Sammanfattning av antagna yttranden

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Bryssel den 1 oktober 2015
PLENARSESSIONEN
DEN 16–17 SEPTEMBER 2015
SAMMANFATTNING AV ANTAGNA YTTRANDEN
Detta dokument finns tillgängligt på de officiella språken på kommitténs webbplats
på följande adress:
http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.documents#/boxTab1-2
De yttranden som tas upp finns tillgängliga på internet via kommitténs sökmotor:
http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.opinions-search
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 1/39
Rue Belliard/Belliardstraat 99 — 1040 Bruxelles/Brussel — BELGIQUE/BELGIË
Tfn +32 25469011 — Fax +32 25134893 — Internet: http://www.eesc.europa.eu
SV
Sammanfattning:
1.
EU-POLITIK................................................................................................................................. 3
2.
EKONOMISK STYRNING/FINANSIERINGSINSTRUMENT/BESKATTNING ............... 6
3.
MILJÖ/JORDBRUK OCH FISKE ........................................................................................... 11
4.
KONSUMENTER/HÄLSA ........................................................................................................ 16
5.
SOCIALPOLITIK/SYSSELSÄTTNING ................................................................................. 17
6.
TRANSPORT .............................................................................................................................. 24
7.
INDUSTRI/FÖRETAG/INNOVATION ................................................................................... 26
8.
YTTRE FÖRBINDELSER ........................................................................................................ 33
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 2/39
Plenarsessionen den 17–17 september 2015 utmärktes av de utvärderingar vid mandatperiodens slut
som presenterades av vice ordförandena Jane Morrice och Hans-Joachim Wilms.
Följande yttranden antogs vid plenarsessionen:
1.
EU-POLITIK
SC/41

Bättre lagstiftning
Föredragande:
Bernd Dittmann (Arbetsgivargruppen – DE)
Referens:
EESC-2015-03697-00-01-AC-TRA
Huvudpunkter:
Bättre, smart lagstiftning är en gemensam uppgift för alla EU-institutioner och medlemsstaterna, med
målet att höja EU-lagstiftningens kvalitet till förmån för medborgarna, företagen, konsumenterna och
arbetstagarna. Bättre lagstiftning ersätter dock inte politiska beslut.
EESK vill i yttrandet lyfta fram följande punkter:







EESK välkomnar att åtgärderna för bättre lagstiftning kommer att omfatta en rättsakts hela
livscykel och att åtgärder såväl på ett tidigare som på ett senare stadium kommer att inbegripas.
EESK noterar att kommitténs synpunkter inte har beaktats i tillräcklig utsträckning, trots den roll
och funktion som kommittén ges i EU-fördragen och i samarbetsavtalen med kommissionen och
Europaparlamentet och trots dess betydande arbete på detta område.
EESK anser att EU:s rådgivande organ bör tas med i det interinstitutionella avtalet om bättre
lagstiftning.
EESK stöder ett omfattande deltagande av berörda parter genom samråd under en politisk åtgärds
hela livscykel.
EESK betonar att det är viktigt att välja lämpliga aktörer och framhåller att man måste säkerställa
största möjliga oberoende, opartiskhet och öppenhet vid valet av sakkunniga i olika organ.
EESK anser att själv- och samreglering måste ingå i det interinstitutionella avtalet och efterlyser
större insyn vid informella trepartsmöten. EESK anser även att trepartsmötena bör begränsas.
EESK uppmanar kommissionen att i högre grad inrikta sig på bristerna i medlemsstaternas
införlivande och genomförande av EU-lagstiftningen, och anser att man bör använda sig av
förordningar i stället för direktiv.
Kontaktperson:
Luís Lobo
(Tfn +32 25469717 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 3/39

Förbättra EU:s funktionssätt
 Föredragande:
Luca Jahier (Övriga intressegrupper – IT)
 Medföredragande:
José Isaías Rodríguez García-Caro (Arbetsgivargruppen – ES)
 Referenser:
EESC-2015-03264-AC-TRA
NAT/663

Det civila samhällets medverkan i genomförandet av agendan för tiden
efter 2015(informationsrapport)
Föredragande:
Brenda King (Arbetsgivargruppen – UK)
Referenser:
EESC-2015-01169-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
Rapport utgör ett bidrag till debatten om hur en effektiv ram ska se ut för att säkerställa att det civila
samhället spelar en aktiv roll i genomförandet av denna nya agenda för perioden efter 2015. En viktig
slutsats i rapporten är att befintliga arrangemang för delaktighetsbaserad styrning och berörda aktörers
deltagande på EU-nivå måste utvecklas ytterligare för att möta dessa utmaningar.
Rapporten rekommenderar att kommittén anordnar ett europeiskt forum för genomförande,
övervakning och översyn av agendan för tiden efter 2015 i EU. Forumet skulle ge en regelbunden,
stabil och strukturerad ram för dialogen med det civila samhället och debatten om den nya agendan
för hållbar utveckling på EU-nivå. Det kommer att sammanföra politiska aktörer från EU-institutioner
och ett brett spektrum av företrädare för det civila samhället.
Kontaktperson:
Andreas Versmann
(Tfn +32 25468479 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 4/39
INT/768

Delegerade akter (yttrande på eget initiativ)
Föredragande:
Jorge Pegado Liz (Övriga intressegrupper – PT)
Referens:
EESC-2015-01053-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK:s ståndpunkt:






Kommittén välkomnar förslaget om ett nytt interinstitutionellt avtal som kommissionen nyligen
har lagt fram och välkomnar de ansträngningar som görs för att nå en lämplig balans mellan
grundläggande värderingar och förenkling av lagstiftningen.
EESK välkomnar det faktum att kommissionen åtar sig att samla in all nödvändig expertis innan
den antar delegerade akter. EESK befarar dock att alla dessa samråd kan fördröja utarbetandet av
akter i orimligt hög grad och i onödan.
EESK ställer sig emellertid inte bakom hela det kasuistiska tillvägagångsättet när det gäller
distinktionen mellan ämnen som bör bli föremål för delegerade akter eller genomförandeakter,
eftersom kriterierna är oklara och lämnar alltför stort utrymme för godtyckliga tolkningar.
EESK skulle vilja att riktlinjerna uttryckligen föreskriver att alla aspekter av delegeringarna ska
vara avgränsade (mål, innehåll, räckvidd och varaktighet).
EESK anser att kommittén, på samma sätt som i det ordinarie lagstiftningsförfarandet, bör
rådfrågas även om konsekvensbedömningar och översyn av delegerade akter.
EESK anser att artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget skulle kunna formuleras bättre och bör
förbättras i händelse av en översyn av fördragen.
Kontaktperson:
Luís Lobo
(Tfn +32 25469717 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 5/39
2.
EKONOMISK
STYRNING/FINANSIERINGSINSTRUMENT/BESKATTNING
INT/769

Statligt stöd till företag (yttrande på eget initiativ)
Föredragande:
Edgardo Maria Iozia (Arbetstagargruppen – IT)
Referens:
EESC-2015-01139-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK:s ståndpunkt:





EESK anser att konsekvensbedömning av statligt stöd är ett centralt verktyg för att kontrollera
överensstämmelsen mellan resultat och föreslagna mål, vilket i sin tur bidrar till att resurserna
kan fördelas på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt och förbättrar insynen när det gäller
användningen av offentliga medel.
EESK efterfrågar ett införande av konsekvensbedömningar över hela linjen, och eventuellt en
sänkning av de 150 miljoner euro som är den tröskel för den genomsnittliga årliga budgeten som
fastställs i den allmänna gruppundantagsförordningen.
Medlemsstaterna ska inrätta lämpliga mekanismer för utvärdering, som ska utföras av oberoende
organ med deltagande av arbetsmarknadens parter.
EESK påpekar att det nya systemet, som ger medlemsstaterna ansvaret för
förhandsutvärderingen, kommer att leda till en ökning av de totala utgifterna för offentliga
myndigheter och företag.
EESK önskar delta i utvärderingen av den övergripande ändamålsenligheten och effektiviteten i
systemet för statligt stöd i slutet av perioden 2014–2020.
Kontaktperson:
Alina Girbea
(Tfn +32 25469832 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 6/39
INT/770

