Likabehandlingsplan
för
Per Brahegymnasiet
151201-161130
Program:
Samhällsvetenskapsprogrammet
Humanistiska programmet
IM – Språkintroduktion
Likabehandlingsplan för Per
Brahegymnasiet
Innehållsförteckning
Inledning…………………………………….2
Vision………………………………………..2
Vad säger lagen……………………………2
Årscykel……………………………………..3
Definitioner…………………………………4
Rutiner och Ansvarsfördelning…………..6
Delaktighet………………………………….7
Kartläggning/Analys………………………8
Förebyggande arbete…………………..…8
Utvecklingsområden………………………9
Programvisa Förebyggande aktiviteter
Programvisa utvecklingsområden
Bilaga 1- sammanställning av trivselenkät åk 1-3, okt 2015,
Bilaga 2- Analys
Likabehandlingsplan för Per
Brahegymnasiet
Lå 2015/2016
Inledning
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen och en plan mot
kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen ska upprättas, följas upp och ses över
under medverkan av eleverna. Per Brahegymnasiet har valt att skriva ihop dessa i en
gemensam plan, vår likabehandlingsplan.
Vision
Vision är ett önskat tillstånd, en målbild
Vi önskar att all på vår skola skall alla känna sig välkomna och trivas. Det skall inte
förekomma någon mobbning och inte heller någon kränkande behandling. Det skall inte
heller förekomma någon form av rasism eller främlingsfientlighet. Ingen skall heller
känna sig diskriminerad p.g.a. exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Elever och personal förstår och agerar utifrån gemensamt förankrad värdegrund på
skolan som stämmer väl överens med de demokratiska grunder skolan vilar på.
Vår vision på PB är att alla ska bemötas med respekt för sin person och att ingen skall
behöva utsättas för kränkande behandling. Alla ska vara en del av gemenskapen på
skolan och känna sig trygga.
Vad säger lagen?
De lagar som finns som har gemensamt syfte att skydda barn och elever mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är skollagen och
diskrimineringslagen. De innehåller bestämmelser om huruvida huvudmannen ska vidta
aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier.
Dessutom anger de att huvudmannen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid
kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller
trakasserier.
Barn- och elevombudet (BEO) och skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. skollagen
Barn- och elevombuden är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barn och
elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling.
BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i
domstol.
BEO informerar också om skollagen och ger råd och stöd om hur
bestämmelserna ska tillämpas.
Årscykel för arbete med likabehandlingsplan
NOVEMBER
Elever och personal
medverkar i upprättande
av ny lika-behandlingsplan
SEPTEMBER
Kartläggning av
elevernas upplevelser i
form av trivselenkät
Ny
likabehandlingsplan
fr o m 1/12
FEBRUARI
Brukarenkät åk 2
AUGUSTI
Trivseldagar
Genomgång av
likabehandlingsplan
Introduktionssamtal
APRIL
Uppföljning av
likabehandlingsplanens
kortsiktiga åtgärder i
elev-programråd
MAJ
Elever och personal
medverkar i utvärdering
Definitioner
I lagstiftningen anges följande definitioner:
• Kön: förutom man och kvinna är också transsexualism en könstillhörighet. Med
transsexualism avses personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska
könstillhörighet (från det som registrerats vid födelsen).
• Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av individer som har samma hudfärg,
nationalitet, etniska ursprung eller annat liknande förhållande.
• Religion och annan trosuppfattning: begreppet ”annan trosuppfattning” innefattar
uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, t.ex.
buddism eller ateism, eftersom grunderna för sådana åskådningar anses ha ett naturligt
samband med eller är jämförbara med religion.
• Funktionshinder: kan vara fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både som sådana som syns,
som rullstol och sådana som inte märks lika lätt som exempelvis allergier, ADHD och
dyslexi. Funktionshinder kan även uppstå till följd av en skada eller en sjukdom som
fanns vid födelsen eller en förvärvad skada.
• Sexuell läggning: homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet.
• Könsöverskridande identitet eller uttryck: omfattar de flesta transpersoner och är ett
begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer
kring könsidentitet och könsuttryck– mot föreställningar om hur kvinnor och män,
pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan t.ex. vara transvestiter,
intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller intertransgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de
traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell
läggning.
• Ålder: ingen får diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder.
Vad är diskriminering?
Diskriminering är ett övergripande begrepp för en negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också
som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer eller arbetssätt upplevs som
kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet
eller uttryck och ålder. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal
t.ex. ha utformat strukturer och organisation på sådant sätt att de, utifrån
diskrimineringsgrunderna, missgynnar en individ eller grupp. Likaså kan olika beslut få
diskriminerande effekt.
Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas i
förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas
genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett
barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.
Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling kan finnas i form av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med
diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan
ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika
sammanhang.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om
alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En
viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkningen alltid måste tas på
allvar. