Profeterna berättar - Skolan och kyrkan

PROFETERNA
BERÄTTAR
BIBELKUPPEN
2009
LÄRARHANDLEDNING
Materialarbetsgrupp: Sofia Böckelman
Anna Karin Jern
Catarina Mikkonen
Helena Sandberg
Redaktör och layout
Pärmbild
Illustrationer Språk- och
faktagranskning
Helena Sandberg
Toni Brantberg
Sofia Jern, Helena Sandberg m.fl.
Tryck Publicerad av Kyrkostyrelsens dupliceringsanstalt
Kyrkans central för det svenska arbetet, Kyrkostyrelsen
Helsingfors 2008
ISBN 978-951-789-266-7
Anna Dahlbacka
Planeringsgrupp för Bibelkuppen 2009: Tom Blomfelt, Nina Fabritius, Ann-Sofi
Gull, Anna Karin Jern, Helena Sandberg samt som sakkunnig Jeanette RibackaBerg
Innehåll
sidan
Förord .............................................................................................. 2
Textinnehåll i de olika tävlingsskedena
..................................................... 3
Den kreativa uppgiften ........................................................................... 3
Bibeln .............................................................................................. 4
- fakta om Bibelns tillkomst, böcker och indelning
- olika bibelöversättningar och hur man hittar i Bibeln
- förklaringar
- tips på uppgifter i anslutning till Bibeln
- kopieringsunderlag
Tid och rum
.............................................................................................. 11
- fakta om landet Israels och det judiska folkets historia under GT:s tid
- kartor och tidslinjer
- tips på uppgifter
- kopieringsunderlag
Profeterna
.............................................................................................. 19
- fakta om profeter
- förklaringar
- tips på samtalsfrågor, uppgifter
- kopieringsunderlag
Messianska profetior
.................................................................................... 22
- fakta om och exempel på messianska profetior
- tips på uppgifter
- kopieringsunderlag
Elia – eldsprofeten ............................................................................................ 28
- fakta om Elia
- förklaringar
- tips på uppgifter
- kopieringsunderlag
Jona – den olydiga profeten
- fakta om Jona
- förklaringar
- tips på uppgifter
- kopieringsunderlag
......................................................................... 34
Jeremia – den gråtande profeten ..................................................................... 39
- fakta
- tips på hur man kan gå igenom berättelserna i klassen
- tips på uppgifter
- kopieringsunderlag
Instruktioner till PowerPoint etc. ....................................................................... 50
Facit
.............................................................................................. 52
Litteratur
Förord
Profeterna berättar är en materialbank utarbetad med tanke på Bibelkuppen 2009, en bibeltävling för åk 5-6,
med temat: Hur kunde de veta? – profeterna i Gamla testamentet. Materialet är digert och det kan användas flera gånger och även i andra sammanhang. Allt material får fritt kopieras för undervisningen.
Materialet kan användas i samband med läroplansteman som profeterna och deras budskap, Bibeln och dess
berättelser, centrala böcker i GT, viktiga personer/personligheter/modiga människor i GT samt etiska frågeställningar om samlevnad och rättvisa.
Materialet ger bakgrundskunskap till de bibeltexter som utgör grunden för tävlingen. Observera att frågorna i
tävlingen ställs enbart utgående från de angivna bibeltexterna samt från sidorna 26–27 i denna handledning. De aktuella sidorna kan kopieras upp till eleverna.
Allt material för Bibelkuppen 2009 är utarbetat så att eleverna kan läsa ur antingen Bibel 2000 eller Svenska Folkbibeln. Som komplement kan man också använda olika barnbiblar.
Det är inte meningen att man ska gå igenom allt material utan läraren får fritt välja mellan idéerna enligt eget
intresse och enligt hur mycket tid man vill använda för Bibelkuppen.
I denna lärarhandledning finns också förslag på hur temat kan integreras med andra ämnen som t.ex.
modersmål, bildkonst och musik. Temat tangerar dessutom undervisningen i historia samt miljö- och naturkunskap.
Parallellt med den teoretiska genomgången av stoffet kan klassen arbeta mer kreativt och skapande med
temat genom drama, rollspel, bildkonst, musik och/eller ordkonst enligt de metoder och i den omfattning läraren och eleverna önskar. Arbetsprocessen dokumenteras och resultatet skickas in (helst i elektronisk form) i
samband med resultaten från skede 1. Därmed kan bibelkuppen också integreras med undervisning i datakunskap. Se mer information om detta på s. 3.
Ni kan gärna ta kontakt med er lokala församling (i första hand barn- och ungdomsarbetsledarna) angående samarbete gällande bibelkuppen och arbetet med den.
Prosterierna har även utsett ansvariga kontaktpersoner för bibelkuppen.
Bibeläventyret är ett utmärkt komplement till Bibelkuppen.
Information om Bibelkuppen och hur den framskrider finns på adressen http://www.evl.fi/svenska/skola.
Här finns också lärarhandledningar från tidigare års bibelkupper samt tilläggsinformation och -uppgifter.
Ett stort tack riktas till de teologer som har gett värdefulla synpunkter på temat, till planeringsgruppen som
delat med sig av sina ideer om hur man kan förnya Bibelkuppen samt till materialarbetsgruppen som satsat
mycket tid på att sätta sig in i profeternas liv och tänkt ut olika arbetsmetoder och uppgifter genom vilka kunskapen kan förmedlas till eleverna.
Ett stort tack riktas också till Fonden för kristet arbete bland barn, Förbundet kristen fostran och Vasa svenska
församling som har gett ekonomiska bidrag till utarbetandet av denna lärarhandledning för Bibelkuppen.
Helsingfors, augusti 2008
Helena Sandberg
projektledare
Textinnehåll i de olika tävlingsskedena
I denna lärarhandledning finns en mängd material. Bakgrundsmaterialet kan användas i samband
med Bibelkuppen, eller i andra sammanhang. Nedan finns en sammanställning över texterna som
tävlingsfrågorna ställs från:
SKEDE 1 (10.3.2009)
1) de utvalda bibeltexterna om Elia
1 Kung 17:1–6 (Elia och torkan i landet)
1 Kung 17:7–24 (Elia och änkan i Sarefat)
1 Kung 18:1–9, 16–39, 45 (Elia på Karmels berg)
1 Kung 21 (Elia och Navots vingård)
2 Kung 2:1–14 (Elias färd till himlen)
2) hela Jonas bok, 48 verser uppdelade på 4 kapitel
3) en sammanfattning av de messianska profetiorna i GT
Denna lärarhandledning s. 26–27
SEMIFINAL (25.3.2009)
Frågorna och uppgifterna i semifinalen baserar sig på samma texter som skede 1, men frågorna kan vara
litet svårare.
FINAL (23.4.2009)
Frågorna och uppgifterna i finalen kräver litet mer än i skede 1. De baserar sig på:
1) alla texter i skede 1
2) de utvalda bibeltexterna om Jeremia
Jer 1:4–10 (Jeremias kallelse) Jer 1:11–16 (Jeremias syn)
Jer 7:1–10 (Jeremias varningar) Jer 18:1–10 (hos krukmakaren)
Jer 30:1–3, 33:14–16 (Jeremias glada budskap)
Jer 36:1–7 (sekreteraren Baruk skriver)
Den kreativa uppgiften
Parallellt med den teoretiska genomgången av stoffet kan klassen arbeta med temat genom t.ex.
drama, rollspel, bildkonst, musik och/eller ordkonst, enligt de metoder och i den omfattning läraren
och eleverna önskar. Förslag på arbetsuppgifter finns i lärarhandledningen, men även andra idéer
kan användas. Alla klasser som skickar in ett kreativt bidrag får 5 bonuspoäng inför följande skede i
tävlingen.
Arbetsprocessen dokumenteras och resultatet skickas helst in elektroniskt (fotografier, bildserie,
ljudinspelning, film, PowerPoint etc.). Då kan bibelkuppen också integreras med datakunskap och
mediefostran.
På s. 50–51 finns instruktioner för hur man gör en presentation i PowerPoint (Microsoft Office) och
Impress (OpenOffice).
På Lektion.se (http://www.lektion.se) finns en mängd bra lektionstips. Camilla Gustafsson har den
25.3.2008 satt in instruktioner för hur man gör en PowerPoint-presentation. Den finns under ämnet
Datakunskap.
Det är också möjligt att skicka in dokumentationen av de kreativa uppgifterna per post, dock så att man
inte skickar in några skrymmande paket, utan t.ex. fotografier ifall man gjort en tredimensionell eller
annars skrymmande uppgift.
Bibelns tillkomst, böcker och indelning
Bibeln indelas i två stora delar: Gamla testamentet (GT) och Nya testamentet (NT). Testamente
betyder i det här fallet ungefär avtal eller förbund.
Gamla testamentet talar om förbundet mellan Gud
och israeliterna medan Nya testamentet talar om
förbundet mellan Gud och alla kristna.
grekiska och GT på hebreiska. Delar av Esra, Daniel, en vers i Jeremia och några citat av Jesus är
skrivna på arameiska. Vissa av dessa finns även
kvar i våra svenska översättningar.
I vissa bibelöversättningar finns det mellan GT
och NT en samling böcker som kallas apokryfer.
De behandlar mestadels tiden mellan GT och NT
(ungefär 400 år). Det finns också böcker som ibland kallas nytestamentliga apokryfer, men dessa
godkänns inte av någon kristen kyrka som delar av
Bibeln.
Gamla testamentet:
1) historiska böcker som främst innehåller berättelser om historiens gång
2) poetiska böcker och vishetslitteratur som
innehåller dikter, sånger, ordspråk, visdomsord
m.m.
3) profetiska böcker som innehåller profeternas
budskap till människorna
Böckerna i så väl GT som NT kan indelas i tre grupper:
Bibeln består av 66 böcker (förutom de 11 apokryferna). I GT finns 39 böcker och i NT finns 27
böcker.
Nya testamentet:
1) historiska böcker
2) brev (Paulus brev och allmänna brev)
3) profetisk/apokalyptisk litteratur
Böckerna i Bibeln är skrivna av ungefär 40 olika
författare under en tidsperiod av 1500 år. Texterna
har litet olika karaktär beroende på författaren och
mottagaren till vilken boken riktades. Böckerna tillhör också olika genrer av litteratur.
Böckernas är ändå inte renodlade. De historiska
böckerna innehåller också profetiska utsagor (t.ex.
av Mose, Elia och Elisa). De profetiska böckerna
innehåller också historiska berättelser (t.ex. Hesekiel och Jona) eller har poetiska drag (t.ex. Habackuk). Klagovisorna har troligen skrivits av profeten
Jeremia och finns därför bland de profetiska böckerna även om den till sin karaktär är poetisk. De
poetiska böckerna innehåller också historia (t.ex.
Job) och profetior (t.ex. Psaltaren).
Bibeln är kristendomens heliga bok och kristna
anser att Gud har inspirerat författarna så att det
som står i Bibeln är Guds ord. Böckerna i Gamla
testamentet hör också till judarnas heliga skrifter
och även inom islam anser man att dessa böcker
har ett viktigt budskap.
Bibeln skrevs i huvudsak på två olika språk: NT på
Förklaringar
Bíblos (grekiska) = bok
Bíblion (sg), biblía (pl) = liten bok, små böcker
testamente (här) = förbund, avtal
arameiska = det språk som Jesus och judarna på Jesu tid talade
Olika
bibelöversättningar
hebreiska = judarnas officiella (skrift)språk
grekiska = universellt språk på NT:s tid
De första viktiga bibelöversättningarna heter
Septuaginta (Gamla testamentet på grekiska)
och Vulgata (den första latinska översättningen
av hela Bibeln).
apokalyptisk = som talar om vad som skall
hända vid tidens slut
apokalyps = uppenbarelse
Den första svenska bibelöversättningen kom ut
år 1541 och kallas Gustav Vasas Bibel. Eftersom språket förändras hela tiden kommer det
med jämna mellanrum ut nya översättningar.
Den översättning som användes under mycket
lång tid var från 1917. Av den gav man senare
ut varsamt moderniserade versioner. Också
privatpersoner, t.ex. Bo Giertz och David Hedegård, har gjort egna översättningar, främst
av Nya testamentet. Idag finns det två relativt
nya svenska översättningar som används parallellt: Bibel 2000 (B 2000) och Svenska Folkbibeln (FB). Bibel 2000 är den officiella versionen
i Finlands evangelisk-lutherska kyrka medan
Svenska Folkbibeln används mer inom t.ex.
väckelserörelserna.
apokryfisk = gömd, fördold, svårbegriplig
apokryfiska böcker = tillägg till GT, böcker
som det finns delade meningar om. De finns
med i vissa bibelöversättningar, men godkänns inte av alla som en likvärdig del av Bibeln.
Bibelhänvisningar
I varje Bibel finns en innehållsförteckning över
alla de böcker som ingår. I vissa fall finns listan över både GT:s och NT:s böcker i början
av Bibeln. I andra fall finns NT:s innehållsförteckning innan NT:s böcker börjar, d.v.s. ganska i slutet av hela Bibeln.
Många av skillnaderna i de två översättningarna
kan sägas vara ytliga och handlar om ordval,
meningsbyggnad, namn på platser och personer m.m. Men det finns också skillnader i utgångspunkter som gör att speciellt avsnitten om
profetiorna ser ganska olika ut.