Att bygga upp ett finansiellt ekosystem för den sociala ekonomins företag
(förberedande yttrande på begäran av det luxemburgska rådsordförandeskapet)
Föredragande:
Ariane Rodert (Övriga intressegrupper – SE)
Marie Zvolská (Arbetsgivargruppen – CZ)
Referens:
EESC-2015-03146-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK välkomnar det luxemburgska EU-ordförandeskapets prioritering av den sociala ekonomin och
särskilt dess fokus på att skapa ett skräddarsytt finansiellt ekosystem.
Mot den bakgrunden anser EESK följande:
 EESK uppmanar kommissionen att inte förlora momentum när det gäller att stödja den sociala
ekonomins agenda och framhåller att tillgång till finansiering måste betraktas som en del av det
fullständiga ekosystem som behövs för utvecklingen och tillväxten för företag inom den sociala
ekonomin.
 Ett idealiskt finansiellt ekosystem för den sociala ekonomins företag innefattar bl.a. medverkan
från flera olika berörda parter, hybridkapitallösningar och tålmodiga kapitallösningar med
garantisystem, som ofta tillhandahålls av institutioner inom social finansiering som delar den
sociala ekonomins värderingar.
 Kommissionen bör stödja framväxten av nya instrument, se till att finansiella bestämmelser
möjliggör en utveckling, främja forskning om det samhälleliga mervärdet av investeringar
i sociala företag och be medlemsstaterna om så kallade peer-reviews i denna fråga.
 Kommissionen bör till fullo dra nytta av det faktum att den sociala ekonomin är en
investeringsprioritering i den nuvarande investeringsplanen för Europa.
 EU måste dessutom erkänna den sociala ekonomins företag genom att införa stödjande
incitament i kapitalkravsförordningen. Bankutlåningen till den sociala ekonomin skulle främjas
starkt av detta, utan någon påverkan på de offentliga finanserna.
 Finansiellt stöd på EU-nivå måste kombineras med att kommissionen tillhandahåller vägledning,
utbildning och kapacitetsuppbyggnad för myndigheter och nyckelaktörer.
 Medlemsstaterna bör agera medinvesterare för att stödja inrättandet av etiska fonder, sociala
innovationsfonder och fonder för socialt riskkapital samt underlätta offentliga garantisystem. De bör
även överväga att se över möjligheterna till skatterabatt på inkomster samt andra skatteincitament.
 De sociala företagen måste själva ta initiativ till att utveckla instrument som t.ex.
egenkapitalisering, "crowdfunding" och partnerskap för social finansiering.
För att till fullo frigöra potentialen för sociala företag måste dock alla medlemsstater utarbeta och
genomföra nationella handlingsplaner för den sociala ekonomin grundat på ett brett deltagande av
berörda aktörer, där företrädare för det civila samhället ingår.
Kontaktperson: Marie-Laurence Drillon
(Tfn +32 25468320 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 7/39
ECO/378

Ekonomin för det allmänna bästa (yttrande på eget initiativ)
Föredragande:
Carlos Trias Pintó (Övriga intressegrupper – ES)
Medföredragande:
Stefano Palmieri (Arbetstagargruppen – IT)
Referenser:
EESC-2015-02060-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK:s ståndpunkt:





EESK anser att modellen för ekonomin för det allmänna bästa är utformad för att ingå i både EUlagstiftningen och den nationella rättsliga ramen.
EESK betonar också att modellen för ekonomin för det allmänna bästa är en modell som kan
förverkligas inom marknadsekonomin; den är inte en motsättning mot marknadsekonomin.
EESK anser att ekonomin för det allmänna bästa kommer att bidra till en övergång till en
"europeisk etisk marknad", som kommer att främja social innovation, öka sysselsättningen och
gynna miljön.
Den europeiska etiska marknaden kommer förhoppningsvis att inrättas med hjälp av flera
strategier:
 Mäta andra indikatorer för välbefinnande och social utveckling än BNP, till exempel
produkten för det allmänna bästa (Common Good Product) och balansräkningen över det
allmänna bästa (Common Good Balance Sheet).
 Föra en politik som syftar till att erkänna företag som bidrar mer till det allmänna bästa, till
exempel etisk offentlig upphandling, och främja etisk intern handel.
 Främja etisk utrikeshandel i form av "varumärket Europa". På så vis kommer europeiska
företag att bli ledande på den globala etiska marknaden och bidra till att stärka mänskliga
rättigheter, arbetsnormer och miljöskydd i hela världen.
 Uppmuntra alla typer av företagare som startar organisationer för att bidra till det allmänna
bästa.
 Främja etisk konsumtion och medvetenhet hos konsumenterna i EU.
 Öka mångfalden i det finansiella ekosystemet genom att främja nätverk av etiska banker och
aktiemarknader i EU.
EESK uppmanar kommissionen att inom ramen för den förnyade strategin för företagens sociala
ansvar ta ett kvalitativt steg framåt i syfte att belöna (när det gäller offentlig upphandling,
tillgång till externa marknader, skatteförmåner osv.) de företag som kan uppvisa en högre etisk
prestanda.
Kontaktperson:
Gerald Klec
(Tfn +32 25469909 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 8/39
ECO/380

Ett demokratiskt och socialt EMU genom gemenskapsmetoden
(yttrande på eget initiativ)
Föredragande:
Gabriele Bischoff (Arbetstagargruppen – DE)
Referenser:
EESC-2015-01820-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
Kommittén framhåller följande:









En verklig stabilisering av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) kan bara lyckas om man
åtgärdar bristerna i EMU:s uppbyggnad och inleder stora reformer. Detta förutsätter en ändring
av fördragen inom ramen för ett konvent.
EESK anser att man måste vidta åtgärder för att ge EMU en mer demokratisk och social
utformning inom ramen för de befintliga fördragen samt se till att man följer de regler som man
själv har fastställt.
Ju längre den nuvarande besparingspolitiken fortsätter utan en verksam investeringsplan för att
generera inkomst genom tillväxt och trygga social sammanhållning och solidaritet, desto
tydligare blir det att den allt större sociala ojämlikheten äventyrar Europas ekonomiska
integration och välstånd.
Det gäller att stärka den sociala, politiska och ekonomiska sammanhållningen och på så sätt
förhindra att euroområdet splittras. I enlighet med kraven på en monetär union och i överensstämmelse med nationella krav måste man genomföra balanserade strukturella reformer.
EESK förespråkar en större "parlamentarisering" av euroområdet, med ett stort utskott i Europaparlamentet som omfattar alla ledamöter från euroområdet och ledamöter från de länder som vill
ansluta sig (26 medlemsstater), med en starkare avstämning mellan parlamentsledamöterna från
euroområdet i EMU-frågor (Cosac +).
EESK framhåller att några av de mål för den ekonomiska politiken som fastställts inom ramen
för de senaste årens ekonomiska styrning måste göras mer förenliga med målen för EU:s sociala
politik i enlighet med artikel 4.2 i EUF-fördraget och att eventuella målkonflikter mellan
ekonomiska och sociala mål måste undanröjas.
Alla åtgärder inom den europeiska planeringsterminen bör – enligt den horisontella sociala
klausulen – underkastas en social konsekvensbedömning.
Att överbrygga skillnader i arbetsmarknadernas sätt att fungera, lönesättningssystemen och de
sociala systemen spelar en viktig roll för ett demokratiskt och socialt EMU.
Kommittén är övertygad om att den makroekonomiska dialogen inom euroområdet på avgörande
sätt kan bidra till en demokratisk och social vidareutveckling av EMU.
Kontaktperson:
Alexander Alexandrov/Gerald Klec
(Tfn +32 25469805 – e-post: [email protected])
(Tfn +32 25469909 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 9/39
CCMI/134

Skiftningar i ekonomin och EU:s konkurrenskraft (informationsrapport)
Föredragande:
Joost van Iersel (Arbetsgivargruppen – NL)
Medföredragande:
Enrico Gibellieri (Arbetstagargruppen – IT)
Referens:
EESC-2015-01586-00-02-RI
Huvudpunkter:
Den ekonomiska utvecklingen har varit svag under sju års tid som en följd av den djupa finansiella
och samhällsekonomiska kris som har präglat denna period och satt tydliga spår i den europeiska
ekonomin. Efter justeringar av EU:s politik på det monetära och ekonomiska området har varje
medlemsstat antagit sina egna politiska verktyg. En viss återhämtning kan nu skymtas. En intressant
fråga är i vad mån krisen har påverkat situationen strukturellt i EU och medlemsstaterna. Håller
Europa helt enkelt på att återgå till normalläget?
Enligt EESK måste den nya situationen noggrant kartläggas till nytta för beslutsfattare och företag.
Det kan leda till anpassningar av politiken och till åtgärder som inriktas på enskilda länder. En av
analyserna av situationen i detta perspektiv är en rapport från 2014 från Boston Consulting Group,
med namnet "Shifting Economies". Utgångspunkten för denna analys är världens 27 största
exportländer, och här undersöks deras varierande resultat de senaste åren. Därefter analyseras trender
som enligt konsultgruppen är avgörande för den närmaste framtiden. I detta perspektiv ser vissa
framväxande ekonomier ut att ha goda resultat, men bland de europeiska länderna finns det både de
som ligger i världsklass och de som lider av strukturella hinder. Enligt EESK krävs det ytterligare
analys.
Denna informationsrapport ger inte en heltäckande bild. Den bör snarast ses som en inledande rapport
om en mycket komplicerad bild. Informationen är riktad till kommissionen och till rådet. Den är
avsedd som ett incitament för båda institutionerna att fördjupa sin förståelse av de trender som är
avgörande för medlemsstaternas resultat, hela den europeiska ekonomins och euroområdets resultat.
En välstrukturerad analys av kommissionen skulle vara en utgångspunkt för att åter slå in på vägen
mot ökad konvergens genom att finjustera övervakningsutvecklingen i medlemsstaterna och inrikta de
politiska åtgärderna för konkurrenskraft på konkreta situationer.
Kontaktperson:
Adam Plezer
(Tfn +32 25468628 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 10/39
3.
MILJÖ/JORDBRUK OCH FISKE
NAT/662

