fettyper. Eftersom
fetterna för det mesta uppträder tillsammans, kan det vara mycket svårt
eller nästintill omöjligt att skilja ut
effekten av en viss typ av fett. Detta
leder också till att de statistiska sambanden blir svaga eller otydliga.
>> TEMA: FETT & FETTKVALITET
Samvariationen gör att man inte
kan särskilja den specifika effekten
av vare sig mättat eller enkel­omättat
fett, och bidrar troligen också till
svårigheterna med att upptäcka samband mellan mättat fett och sjukdom
i epidemiologiska studier.
Fleromättat lättare studerat
Många interventionsstudier har
visat på de mättade fetternas negativa hälsoeffekter (ex 9-11), medan
epidemiologiska studier har haft stora
svårigheter att upprepa liknande
fynd. En nyligen utgiven metaanalys
fann inget signifikant samband mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdom
(12). Tidskriftens ledare tar dock upp
flera metodologiska svagheter och
ifrågasätter författarnas slutsatser från
nollresultaten (13).
Samvariation försvårar
Flera artiklar har nyligen publicerats
som tyder på att mättat fett i kosten
bör bytas ut mot fleromättade f­ etter
istället för enkelomättade fetter­
­eller kolhydrater (14, 15). En brist i
tolkningen av dessa fynd är att man
tagit liten hänsyn till hur matvanorna
varierar i de befolkningar som har
studerats.
I de amerikanska och europeiska
befolkningarna som studerades av
­Jakobsen med flera var enkelomättat
fett starkt korrelerat till mättat fett
(16). Detta beror på att de huvudsakliga källorna för såväl enkelomättat som
mättat fett var kött och mjölkprodukter. I de nordiska länderna, där matvanorna är liknande, finner man också
en stark korrelation mellan mättat
och enkelomättat fett. Detta har även
observerats i Malmö Kost och Cancerstudien (ej publicerade resultat).
I länder där olivolja (med hög halt
enkelomättat fett) är den huvudsakliga fettkällan är höga intag av
enkelomättat fett däremot kopplat
till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Fleromättat fett hittar vi
oftast i andra livsmedel än de som
innehåller mättat och enkelomättat
fett. I epidemiologiska studier är det
därför ”lättare” att observera tydliga
samband med fleromättat fett, och
fördelar med att ersätta mättat fett
med fleromättat fett.
Om man på ett effektivt sätt
­önskar undersöka frågeställningar om
enstaka näringsämnen i epidemiologiska studier behöver man en väl
tilltagen spridning av exponeringarna.
Sådana förhållanden uppnår man
vanligen då flera olika befolkningar
(till exempel i Europa) undersöks i
samma studie, och då matvanornas
variation inom studien är maximerad.
Matmönster säkrast
Slutsatsen är att när vi tolkar resultat från nutritionsepidemiologiska
studier måste vi ta hänsyn till hur
man hanterat olika metodologiska
svårigheter och svagheter. Förenklade kostråd om enstaka näringsämnen från forskningsprojekt
som inte ­beaktat svårigheterna är i
allmänhet missledande och av liten
nytta. ­Matens positiva hälsoeffekter
kommer från en kombination av
många olika kostkomponenter. När
vi ­diskuterar kostens betydelse för
hälsan och formulerar kostråd är det
därför säkrast att fokusera på livsmedel och matvalsmönster. ••
Referenser
1. Prentice R, et al. Low-fat dietary pattern
and risk of invasive breast cancer: the Women’s
Health Initiative Randomized Controlled
Dietary Modification Trial. JAMA 2006; 295:
629-42.
2. Howard B, et al. Low-fat dietary pattern and
risk of cardiovascular disease: the Women’s
Health Initiative Randomized Controlled
Dietary Modification Trial. JAMA 2006; 295:
655-66.
3. Yngve A, et al. The Women’s Health Initiative. What is on trial: nutrition and chronic
disease? Or misinterpreted science, media havoc
and the sound of silence from peers? Public
Health Nutrition 2006; 9: 269-72.
4. Jacobs Jr DR, Tapsell LC. Food, Not Nutrients, Is the Fundamental Unit in Nutrition.
Nutrition Reviews 2007; 65: 439-450.
5. Mente A, et al. A Systematic Review of the
Evidence Supporting a Causal Link Between
Dietary Factors and Coronary Heart Disease.
Arch Intern Med 2009; 169: 659-69.
6. Hu FB. Dietary pattern analysis: a new
direction in nutritional epidemiology. Current
Opinion in Lipidology 2002; 13: 3-9.
7. Kant AK. Dietary patterns and health outcomes. J Am Diet Assoc 2004; 104: 615-35.
8. Wirt A, Collins CE. Diet quality – what is
it and does it matter? Public Health Nutrition
2009; 12: 2473-92.
9. Anderson JT, et al. Independence of the effects
of cholesterol and degree of saturation of the fat
in the diet on serum cholesterol in man. Am J
Clin Nutr 1976; 29: 1184-9.
10. Warensjö E, et al. Factor analysis of fatty
acids in serum lipds as a measure of dietary fat
quality in relation to the metabolic syndrome in
men. Am J Clin Nutr 2006; 84: 442-8
11. Vessby B, et al. Subsituting dietary saturated for monounsaturated fat impairs insulin
sensitivity in healthy men and women: the
KANWU study. Diabetologia 2001; 44: 312-9.
12. Siri-Tarino PW, et al. Meta-analysis of
prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular
disease. Am J Clin Nutr 2010; 91: 535-46.
13. Stamler J. Diet-Heart: a problematic revisit.
Am J Clin Nutr 2010; 91: 497-9.
14. Jakobsen MU, et al. Major types of dietary
fat and risk of coronary heart disease: a pooled
analysis of 11 cohort studies. Am J Clin Nutr
2009; 89: 1425-32.
15. Mozaffarian D, et al. Effects on Coronary
Heart Disease of Increasing Polyunsaturated
Fat in Place of Saturated Fat: A systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 2010; 7: e1000252.
Foto: iStockphoto.com
Nordisk Nutrition 3 • 2010
15