Bibelns böcker är indelade i kapitel och verser. Hänvisningar görs enligt ett standardiserat sätt. Nedan följer några exempel:
Allt material för Bibelkuppen 2009 är formulerat så att eleverna kan läsa ur antingen
Bibel 2000 eller Svenska Folkbibeln. Som
komplement kan man också använda olika
barnbiblar.
1 Mos 22:15–18
Hänvisar till Första Moseboken, kapitel 22, verserna 15 till 18.
Jona 3:4b Hänvisar till Jonas bok, kapitel 3,
den andra delen av vers 4.
Jona 3:1f Hänvisar till Jonas bok, kapitel 3,
vers 1 och efterföljande vers.
Jona 3:1ff Hänvisar till Jonas bok, kapitel 3,
vers 1 och obestämt antal verser framåt.
Uppgifter
Bibelns böcker och deras indelning (arbetsblad s. 7 och 8)
I Bibelbokhyllan GT och Bibelbokhyllan NT ska eleverna fylla i böckernas kategorier och
namn. Bibelbokhyllan är en hjälp när eleverna slår upp i Bibeln.
Naturen i Bibeln (arbetsblad s.9)
Eleverna gör i grupper en stor naturbild med träd, gräs, blommor och andra växter. Himmel, berg och hav kan
synas i bakgrunden. Fåglar flyger, djur springer omkring o.s.v.
Eleverna söker upp och läser bibeltexter om naturen. De väljer ut det som passar till deras bild och skriver
texterna direkt på bilden eller på lösa lappar som sätts fast där de passar bäst.
På arbetsbladet finns exempel på bibeltexter.
Tilläggsuppgifter:
- Eleverna skriver egna dikter och placerar dem på eller kring bilden.
- Vill man hellre använda en sammanhängande text är Ps 104:10–26 ett bra underlag för ett naturcollage.
(Men då går man naturligtvis miste om övningen i att slå upp i Bibeln.)
Öva dig att hitta i Bibeln (arbetsblad s. 10)
Eleverna arbetar individuellt eller i par. De söker upp givna bibelställen och skriver versens första bokstav på
raden. Då bildas två lösenord.
Rätt svar: PROFETERNAS BUDSKAP
P R O F(för) E(Elia) T(Ty) E (Ena) R N(När) A(att) S(Säger)
B U D(Därför/Då) S(Säg) K(Korparna) A(Ahab/Achav) P
Arameiska ord i svenska biblar
Också i våra svenska bibelöversättningar har en del arameiska ord och uttryck bevarats.
Slå upp och läs sammanhangen till dessa ord i Markus evangelium:
Mark 5:41 (Talita koum), Mark 7:34 (Effata), Mark 14:36 (Abba), Mark 15:34 (Eloi, Eloi, lema sabchtani)
Tilläggsmaterial
För allt arbete med Bibeln, dess böcker och innehåll finns det en mängd tilläggsmaterial. Här följer tips om två
andra materialbanker med en mängd kopieringsunderlag för arbetsblad åt eleverna.
Sök och finn i Bibelns värld
Barnens egen arbetsbibel (BEAB)
Sök och finn i Bibelns värld innehåller nästan 100
sidor arbetsblad som fritt får kopieras för undervisningen. Materialet kan användas i huvudsak från
åk 3 och är uppbyggt så att eleverna enskilt eller i
par eller grupp löser uppgifterna och söker svar i Bibeln. Arbetsbladen utgår från teman som personer
i Bibeln, Jesu liv, bönen, de tio buden, kyrkoårets
högtider samt djur och natur, helg och vardag, yrken och siffror i Bibeln m.fl.
Barnens egen arbetsbibel består av en bok med tillhörande CD-ROM- och Audio CD-skivor. Här finns
färdiga för utskrift lektionsplaner, arbetsuppgifter,
arbetsblad, sånger m.m. för totalt 55 lektioner utgående från Bibelns böcker. Dessutom finns över
50 inspelade sånger som hänför sig till lektionernas
teman.
Materialet (ISBN 951-98362-1-7) har utarbetats av
Ruth Bertlin på förlaget Bertlinas (www.bertlinas.
com). Materialet har distribuerats gratis till alla lågstadieskolor i Svenskfinland (år 2003).
Materialet (ISBN 978-952-5578-12-6) har i huvudsak gjorts av Gun Ahlberg-Backheden och har getts
ut av SLEF-Media (www.slef.fi).
Arbetsblad: Bibelkuppen 2009
BIBELBOKHYLLAN:
GAMLA TESTAMENTET
1. Fyll i böckernas kategorier på etiketterna på hyllorna:
HISTORISKA BÖCKER
POETISKA BÖCKER OCH VISHETSLITTERATUR
PROFETISKA BÖCKER
2. Skriv in böckernas namn på ryggarna. Kolla vid behov i innehållsförteckningen i Bibeln.
Om namnet är mycket långt kan du använda förkortningen. Se i listan här under.
Esra Jos Mik Sef Joel Pred Rut
Neh
Jes
Jona
2 Mos 1 Sam 1 Mos Jer
Dan Dom
Mal
Est
Ps
Hab
3 Mos 2 Sam Nah 1 Kung
Hagg 5 Mos
Ob
Job
Hes
Sak
Am
2 Kung
Klag 4 Mos Höga V
1 Krön 2 Krön Ords Hos Bibelkuppen 2009: Arbetsblad
BIBELBOKHYLLAN:
NYA TESTAMENTET
1. Fyll i böckernas kategorier på etiketterna på hyllorna:
HISTORISKA BÖCKER
PAULUS BREV
ÖVRIGA BREV
PROFETISK OCH APOKALYPTISK LITTERATUR
2. Skriv in böckernas namn på ryggarna. Kolla vid behov i innehållsförteckningen i Bibeln.
Om namnet är mycket långt kan du använda förkortningen. Se i listan här under.
Matt Mark Luk Kol 2 Kor
Apg
Gal
Joh
Fil
2 Tess
Heb
Rom
1 Tim
1 Kor
2 Pet
Ef
2 Joh
Jak
1 Pet
2 Tim
Filem 1 Tess 1 Joh 3 Joh
Tit
Jud
Upp
Arbetsblad: Bibelkuppen 2009
Naturen i Bibeln
Gör en stor naturbild med träd, gräs, blommor och andra växter. Himmel, berg och hav kan
synas i bakgrunden. Fåglar flyger, djur springer omkring o.s.v.
Sök upp bibeltexter om naturen. Välj ut dem som passar och skriv dem direkt på bilden eller
på lösa lappar som du sätter fast där de passar bäst. Här finns exempel på bibeltexter. Dela
upp sökandet så att var och en behöver bläddra i bara en bibelbok.
Skriv egna dikter och placera dem på eller kring bilden.
TIPS! Så här hittar du i Bibeln:
1 Mos, 2 Mos …
De fem Moseböckerna kommer först i Bibeln.
Ps
Psaltaren finns lite före mitten i Bibel 2000.
Jes Jesaja kommer efter Psaltaren. Det är bara tre bibelböcker emellan.
Matt Matteusevangeliet är den första boken i Nya testamentet.
Joh Johannesevangeliet finns i Nya testamentet som nummer fyra av evangelierna.
De kommer i ordningen: Matteus (Matt), Markus (Mark), Lukas (Luk),
Johannes (Joh).
Bibeltexter om:
Himmel
Ps 36:6
Jes 44:24
5 Mos 4:19
Ps 8:4-5
Fåglar
Ps 84:4
Jes 40:31
Matt 6:26
Matt 10:29
Moln
Ps 104:3
Ps 135:7
Ps 147:8
Jes 44:22
Berg
Ps 36:7
Ps 90:2
Jes 54:10
Matt 17:20
Hav
Ps 89:10
Ps 95:5
Jes 51:10
Jes 51:15
Andra djur
5 Mos 22:1
Jes 43:20
Jes 53:6
Joh 10:14
Träd
Jes 41:19
Jes 44:4
Matt 13:31-32
Joh 15:5
Andra växter
1 Mos 1:29
Ps 72:16
Jes 61:11
Matt 6:28
Annat vatten
Ps 23:2
Ps 65:10
Jes 44:3
Jes 48:21
Det är förstås tillåtet att läsa mera. Ofta finns det flera användbara verser efter varandra.
Arbetsblad: Bibelkuppen 2009
Öva dig att hitta i Bibeln
Arbeta individuellt eller i par.
Sök upp den angivna versen i Bibeln och skriv den första bokstaven på raden ovanför.
Skriv in bokstäverna B O P P R R U i rätt ordning på de tomma raderna så att det bildas
två ord.
__________ __________ __________ __________ __________ Matt 13:35 1 Kung 18:18
__________ __________ __________ __________ __________ __________
Jes 9:6
Jer 18:7
Hos 11:1
1 Kor 15:4 Joh 7:42
__________ __________ __________ Jes 7:14
__________ __________ __________ __________
Matt 21:5
1 Kung 17:6 1 Kung 21:2
Om du blir snabbt färdig: konstruera på motsvarande sätt en ordgåta åt någon annan att
lösa.
10
Tid och rum
Kanaan, Israel, Palestina…
Området har en mycket brokig historia.
Här följer en kort sammanfattning som förklaring till
kartorna och tidslinjerna på s. 13, 15 och 17.
den Babylon. Det före detta Nordriket följde med på
köpet. Redan innan dess hade babylonierna tagit
krigsfångar från Sydriket (Juda) och år 586 f.Kr. föll
Jerusalem. Under tiden för Babyloniens växande
makt uppträdde många profeter i Sydriket.
Bibeln inleds med en beskrivning över hur Gud
skapade allting. Sedan följer berättelserna om syndafallet, syndafloden (Noa och arken) och byggandet av Babels torn. Dessa händelser kan inte exakt
placeras in vare sig tidsmässigt eller geografiskt.
Denna tid kallas ofta urtiden.
Daniel och Hesekiel var två profeter som verkade
under fångenskapstiden (exilen) i Babylon. Nästa
stora världsrike var Persien med Susa som huvudstad. Babylonien föll för perserna år 539 f.Kr. Det
persiska riket sträckte sig ännu längre bort än de
två tidigare rikena, speciellt österut. Perserna tillät
småningom judarna att i åtminstone tre olika etapper flytta tillbaka till sitt hemland. Några av profeterna verkade nu här efter återkomsten.
Gud väljer ut Abraham och hans efterkommande
till att bli hans utvalda folk, Israel. De ska flytta bort
från staden Ur och få bo i det utlovade landet Kanaan. Abraham, Isak och Jakob kallas patriarker,
därav benämningen patriarktiden. I och med Josef flyttar hela släkten och blir småningom slavar i
Egypten. Från och med Abraham flyttar händelserna in på den kända kartan. Tidsbegreppet är ännu
oklart, men många forskare är ändå överens om
vissa riktgivande årtal.
Kartor
Karta 1: Det delade riket
Karta 2: Det delade riket (TOM)
Karta 3: De tre stora världsrikena
Efter ungefär 400 år i Egypten föds Mose och han
får i uppdrag att leda folket tillbaka till Kanaan. Efter 40 år i öknen är det Josua som leder folket in
i det utlovade landet. Härefter vidtar domartiden.
Den siste domaren och en viktig profet var Samuel.
Han smörjer först Saul och sedan David till kungar
i Israel.
På s. 12 finns förslag på hur
man kan arbeta med kartorna.
Från Det enade rikets tid kan man med ganska
stor sannolikhet, baserat på andra historiska källor
med regentlängder etc., ange även årtal. Under det
enade rikets tid regerade 3 kungar i ungefär 40 år
var: Saul, David och Salomo.
Tidslinje
På s. 17 finns en tidslinje som visar
urtiden – år 0 (inklusive bibelböckerna
som talar om respektive period).
Cirka år 930 f.Kr. delades riket i Nordriket/Israel
med Samaria som huvudstad och Sydriket/Juda
med Jerusalem som huvudstad. En mängd olika
kungar härskade under kortare och längre perioder. Splittringen och avfallet från Gud ökade. Nu
uppträdde många profeter för att varna folket. De
profeter som vi kan läsa om i Bibeln från denna tid
verkade främst i Nordriket.
På s. 16 finns förslag på hur man kan
arbeta med tidslinjen.
Vid denna tid expanderade det första av de fyra
världsrikena: Assyrien med Nineve som huvudstad. Assyrierna intog Nordriket år 722 f.Kr. Assyrien blomstrade ända tills det år 612 f.Kr. föll för det
andra stora världsriket: Babylonien med huvudsta-
11
Uppgifter
Karta 1 och 2
Kartorna föreställer det delade riket. På karta 1 finns vissa städer och namn inskrivna. Karta 2 är tom.
Kopiera endera kartan och låt eleverna utföra uppgifter i anslutning till den med hjälp av kartböcker.
Exempel på uppgifter:
- Färga vatten blått, ökenområden gula och bördiga områden gröna.
- Rita in och skriv namn på berg, öknar, hav, sjöar och floder.
- Rita in fler städer och skriv deras namn.
Karta 3
Karta 3 föreställer området kring floderna Eufrat och Tigris och visar utbredningen för tre stora världsriken.
För att konkretisera kan man kopiera kartan på ett OH-blad och sedan på tre andra blad med olika färger rita
in gränserna och strecka områdena för respektive rike. Dessa kan sedan placeras ovanpå varandra.
Arbeta med kartan på samma sätt som med karta 1 och 2.
Exempel på uppgifter:
- Färga vatten blått, ökenområden gula och bördiga områden gröna.
- Rita in och skriv namn på berg, öknar, hav, sjöar och floder.
- Rita in fler städer och skriv deras namn.
Jämför kartan med en nutida karta. Rita in de ungefärliga gränserna för de länder som finns på
området idag. Skriv in ländernas namn och också några städer.
12
Bibelkuppen 2009: Karta 1
13
Bibelkuppen 2009: Karta 2
14
Bibelkuppen 2009: Karta 3
15
Uppgifter
Tidslinje 1
Tidslinje 1 (s. 17) innehåller en mängd information. Den visar tiden från Abraham till Jesus (c. 2000 f.Kr. – 0).
Här finns viktiga händelser och personer, viktiga epoker samt vilka böcker i Bibeln som behandlar nämnda
tid. Årtalen är i de flesta fall endast ungefärliga.
Man kan arbeta med tidslinjen på olika sätt. Här är ett förslag:
Gör en tidslinje att sätta upp på väggen i klassen. Kopiera, förstora, klipp isär (längs de streckade linjerna) och
limma ihop tidslinjen på s. 18 eller ta ett långt snöre där ni med färgade tejpbitar märker ut varje århundrade.
Samtala om att det är ungefär lika lång tid mellan oss och Jesus som det var mellan Abraham och Jesus.
Skriv på olika färgers lappar de olika personerna, händelserna, epokerna och bibelböckerna.
(Se rutor här nedan.) Sätt upp lapparna på tidslinjen.
Personer
Epoker
Abraham
Isak
Jakob
Josef
Mose
Samuel
Saul
David
Salomo
Elia
Jona
Jeremia
Urtiden
Patriarkerna
Slaveri i Egypten
Ökenvandringen
Landet intas
Domartiden
Enade riket
Delade riket
Sydriket
Exil
Återvändandet
De tysta åren
Händelser
Bibelböcker
Uttåget ur Egypten
Intåget i Kanaans land
Riket delas
Nordriket intas
Sydriket (Jerusalem) faller
Folket får flytta hem igen
Jesu födelse
1 Moseboken
2–5 Moseböckerna
Josua
Domarboken, Rut, 1 Sam
1–2 Samuelsboken
1–2 Kungaboken
1–2 Krönikeböckerna
Esra, Nehemja, Ester
Apokryferna
Nya testamentet
16
f.Kr.
e.Kr.
Bibelkuppen 2009: Tidslinje
17
18
Profeterna i GT
Temat för Bibelkuppen är Hur kunde de veta? –
profeterna i Gamla testamentet.
Förklaringar
På nästa sida finns först en del allmänna fakta om profeter. Uppgiften ”Vet eller tror?” kan användas som introduktion.
profet = kommer från det grekiska ordet ”profetes”. En profet har kunskap
om det heliga och får därmed gudomlig inspiration för sina uttalanden.
Sedan följer ett avsnitt om profetior om Messias. De tre
profeter som efter det behandlas i detalj är Elia, Jona och
Jeremia. På webbadressen www.evl.fi/svenska/skola
finns mer material om alla skriftprofeterna för den som är
intresserad av att fördjupa sig mer i temat.
exil = den tid som judarna var i fångenskap i Babylonien.
Uppgifter
Vet eller tror?
På s. 21 finns ett arbetsblad där eleverna ska fylla i ”vet” eller ”tror” på tomma rader i meningar. Samtala kring
vad de har skrivit på de olika raderna och varför. Diskutera de olika betydelserna av ordet tro i olika sammanhang. (Jämför med att finskan och engelskan har två olika ord: uskoa – luulla och think – believe.)
Faktablad om profeterna
Samtala om profeterna, deras uppgift och deras budskap utgående från faktan på s. 20 och faktabladet på
s. 21.
Frågor att samtala kring
* Finns det profeter idag? Vad skulle de då kunna vända sig emot?
* Vilka orättvisor och fel i dagens samhälle tycker du det finns orsak att åtgärda?
* Har du någon gång försökt berätta för dina kamrater om något som känts mycket viktigt för dig men ingen
har velat lyssna? Hur kändes det?
19
Profeterna i GT
Vissa profeter fick i uppdrag att vittna genom sitt
liv. Ett exempel på det är Hosea som av Gud uppmanades att gifta sig med en otrogen hustru för att
hans äktenskap skulle vara en bild av hur Guds
kärlek finns kvar även om folket lämnar honom.
Redan före år 1000 f.Kr. fanns det profeter. Abraham kallas profet därför att han tog emot Guds ord
och förde det vidare till människorna. Aron var profet i det avseendet att han framförde Moses budskap. Mose omtalas som den störste av profeter.
Många av profeterna beskriver sin kallelse. Den var
ofta dramatisk. Ibland var profeten motsträvig eller
kände sig ovärdig, men det gick inte att komma undan kallelsen. De kämpade ofta en inre kamp, ställde sig frågande inför själva budskapet eller tyckte
att de inte dög för uppgiften.
Den egentliga profetismen räknar man med att
uppstod under Samuels tid. Under den första tiden
(1000–932 f.Kr.), innan riket delades, verkade t.ex.
Samuel och Natan. Efter rikets delning (932–800
f.Kr.) uppträdde Elia och Elisa i det nordliga riket,
Israel. Det var en tid av andligt och moraliskt förfall.
Dessa kallas skriftlösa profeter eftersom de inte
har dokumenterat sina budskap i en egen bok. Deras berättelser och vittnesbörd finns nedtecknade
främst i de historiska böckerna.
Profeterna förkunnade inte för att få uppmärksamhet eller för att bli uppskattade. För en del gick det
både upp och ner, men de flesta mötte motstånd
och fick inget erkännande under sin livstid.
Skriftprofeterna, som har egna böcker i GT, verkade under tiden 800–400 f.Kr. Under denna tid är
fångenskapen i Babylonien (exilen) en viktig milstolpe. Profeterna verkade under mycket olika lång
tid: från några månader till tiotals år. Detta visar att
någon inte nödvändigtvis är profet hela sitt liv utan
får en viss uppgift under en viss tid. De flesta av
profeterna verkade i Sydriket.
Profeternas budskap
Profeterna framträdde ofta i tider då folket hade det
svårt på något sett – till det yttre eller inre. Budskapet var synnerligen aktuellt i den situation som
människorna levde, både religiöst, socialt och politiskt. Gud skickade dem för att rätta sitt folk när
de bröt mot hans vilja och t.ex. började lyssna på
falska profeter, dyrka avgudar eller fira gudstjänst
med felaktiga intentioner. Många etiska frågor om
samlevnad och rättvisa behandlas också av profeterna. Folket varnades för ett liv i lyx där de svaga
förtrycks.
Det finns i GT 16 profetiska böcker: 4 stora profeter (Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel) och 12
småprofeter (Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona,
Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggaj, Sakarja, Malaki). Beteckningen stor eller liten har inte att
göra med deras betydelse utan mer med längden
på deras böcker. Inom respektive grupp är profeterna ordnade ungefär i tidsordning enligt när de
var verksamma.
Mycket var domsord över synden med uppmaning
till omvändelse och bättring. Profeterna varnade för
att riket skulle delas och folket föras bort i fångenskap om de inte vände tillbaka till Gud.
Profeterna tröstar också folket och säger att det
fortfarande finns hopp. De skall få komma tillbaka
till sitt land igen. I ett längre perspektiv för profeterna också fram ett hoppfullt budskap om en kommande Messias, en räddare och Frälsare. Efter att
Jesus hade uppstått gjorde han, utan att de kände
igen honom, sällskap med två lärjungar som var på
väg till Emmaus. Jesus förklarade för dem allt vad
som står om honom i GT, börjande med Mose och
alla profeterna.
Profeternas uppgift
Budskapet som profeterna skulle framföra fick de
av Gud. Det framgår inte exakt på vilket sätt detta
skedde men de blev på något sätt överväldigade av
Guds Ande. De tog emot budskapet genom något
de hörde eller såg.
Profeterna inledde ofta sina uttalanden med ”Så
säger Herren: ...”. Det var vanligt att en profet förkunnade Guds budskap genom ord till människorna. Det kunde ske genom att de talade eller skrev.
Profeternas budskap handlar alltså både om nutiden och om framtiden.
20
- ger också tröst och hopp.
- är inte alltid populär eftersom han ibland måste föra fram
otrevliga budskap.
- talar både om samtiden och framtiden.
- är utvald och kallad av Gud för att berätta vad Gud vill.
En profet
Elevernas kom ihåg-ruta
Vet eller tror?
Jag ______ att flygplan kan flyga, för att jag har sett det.
Jag ______ att vinkelsumman i en triangel är 180 grader, för att jag har prövat det.
Jag ______ att 2 plus 2 är fyra, för att jag kan bevisa det.
Jag ______ att man blir förkyld av virus, för att jag har hört det.
Jag ______ att allt består av atomer, för jag litar på dem som har sagt det.
Jag ______ att en mänska består av mera är kroppen, för att _________________________
__________________________________________________________________________
Jag ______ att mina föräldrar älskar mig, för att ____________________________________
__________________________________________________________________________
Jag ______ att man kan få svar av Gud när man ber, för att __________________________
__________________________________________________________________________
… eller tvivlar?
21
Profetior om Messias (Jesus)
i Gamla testamentet
Bakgrund för läraren
Profetiorna i Gamla testamentet och deras uppfyllelse i Nya testamentet är något som man kan förhålla sig till på olika sätt. Vissa teologer ser Messias
överallt i Gamla testamentet medan andra med
mer vetenskaplig och litteraturkritisk inställning ser
GT och NT som helt skilda delar utan något som
helst samband.
Ett kriterium för profetior kunde vara att sådant som
bekräftas genom att det händer i NT i efterskott visar sig vara en profetia i GT. Ett strängare kriterium
kunde vara att man accepterar som profetior i GT
endast sådant som i NT uttryckligen omtalas som
uppfyllelsen av en profetia.
Inför tävlingens
första skede
ska ni i anslutning till detta
avsnitt läsa bibeltexterna på
s. 26–27 i detta
häfte.
Det är inte bara i de profetiska böckerna som det
finns profetior. I Psaltaren (t.ex. Ps 22) finns det
många avsnitt som direkt anses som profetior om
Messias. När Jesus hängde på korset citerade han
många ord ur Psaltaren.
Till och med för Jesu närmaste lärjungar var det
inte lätt att se uppfyllelsen av profetiorna just när de
hände. Ofta var det först efteråt som de insåg att
det var ju just precis så det var (Joh 2:22, 12:16).
Jesus säger att lärjungarna är lyckliga som får uppleva det som många profeter och troende har längtat efter att se (Matt 13:16–17, Luk 10:23–24).
Jesus själv ansåg att han var den Messias som
profeterna hade talat om. En dag besökte Jesus
synagogan i Nasaret och han ombads läsa dagens
text (Luk 4:16–30). Man gav honom profeten Jesajas bok och Jesus läste Jes 61:1–2. Sedan sade
han åt församlingen: Idag har ni sett dessa ord
gå i uppfyllelse. Profetian talade om Messias som
skulle komma med ett glädjebudskap till de fattiga,
befrielse för de fångna, syn för de blinda, frihet åt
de förtryckta och ett nådens år från Herren.
Matteus är den evangelist i Nya testamentet som
skriver med judarna som målgrupp. Därför hänvisar han ofta till Gamla testamentet som var judarnas heliga skrift. Matteus presenterar Jesus som
den Messias som Gud hade lovat sända. Över tio
gånger i Matteus evangelium sägs att något hände
Jesus eller att Jesus sade något ”för att det som
sagts genom profeterna skulle uppfyllas”.
I det här avsnittet behandlas några händelser ur
Jesu liv som evangelisterna i NT ansåg vara en
direkt uppfyllelse av en profetia i GT. På Bibelkuppens webbplats finns fler exempel för den som vill
fördjupa sig i ämnet.
22
Profetior om Messias i GT som uppfylls genom Jesus i NT
I Jes 7:14 står det att den unga kvinnan skall bli havande och föda en son.
Han skall få namnet Immanu El (Immanuel) som betyder ”Gud med oss”. Detta
ställe hänvisas till i samband med att ängeln Gabriel berättar för Josef att Maria ska bli mamma åt Jesus (Matt 1:23).
Profeten Mika (Mika 5:2–5) säger att det från Betlehem ska komma en härskare över Israel. Detta ställe hänvisade de skriftlärda och översteprästerna till
när Herodes frågade dem var Messias skulle födas (Matt 2:5–6). I Psb 21 står
det ”Det är en ros utsprungen av Isais rot och stam.” Isai var Davids far och
Betlehem kallas också Davids stad.
När Jesus hade fötts kände sig kung Herodes hotad och befallde att alla pojkar
under två år i Betlehem skulle dödas. Josef flydde med sin familj till Egypten .
När faran var över sade Gud att de kunde komma tillbaka (Matt 2:13–21). Här
uppfylls Hoseas profetia: Från Egypten kallade jag min son (Hos 11:1).
I sin verksamhet botade Jesus många sjuka. Enligt Matteus (Matt 8:16–17) var
detta en uppfyllelse av Jes 53:4 där det står att Jesus bar våra sjukdomar. Jesus talade till folket i liknelser (Matt 13:34–35) som en uppfyllelse av Ps 78:2.
Sakarja berättar om en konung som kommer ridande i enkelhet på en åsna
(Sak 9:9–10). När Jesus red in i Jerusalem gjorde han det just på en åsna
(Matt 21:5, Joh 12:15). Här hänvisas till att profetian i Sakarja skulle gå i uppfyllelse. I samma profetia i Sakarja talas om att denna kungs rike skall vara ett
universellt fredsrike. Också i Jes 9:6–7 talas om att barnet som föds skall få all
makt. Han skall bli en fredsfurste och hans rike skall vara för evigt.