Yttrande på eget initiativ om betydelsen av handeln med
jordbruksprodukter för jordbrukets framtida utveckling i EU mot
bakgrund av den globala livsmedelstryggheten
Föredragande:
Volker Petersen (Arbetsgivargruppen – DE)
Referenser:
EESC-2015-01349-00-01-AC-TRA
Huvudpunkter:
Handeln med jordbruksprodukter är ofta omstridd och omdebatterad i det civila samhället på grund av
att den kan få mycket varierande effekter och leda till oönskat beroende. Som världens största
exportör av jordbruksprodukter före USA, Brasilien, Kina och Kanada, och som världens största
importör av jordbruksprodukter före USA, Kina, Japan och Ryssland, har EU ett dubbelt och växande
ansvar för livsmedelssituationen i världen och en tryggad livsmedelsförsörjning. EESK välkomnar
den långt gångna samstämmigheten i utformningen av EU:s jordbruks- och utvecklingspolitik. Detta
är enligt vår uppfattning en nödvändig förutsättning för att man ska kunna se till att uppgifterna i
samband med handeln och utvecklingsarbetet sköts på ett hållbart sätt.
De befintliga bestämmelserna i den globala handeln med jordbruksprodukter har framför allt sitt
ursprung i olika förfaranden för att säkerställa konsument- och hälsoskyddet i de olika länderna. Vid
import till EU bör EU:s normer utgöra grunden för intygen. Om multilaterala förhandlingar inom
ramen för WTO inte kan slutföras framgångsrikt måste man sträva efter lösningar på bilateral nivå.
Kontaktperson:
Maarit Laurila
(Tfn +32 25469379 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 11/39
NAT/669

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av
förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att
begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel
och foder inom sina territorier
Föredragande:
José María Espuny Moyano (Arbetsgivargruppen – ES)
Medföredragande:
Martin Siecker (Arbetstagargruppen – NL)
Referenser:
EESC-2015-02913-00-00-AC-TRA
COM(2015)177 final – 2015/0093 COD
Huvudpunkter:
Kommittén har vissa reservationer när det gäller de verkliga möjligheterna att genomföra dessa
bestämmelser på den inre marknaden och rekommenderar därför Europeiska kommissionen att dra
tillbaka förslaget.
Kontaktperson:
Arturo Iñiguez Yuste
(Tfn +32 25468768 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 12/39
NAT/673

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande
av en unionsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter
inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande
den gemensamma fiskeripolitiken (omarbetning)
Föredragande:
Brian Curtis (Arbetstagargruppen – UK)
Referenser:
EESC-2015-03926-00-00-AC-TRA
COM(2015)294 final – 2015/0133 COD
Huvudpunkter:
EESK ställer sig i huvudsak bakom kommissionens avsikt att bygga vidare på de delar som fungerar
bra och således bevara en hög grad av kontinuitet och samtidigt tillgodose de nya kraven, och anser
att de föreslagna ändringarna inte går utöver vad som är nödvändigt och lämpligt för att uppnå det
grundläggande målet att förbättra uppgifternas kvalitet, åtkomst och tillgänglighet.
Kontaktperson:
Arturo Iñiguez Yuste
(Tfn +32 25468768 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 13/39
NAT/661
 Programmen för landsbygdsutveckling – första hjälpen eller spirande
återhämtning?
Föredragande:
Tom Jones (Övriga intressegrupper – UK)
Referenser:
EESC-2015-00601-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK välkomnar EU:s, medlemsstaternas och regionernas fortsatta åtagande att ta itu med några av
de utmaningar som landsbygdsområdena står inför genom ett omfattande program för landsbygdsutveckling. Det råder besvikelse över förseningen när det gäller inlämnande, godkännande och
inledning av programmet i flera länder och regioner.
Huruvida programmet för landsbygdsutveckling kommer att bli en framgång beror på
partnerskapsprincipens effektivitet. EESK konstaterar att deltagandet har förbättrats jämfört med
tidigare program, men partnerskapet varierar fortfarande inom EU.
Bredden av program som bygger på lokala behov och prioriteringar välkomnas, liksom en ökad
användning av modellen med lokalt ledd utveckling för en inkluderande medverkan av närsamhället.
Den väletablerade Leadermodellen respekteras och de kommissionsfinansierade nätverken för
landsbygdsutveckling uppmuntras att fortsätta sprida god praxis.
Femton medlemsstater har överfört medel från direktstöd till programmen för landsbygdsutveckling,
medan överföringarna i fem andra medlemsstater har gått från den andra pelaren till den första. Båda
alternativen är legitima men de har inte samma värde: programmen för landsbygdsutveckling syftar
till en mer balanserad territoriell utveckling inom varje EU-region. En undersökning av denna
flexibilitets samstämmighet och effektivitet rekommenderas, bl.a. av dess konsekvenser för
konkurrensen på den inre marknaden.
Möjligheten att överföra medel från en pelare i den gemensamma jordbrukspolitiken till en annan
noteras. En undersökning av denna flexibilitets effektivitet rekommenderas, bl.a. av dess
konsekvenser för den inre marknaden.
Det är tydligt att det i programmen läggs stark tonvikt på att behålla arbetstillfällen och skapa nya
sysselsättningsmöjligheter i landsbygdsområden. Det är viktigt med åtgärder för att uppmuntra unga
människor att söka sig en framtid på landsbygden och åtgärder som underlättar integrationen av alla
personer med särskilda behov eller fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.
Man bör särskilt rikta in sig på och stödja kvinnors bidrag till programmets framgång. De spelar en
mycket viktig roll för att se till att människor stannar på landsbygden.
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 14/39
Det är mycket viktigt att förnya ekonomin och gemenskapen i byar, och programmen för
landsbygdsutveckling bör testas med avseende på om de inkluderar samtliga landsbygdsinvånare.
Civilsamhälleligt engagemang och entreprenörskap är avgörande för landsbygdsområdenas hållbarhet.
Kontaktperson:
Maarit Laurila
(Tfn +32 25469379 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 15/39
4.
KONSUMENTER/HÄLSA
INT/767

E-hälsa (yttrande på eget initiativ)
Föredragande:
Renate Heinisch (Övriga intressegrupper – DE)
Referens:
EESC-2015-00424-00-01-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK:s ståndpunkt:






EESK stöder kommissionens strävan att ge hög prioritet åt frågan om e-hälsolösningar som en
del av den digitala agendan.
EESK konstaterar att informationssökande, patienter och hälso- och sjukvårdspersonal upprepade
gånger har framhållit behovet av heltäckande, korrekt och aktuell information om läkemedel
samt av en enhetlig digital inre marknad.
EESK anser att sådan myndighetsgodkänd information bör vara tillgänglig utan hinder och utan
diskriminering så att även personer med syn- eller hörselnedsättningar eller andra fysiska
funktionsnedsättningar kan ta del av den.
Kommittén menar att elektronisk spridning av produktinformation som godkänts av
läkemedelsmyndigheter ytterligare kommer att förbättra tillgången till information.
EESK konstaterar dessutom att man genom att samla all information på en portal skulle skapa en
tillförlitlig och mycket mer lättillgänglig källa till myndighetsgodkänd information, som
uppfyller kraven på tillgänglighet. På så sätt kan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal
jämföra information som inhämtats på annat håll med den godkända basinformationen.
Det bör understrykas att läkare (särskilt allmänläkare) och annan hälso- och sjukvårdspersonal
såsom farmaceuter och sjuksköterskor är de första som patienterna kontaktar för att få råd
angående sjukdomar och behandling.
Kontaktperson:
Claudia Drewes-Wran
(Tfn +32 25468067 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 16/39
5.
SOCIALPOLITIK/SYSSELSÄTTNING
TEN/565

Social dumpning inom
(yttrande på eget initiativ)
den europeiska civila luftfartsindustrin
Föredragande:
Anne Demelenne (Arbetstagargruppen – BE)
Referenser:
EESC-2015-00417-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
Kommittén är oroad över den senaste utvecklingen inom den civila luftfarten och vill därför uppmana
kommissionen att nära följa utvecklingen och vidta åtgärder vid behov. Vid utarbetandet av
luftfartspaketet, som har meddelats vara en del av kommissionens arbetsprogram för 2015, måste man
ta hänsyn till alla aspekter som tas upp i detta dokument. Dessutom anser EESK att GD Transport och
rörlighet och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering måste ha ett nära samarbete.
På grundval av resultaten av sitt arbete med nya affärsmodeller måste Europeiska byrån för
luftfartssäkerhet (Easa) undersöka utvecklingen för att på bästa sätt garantera passagerarnas och
personalens säkerhet oavsett företagsmodell.
EESK förväntar sig att den befintliga lagstiftningen ska tillämpas korrekt och att hänsyn dessutom ska
tas till Europeiska unionens domstols domar.
EESK noterar den ståndpunkt som intagits av arbetsmarknadens parter i arbetsgruppen för
flygbesättning (Air Crew Working Group) och betonar att kryphål bör täppas till för att förebygga
oönskade negativa sociala konsekvenser inom luftfartsindustrin.
Dessutom föreslår EESK att kommissionen ska undersöka hur direktivet om arbetstagare som hyrs ut
av bemanningsföretag tillämpas inom luftfartsindustrin. Vidare behövs en gemensam definition av
"arbetstagare" och "egenföretagare" på EU-nivå.
EESK stöder ett eventuellt initiativ från arbetsmarknadsparterna inom EU:s luftfartsindustri om att
förhandla fram ett avtal om arbetstagarnas arbetsvillkor och sociala rättigheter inom denna industri.
Arbetsmarknadens parter kan också ha gemensamma ståndpunkter om viss lagstiftning som de kan
föra fram till kommissionen. Slutligen bör kommissionen samråda med arbetsmarknadens parter om
EU-lagstiftning och/eller EU-initiativ som har sociala konsekvenser.
Man måste lösa frågan om överföring av personal vid anbudsinfordran och/eller partiell nedläggning
av verksamhet.
Kontaktperson:
Andrei Popescu
(Tfn +32 25469186 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 17/39
TEN/560