Medan Jesus hängde på korset delade soldaterna hans kläder mellan sig (Joh
19:23–24). Detta förutsades i Ps 22:19.
Jesus blev korsfäst på en fredag. Eftersom följande dag var sabbat, en helgdag för judarna, ville de att de korsfästa skulle dö snabbare. På de två rövarna
krossades benen, men inte på Jesus eftersom han redan verkade vara död.
En av soldaterna stack upp hans sida med sin lans, sitt spjut, för att kolla
det (Joh 19:31–36). Då uppfylldes det som förutsades i Sakarja 12:10 och Ps
34:21.
Människorna på Jesu tid ville ha ett tecken på att han verkligen var Messias. Men Jesus sade att det enda tecken de
ska få är Jonas tecken (Matt 12:39, 16:4, Luk 11:29). På
samma sätt som Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar
och tre nätter (Jona 2:1) skall Människosonen (Messias, Jesus) vara i jordens inre (i graven) i tre dagar och tre nätter.
23
Uppgifter
Arbetsblad med bilder ur Jesu liv (s. 25)
På arbetsbladet finns åtta bilder ur Jesu liv. Där finns också hänvisningar till åtta profetior om Messias i Gamla
testamentet. Eleverna slår upp bibelställena i GT och kombinerar dem med rätt bild. De slår också upp och
läser de ställen i NT som beskriver händelsen. Eleverna kan också skriva bildtexter till bilderna.
TIPS FÖR ATT GÖRA UPPGIFTEN ENKLARE
På s. 26–27 finns bibeltexterna utskrivna (enligt Bibel 2000). Om man vill underlätta uppgiften kan eleverna
få kopior av textbladen. Dessa två sidor skall eleverna också läsa inför tävlingen.
Mediefostran / Modersmål: Skriv en tidningsartikel och löpsedlar
Samtala om vilka olika slag av tidningar och tidskrifter det finns (kvällstidningar, nyhets- och dagstidningar,
vetenskapliga tidskrifter, damtidningar etc.) och på vilket sätt texterna i dem skiljer sig från varandra.
Eleverna väljer något avsnitt ur Jesu liv med tillhörande profetior. De skriver en artikel till en valfri typ av tidning på basis av händelserna. Profetiorna ska också behandlas, men beroende på typ av tidning behandlas
händelserna på olika sätt. Hitta på slående rubriker.
Ni kan också välja att enbart skriva löpsedlar med rubriker kring händelserna, t.ex.:
MARIA GRAVID! VEM ÄR FADERN?
HERODES PÅ KRIGSSTIGEN
ÅSNERITT GENOM JERUSALEM
REKORDSNABB KORSFÄSTELSE
VEM FICK HUVUDVINSTEN I LOTTERIET OM MANTELN?
Om ni vill skicka in denna uppgift kan ni t.ex. göra en väggtidning och fotografera den, eller göra en elektronisk
tidning.
Drama
Många av texterna i materialet kan dramatiseras på olika sätt.
24
Profetior om Messias uppfylls
1. Slå upp de bibelställen i Gamla testamentet som finns angivna i
den första rutan. Skriv rätt bokstav vid den bild som handlar om hur
profetian går i uppfyllelse.
2. Läs om händelserna i Nya testamentet (enligt bibelhänvisningarna i den andra rutan). Skriv bokstaven som finns vid rätt bild
framför bibelställena.
3. Skriv bildtexter till bilderna.
A. Sak 9:9-10
B. Hos 11:1
C. Sak 12:10
D. Jona 2:1
E. Jes 7:14
F. Mika 5:2–4
G. Jes 53:4
H. Ps 22:19
__ Matt 1:22–23, Luk 1:26–30
__ Matt 2:5–6, Luk 2:1–7
__ Matt 2:13–15
__ Matt 8:16–17
__ Matt 12:38–40, Luk 24:1–8
__ Joh 12:12–15
__ Joh 19:23–24
__ Joh 19:17–18, 36–37
25
Abetsblad: Bibelkuppen 2009
Bibelkuppen 2009:
Profetior om Messias uppfylls
(Bibel 2000)
Till tävlingen ska ni läsa bl.a. dessa
två sidor. Ni behöver inte plugga detaljer i texterna från NT, men ni ska
känna till huvuddragen i dem.
GT
NT
Jesaja 7:14
Då skall Herren själv ge er ett tecken: Den unga
kvinnan är havande och skall föda en son, och
hon skall ge honom namnet Immanu El, ’Gud med
oss’.
Luk 1:26–30
I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från
Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon
hade trolovats med en man av Davids släkt som hette
Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till
henne och sade: “Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.” Hon blev förskräckt över hans ord och
undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade
ängeln till henne: “Var inte rädd, Maria, du har funnit
nåd hos Gud.
Matt 1:22-23
Allt detta skedde för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet
Immanuel (det betyder: Gud med oss)
Mika 5:2–4
Men från dig, Betlehem i Efrata, så obetydlig bland
Judas släkter, skall jag låta en härskare över Israel
komma, en som leder sin härkomst från forntiden,
från det längesedan förflutna.
Ja, folket skall vara utlämnat till dess hon som skall
föda har fött.
Då skall de som är kvar av hans bröder återvända
till Israels folk.
Han skall träda fram som herde med Herrens kraft
i Herrens, sin Guds, höga namn,
och folket skall bo i trygghet, nu då han blir ärad
över hela jorden.
Matt 2:5–6
De svarade: “I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet
hos profeten: Du Betlehem i Juda land är ingalunda
ringast bland hövdingar i Juda, ty från dig skall det
komma en hövding, en herde för mitt folk Israel.”
Luk 2:1–7
Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning
om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den
första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius
var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva
sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin
härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret
i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. Medan de befann sig
där var tiden inne för henne att föda, och hon födde
sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade
honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för
dem inne i härbärget.
Hosea 11:1
När Israel var ung fick jag honom kär,
och från Egypten kallade jag min son.
Matt 2:13–15
När de hade gett sig av visade sig Herrens ängel i en
dröm för Josef och sade: “Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där
tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter
barnet för att döda det.” Josef steg upp och tog om
natten med sig barnet och hans mor och begav sig
till Egypten, och där stannade han tills Herodes hade
dött, för att det som Herren hade sagt genom profeten
skulle uppfyllas: Från Egypten har jag kallat min son.
Jesaja 53:4
Men det var våra sjukdomar han bar,
våra plågor han led, när vit trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad.
Matt 8:16–17
På kvällen förde man till honom många som var besatta. Han drev ut andarna med sitt ord och botade
alla sjuka, för att det som sagts genom profeten Jesaja
skulle uppfyllas: Han tog våra sjukdomar, och han lyfte
av oss våra plågor.
26
GT
NT
Sakarja 9:9–10
Ropa ut din glädje, dotter Sion! Jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig.
Rättfärdig är han, seger är honom given.
I ringhet kommer han, ridande på en åsna,
på en ung åsnehingst.
Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim,
alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred
för folken, och hans välde skall nå från hav till hav,
från floden till världens ände.
Joh 12:12–15
Nästa dag, när de många som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem, tog
de palmkvistar och gick ut för att möta honom. Och
de ropade: “Hosianna! Välsignad är han som kommer i
Herrens namn, han som är Israels konung.” Jesus fick
tag i en åsna och satte sig på den, som det står skrivet:
“Frukta inte, dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en ungåsna.”
Ps 22:19
De delar mina plagg emellan sig, de kastar lott om
mina kläder.
Joh 19:23–24
Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder
och delade upp dem i fyra delar, en på varje soldat.
De tog också långskjortan, men den hade inga sömmar utan var vävd i ett enda stycke. De sade därför till
varandra: “Vi skär inte sönder den utan kastar lott om
vem som skall ha den.” Ty skriftordet skulle uppfyllas:
De delade upp mina kläder mellan sig och kastade lott
om min klädnad.
Sakarja 12:10
Men i Davids ätt och i Jerusalems invånare
skall jag ingjuta en anda av godhet och vilja till bön,
och de skall se upp till mig.
Den som de har genomborrat skall de sörja som
man sörjer sin ende son, de skall gråta bittert över
honom som man gråter över sin förstfödde.
Joh 19:17–18, 37
Han bar själv sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgota. Där korsfäste de honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i
mitten. […]Och på ett annat ställe heter det: De skall se
på honom som de har genomborrat.
Jona 2:1
Herren lät en stor fisk sluka Jona. I tre dagar och tre
nätter var Jona inne i fiskens buk.
Matt 12:38–40
Sedan sade några skriftlärda och fariseer till honom:
“Mästare, vi vill se dig göra ett tecken.” Han svarade:
“Detta onda och trolösa släkte kräver ett tecken, men
det skall inte få något annat tecken än Jona-tecknet.
Ty liksom profeten Jona var i den stora fiskens buk i
tre dagar och tre nätter skall Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter.
Luk 24:1–8
Men dagen efter sabbaten gick de i gryningen till graven med kryddorna som de hade gjort i ordning. De
fann att stenen var bortrullad från graven, och när de
gick in kunde de inte finna herren Jesu kropp. De visste
inte vad de skulle tro, men då stod där två män i skinande kläder framför dem. Kvinnorna blev förskräckta
och sänkte blicken mot marken, men männen sade till
dem: “Varför söker ni den levande här bland de döda?
Han är inte här, han har uppstått. Kom ihåg vad han
sade till er medan han ännu var i Galileen: att Människosonen måste överlämnas i syndiga människors
händer och korsfästas och uppstå på tredje dagen.”
Då kom de ihåg hans ord.
27
Elia – eldsprofeten
Elia är den första profeten vi behandlar i detalj. Han
har ingen egen bok i Bibeln, utan det står om hans liv och verksamhet i 1 och 2 Kungaboken.
Bibeltexter
om Elia
för tävlingens
första skede
Här finns fakta om Elia och den historiska kontexten samt förslag på uppgifter man kan göra i anslutning till texterna.
1 Kung 17:1–24
1 Kung 18:1–9,
16–39, 45
1 Kung 21
2 Kung 2:1–14
Den historiska kontexten
Elia som person
– Israels folk hade med först Mose och sedan Aron
i spetsen tågat ut ur Egypten, bort från slaveriet, in
till landet som Gud hade lovat dem.
– Där fanns redan folkstammar av olika slag som
dyrkade olika gudar.
– Israels folk erövrade landet och bosatte sig där.
– Nordriket hade på Elias tid (mitten av 800-talet
före Kristus) en kung som hette Achav (Ahab).
– Achavs pappa Omri hade också varit kung och
en ganska bra sådan på så sätt att han lyckades
skapa lite ordning och stabilitet i landet som annars
var ganska splittrat.
– Achav ville göra bra affärer med fenicierna och
därför gifte han sig med en fenicisk prinsessa som
hette Isebel.
– Isebel dyrkade guden Baal och hon försökte på
alla sätt göra baalsdyrkan till den officiella religionen i landet. – Profeterna förföljdes och jagades och baalsdyrkan spreds i landet.
– Namnet Elia betyder ”min Gud är Jahve”.
– Profeten Elia kom från Tisbe i Gilead.
– Han bar en grov dräkt av kamelhår och hade ett
läderbälte om midjan (jämför med Johannes Döparen).
– Elia räknas som en av de största profeterna trots
att han inte har någon “egen bok” i Bibeln.
– Elia dog aldrig utan togs upp till himmelen i en
vagn av eld.
Elia i Nya testamentet
– Elia har jämförts med Johannes Döparen i Nya
testamentet.
– Vissa trodde att Johannes Döparen VAR Elia.
Men så är nog inte fallet. Johannes Döparen var
SOM Elia.
– Johannes Döparen hade fått samma sorts andliga gåvor och kraft som Elia hade (Luk 1:17).
– I Matt 17 berättas om hur några lärjungar ser Jesus stå och samtala med Elia och Mose på Härlighetens berg. Då säger också Jesus att Elia har
kommit tillbaka men ingen kände igen honom. Lärjungarna förstod då att han talade om Johannes
Döparen (Matt 17:13).
– När Jesus på korset ropade “Eli, Eli, lema sabaktani” (Min Gud, min Gud, varför har du övergivit
mig) uppfattades det av vissa som att han ropade
på Elia.
– Allt detta visar på en allmänt utbredd förväntan
om att Elia skulle komma tillbaka.
Varför kom Elia?
– Judarna levde sida vid sida med folkslag som tillbad sina gudar, gjorde bilder av dem och offrade.
– Flera gånger började judarnas kungar, och därmed hela folket, dyrka andra gudar.
– Gud sände profeter för att tala folket tillrätta.
– Avfallet hade aldrig varit så stort och genomgripande som under Achavs regering.
– Elias uppgift var att berätta för kung Achav om
Guds vrede och straff för att han vänt Gud ryggen
samt att kämpa mot baalsprofeterna.
28
Förklaringar
halta på båda sidorna (FB) = inte veta vilket ben ni ska stå på (B 2000)
Tisbiten Elia (FB) = Elia, en man från
Tishbe (B 2000)
seamått (FB) = ungefär 12 liter
signetring (FB) = ring med ingraverat
mönster som man trycker in i sigillet
Baal (hebreiska: herre, ägare) = den främsta guden hos många västsemitiska folk,
fruktbarhetens och grödans gud. Till baalskulten hörde kultisk prostitution och människooffer.
säck och aska: se förklaringar till Jona (s. 35)
fasta: se förklaringar till Jona (s. 35)
Ashera = gudinna, hustru till kananeernas
huvudgud El
ta upp manteln = kan ses som symbol för
att Elisha tog över Elias uppgift
Instruktioner
Gå igenom händelserna enligt textavsnitten i Bibeln och välj uppgifter enligt förslagen
nedan (eller någonting annat). Kanske väljer ni något tema från Elia att göra den
kreativa uppgiften som blir klassens bidrag i tävlingen. Läs mer om detta på s. 3.