Social innovation, nätverkssamarbete och digital kommunikation
(yttrande på eget initiativ)
Föredragande:
Referenser:
Bernardo Hernández Bataller (Övriga intressegrupper – ES)
EESC-2014-04902-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
Syftet med yttrandet är att undersöka förutsättningarna för att social innovation ska dra full nytta av
IKT med målet att tjäna det allmänna bästa, samt att uppmuntra genomförandet av åtgärder som syftar
till att underlätta digitala lösningar och plattformar för att främja kontakter på nätet och skapa
samverkanseffekter.
EESK konstaterar att social innovation och nätverkssamarbete bör göras till redskap som uppmuntrar
och stärker medborgarnas och, mer allmänt, det civila samhällets deltagande i utformningen och
förvaltningen av EU:s politik, med hjälp av gemensamma och bottom-up-styrda projekt runt om i hela
EU, vilket främjar en mer direkt demokrati. Allmän tillgång till ny teknik och särskilt bredbandsinternet
måste vara en prioritering för Europeiska unionen. EESK anser att social innovation, som bygger på ny
teknik, kan spela en viktig roll när det gäller att skapa nya kvalificerade arbetstillfällen, genom att stöd
ges till projekt inriktade på att skapa nya och innovativa företag. Vidare är det nödvändigt att förbättra
utbildningen inom utbildningssystemet för unga människor i form av en kontinuerlig fortbildning för
arbetstagare som kvalificerar dem att använda IKT på arbetsmarknaden. EESK efterlyser social
innovation och användningen av ny teknik, sociala nätverk och samarbete som verktyg för att tillämpa
tekniska lösningar som är till hjälp för personer med funktionsnedsättning.
EESK stöder målen i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen och den
digitala agendan och stöder de åtgärder som är nödvändiga för att främja social innovation, och
kommittén uppmuntrar integrering av dessa mål i de nationella reformplanerna och en uppföljning av
dem i den europeiska planeringsterminen och tillsammans med arbetsmarknadens parter.
EESK uppmanar institutionerna att främja kapacitetsuppbyggnad och användning av viktiga digitala
miljöer samt bidra till att skapa utrymmen för horisontella, innovativa förbindelser samt underlätta en
snabb och säker åtkomst i realtid. Kommittén uppmanar EU att uppmuntra och finansiera
utformningen och genomförandet av projekt som initieras av medborgare och genomförs via sociala
nätverk och samarbete och som omfattar åtgärder av allmänt intresse.
Europeiska kommissionen bör föra en tydlig och konkret politik när det gäller social innovation och
medborgarnas tillgång till ny teknik som resulterar i initiativ som gagnar hela befolkningen, i linje
med Europeiska kommissionens paket om sociala investeringar. Detta är nödvändigt för att stimulera
social innovation med hjälp av teknisk utveckling, främja forskningssamarbete och bättre tillgång till
ny kunskap samt stärka institutionerna genom den direkta demokrati som möjliggörs via de nya
verktygen för deltagande via nätverk och digital kommunikation.
Kontaktperson:
Joanna Ziecina
(Tfn +32 25469509 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 18/39
TEN/575

Den inre marknaden för internationella godstransporter på väg:
social dumpning och cabotage (yttrande på eget initiativ)
Föredragande:
Stefan Back (Arbetstagargruppen – SV)
Raymond Hencks (Arbetsgivargruppen – LU)
Referenser:
EESC-2015-03722-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK upprepar sitt stöd för Junckerkommissionens mål att bekämpa social dumpning, vilket
framfördes i EESK:s yttrande från 2015 om färdplanen för ett gemensamt europeiskt transportområde,
och likaså sin uppmaning till kommissionen om att föreslå förebyggande åtgärder. EESK beklagar att
begreppet "social dumpning" saknar en definition, trots att det används i stor utsträckning. I detta
yttrande använder EESK begreppet social dumpning om metoder som syftar till att kringgå eller
bryter mot bestämmelser på det sociala området eller i fråga om marknadstillträde (brevlådeföretag)
i syfte att vinna konkurrensfördelar.
EESK välkomnar kommissionens planer på att



förenkla och förtydliga EU:s förordningar om rätten att bedriva yrkesmässig transport på väg och
tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg, särskilt när det gäller
cabotage, i syfte att underlätta genomförandet,
införa strängare etableringsvillkor för att förhindra missbruk av brevlådeföretag,
utarbeta ett åtgärdspaket för arbetskraftens rörlighet för att underlätta för arbetstagarnas fria
rörlighet och ge medlemsstaterna bättre kapacitet att bekämpa social dumpning, bedrägerier och
otillbörligt utnyttjande när det gäller utstationering av arbetstagare och tillgång till sociala
förmåner.
EESK anser att det behövs omedelbara åtgärder på EU-nivå, så att den inre marknaden för transporter
på väg inte riskerar att fragmenteras genom ensidiga nationella åtgärder mot social dumpning.
Effektiva EU-åtgärder kan skapa gynnsamma förhållanden för ett ytterligare marknadsöppnande.
Kontaktperson:
Nuno Quental
(Tfn +32 25469347 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 19/39
SOC/521

Validering av kvalifikationer – icke-formellt och informellt lärande
Föredragande:
Pavel Trantina (Övriga intressegrupper – CZ)
Medföredragande:
Marie Zvolská (Arbetsgivargruppen – CZ)
Referenser:
EESC-2015-00802-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK:s ståndpunkt:








Kommittén är övertygad om att man måste lägga tonvikt på identifiering, dokumentation och
följaktligen bedömning av de resultat som erhålls genom icke-formellt lärande på ett sätt som gör
dem så jämförbara som möjligt.
Medlemsstaterna bör skapa möjligheter att validera resultaten av icke-formellt och informellt
lärande och utveckla de institutioner som ger allmänheten vägledning och rådgivning om
fördelarna med att validera färdigheter samt olika möjligheter och mekanismer på detta område.
EESK efterlyser stöd till alla berörda parter, särskilt arbetsmarknadens parter och andra
organisationer i det civila samhället, så att de blir medvetna om fördelarna med validering och
aktivt kan medverka i arbetet med att fastställa nationella referensramar för kvalifikationer och
definiera yrkeskvalifikationer.
En nödvändig förutsättning är att det finns en högkvalitativ nationell lagstiftningsram som gör
intyg på formell utbildning och på icke-formellt eller informellt lärande likvärdiga. Detta ställer
höga krav på valideringsförfarandenas kvalitet, som även bör ges ekonomiskt stöd, exempelvis
genom Europeiska socialfonden.
EESK uppmanar utbildningsinstitutionerna, särskilt gymnasieskolorna och universiteten, att
i högre grad främja validering av färdigheter och kunskaper som förvärvats genom icke-formellt
lärande. I EU finns det på detta område en rad exempel på bästa praxis som bör spridas.
Kommittén är övertygad om att de kollektiva förhandlingarna och den sociala dialogen mellan
fackföreningar och arbetsgivare kan spela en viktig roll vid validering av icke-formell utbildning
och livslångt lärande. Genom dessa bör man verka för att validera icke-formellt lärande som ett
viktigt bidrag till debatten om anställbarhet och instrument för detta.
Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten bör man främja möjligheter till interaktion
mellan privata och offentliga arbetsförmedlingar, ideella organisationer (framför allt för
ungdomar) och arbetsgivare.
Kommittén är därför besviken över att kommissionen har stoppat utvecklingen av Europass
Experience och uppmanar kommissionen att på nytt återuppta och slutföra arbetet med detta
verktyg.
Kontaktperson:
Irina Fomina
(Tfn +32 25468091 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 20/39
SOC/520

Principer för effektiva och tillförlitliga välfärdssystem
Föredragande:
Bernd Schlüter (Övriga intressegrupper – DE)
Referenser:
EESC-2015-01011-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
Socialpolitiska principer kan utgöra en innehållslig grund för kommissionens rekommendationer.
EESK föreslår följande principer för välfärdssystemen:

