Alla skolor har inte tillgång till likadan utrustning och alla lärare har inte samma specialintressen eller kunskaper så ta dessa förslag för vad de är: alltså just förslag. Man kan göra det hur proffsigt som helst, men man
kan också låta fantasin flöda och satsa mera på innehållet än på layout. Man klarar sig utmärkt med papper,
kritor och sax men man kan också använda sig av datorer och digitalkameror.
Elia och torkan i landet (1 Kung 17:1–6)
Elia och änkan i Sarefat (1 Kung 17:7–24)
Man kan med fördel göra något där man använder båda händelserna, annars kan det vara lite svårt att få
något riktigt sammanhang.
Uppgifter
Gör en serie
Fotografera med digitalkamera. Använd er av t.ex. legogubbar som skådespelare. Skriv text till bilderna eller
använd ett redigeringsprogram på datorn och sätt in pratbubblor. Pratbubblorna kan också sättas in manuellt
efteråt, allt efter utrustning, intresse och kunskap.
Serie med levande människor
Gör en serie som det beskrivs ovan men använd er av levande människor. Man kan gärna vara utomhus och
inte bara på en scen i gymnastiksalen. Man kan också göra ett bildspel med bilderna man producerat.
Gör ett drama och spela in det med kamera.
Gör dramat i modern miljö.
Hur skulle det se ut?
Alla uppgifter kan man naturligtvis också göra i anslutning till senare texter.
29
Elia på Karmels berg (1 Kung 18)
Uppgift
Gör ett tärningsspel
Förslag till “stationer” där det händer något:
* Start: Elia ska framföra ett profetiskt budskap till kungen och ger sig ut för att söka efter honom.
* Elia träffar Obadja som blir rädd och inte vill säga var kungen finns. Stå över ett kast.
* Elia möter kungen och säger sitt budskap. Slå ett extra slag för att du utfört uppgiften.
* Elia måste vila innan sin stora uppgift. Stå över ett kast.
* Elia väntar på att baalsprofeterna ska få eld på sitt offerdjur. Stå över ett kast.
* Elia samlar ihop 12 stenar till altaret. Gå en omväg som är 12 rutor lång. (Rita in en sådan
omväg på spelplanen.)
* Elia skall fånga en ungtjur att offra på altaret. Du måste slå 5 eller 6 för att fånga tjuren och
först då får du fortsätta.
* Gud sänder sin eld och förbränner offret på Elias altare. Du får två extra slag.
* Elia jagar baalsprofeterna. Slå ett extra slag.
* Elia väntar på regnet på toppen av berget Karmel. Stå över ett kast.
* Elia springer före Achav till Jisreel. Slå ett extra slag.
* Mål: Elia är framme i Jisreel.
Man kan givetvis hitta på massor med ställen där det händer något. Gör spelpjäser av t.ex. cernitlera om ni
känner för det. Vad som händer på de olika stationerna kan man skriva ner på ett papper som följer med spelet. Då blir spelplanen inte så brokig och svår att tyda och man får rum med flera roliga bilder.
Ett alternativ är att göra ett tredimensionellt spel. Där kan man göra t.ex. berget Karmel, altaret, kungen, tjuren
o.s.v. som tredimensionella figurer.
Elia och Navots vingård (1 Kung 21)
Uppgifter
Gör ett “radioprogram”
Spela in det på t.ex. kassett eller cd. Ni kan t.ex. intervjua Elia, Achav, Isebel. Gör ett inslag med någon av de
personer som tvingades ljuga om Navot. Låt fantasin flöda.
Skriv en sång
Skriv en sång på temat.
Gör en musikvideo eller PowerPoint-presentation med sången.
30
Frågor att samtala kring
* Vilka i vår tid är det som har makt och pengar och som gör elaka saker
mot dem som är fattigare och har mindre makt?
*Vad gör VI som inte är så bra?
*Finns det något sådant, som vi gör, som Gud skulle kunna tänkas skicka en profet till oss för? En profet
som skulle tala om för oss att vi måste sluta upp med det...
Elias färd till himlen (2 Kung 2:1–14)
Uppgift
Gör ett tärningsspel
Exempel på “stationer” där det händer något:
* Start: Elia startar i Gilgal.
* Elia har glömt sin mantel och måste vända tillbaka till start.
* Elia kommer till Betel. Stå över ett slag för att prata med profeterna i Betel.
* Elia får lift med en kamelkaravan. Slå ett extraslag.
* Elia måste vila i skuggan. Du måste slå 4, 5 eller 6 för att få kraft att fortsätta.
* Elia kommer till Jeriko. Han blir bjuden på mat och får ny kraft. Slå ett extra slag.
* Elia blir överfallen av rövare. Gå tillbaka till Jeriko för att uppsöka läkare. Du får inte ett extra
slag.
* Elia kommer fram till Jordan. Ta av dig manteln och slå på vattnet med den. Du måste slå 1,
2 eller 3 för att vattnet ska dela på sig så du kommer över.
* Elia och Elisha har ett allvarligt samtal. Stå över ett kast.
* Mål: En eldvagn kommer ner från himlen och tar upp Elia.
Se också instruktionerna till motsvarande uppgift på s. 30.
31
Abetsblad: Bibelkuppen 2009
Lös korsordet med hjälp av ledtrådarna.
Obs! Om ni använder Bibel 2000 ska nr 7
ha sex bokstäver. Om ni använder Svenska
Folkbibeln ska nr 7 ha fem bokstäver.
Skriv ordets första bokstav i samma ruta som
uppgiftens nummer.
Lodrätt
1. Hette berget där Elia byggde ett altare.
4. Där bodde en änka.
5. Sådana djur gav mat åt Elia.
8. Blev det för att kungen tillbad en annan gud.
11. Så många stenar använde Elia för att bygga
altaret.
12. Han dödades för en vingårds skull.
13. Grävde Elia runt altaret.
15. Isebels gud.
Vågrätt
2. På denhär flodens strand for Elia upp till
himlen.
3. Vad fanns det i änkans kruka?
6. Elisha (Elisa) tog dethär klädesplagget som
Elia lämnat kvar.
7. Hette han som tog över efter Elia.
9. Han gömde profeter i två grottor.
10. Hällde Elia på altaret.
14. Hette drottningen som inte tyckte om Elia.
16. Elia slaktade och offrade ett sådant djur.
17. Vad fanns det i änkans krus?
32
33
– Elia använde kläder
av kamelhår och läder.
Det gjorde också Johanes Döparen som levde
mycket senare. Därför
trodde många att Johannes var Elia som
hade kommit tillbaka.
– Gud skickade
eld från himlen och
visade att han är
starkare än Baal.
Sedan började det
regna igen.
– Elia for till himlen i en
vagn av eld.
– Elia utmanade baalsprofeterna för att se
vem som var starkare: Gud eller Baal.
De byggde varsitt altare och bad om eld.
– Gud sände profeten Elia att varna folket. På grund av deras
olydnad blev det torka och hungersnöd i många år.
– Folket hade lämnat Gud och tillbad i stället Baal.
Elia – eldsprofeten
Elevernas kom ihåg-ruta
Jona – den olydiga profeten
Det här är berättelsen om profeten Jona. Nedan
finns bakgrundsfakta om Jona och hans bok i Bibeln. Sedan följer förslag på hur man kan arbeta
med de olika avsnitten i boken.
Hela Jonas
bok (4 kapitel)
ingår i stoffet
för tävlingens
skede 1.
Något av förslagen kanske inspirerar klassen till ett
praktiskt tävlingsbidrag i Bibelkuppen.
Profeten Jona
Innehåll i Jonas bok
– Namnet Jona betyder ”duva”.
– Son till Amittaj (Jona 1:1).
– Kom från Gat Hachefer i Sebulons stams område
i Israel (Nordriket) (2 Kung 14:25, Jos 19:10, 13).
– Profet i Nordriket under Jerobeam II:s regeringstid (2 Kung 14:23–25).
– Levde c. 800–750 f.Kr., samtida med profeten
Amos.
– Tillhörde enligt judisk tradition Elisas profetlärjungar.
– Gud talade till Jona och sade att han skulle resa
till Nineve och hålla en straffpredikan eftersom folket där gjorde så mycket ont (Jona 1:2).
– I stället för att lyda Gud gick Jona ombord på en
båt i Jafo och reste mot Tarshish.
– Orsaken till olydnaden erkänner Jona själv: Han
visste att Gud är god och ändå skulle förbarma sig
över nineviterna. (Jona 4:2)
– Gud förde Jona ner i djupen, men tog vara på
honom där.
– Gud kallade på Jona för andra gången och nu
lydde Jona.
– Jonas predikan fick positiva följder för staden: de
”utlyste en fasta [och] klädde sig i säcktyg”.
(Jona 3:5)
Jonas bok
– I motsats till andra profetböcker innehåller Jona
mycket historia och bara en profetia (Jona 3:4b).
– Hela boken består av 4 kapitel, totalt 48 verser.
– De flesta anser att Jonas bok skrevs av Jona
själv, nära efter själva händelserna, före Nordrikets
undergång år 722 f.Kr., ungefär år 760 f.Kr.
(På basis av Jona 3:3, där det står att ”Nineve var
en stor stad”, anser somliga att boken skrevs efter
den babyloniska fångenskapen, åtminstone efter
Nineves fall år 612 f.Kr.)
– Man har funderat över om Jonas bok beskriver
verkliga händelser eller om den är en liknelse. Boken har i alla fall uppfattats som en sann berättelse,
inte minst av Jesus själv (Matt 12:39–41, 16:4, Luk
11:29–30).
Jona i Nya testamentet
– Jona-boken innehåller ingen messiansk profetia i
ord. Men Jona själv är som en förebild till Jesus. Jesus talar själv om ”Jona tecken”. Jona var tre dagar
nere i havsdjupet och blev sedan till räddning för
folket i Nineve. Jesus var död i tre dagar och blev
till räddning för alla människor.
(Matt 12:39ff, 16:4, Luk 11:29ff)
– ”Jonas tecken” var en förutsägelse om Jesu uppståndelse.
– Nineviterna var villiga att omvända sig, i motsats
till Jesus åhörare.
34
Nineve
- Nordost om Israel.
- Huvudstad i det assyriska riket som krossade Israel år 722 f.Kr.
- Blomstringstid 900-600-talet f.Kr.
- Staden angreps av meder och babylonier
och föll år 612 f.Kr.
Tre dagsresor lång (SF)
- En dagsresa anger ofta hur långt det är
lämpligt att färdas på en dag. I så fall anges här antagligen hela det område som
bestod av Nineve och tre närliggande städer. Omkretsen till detta område tros vara
ungefär 100 km.
- Uttrycket kan också vara ett vanligt sätt
att uttrycka ett medelmåttigt avstånd (något mellan långt och kort).
Tarshish
- Staden låg på Spaniens östkust och var
den då kända världens västligaste utpost.
Jona reste alltså i totalt motsatt riktning till
vad Gud hade befallt.
Säck och aska
- På Bibelns tid klädde man sig i säcktyg
som ett tecken på sorg.
- Man kunde också sätta sig på marken
och strö aska eller jord över huvudet.
Jafo
- Hamnstad vid Medelhavet på Israels
västkust.
- Kallas i Nya testamentet Joppe och heter
idag Jaffa.
Fasta
- Fasta innebär att man avstår från mat
och dryck.
- Fasta hör ihop med botgöring, att man
gör bättring, ångrar sig och vill ändra på
sig.
Förklaringar
Kasta lott
- På denna tid var det vanligt att man genom att dra lott avgjorde t.ex. vem som var
skyldig till någonting. Man kunde använda
märkta pinnar eller stenar som sattes i en
skål eller i ett tygstycke.
Kurbitsträd (Bibel 2000) eller
Ricinbuske (Svenska Folkbibeln)
- Ordet har översatts på olika sätt genom
olika tider och på olika språk. Man vet inte
exakt vilken växt som avses i grundtexten,
men det torde åtminstone vara en snabbt
växande art med stora skuggande blad.
Tre dagar och tre nätter
- Uttrycket kan ibland avse en hel dag och
ibland delar av dagen före och efter. (Jfr
Matt 12:40.)
Skilja mellan höger och vänster
- Uttrycket avser antagligen att skilja mellan rätt och fel.
Uppgifter
Återberätta/läs för yngre elever
Eleverna övar sig på att återberätta eller läsa händelserna för
yngre elever. Detta kan göras t.ex. i par och kan göras med
alla texter som ingår i materialet.
Dockteaterföreställning
Planera och gör rekvisita för en dockteaterföreställning som visas för väneleverna eller för de lägre klasserna
eller på en föräldrakväll. Vid avsnittet för Jonas bön i fiskens buk kan statyerna (se s. 37) gestaltas framför
skärmen.
35
Uppgifter
Klassrumsdrama
Gå igenom/läs händelserna i Jona 1:1–16, 2:1–2, 2:11.
(Gud kallar Jona, Jona flyr ombord på ett skepp, det blir storm, alla ber utom Jona, Jona kastas i havet, slukas
av en fisk, ber till Gud och kastas upp på land igen.)
Gör klassen till ett skepp och hav. Man kan t.ex. använda pulpeter och stolar för att avgränsa skeppet och
havet.
Gå igenom vilka uppgifter man har på en segelbåt. Bestäm vem som har vilka uppgifter. Lastning, lägga
till, kasta ut, matlagning, diskning, styra, skepparen (kaptenen finns omnämnd i Jonas bok), hissa och bärga
segel, vaktlag…
Här är en sida som visar olika uppgifter på segelbåten: http://www.seglaibrasilien.com/payingcrew.htm.
Diskutera hurudan Jona var som person, ge honom egenskaper som är i samklang med texten i Jonas
bok.
Låt eleverna ha olika roller på skeppet, t.ex. enligt förslaget ovan. Rollen som Jona kan flera elever dela
på.
När man spelar igenom skeendena är det bra att frysa spelet emellanåt för att ställa eleverna frågor, t.ex.
Vad tänker Jona nu? Vad kunde Jona välja att göra i den här situationen? Varför tror du att Jona gjorde som
han gjorde? Samma frågor kan man också ställa besättningen. Målsättningen med klassrumsdramat är förutom att eleverna får uppleva händelserna även att de reflekterar över vad det är som händer, hur reagerar
besättningsmännen t.ex. när Jona har kastats överbord och stormen tystnar? Vad tänker de då? Om eleven
man tillfrågar inte kommer på något svar kan man be om hjälp av de andra i klassen. En i taget kan ställa sig
bakom den som inte kommer på något svar och föreslå sitt, som om den som föreslår skulle vara den andra
rollfiguren.
”Målet med klassrumsdrama är att varje barn ges möjlighet att bidraga med något. Viktiga punkter i hennes (Heathcotes) metodik är: att försätta eleverna i en ny medvetenhet, socialisering genom interaktion,
deltaga med kropp och själ, lita till eget omdöme, granska sina idéer kritiskt, medvetenhet om inverkan på
andra och reflektera över interaktionen.
Om de hamnar i svårigheter har de med fantasins hjälp möjligheter att klara sig bättre i den egna världen.
Metodiken skapar, enligt Heathcote, en öppenhet inför livet och får dem att förstå att de vet mer än vad de
själva tror samt använda egna erfarenheter och strukturera dem på olika händelser i dramaarbetet.”
(Öfverström, Christel: Upplevelse, inlevelse och reflektion – drama som en aktiv metod i lärandet, Linköping, 2006, s. 65–66)
36
Uppgifter
Statyer
Samtala kring vilka olika känslor som kommer fram hos Jona när han är i fiskens buk (Jona 2:3–10). Eleverna
delas in i grupper (3–5 pers./grupp) och ska tillsammans göra en staty som beskriver någon av alla dessa
känslor. Grupperna förevisar statyerna för varandra. De hålls frysta i 5–10 sekunder. De övriga eleverna gissar vilken känsla gruppen vill förmedla.
Om ni vill skicka in denna uppgift kan ni t.ex. fota statyerna och skriva texter till.
Rita en serie till hela berättelsen
Alt 1: Berättelsens innehåll delas upp så att det blir lika många avsnitt som antalet elever i klassen. Var och
en ritar enskilt en bild.
Alt 2: Berättelsens innehåll delas upp i 4 delar: A, B, C, D.
Eleverna delas upp i lika många grupper. Om klassen består av 20 elever blir det 5 elever i varje grupp. Varje
grupp studerar sitt avsnitt och samtalar kring hur man kunde göra en serie av det. Var och en i gruppen gör
en egen serie (med valfritt antal bilder) som täcker hela avsnittet.
Sedan grupperas eleverna om så att det i de nya grupperna (i exemplet ovan 5 grupper) finns en representant
för varje avsnitt. Eleverna lägger ihop sina serieavsnitt och berättar för varandra.
Denna metod kan användas också utan att man ritar serier. Eleverna bekantar sig tillsammans med ett avsnitt
och efter omgrupperingen berättar de för de andra. På det sättet blir alla experter på ett kortare avsnitt men
får av de andra i den nya gruppen höra hela händelseförloppet.
Teman i Jonas bok att samtala kring
* I berättelsen om Jona fick olydnaden följder för många människor.
- Vilka då? (Jona själv, de andra sjömännen som också försattes i livsfara,
nineviterna som inte fick höra varningsordet och därför också riskerade
att utsättas för Guds straff)
- Vem har du varit olydig mot?
- Vad har det lett till?
- Hur känner man sig när man har varit olydig?
- Vad är det som känns?
* Jona gjorde ändå till slut som Gud befallde, även om han inte ville det.
- Har du någon gång vetat vad du borde göra, men inte gjort det?
- Hur känns det då?
- Hur känns det när man ändå gjort något bra, även om man egentligen inte ville?
* Gud är också hedningarnas Gud. Han är inte Gud bara för judarna, det utvalda folket (Abrahams efterkommande). I Jonas bok hittar vi det som ibland har kallats ”GT:s skönaste ord om människovärdet” (Jona
4:11).
- Alla människor är lika mycket värda. Hur kan vi visa det i vårt liv?
- Hur visar vårt sätt att tilltala människor vad vi tycker om dem?
- Finns det något som alla har rätt till oberoende av vem och hurudan man är? (Rätt att få finnas, att ha
sina saker i fred etc.)
* Gud är allsmäktig. Allt tillhör Gud. Han har makt också över naturen och naturkrafterna. Gud har makt och
styr det som sker i naturen. Fem ställen i Jonas bok talar om detta: stormen, fisken, busken, maskarna,
vinden.
- Vad har människorna gjort för att förstöra naturen?
- På vilket sätt kan vi ta vårt ansvar för naturen och vara Guds medhjälpare?
37
Uppgifter
Skriv berättelsen om Jona i nutidsform
Här nedan finns några frågor att fundera kring inför en friskrivning kring Jona i nutidsform. Om ni vill skicka in
denna uppgift kan ni t.ex. göra den som processkrivning, illustrera och göra en novellsamling.
På Jonas tid talade Gud till honom och sa att han skulle resa till Nineve.
Nu tänker vi oss att Jona bor i Finland.
– Vilka ställen kunde vara Nineve och Tarshish i förhållande till Finland?
– Vilka färdmedelsalternativ står till buds idag?
– Hur bestämmer sig Jona att låta bli att lyda?
– Vilka blir svårigheterna på den första resan?
– Vad händer efter resan?
– Vad gör de övriga resenärerna förskräckta?
– Hur kommer Jona till stället dit Gud ville att han skulle komma?
– Hur visar de nutida ”nineviterna” sin ånger?
– Vart går Jona för att betrakta det som händer?
– Vad motsvarar busken som växer upp och vissnar?
Dikt eller drama om Jonas och Guds diskussion
När Gud såg vad de gjorde, att de upphörde med sin ondska, avstod han från det onda han hotat dem med;
han lät det inte ske. (Jona 3:10)
Skriv en dikt om Jonas besvikna utbrott mot Herren Gud och om deras diskussion. Alternativt kan man göra
rollspel om detta i par.
38
– Gud tillrättavisade honom och sa: ”Skulle då inte jag bekymra mig om
Nineve, den stora staden, där det bor över 120 000 människor?”
– Jona tyckte inte om det han
såg utan blev själv sur på Gud.
– I Nineve blev människorna ledsna
när Jona sa att de hade syndat och
att Gud skulle förstöra staden.
De visade sin ånger genom att
klä sig i säck och aska.
– I fiskens mage bad Jona Gud
om förlåtelse för att han varit
olydig. Han fick en ny chans
att gå till Nineve då fisken
slungade upp Jona på torra
land.
– Jona blev slukad av en stor fisk.
Han tillbringade tre dagar och tre
nätter i fiskens buk. I Nya testamentet
står det att Jonas tecken visar på
att Jesus skulle vara i graven i tre
dagar och tre nätter och sedan
uppstå.
– Under båtfärden utbröt en våldsam storm.
Jona tog skulden på sig och han kastades
i sjön på egen begäran.
Då stillades stormen.
– Gud sa till Jona att gå till Nineve och
predika, men i stället för att lyda Gud
tog Jona båten i motsatt riktning.
Jona – den olydiga profeten
Elevernas kom ihåg-ruta
Jeremia – den gråtande profeten
Det här är berättelsen om profeten Jeremia.
En del av berättelsen är skriven som dagbok,
en del som intervju och en del får man läsa
direkt ur Bibeln.
Läs gärna texterna högt.
Några elever kan öva lite på texterna och klä
ut sig och vara berättare när man inleder varje
avsnitt. Det finns flera uppgifter längre fram i
berättelsen, som andra elever kan få förbereda.
Bibeltexter
ur Jeremia
för tävlingens
finalskede
Jer 1:4–16
Jer 7:1–10
Jer 18:1–10
Jer 30:1–3
Jer 33:14–16
Jer 36:1–7
Berättarna är:
- kung Josia åtta år
- kung Josia 16 år
- profetissan Hulda
- reportern och profeten Jeremia
- ev. en person som läser Jeremias
syn ur Bibeln, Jer 1:11–16
- reportern
- sekreteraren Baruk
Mellan textavsnitten finns förslag till uppgifter
som anknyter till textens innehåll.
Något av förslagen kanske
inspirerar klassen till ett
praktiskt tävlingsbidrag i
Bibelkuppen.
- Tvingades följa med till Egypten och fortsatte sin
profetgärning där utan framgång.
- Kallas ”tårarnas profet”. Har troligen också skrivit
Klagovisorna, en bok i GT som innehåller klagovisor över Jerusalem som Babylon har förstört. Ibland
använder vi ordet ”jeremiader” om långa klagande
utläggningar.
Profeten Jeremia
- Föddes i en prästfamilj i Juda. Hans pappa hette
Hilkia. Jeremia fick instruktioner av Gud att aldrig
gifta sig.
- Utvaldes av Gud redan i mammans mage och fick
sin kallelse till profet när han var mycket ung. Ifrågasatte att han skulle klara av uppdraget, men Gud
sade att han skulle ge honom de rätta orden.
- Verkade ungefär 50 år under fem kungars regeringstid.
- Är ett typiskt exempel på en profet som kämpade
med sina känslor av motstånd och inre kamp.
- Förkunnade under en tid när det assyriska riket
höll på att falla sönder och Babylonien växte sig
starkare.
- Vädjade till folket att vända tillbaka till Gud, annars
skulle landet invaderas av fienderna.
- Uppmanade slutligen folket att ge upp inför Babel
och kallades därmed landsförrädare.
- Fick höra mycket kritik för sitt budskap, utsattes
för dödshot och kastades i en brunn för att dö.
- Fördes i landsflykt, men fick senare återvända.
Jeremias bok
- Den längsta boken i Bibeln i det avseendet att den
innehåller flest ord.
- Skrevs 627–580 f.Kr.
- Skrevs ner med hjälp av sekreteraren Baruk.
- Vid ett tillfälle blev kungen så arg på Jeremia och
hans profetior att han skar sönder bokrullen och
brände upp den. Men Jeremia bara dikterade en
gång till och Baruk skrev ner samma ord samt en
mängd nya budskap.
- Jeremias bok innehåller både historia, profetior,
liknelser och poesi.
- Nyckeltema: Krukmakaren – Gud formar sitt folk.
- Förkunnade om ett nytt sinne, reformationen måste ske i det inre, en verklig omvändelse, i hjärtat.
39
Uppgift
Tideräkning
Läs om hur man förklarade vem Jeremia var och när han var verksam i Jer 1:1–3. Det var innan man började
räkna tiden utgående från Jesu födelse.
1. Bestäm tiden för en händelse i skolan på samma sätt som Jeremias tid bestäms i Bibeln. (”Det hände när
Britt var rektor för tredje året. Hon var dotter till ... Då fick vi besök av Hans, som var son till ... och kom från
... där Leo var stadsdirektör ...”)
2. Berätta om en historisk händelse i vårt land. Bestäm tidpunkten genom att berätta vem som var kung/president och vilka förfäderna var.
Kung Josia
En av de kungar som regerade under Jeremias tid var Josia.
Han var en av de få kungar som ville följa Guds lag.
Kung Josia åtta år berättar
Hej!
Jag heter Josia. Jag blev kung redan när jag var åtta år. Mitt rike heter Sydriket eller Juda. Huvudstaden heter Jerusalem. Där finns ett stort tempel. De
flesta av mitt folk dyrkar guden Baal. Det gjorde de redan när min farfar vad
kung. I templet lät han bygga altaren till flera olika gudar och han sysslade
med svartkonst.
Vid stora högtider offrar de mänskor, sina egna barn. Jag tycker det är
hemskt!
Men jag har hört att templet i Jerusalem byggdes åt en enda Gud, en som
inte ville ha mänskooffer.
Kung Josia sexton år berättar
Hej!
Det är jag, Josia, kung över Juda. Nu har jag fyllt 16 och regerat i
åtta år. Jag har fått reda på mycket mera om den Gud som mitt folk
trodde på när de byggde templet.
För länge sedan räddade han mitt folk ur slaveri och förde dem hit
och gav dem ett hemland.
Honom har jag själv börjat tro på. Det sägs att han gav folket en
lag som de skulle följa, men texten har blivit borttappad. Ingen vet
var den finns. Jag undrar vad som stod i lagen. Jag skulle gärna
vilja följa Guds lag.
Jag tänker renovera templet och ta bort de altaren som min farfar
lät bygga åt andra gudar.