Principen om minimiskydd: säkerställande av grundläggande sociala förmåner, bl.a. tryggat
uppehälle/minimiinkomst för människor utan tillräckliga inkomster.
Behovsprincipen: tillhandahållande av moderna sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster
för olika problem.
Bestämningsprincipen: fastställande av tydliga socialpolitiska mål.
Principen om tillgänglighet: sociala förmåner måste vara ekonomiskt överkomliga, tillgängliga
och icke-diskriminerande.
Proportionalitetsprincipen: förmånerna bör vara lämpliga till sin typ och omfattning.
Solidaritetsprincipen: finansieringen av de sociala förmånerna bör i huvudsak grundas på
solidariska socialförsäkringssystem samt rättvisa och solidariska skattesystem.
Principen om egenansvar: arbetssökande bör få stöd genom sociala tjänster så att de kan tjäna sitt
uppehälle på egen hand.
Principen om delaktighet: tjänster och förmåner bör bidra till medborgarnas deltagande i samhället.
Strukturprincipen: en lämplig utformning av det rättsliga och finansiella förhållandet mellan
användare, socialtjänster, offentliga socialförvaltningar eller socialförsäkringsorgan.
Principen om användarnas självbestämmande: användarna är inga objekt, utan medproducenter
av stödet och förmånsberättigade medborgare.
Principen om rättssäkerhet: rättsligt skydd av förmånerna, vid behov genom sociallagstiftning
eller liknande demokratiskt grundade rättsliga instrument i medlemsstaterna.
Principen om det allmänna bästa: företags- och organisationsformer som särskilt är inriktade på det
allmänna bästa och främjar delaktighet bör omfattas av lämpliga ekonomiska och rättsliga villkor.
Principen om öppenhet: man bör använda offentliga medel på ett öppet sätt.
Principen om sammankoppling: de nya familjeformerna, åldrandet och invandringen förutsätter
integrerade och sammankopplade tjänster.
Likhetsprincipen: användare, socialförvaltningar och socialtjänster bör ha rättsligt fastställda och
verkställbara rättigheter och skyldigheter.
Kvalitetsprincipen: sociala tjänster bör åtföljas av kvalitetssäkringsåtgärder.
Samordningsprincipen: hanteringen av gränsöverskridande ärenden när det gäller förmåner inom
social trygghet och socialt skydd bör förbättras.
Kontaktperson:
Judite Berkemeier
(Tfn +32 25469897 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 21/39
SOC/523

Förbättring av resultaten i de nationella systemen för varvad utbildning
Föredragande:
Dorthe Andersen (Arbetsgivargruppen – DA)
Referenser:
EESC-2015-01718-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
Unga EU-medborgare har drabbats hårt av krisen, men ökad ungdomsarbetslöshet är inget nytt
fenomen utan belyser strukturella problem i övergången från skola till arbetsliv. Välfungerande
system för yrkesutbildning baserade på varvad utbildning bidrar till en bättre övergång.
EESK:s ståndpunkt:

EESK understryker att det inte finns någon "universalmodell" för varvad utbildning.

Det finns ett behov av ett europeiskt verktyg för kvalitetsbedömning som dokumenterar
framstegen och effekterna av de reformer som medlemsstaterna genomför för att göra systemen
för yrkesutbildning och varvad utbildning mer välfungerande.

EESK rekommenderar att kommissionen – tillsammans med berörda partner – utvecklar verktyg
för att övervaka och samla in uppgifter, utvärdera vad som fungerar i medlemsstaterna och
kartlägga de viktigaste faktorerna i välfungerande system för varvad utbildning. Syftet är att se till
att utbildningssystemen håller god kvalitet, och att belysa sambandet mellan varvad utbildning
och sysselsättning.

EESK föreslår därför att man ska fastställa ett EU-mål för yrkesutbildning och varvad utbildning.

Fastställandet av ett mål och sammanställningen av uppgifter skulle kunna hjälpa till att höja
utbildningsnivån och se till att ungdomar får den kompetens som behövs på arbetsmarknaden. Ett
mål skulle kunna ingå i en förnyad Europa 2020-strategi och EESK uppmanar därför
kommissionen att undersöka de olika alternativen.

EESK rekommenderar att de medlemsstater som inte har välfungerande system för varvad
utbildning ska undersöka kostnaderna för att utveckla sådana system jämfört med behållningen
och fördelarna för företagens konkurrenskraft och ungdomars anställningsmöjligheter.
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 22/39

EESK betonar vikten av partnerskap mellan skolor, utbildningscentrum, fackföreningar och
näringsliv. Arbetsmarknadens parter spelar en avgörande roll i alla led när det gäller
välfungerande system för varvad utbildning. Att stärka och bättre ta vara på dialogen mellan
arbetsmarknadens parter på alla nivåer kan vara ett effektivt sätt att ge varvad utbildning högre
kvalitet och göra det mer attraktivt.

EESK uppmanar medlemsstaterna att införa eller systematiskt granska fortbildning för lärare,
handledare och utbildare inom yrkesutbildning.

EESK betonar att arbetsgivarna är mycket viktiga och att de – även små och medelstora företag –
i högre grad kommer att delta i lärlingsutbildningssystem när dessa system verkligen kan
tillgodose deras behov och det finns goda förbindelser med skolorna. Under de närmaste åren bör
man inrikta sig på att införa system för varvat lärande som gör det möjligt för arbetsgivarna att
delta på ett kostnadseffektivt sätt och som ger dem ökat egenansvar.

EESK rekommenderar arbetsmarknadens parter i EU att fortsätta sitt arbete på detta område som
ett led i sina fristående arbetsprogram.
Kontaktperson:
June Bedaton
(Tfn +32 25468134 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 23/39
6.
TRANSPORT
TEN/571

Internetaktivism
och
det
(yttrande på eget initiativ)
civila
samhällets
organisationer
Föredragande:
Bernardo Hernández Bataller (Övriga intressegrupper – ES)
Referenser:
EESC-2015-01058-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
I dagens digitala samhälle är internetaktivism ett användbart verktyg för att ge medborgarna
egenmakt, eftersom den underlättar och främjar ett aktivt socialt engagemang och delaktighet genom
ny teknik, samtidigt som den bidrar till att minska den digitala klyftan och social utestängning. Enligt
en begreppsmässig definition kan "internetaktivism" beskrivas som en form av aktivism som
uppmuntrar människor att aktivt engagera sig i till exempel politiska, miljömässiga, sociala,
medborgerliga och kulturella frågor, utan att dessa har uppstått ur specifika ideologier, hierarkier eller
program, och som använder sig av tekniska verktyg för att främja spridning och deltagande på nätet.
I detta avseende måste internetaktivismen särskiljas från verksamhet som inte följer demokratiska och
solidariska principer och värderingar och som inte har det allmännas bästa som målsättning.
För att utveckla internetaktivism som ett verktyg behöver både kommissionen och medlemsstaterna
i sina dagordningar inkludera initiativ och åtgärder inriktade på att främja strukturer för en adekvat
expansion av nätverkssamhället, genom att underlätta fri och allmän tillgång och garantera öppenhet
och sekretess, samt skydda rätten till privatliv och säker hantering av personuppgifter, med särskild
hänsyn till de mest utsatta befolkningsgrupperna.
EESK anser att det är viktigt att förse befolkningen med de kunskaper som behövs för att hantera
internetaktivism på ett intelligent och säkert sätt. Kommittén uppmanar därför EU-institutionerna att
uppmuntra upplysnings- och utbildningsaktiviteter, med särskilt fokus på att sprida god praxis och
bekämpa illasinnad aktivism på nätet. De medel som anses nödvändiga för att utvärdera och utveckla
internetaktivism bör tillhandahållas.
När det gäller institutionernas styresformer främjar internetaktivism medbeslutande och
maktfördelning via samverkan mellan många aktörer (regeringar, det civila samhällets organisationer,
sociala aktörer, medborgare och företag) i flera olika riktningar och både proaktivt och reaktivt. Att
stödja internetaktivism innebär därför en dynamisk konfigurering online av både horisontella
relationer mellan medborgare och vertikala förbindelser mellan regeringar och medborgare.
Kontaktperson:
Luca Venerando Giuffrida
(Tfn +32 25469212 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 24/39
TEN/569

En integrerad europeisk luftfartspolitik (förberedande yttrande på
begäran av kommissionen)
Föredragande:
Jacek Krawczyk (Arbetsgivargruppen – PL)
Referens:
EESC-2015-01083-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
Den europeiska luftfarten befinner sig i ett mycket avgörande skede: utan en övertygande och
sammanhängande strategi riskerar den ytterligare svårigheter och därmed att förlora sin ekonomiska
slagkraft och tillväxtpotential. För att kunna konkurrera i en globaliserad ekonomi behöver den
europeiska luftfartens hela värdenätverk ökad intermodalitet, bättre förbindelsemöjligheter, bättre
användning av sekundära nav och regionala flygplatser samt optimering av nuvarande processer. Det
är emellertid inte alltid lagstiftning som behövs. EESK uppmanar återigen kommissionen att göra mer
för att se till att den gällande EU-lagstiftningen genomförs. Kommissionens strategi för luftfarten i EU
bör grundas på en övertygande vision om hur man bäst kan främja den europeiska konkurrenskraften
utan att snedvrida konkurrensen eller undergräva arbetsmarknadsrelationerna.
Den luftfartsstrategi som ska tas fram måste baseras på en konstruktiv social dialog. EESK uppmanar
också alla berörda parter på luftfartsområdet att engagera sig för genomförandet av en ny EU-strategi
för luftfart så att den europeiska luftfartens värdenätverk kan få upp farten igen och åter börja ge nya
värdefulla ekonomiska och sociala bidrag till EU:s utveckling. Det krävs ett starkt politiskt ledarskap
från kommissionens sida.
EESK rekommenderar vi också att kommissionen rådfrågar kommittén om det pågående utarbetandet
och genomförandet av kommissionens luftfartsstrategi. EESK kommer att inleda ett separat projekt
för att avsätta lämpliga resurser och sakkunskap.
Kontaktperson:
Andrei Popescu
(Tfn: +32 25469186 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 25/39
7.
INDUSTRI/FÖRETAG/INNOVATION
INT/755

Erfarenheter av småföretagsakter i USA och EU: bästa praxis
i fråga om innovativa åtgärder för små och medelstora företag
(yttrande på eget initiativ)
Föredragande:
Ullrich Schröder (Arbetsgivargruppen – NL)
Referens:
EESC-2015-00822-00-01-AC-TRA
Huvudpunkter:
Småföretagsakten måste uppgraderas och ges en mer bindande utformning, med en mer ambitiös
strategi. EESK rekommenderar följande:



Ett särskilt årligt rådssammanträde (konkurrenskraft) om små och medelstora företag och
småföretagsakten bör organiseras på EU-nivå.
Rådets högnivågrupp för konkurrenskraft och tillväxt bör granska framstegen när det gäller
nationella åtgärder för genomförande av småföretagsaktens prioriteringar och överväga
ytterligare åtgärder på EU-nivå.
Nätverket av nationella representanter för små och medelstora företag bör uppgraderas genom att
läggas på en högre nivå: deltagarna bör vara generaldirektörer vid finansministerierna. Detta
skulle säkerställa en starkare och bättre samordning mellan EU och medlemsstaterna.
Dessutom:




Europeiska revisionsrätten bör uppmuntras att offentliggöra regelbundna rapporter om hur de
berörda programmen och åtgärderna för små och medelstora företag fungerar.
En oberoende byrå inom kommissionen bör behandla intern styrning.
Systemet med nationella och lokala genomförandeplaner för småföretagsakten (se 4.3.3) måste
förbättras och kompletteras genom systematisk användning av resultattavlor.
Man bör i större utsträckning använda indikativa mål för att öka de små och medelstora
företagens deltagande i offentlig upphandling, och bindande mål avseende program för forskning
och utveckling.
Kontaktperson:
Marie-Laurence Drillon
(Tfn +32 25468320 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 26/39
INT/765

Familjeföretag (yttrande på eget initiativ)
Föredragande:
Jan Klimek (Arbetsgivargruppen – PL)
Referens:
EESC-2015-00722-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK anser att man bör göra följande:









Genomföra en aktiv strategi för att främja bästa praxis om familjeföretag bland medlemsstaterna.
Utarbeta en rättslig ram för familjeföretag, som skulle omfatta en allmänt godtagbar definition av
familjeföretag.
Införa kategorin familjeföretag i den europeiska statistiken och på ett effektivt sätt samla
nationell information om familjeföretag.
Förbättra lagstiftningen om överlåtelse av familjeföretag mellan generationerna.
Främja ett klimat som gynnar familjeföretagande och innovation i familjeföretagen.
Utveckla utbildningen och främja forskningen om familjeföretagande.
Stödja familjejordbruk och återuppliva det kooperativa företagandet.
Införa lättnader vid återinvestering av vinster och förstärka familjeföretagen med kapital utan
rösträtt.
Bedriva ett aktivt samarbete på EU-nivå med organisationer som företräder familjeföretag.
Kontaktperson:
Dorota Zapatka
(Tfn +32 25469067 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 27/39
CCMI/132

Kampen mot korruption
Föredragande:
Filip Hamro-Drotz (Arbetsgivargruppen – FI)
Medföredragande:
Pierre Gendre (FR–Kat. 2)
Referens:
EESC-2014-06520-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EU bör utarbeta en femårig strategi och en handlingsplan för insatser mot korruption. Att främja
öppenhet och förebygga korruption bör vara centrala mål i hela EU:s politik.
Kommissionen och EU:s medlemsstater bör stärka det gränsöverskridande samarbetet mot
korruption och säkerställa en effektiv förvaltning av EU:s antikorruptionsnätverk (EACN).
Europeiska rådet bör främja medvetenhet och utbildning i medlemsstaterna om värdet av
integritet i samhället och ekonomin, intensifiera insatserna för att tillnärma den nationella
strafflagstiftningen och inrätta en europeisk åklagarmyndighet (EPPO).
EU:s institutioner bör öka allmänhetens medvetenhet om hur medborgarna kan engagera sig i
kampen mot korruption. EU bör stödja alternativa åtgärder för att främja att enskilda företag antar
och genomför koder om efterlevnad och koder och normer mot mutor och korruption.
Europeiska kommissionen bör göra en ny översyn av direktiven för offentlig upphandling.
Stora företag som deltar i anbudsförfaranden för kontrakt bör ha en kraftfull kod mot mutor och
korruption. Bankernas efterlevnad av tillämplig EU-lagstiftning bör förbättras. Medlemsstaterna
bör också uppmuntras att straffbelägga uppsåtligt olagligt berikande från en offentlig tjänstemans
sida. Kommissionen bör främja skydd av personer som slår larm om missförhållanden.
EU bör intensifiera sitt deltagande i insatser mot korruption på det globala planet. Dessutom bör
EU utöka sina ansträngningar att förhindra att unionens finansiella system blir en fristad för
svarta pengar. EU-institutionerna själva måste se till att de är en förebild i fråga om insyn,
integritet och gott styre.
Kontaktperson:
Adam Plezer
(Tfn +32 25468628 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 28/39
CCMI/135

Den europeiska offshoreindustrin
Föredragande:
Marian Krzaklewski (Arbetstagargruppen – PL)
Medföredragande:
José Custódio Leirião (PT–Kat. 3)
Referens:
EESC-2015-01459-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén anser att det behövs en sammanhängande strategisk
europeisk vision för att säkerställa en hållbar utveckling inom offshoreindustrin, en vision som
omfattar avancerad teknik och innovativa lösningar för denna industri.
Kommittén anser att det för närvarande saknas en övergripande europeisk strategisk vision för hela
offshorenäringen och dess olika sektorer. Kommissionen och rådet har visserligen successivt breddat
regleringsområdet för denna industri, särskilt för olje- och gassektorn i offshoreverksamheten, men
det förefaller inte finnas en sammanhängande strategi och ett helhetsperspektiv i dessa åtgärder.
EESK anser att kommissionen och de europeiska branschbaserade arbetsmarknadsparter som
företräder offshoreindustrin bör dra nytta av 2008 års direktiv, som utgör ett positivt exempel, om
genomförandet i EU av sjöarbetskonventionen genom ett europeiskt sektorsavtal mellan Europeiska
transportarbetarfederationen (ETF) och den europeiska redareföreningen (ECSA).
EESK betraktar följande områden som betydande utmaningar för offshoreindustrin med tanke på den
globala och europeiska konkurrensen och regelverket:





Djuphavsborrning och – när det gäller havsbaserad vindkraft – utvinning på större avstånd
från kusten och på större havsdjup på öppet hav.
Processer för horisontell borrning och spräckning inom havsgruvdrift som respekterar
miljökraven.
Hantering av åldrande infrastruktur för offshoreinstallationer.
Sökande efter naturresurser i Arktis samt inventering och exploatering av sådana.
Bemötande av de gröna drivkrafter som åsyftas i Marpol-konventionen, konventionen om
barlastvatten och direktivet om skrotning.
Kontaktperson:
Adam Plezer
(Tfn +32 25468628 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 29/39
CCMI/136

Digitaliseringens effekter på tjänstesektorn och sysselsättningen
Föredragande:
Wolfgang Greif (Arbetstagargruppen – AT)
Medföredragande:
Leo Hannes (AT–Kat. 3)
Referens:
EESC-2015-00765-00-01-AC-TRA
Huvudpunkter:
Digitaliseringen omvandlar alla delar av samhället och ekonomin, och påverkar därför logiskt sett
även arbetet och sysselsättningen. Digital teknik har potential att öka välståndet till aldrig tidigare
skådade nivåer och kan höja arbetets kvalitet och öka sysselsättningen i Europa. Dessa möjligheter är
dock förknippade med risker, vilket är uppenbart inom alla ekonomiska sektorer, även den privata
tjänstesektorn.
En proaktiv politik på EU-nivå och nationell nivå kan och måste se till att digitaliseringens uppenbara
potential frigörs samtidigt som man undviker dess fallgropar.
För att förse den europeiska arbetskraften med de färdigheter som den behöver i den digitala
tidsåldern måste offentliga och privata investeringar i yrkesinriktad utbildning främjas och man bör
undersöka om det behövs åtgärder på europeisk nivå för att sprida medlemsstaternas goda erfarenheter
av utbildningsledighet till resten av EU.
Bättre statistik och mer forskning om tjänsteekonomin (på global och europeisk nivå) behövs för att få
fram utförligare prognoser om arbetsmarknadsutvecklingen och polariseringen av arbetet,
sysselsättningen och inkomsterna.
Främjande av kollektivavtal på alla nivåer, särskilt inom sektorer och företag som påverkas av
digitaliseringen, kan säkerställa att nya former av digitaliserad arbetsorganisation ökar snarare än
minskar kvaliteten i arbetet.
EU, de nationella regeringarna och arbetsmarknadens parter bör inleda diskussioner för att ta fram
politiska åtgärder och lagstiftning som garanterar en lämplig nivå av obligatoriskt socialt skydd för
alla på arbetsmarknaden – däribland arbetstagare som omfattas av atypiska anställningsformer.
Den makroekonomiska situationen varierar kraftigt mellan olika medlemsstater. I syfte att stärka
sysselsättningen trots den sjunkande efterfrågan på arbetskraft måste man identifiera potentiella
problem genom diskussion med alla berörda parter och fastlägga strategier i linje med de enskilda
medlemsstaternas krav (t.ex. inom området för offentliga investeringar, sysselsättningsskapande
innovation samt fördelning och minskning av arbete).
Kontaktperson:
Alain Colbach
(Tfn +32 25469170 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 30/39
CCMI/137