Jag vill att mitt folk ska hålla sig till den Gud som räddade dem ur
slaveriet.
40
Profetissan Hulda berättar
Hej!
Jag heter Hulda. Jag är en profetissa, en kvinnlig profet. I dag fick jag besök
av kung Josias män. De håller på att renovera templet. I dag hade de gjort ett
fynd. De hade hittat bokrullen med lagen som länge har varit borttappad. När
de läste upp texten för kung Josia blev han förtvivlad. Han förstod att folket hade brutit mot lagen på många sätt.
Jag visste att de skulle komma till mig. Gud hade sagt till mig vad jag
skulle svara dem. Men det var inte roligt att berätta vad han hade
sagt: ”Landet ska råka ut för olycka, för att folket har vänt sig bort från
sin egen Gud. Men kung Josia, som har gjort det rätta och ångrat det
orätta, ska inte behöva vara med om den dagen.” (2 Krön 34:22–28)
Uppgift
Drama: Bokrullen med lagen hittas
Många i Israels folk följde inte Guds bud under Jesajas tid. Bokrullen med lagtexten hade länge varit försvunnen. Kanske hade folkets ledare inte brytt sig om att leta efter lagen heller. Men när kung Josia lät renovera
templet hittade man plötsligt bokrullen i templet.
I texten i 2 Krön 34:8–21 verkar det som om inte bara kungen var mån om att få templet i skick. Alla som arbetade med renoveringen gjorde sitt bästa. Ofta är ett stort arbete beroende av att många mänskor samarbetar
och alla tar ansvar för sin uppgift.
Händelsen som ledde till att lagen hittades är en lång kedja av personer som arbetar för att templet ska bli
klart. Bygg upp händelsekedjan som ett drama. Nedan finns några idéer.
Kungen skickar Shafan, Maaseja och Joach till templet med silver som folket har gett för att betala renoveringen. Arbetet är redan i full gång och alla arbetar mycket noggrant och flitigt. Timmermän och snickare
bygger av trä. Andra byggnadsarbetare bygger av sten. Bärare kommer med allt material som behövs.
Förmän övervakar arbetet.
Shafan, Maaseja och Joach ger silvret till förmännen. ”Kungen har skickat det här silvret, som folket har samlat ihop för tempelrenoveringen.” Förmännen ger silvret vidare till arbetarna. ”Här får ni silver att köpa mera
virke och byggnadssten för. Allt folket har hjälpts åt att samla in det och kungen har skickat sina sändebud hit
med det.”
Byggnadsarbetarna låter prästen Hilkia förvara silvret åt dem.
Några arbetare kommer för att hämta silver att köpa material för.
Hilkia hittar till sin förvåning också en bokrulle där han förvarar silvret.
”Vad är det här för en bokrulle? Den har jag inte sett förr.” Han öppnar bokrullen och läser. ”Jag är Herren din
Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret. Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.... Men ... det
här är ju lagen! Det här är bokrullen som har varit försvunnen! Jag måste genast meddela kungen.”
Hilkia skyndar sig med bokrullen till Shafan, som för den till kungen och läser upp den. Kungen blir mer och
mer förskräckt för varje bud han hör, för han förstår att folket har brutit mot alla buden. Han skickar prästen
Hilkia för att ta reda på om det finns något hopp för Israels folk.
Uppgifter i anslutning till innehållet i budorden finns på webbadressen www.evl.fi/svenska/skola.
41
Profeterna såg syner (Jer 1:4–16)
Många av profeterna fick sina budskap i form av syner och bilder. Här följer ett exempel på två av Jeremias
syner. På nästa sida finns förslag på hur man kan arbeta vidare med symboler.
1:a intervjun med profeten Jeremia (Jer 1:4–9)
Personer: reportern, Jeremia, ev. textläsare
Reportern: Hur vet du att du är en
profet, Jeremia?
Jeremia: Jag hör Gud tala till mig.
Han skickar mig med bud till folk.
Reportern: Då får du träffa många
mänskor?
Jeremia: Ja, fler än jag skulle vilja.
Jag har talat med kungen och med
prästerna, med falska profeter och
med vanligt folk, i templet, i palatset
och ute i portarna.
Reportern: Vad har du fått profetera
om då?
Jeremia: Det är bara olyckor och
elände. Ingen blir glad när de ser
mig.
Reportern: Varför måste du komma
med så dåliga nyheter?
Jeremia: Mänskorna vill inte sluta att
göra illa. De bara fortsätter, vad jag
än hotar dem med. Jag blir så ledsen
så jag gråter.
Reportern: Vad gör de då?
Jeremia: De dyrkar guden Baal. Redan för 200 år sedan visade profeten Elia att Baal är oduglig,
att den Gud som räddade oss ur slaveriet är den enda som kan hjälpa. Då trodde folk. Men nu
har de visst glömt allting igen. De tänder eldar på taken och bränner sina barn på bål för att glädja
Baal.
Reportern: Vad har du fått veta om framtiden?
Jeremia: Jag har sett en syn...
Läs Jeremias syn i Jer 1:11–16.
Reportern: Får du aldrig några goda nyheter att berätta?
Jeremia: Det är sällan, men det händer. Vi har en bra kung nu, Josia. Han håller på att renovera
templet och han försöker få folket att sluta dyrka Baal. Men vi har haft dåliga kungar före Josia
och vi kommer att få dåliga kungar igen efter honom.
Men jag har fått profetera om en man av kung Davids släkt som ska komma i framtiden. Han ska
göra det rätta och han ska rädda folket. (Jer 33:15)
42
Uppgifter
Arbeta med symboler
Jeremia såg i en syn ett mandelträd och en kokande gryta. Men egentligen var de symboler som
betydde något annat (mandelträdet: Guds ord ska bära frukt, det blir som han sagt, grytan: landet
ska intas av fiender från norr). Nu för tiden använder vi också symboler. Känner du igen de här?
1. Hitta på tecken. Eleverna arbetar i par. Den ena får lapp A och den andra får lapp B. Turvis hittar
de på tecken att visa varandra och den andra gissar vad tecknena betyder.
Stopp, kom inte hit!
Tyst!
A
Kom fort, skynda!
Tala högre!
Tack!
Åk inte barfota i rulltrappan!
Hitta på fler tecken själv!
Hitta på fler tecken själv!
B
2. Tolka symboler. Förklara först hur symbolen ser ut. Kommer eleverna på vad den betyder? Visa
sedan bilden.
Vad betyder dessa symboler?
- brandsläckare
- kasta skräp här
- toalett
- skyddsväg
- hiss
- rulltrappa
- (nöd)utgång
- frätande ämne
- gift
- återvinning
43
Hos krukmakaren (Jer 18:1–10)
En gång, när Gud ville berätta något för Jeremia, skickade han profeten till krukmakaren.
Vad ville Gud lära Jeremia hos krukmakaren?
Uppgift
Dockteater: krukan och lampan
Gör samtalet mellan krukan och lampan som dockteater. En kruka, en lampa och en potta av kartong kan vara
”dockor”. Förslag till repliker finns i rutan här nedan.
Diskutera efteråt:
- Vad är viktigt för krukan?
- Vad vill lampan göra?
- Vilken inställning har krukan till krukmakaren?
- Krukmakaren gör om om krukan till ett annat kärl. Vilket?
- Vad skulle lampan vilja göra om den var en mänska?
- Vad skulle krukan vilja göra om den var en mänska?
Pröva att arbeta
med lera som en
krukmakare.
Hos krukmakaren
Personer:
krukan
lampan
krukmakaren
(vanlig mänska som syns bara delvis)
Krukan: Så här ska en kruka se ut! Lagom hög och lagom vid.
Lampan: Ja, krukmakaren är verkligen skicklig.
Krukan: Krukmakaren? Honom har jag aldrig hört talas om. Jag blev till på en drejskiva. En fantastisk teknisk uppfinning! Jag bara växte upp medan den snurrade.
Lampan: Men du kommer väl ihåg hans händer som formade dig?
Krukan: Vad är du för något? Du ser nästan ut som en sko.
Lampan: Jag är en lampa. Man häller i olja och sätter i en veke. Så tänder man på.
Krukan: Så du ska synas bra då?
Lampan: Så alla i huset ser att arbeta och läsa och så att de ser varandra. Du får kanske vara
med och hämta vatten eller så får du förvara den fina olivoljan eller söta dadlar.
Krukan: Jag hoppas att jag får stå mitt på bordet så alla ser min vackra form.
Lampan: Nu kommer krukmakaren.
Krukan: Han ser då inget vidare ut. Se så leriga händer han har.
Krukmakaren: Jaha, lampan är snart torr. Men den där krukan blev inte så bra. Jag gör om den
till något annat.
44
Offer eller barmhärtighet (Jer 7:1–10)
I texten Jer 7:1–10 får Jeremia i uppdrag av Gud att ställa sig i tempelporten
och uppmana mänskorna att ändra sina liv.
2:a intervjun med profeten Jeremia
Personer: reportern, Jeremia
Reportern: Hur har du det, Jeremia? Du ser bedrövad ut.
Jeremia: Mera dåliga nyheter. Jag står inte ut! Men jag kan inte låta bli att berätta det som Gud
säger till mig.
Reportern: Jag hörde att du har blivit mordhotad.
Jeremia: Ja, med Gud skyddar mitt liv. I går blev jag tillfångatagen av en präst i templet. Han lät
piska mig och satte mig i stocken över natten.
Reportern: Vad hade du profeterat som fick honom så ursinnig?
Jeremia: Jag talade det som Gud hade sagt till mig både i palatset och i templet: ”Ta inte livet av
oskyldiga. Förtryck inte hjälplösa mänskor, invandrare, änkor och föräldralösa.” (Jer 22:3)
Reportern: Gör de sådant?
Jeremia: Ja, de missbrukar sin makt. Till och med prästerna och profeterna. De lurar folk. De
säger: ”Gud har ingen skillnad hur ni lever bara ni offrar till honom emellanåt.” Det är ju precis
tvärtom. Gud är inte intresserad av deras offer, så länge de gör illa. (Jer 7:22-23 )
Uppgift
Offer eller barmhärtighet
Dramatisera scenen när mänskor kommer till templet för att offra och möter Jeremia i porten. Starta med
replikerna här nedan och bygg ut diskussionen i tempelporten.
- Vad ska ni i templet att göra?
- Vi ska offra till Herren.
- Det är ingen idé att ni kommer hit. Han vill inte ha era offer.
- Va? Man ska ju offra så att Gud hålls på gott humör och låter allt gå bra för en!
- Gud blir inte glad av offer om ni gör illa mot andra mänskor.
- Men jag sköter bra om min familj.
- Hur var det med den där invandraren som sökte arbete hos dig, fick han arbete?
- Nej, inte vill jag anställa sådana.
- Herren kallar det för barmhärtighet att ta hand om svaga.
Läs Jer 7:1-10 och ställ frågor till texten.
- Vad gjorde folk som Gud inte tålde?
- Vad skulle Jeremia säga i dag?
- Vad betyder orden: förtrycka, invandrare, faderlös, änka, låta oskyldigt blod flyta, dräpa, begå äktenskapsbrott, svära falskt?
- Vad lovar Gud om mänskorna slutar göra illa? (Jer 7:7)
45
Sekreteraren Baruk (Jer 36:1–7)
Jeremia hade en sekreterare som hette Baruk. I Jer 36 berättar Baruk om händelsen nedan.
Låt några elever förbereda och spela upp intervjuerna med Baruk för klassen.
På s. 47 finns uppgifter som handlar om just det slavsystem som Jeremia vänder sig emot.
1:a intervjun med Baruk
Personer: reportern, Baruk
Reportern: Du är Baruk, Jeremias sekreterare?
Baruk: Det stämmer. Jag skriver ner de ord som han får från Herren.
Reportern: Vi har fått en ny kung. Vad tycker ni om honom?
Baruk: Jojakim är ingen bra kung (Jer 22:13, 17). Jeremia kunde inte gå själv till templet med
den senaste profetian. Då skulle han ha blivit tillfångatagen. Han dikterade för mig och jag läste
upp texten i templet. Kungens stormän var där. När de hörde profetian sa de att Jeremia och jag
måste gömma oss. Kung Jojakim fick tag i bokrullen och brände upp den.
Reportern: Vad dumt! Som om en profetia skulle försvinna för att man bränner upp den!
Baruk: Jag skrev ner texten på nytt så den finns kvar. Där står att kungen av Babylon ska komma
och ödelägga vårt land.
Reportern: Så det ska bli krig?
Baruk: Ja, Jerusalem kommer att bli belägrat och folket i staden kommer att svälta.
Reportern: Har Jeremia fått något glatt budskap på sistone?
Baruk: Ja, otroligt nog. Någon gång i framtiden ska Gud göra ett nytt förbund med sitt folk. Då
ska de alla vilja hålla sig till honom. (Jer 31:31ff)
2:a intervjun med Baruk
Personer: reportern, Baruk
Reportern: Jag hörde att Jeremia är i fängelse.
Baruk: Först var det riktigt illa med honom. Han fick nästan
ingen mat och de lät mig inte hämta något åt honom. Sedan stängde de in
honom i en tom brunn och där fick han ingen mat alls. Men kungen behövde hans råd och då
hissade de upp honom igen. Nu hålls han på vaktgården och får en kaka bröd om dagen.
Reportern: Var det den nya kungen Sidkia som behövde råd?
Baruk: Både han och den förra. Men ingen av dem vill rätta sig efter profetiorna.