De kreativa och kulturella sektorerna
Föredragande:
Emmanuelle Butaud-Stubbs (Arbetsgivargruppen – FR)
Medföredragande:
Nicola Konstantinou (Kat. 2–EL)
Referens:
EESC-2015-01499-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
De kreativa och kulturella sektorerna är bland de mest dynamiska branscherna i den europeiska
ekonomin. Dessa sektorers bidrag till Europas BNP uppgår till mellan 4,4 % (endast den rent kreativa
sektorn, "core industries") och 6,8 % (om man också räknar in företag som är kraftigt beroende av den
rent kreativa sektorn, "non-core industries"), och de sysselsätter 3,8 % av EU:s totala arbetskraft inom
den rent kreativa sektorn ("core industries") och 6,5 % när "non-core industries" räknas med. Dessa
sektorer har därmed blivit den tredje största arbetsgivaren i EU, efter byggsektorn och
dryckesbranschen.
EESK uppmanar Europeiska kommissionen att utarbeta en flerårig utvecklingsstrategi för de
kulturella och kreativa sektorerna, med tanke på dessa sektorers betydelse för BNP i Europeiska
unionen (EU).
EESK understryker att EU måste vara vaksam mot våra globala konkurrenters strategier, och
uppmanar kommissionen att föra in den yttre dimensionen i alla pågående bilaterala och multilaterala
förhandlingar. De måste framför allt tas med i Europeiska kommissionens pågående arbete med ett
meddelande om en ny strategi för handelspolitiken, som väntas bli klart hösten 2015.
EESK vill rikta uppmärksamheten på de frågor som ställs i anslutning till programmet Kreativa
Europa för perioden 2014–2020, särskilt de finansiella aspekterna. För dessa sektorer, som inte alltid
lyckas "ta vara på" sitt värde, är det avgörande att kunna sätta ett finansiellt värde på sina immateriella
tillgångar – kundportfölj, ryktbarhet och renommé, märke, know-how – som är hållbart och leder till
framtida intäkter.
Mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden i vissa medlemsstater krävs att man tar större
hänsyn till behoven hos arbetstagare med atypiska anställningsformer när det gäller arbetsvillkor samt
hälsa och säkerhet. Dessutom krävs anpassning till marknadens nya behov, ökad rörlighet för
yrkesverksamma inom sektorn, utbildningsverktyg och utbildningspolitik. EESK stöder ökad
användning av kollektiva avtalsförhandlingar särskilt inom medie- och kultursektorn, inom ramen för
nationella traditioner.
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 31/39
Flera andra aspekter förtjänar särskild uppmärksamhet, t.ex.:






Anpassning av immaterialrätten till den digitala revolutionen.
Det stora behovet av territoriella stimulansåtgärder.
Väntade förändringar i utbildningsverktygen för de kreativa och kulturella sektorerna.
Korsbefruktning inom de kreativa och kulturella sektorerna.
Utnyttjande av byggnadskulturarvets ekonomiska potential.
Inrättande av ett europeiskt forum för flera aktörer.
Kontaktperson:
Amelia Munoz Cabezon
(Tfn +32 25468373 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 32/39
8.
YTTRE FÖRBINDELSER
REX/412

Översyn av associeringsavtalet mellan EU och Mexiko
Föredragande:
José Isaías Rodríguez García-Caro (Arbetsgivargruppen – ES)
Medföredragande:
Juan Moreno Preciado (Arbetstagargruppen – ES)
Yttrande på eget initiativ:
EESC-2015-01608-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
I yttrandet hävdas att EU:s förbindelser med Mexiko bör betraktas inom ramen för de allmänna
förbindelserna med Latinamerika. De bör i detta avseende gå utöver den ekonomiska aspekten och
beakta historiska och kulturella band. Detta kan bidra till att motverka inflytandet från andra block
och befästa gemensamma ståndpunkter i internationella forum.
Yttrandet stöder en översyn av det nuvarande avtalet för att utvidga dess tillämpningsområde. Ett av
huvudmålen är att inrätta en gemensam rådgivande kommitté för det civila samhället med rådgivande
befogenheter, som erkänns av de styrande organen i avtalet.
Uppmärksamhet bör fästas vid ratificeringen och efterlevnaden av ILO-konventionerna om
grundläggande sociala rättigheter. ILO:s konvention nr 98 om tillämpning av principerna för
organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten är särskilt relevant i det mexikanska
sammanhanget.
När det gäller handel och investeringar behöver särskilt områden som icke-tariffära handelshinder,
investeringsskydd, skydd av immateriella rättigheter och samarbete för att bekämpa bedrägerier och
skatteflykt ses över och förbättras.
I fråga om samarbetsinsatser bör dessa anpassas bättre till de delar som ingår i det strategiska
partnerskapet för att främja positiva synergier. Samarbetet bör särskilt intensifieras inom områdena
förvaltning, vetenskaplig och teknisk forskning och samarbete om hållbar utveckling,
klimatförändringar och miljöskydd.
Kontaktperson:
Javier Fernandez Admetlla
(Tfn +32 25469345 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 33/39
REX/439

Jordbruk, landsbygd och hållbar utveckling i länderna inom det östliga
partnerskapet
Föredragande:
Dilyana Slavova (Övriga intressegrupper – BG)
Facksektionens yttrande:
EESC-2015-00902-00-02-AC-TRA
Huvudpunkter:
Yttrandet fokuserar på reform av jordbruket, stöd till den socioekonomiska utvecklingen av
landsbygden samt att uppnå hållbarhet i länderna inom det östliga partnerskapet.
EESK inser hur betydelsefullt jordbruket är i länderna inom det östliga partnerskapet, liksom de
sektorer som ligger före och efter i produktionskedjan, för att bevara landsbygdsområdena och för
deras socioekonomiska utveckling. Kommittén vill se mer ekonomisk diversifiering på landsbygden,
vilket skulle kunna bredda inkomstkällorna genom alternativ verksamhet och möjligheter till ökad
sysselsättning.
Kommittén stöder kommissionens ansträngningar att upprätta en stabil dialog om jordbruk och
landsbygdsutveckling med alla partnerländer och är beredd att bistå i genomförandet av politik och
sammanhängande reformer för alla de länder som förbundit sig att göra jordbruket och landsbygdens
utveckling till en nyckelsektor i sitt samarbete med EU. Merparten av EU-investeringarna bör gå till
länder som prioriterar jordbruket och landsbygdens utveckling.
EESK sätter stort värde på det program för europeiskt grannskapsstöd till jordbruk och
landsbygdsutveckling (Enpard) som infördes för att stödja sektorn och hoppas att detta program,
tillsammans med andra program, kommer att leda till hållbar utveckling inom jordbruket och
förbättrade levnadsvillkor i landsbygdsområdena i den östliga partnerskapsregionen. Dessutom bör ett
kraftfullt övervakningssystem tillämpas efter genomförandet av de anslagna EU-medlen till länderna
inom det östliga partnerskapet.
Vi efterlyser en strategisk modernisering av jordbrukssektorn i länderna inom det östliga
partnerskapet som ökar den inhemska produktionen av säkra livsmedel på ett hållbart sätt. EESK
menar att EU bör fortsätta att hjälpa de östliga partnerländerna med att förbättra de sanitära och
fytosanitära normerna för sina produkter och utveckla sina landsbygdsutvecklingsprogram. Vi hoppas
att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet (DCFTA), som ingår i associeringsavtalen,
kommer att genomföras på ett lämpligt sätt och bli effektivt i detta avseende.
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 34/39
EESK understryker att EU:s erfarenheter av att reformera jordbruket och landsbygdsområdena i
föranslutningsländerna måste beaktas, tillsammans med mångfalden av erfarenheter och insatser i
partnerländerna. Vi efterlyser ett starkt fokus på det civila samhällets deltagande och medverkan av
intressenter inom sektorn.
EESK gör också klart att vi gärna vill se ett bredare urval av representanter för det civila samhället
inom plattform 2: "Ekonomisk integration och konvergens med EU:s politik", i panelen för jordbruk
och landsbygdsutveckling, i panelen för miljö och klimatförändringar med avseende på främjandet av
miljöteknik, miljöinnovation och biologisk mångfald, i handelspanelen för sanitära och fytosanitära
frågor samt i panelen för små och medelstora företag, där kommitténs sakkunskap och kunnande ger
ett värdefullt bidrag.
Kontaktperson:
Magdalena Ruda
(Tfn +32 25469286 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 35/39
REX/443