Reportern: Vad vill Gud att de ska rätta till?
Baruk: De hade gjort ett avtal att inte hålla slavar av sitt eget folk. Om någon sålde sig själv som
slav för att betala en skuld, så skulle han bli frigiven efter sex år. (Jer 34:8-17)
Reportern: Nå, frigav de inte alla inhemska slavar i Jerusalem nyligen?
Baruk: Jo, det gjorde de.
Reportern: Men då gjorde de väl rätt?
Baruk: Men sedan tvingade de sina frigivna att bli slavar igen, helt emot avtalet.
Reportern: Vad fräckt! Jag förstår att Jeremia predikade straff över dem.
Baruk: Det gjorde han och snart blir vi krigsfångar i Babylon. Men han hade också en god nyhet:
Gud ska ännu en gång föra oss tillbaka till vårt land. Men det blir först om 70 år.
(Profetian om att folket ska få komma hem igen står i Jer 30:1–3.)
46
Uppgifter
1. Slavar
(Den här uppgiften har vissa likheter med storyline.)
Utländska slavar var vanligen krigsfångar eller barn till krigsfångar. Men det fanns också judar som var slavar
i sitt eget land.
Hur kunde någon sälja sig själv som slav? Lär känna två slavar: Rebecka och Ruben. Två elever förbereder
sig att föreställa Rebecka och Ruben. De läser in sig på sin bakgrund (som de andra inte känner till) och svarar på frågor som klasskamraterna ställer om dem och deras liv.
Rebecka är 20 år och ensam mor till Benjamin som är fem år. Hon var föräldralös och
arbetade som tjänsteflicka på ett värdshus
när hon fick sin son. När han var riktigt liten kunde hon inte arbeta. Men inte heller
när hon hade arbete räckte lönen för både
henne och barnet att leva på. Rebecka ville
behålla sin son. Därför sålde hon sig själv
som slav till sin arbetsgivare. Hon fick en
summa pengar, men hon hade sålt sin frihet. Benjamin blev ett slavbarn. Han måste
hjälpa till med arbetet så mycket han kan.
Men han får tillräckligt med mat och han får
vara hos sin mamma. När Benjamin fyller
sju år ska han och mamma bli frigivna. Den
dagen väntar de på. På kvällarna drömmer
de och fantiserar tillsammans om hur roligt
det ska bli.
Ruben är jordbrukare. Han har familj; hustrun Lea och två flickor och en pojke som
ännu är liten. Ruben är så glad åt sin familj.
Han tänker ofta på att hans son snart är tillräckligt stor att arbeta tillsammans med honom. Flickorna hjälper redan sin mamma.
Rubens odlingsmark är inte så bra. Åkern
är stenig och torr. För några år sedan torkade hela skörden bort. Ruben hade inte ens
några frön att så när det kom regn igen. Ruben ville köpa frön, men utsädet var väldigt
dyrt det året. Torkan hade förstört mångas
skörd och man måste hämta säd från utlandet både till mat och utsäde.
Ruben grubblade på hur han skulle få ihop
så mycket pengar att det räckte till säd att
äta och att så. Säden kostade lika mycket
som en bra slav ...
2. Två år senare
Ta roller i samhället, bilda grupper och diskutera vad det kommer att leda till när de inhemska slavarna ska
friges. Hur tänker du om du är slavägare, utländsk slav, slavbarn?
1. Den stora dagen närmar sig. Alla hebreiska slavar ska friges. Vad säger de till varandra? Vad planerar
de och hoppas? Hur förbereder familjen att pappa ska komma hem som en fri man? Vad tycker slavägarna
om att bli av med gratis arbetskraft? Sammankalla ett möte för att planera deras motdrag. Alla får varsin roll:
Värdshusvärden och hans fru och godsherren och hans fru (slavägare), arbetskamrater och gäster på värdshuset, barnen, grannfamiljen, utländska slavar som inte ska bli fria. Diskutera eller skriv.
2. Rita eller dramatisera första dagen som fri. (Jfr Folk och rövare i Kamomilla stad. Rövarna som har suttit i
fängelse blir fria efter att ha släckt en eldsvåda.)
3. Nästa dag kommer bud från slavägarna: ”Slavägarnas gemensamma organisation har beslutat att alla frigivna slavar ska inställa sig hos sina ägare i kväll och återgå till slavarbetet i morgon bitti! De som inte kommer
frivilligt ska fångas in av kungens vakter och hängas!”
4. Slavarna diskuterar situationen, men måste lyda ordern om de vill överleva.
47
Jeremias budskap (Jer 30:1–3, 33:14–16)
Uppgifter
Jeremia rasar mot
slavägarna (Jer 34)
Jeremias budskap var många
gånger hårt, som till exempel
när han höll ett strängt tal till
slavägarna i Jer 34:13-17, 21-22.
Läs Jeremias tal och skriv ett eget tal.
Den gråtande profetens glada budskap (Jer 30:1–3, 33:14–16)
Trots att Jeremia ofta måste komma med dåliga nyheter var inte alla hans profetior ledsamma. Vilka goda
nyheter fick Jeremia profetera om? Läs Jer 30:1-3 och 33:14-16.
(Folket skulle få återvända ur fångenskapen. Gud skulle sluta ett nytt förbund med sitt folk. Messias skulle
komma.)
48
– Av honom har vi fått
uttrycket ”jeremiader”
för långa klagande
haranger.
– Han skulle följa
med Israels folk
till Babel som
krigsfånge,
men tvingades
i stället fly till Egypten.
– Han måste framföra
många hårda budskap.
– Han blev skickad av
Gud för att se hur
krukmakaren arbetade.
– Jeremia blev profet
redan som tonåring.
Jeremia – den gråtande profeten
Elevernas kom ihåg-ruta
Arbetsblad: Bibelkuppen 2009
Repetera händelserna kring Jeremia genom
att skriva bildtexter till bilderna.
1. ________________________
__________________________
2.
__________________________
2. _________________________________________
___________________________________________
3. _________________________________________
___________________________________________
4. _______________________________
4.
_________________________________
_________________________________
5. _________________________________________
___________________________________________
7.
6. _______________________________
_________________________________
_________________________________
7. _________________________________________
___________________________________________
Illustrationer: Simon Jern
49
PowerPoint-presentation
Bild och text
- Öppna PowerPoint.
- Bestäm hur din första sida ska se ut.
- Klicka på en ruta som ser ut så, OK.
- Spara som: Ge presentationen ett namn.
- Klicka en gång på bildens plats.
- Välj Infoga > Bildobjekt > Från fil.
- Sök fram bildfilen > dubbelklicka på den.
- Dra i bilden så den blir lagom stor.
- Skriv rubrik och text.
- Spara.
Visning
- Bestäm vad som ska finnas färdigt på sidan när den öppnas och vad som ska komma in senare.
- Bestäm om sidan ska ha en bakgrundsfärg:
Klicka på Format > Bakgrund > ner-pilen > Fler färger eller Fyllningseffekter.
Välj färg eller mönster, OK > Använd.
- Markera den bild eller text som ska komma in först.
- Klicka på Bildspel > Anpassa animering.
- Kryssa för texten eller bilden i rutan uppe till vänster.
- Klicka på ner-pilen i rutan nere till vänster.
Välj en effekt, eller ingen effekt.
- Klicka på ner-pilen till höger om det går.
Välj från vilket håll bilden eller texten ska komma in.
- Förhandsgranska (uppe till höger). OK.
- Gör lika med varje sak som ska komma in.
- Om två saker ska komma in efter varandra, välj 2:a styckenivån nere till höger.
- (Tre efter varandra > 3:e styckenivån. Alla in på en gång > 1:a styckenivån).
- Spara.
Ljud
- Spela in ljudet med ljudinspelaren och spara det i samma mapp som presentationen.
- Öppna presentationen.
- Klicka på Infoga > Film- och ljudklipp > Ljud från fil.
- Dubbelklicka på ljudfilen.
- Svara Ja eller Nej på frågan om ljudet ska spelas upp direkt sidan öppnas.
- Spara.
Spela upp
- Välj Bildspel > Visa bildspel (eller lilla filmduken nere till vänster).
- Avsluta bildspelet: Håll kursorn nere till vänster. Klicka på triangeln > Avsluta bildspel.
Flera sidor
- Infoga > Ny bild.
- Gör lika som med förra sidan.
- Välj hur sidorna ska öppnas:
Bildspel > Bildövergång.
Klicka på ner-pilen.
Välj hur sidan ska öppnas > Använd.
Om alla sidorna ska öppnas på samma sätt, välj Använd för alla.
Spara.
50
51
Hur ska sidorna visas?
– Klicka på första sidan.
– Klicka på Bildskärmspresentation > Bildväxling.
– Välj i rutan till höger hur sidan ska växlas. (Svep uppåt, Svep åt
höger ...)
– Välj också hastighet.
– Klicka på ’Använd i alla bilder’ om de ska växla på samma sätt.
– Klicka på ’Spela upp’ för att pröva bildspelet.
Färg
Ge sidorna färg.
1. Hela sidan får bakgrundsfärg: Format > Sida > Bakgrund. Välj färg. OK
Programmet frågar om alla sidor ska ha samma bakgrund.
2. En ruta får bakgrundsfärg: Markera en ruta på sidan. Välj Format > Yta
> Färg > OK.
Ny sida
– Klicka på Infoga > Bild.
– Fortsätt som med första sidan.
Man klickar på rutorna till vänster för att bläddra mellan sidorna.
Man kan se alla sidor på en gång och flytta om dem: Klicka på fliken Bildsortering i övre kanten på presentationen.
– Öppna OpenOffice > Presentation (eller Arkiv > Nytt > Presentation om
OpenOffice redan är öppet).
– Klicka på Nästa > Nästa.
– Välj Effekt och Hastighet > Färdigställ.
– Välj en modell (bland Layouter till höger) för första sidan.
– Spara som (med namn).
– Skriv rubrik.
– Infoga bild: Dubbelklicka på bildrutan. Bläddra fram en bild. Dubbelklicka
på den.
Presentation i OpenOffice
Blev sidan bra?
Då lönar det sig att kopiera och klistra in den flera gånger i fältet till vänster.
Nu finns det flera likadana sidor med samma färger och samma effekter.
– Byt ut texterna på de nya sidorna. De nya texterna kommer in med samma effekt.
Exempel:
På sidan finns bara rubriken när sidan först visas.
Första raden kommer in från höger när man klickar:
– Markera första raden.
– Välj Lägg till > Flyga in och välj en hastighet i rutan nere. OK.
– Nu visas rutan Anpassad animering. Men med alternativ för effekten
Flyga in.
– Välj Börja: Vid klick, Riktning: Från höger och Hastighet: Snabb.
– Markera en bild eller text.
– Välj Bildskärmspresentation > Anpassad animation.
– Välj en effekt: Klicka på ’Lägg till’.
Ett objekt kommer in med effekter.
Ett ljud spelas så länge sidan visas
– Markera en sida.
– Välj Infoga > Film och ljud.
– Välj ett ljud som finns sparat i datorn.
– Ljudikonen som syns på sidan kan man dra utanför den vita rutan, så
syns den inte i presentationen.
– Man kan också dra den till en bild, högerklicka på ljudikonen och välja
Placera > Längst bak, så hamnar den bakom bilden.
Ljud vid bildväxling.
En sida visas med ljud.
– Markera en sida.
– Välj Bildskärmspresentation > Bildväxling.
– Välj ett ljud i rutan.
Facit till s. 25
Facit till s. 32
Facit till s. 49
Bildtexterna nedan är endast förslag.
1. Josia blev kung när han var bara åtta år gammal. Josia var en av kungarna under Jeremias tid.
2. Människorna hade gett silver och pengar för renoveringen av templet. Man köpte och samlade också ihop
byggnadsmaterial.
3. Under renoveringen av templet hittade man bokrullen med lagen som hade varit försvunnen i många år.
4. Jeremia såg i en syn ett mandelträd och en kokande gryta.
5. Gud sände Jeremia till krukmakaren för att se hur han arbetade.
6. Sekreteraren Baruk skrev upp Jeremias profetior i en bokrulle, men kungen blev så arg att han brände upp
den.
7. Prästerna och kungarna tyckte inte om det budskap Jeremia framförde. En gång blev han satt i stocken och
en gång blev han kastad i en brunn.
52
Litteratur
Albertson Erik W, Hellström Ivan m.fl. (övers), Illustrerad Bibelhandbok, EFS-förlaget, Stockholm, 1977
Barker Kenneth, Burdick Donald, Stek John, Wessel Walter, Youngblood Ronald (Eds), The NIV Study Bible,
Zondervan Publishing House, Grand Rapids, USA, 1995
Dagson Jonas, Steg för steg genom Gamla testamentet, Libris, Örebro, 2003
Hellström Ivan, Förstår du vad du läser? Kort introduktion till Bibelns alla böcker, EFS-förlaget, Uppsala,
1977
Illustrerat Bibellexikon (The Complete Biblical Library), Illustrert Bibellexikon A/S, Ski, Norge, 1988
Sandberg Helena, By Grace, through Faith, Year 1 (of 3), The Life of Jesus, The Church Year, The Bible,
SLEF-Media, Vasa, 2005
Stott John, Genom Bibeln dag för dag, Dagliga reflektioner från Första Moseboken till Uppenbarelseboken,
KM & Bornelings, Forserum, 2007
SUOMEN EVANKELIS-LUTERILAINEN KIRKKO
EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLAND
KIRKKOHALLITUS
KYRKOSTYRELSEN