Företagens sociala ansvar och samhällsansvar som en katalysator i EU:s
partnerskapsavtal (handel, investeringar och samarbete/utveckling)
(informationsrapport)
Föredragande:
Evelyne Pichenot (Övriga intressegrupper – FR)
Referens:
EESC-2015-00558-00-02-RI-TRA
Huvudpunkter:
När det genomförs tillsammans med andra strategier och åtgärder utgör företagens sociala ansvar och
samhällsansvar en viktig katalysator för framsteg mot en hållbar utveckling för alla länder som deltar i
handel, investeringar och utvecklingssamarbete. EU har följt detta resonemang och förhandlat fram ett
kapitel om hållbar utveckling (som omfattar bestämmelser om företagens sociala ansvar) i sina
handelsavtal. EU och medlemsstaterna arbetar också tillsammans på området för utvecklingssamarbete,
främjar den privata sektorns utveckling och tillämpar principerna om goda styrelseformer.
Mot denna bakgrund lägger EESK fram följande förslag inför utarbetandet av en EU-arbetsplan för
företagens sociala ansvar (CSR) för 2015–2020.
När det gäller EU-åtgärder anser EESK att man i kapitlet om hållbar utveckling i handels- och
investeringsavtalen bör integrera internationellt erkända riktlinjer och principer för CSR. EESK
föreslår också att man ska uppmuntra de länder som omfattas av EU:s ensidiga handelsordningar,
såsom det allmänna preferenssystemet, att införa en nationell CSR-plan. Kommittén föreslår vidare att
EU ska dela med sig av sina bästa erfarenheter med partnerländerna, i syfte att utarbeta CSRhandlingsplaner och främja CSR-praxis. När det gäller sektorsspecifika åtgärder uppmanar EESK
kommissionen att arbeta vidare med det initiativ som offentliggjorts avseende textil- och
konfektionsindustrin.
När det gäller EU-medlemsstaternas åtgärder stöder EESK utarbetandet av handlingsplaner för
tillämpningen av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och framhåller på
nytt statens centrala roll när det gäller att främja och skydda mänskliga rättigheter. Kommittén
uppmanar de statliga myndigheterna att vidareutveckla åtgärderna för skattekontroll och bekämpning
av penningtvätt och korruption. Vad gäller handels- och investeringspolitiken uppmanar EESK
medlemsstaterna att förbättra funktionssättet hos de nationella kontaktpunkter som inrättats i enlighet
med OECD:s riktlinjer för multinationella företag, och föreslår att de skapar ett forum för dialog
mellan EU-länderna och de utvecklingsländer som anslutit sig till OECD:s principer.
EESK uppmanar också utvecklings- och exportkreditorganen att beakta CSR-principerna fullt ut i sin
verksamhet. Kommittén uppmuntrar även offentliga institutioner och offentlig-privata partnerskap att
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 36/39
genomföra ansvarsfulla offentliga upphandlingar.
När det gäller tredjeländernas ansvar och verksamhet uppmuntrar EESK främjande, ratificering och
faktiskt genomförande av de relevanta konventionerna om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, utöver
ILO:s åtta grundläggande konventioner. Kommittén uppmanar vidare så många länder som möjligt att
ansluta sig till OECD:s riktlinjer, i synnerhet tillväxtekonomierna. EESK uppmuntrar utvecklingsländer
att utnyttja ILO:s helpdesk, som ger stöd till företag som vill tillämpa internationella normer.
När det gäller de ekonomiska aktörerna uppmuntrar EESK alla multinationella företag, oavsett om de
är börsnoterade eller inte, att frivilligt ansluta sig till de internationellt erkända CSR-principer som
anses vara mest relevanta, och rekommenderar dem att förklara hur de tänker tillämpa dessa i dialog
med berörda parter.
EESK rekommenderar moderföretag och uppdragsgivare att uppmuntra dotterbolag samt
underleverantörer och leverantörer att ansluta sig till samma internationella principer och hjälpa dem
att tillämpa dessa genom att genomföra ansvarsfulla upphandlingar. Vi föreslår att man tillhandahåller
företagare, i synnerhet i utvecklingsländer, utbildning i CSR-verktyg och ansvarsfullt ledarskap.
EESK välkomnar utvecklingen av transnationella företagsavtal som ingås mellan arbetsmarknadens
parter och som utgör ett av de instrument som företagen kan använda för att hantera frågor som rör
mänskliga rättigheter, och vi uppmanar till att dessa avtal följs upp. Kommittén uppmanar också
företagen att låta en oberoende tredje part som de själva väljer göra en utvärdering av deras ickefinansiella redovisning.
EESK stöder åtgärder såsom märkning, som ger konsumenterna tydlig och användbar information och
även förbättrar insynen och öppenheten.
När det gäller det civila samhället rekommenderar EESK vidare att man stimulerar en mer hållbar
produktion och distribution genom att främja initiativ på området för rättvis handel, sektorsspecifika
märkningar, ekodesign och kretsloppsekonomi. Man bör också erbjuda stöd till organisationer i det
civila samhället i tredjeländer som deltar i utarbetandet och genomförandet av nationella CSR-planer.
Kontaktperson:
Magdalena Ruda
(Tfn +32 25469286 – e-post: [email protected])
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 37/39
REX/445

För en ILO-konvention mot könsrelaterat våld på arbetsplatsen
Föredragande:
Béatrice Ouin (Arbetstagargruppen – FR)
Facksektionens yttrande:
EESC-2015-01969-00-00-AC-TRA
Huvudpunkter:
EESK följer noga debatten i ILO (i synnerhet i dess styrelse) om huruvida den ska sätta upp en
diskussion om framtagandet av en internationell norm mot könsrelaterat våld på arbetsplatsen på
dagordningen för Internationella arbetskonferensen (ILO:s beslutande organ). EESK stöder detta
förslag och uppmanar EU:s medlemsstater och de europeiska arbetsmarknadsparterna att göra
detsamma.
Internationella arbetsorganisationen (ILO) spelar genom sin trepartssammansättning, som omfattar
regeringar och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, en ytterst viktig roll globalt för att förbättra
arbetstagarnas situation och företagens funktionssätt.
EESK anser att sexuellt och könsrelaterat våld på arbetsplatsen utgör ett hinder för anständigt arbete
och är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna, en kränkning av värdigheten samt den
fysiska och psykiska integriteten. Detta våld visar på det ojämlika maktförhållandet mellan kvinnor
och män och bidrar till att vidmakthålla ojämlikheten i arbetslivet. Dessutom inverkar könsrelaterat
våld negativt på arbetskraftens produktivitet och på affärsverksamheten och därmed den ekonomiska
och sociala utvecklingen och tillväxten generellt, och bör därför förebyggas och bekämpas.
Med beaktande av kommande beslut i ILO:s styrelse uppmanar EESK EU:s medlemsstater, som tack
vare direktiv 2002/73/EG redan har instrument för att bekämpa ojämlikhet mellan kvinnor och män
och sexuella trakasserier på arbetsplatsen, att tala med en röst inför ILO.
Kommittén påminner också om att de europeiska arbetsmarknadsparterna år 2007 undertecknade ett
ramavtal om trakasserier och våld i arbetet, vilket ger en antydan om att de sannolikt intar en
gemensam ståndpunkt i debatten om detta förslag till internationell arbetsnorm.
Enligt EESK:s åsikt skulle en ILO-norm mot könsbaserat våld på arbetsplatsen vara positiv för
samhället, dialogen mellan arbetsmarknadens parter, arbetsmiljön och relationerna på arbetsplatsen
genom att den fastställer en gemensam definition av vad som utgör könsrelaterat våld på
arbetsplatsen, genom att den inbegriper arbetsgivare och arbetstagare i samråd om den nya ramen och
tydliggör vilket deras ansvar är när det gäller att förebygga, bekämpa och gottgöra könsrelaterat våld
på arbetsplatsen, samt genom att hjälpa arbetsgivarna att utforma en personalpolitik, inklusive
utbildning av personalen, och upprätta förfaranden för anmälan och ersättningskrav, och utredning av
dessa.
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 38/39
EESK understryker att en ny ILO-norm skulle bidra till att uppnå målen om anständigt arbete, minska
människors risk för att utsättas för könsrelaterat våld samt öka deras ekonomiska självständighet och
produktivitet på arbetsplatsen. För arbetstagarna och samhället i stort skulle en ILO-norm innebära
förbättrad hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, och besparingar eftersom våld i hemmet och på
arbetsplatsen kostar flera miljoner i form av sjuk- och hälsovård, rättsprocesser, förlorade
löneinkomster samt sjukersättningar.
I sitt yttrande ger EESK konkreta förslag på vad som bör ingå en ny ILO-norm.
Kontaktperson:
Magdalena Ruda
(Tfn +32 25469286 – e-post: [email protected])
_____________
EESC-2015-04700-00-01-TCD-TRA (FR/EN) 39/39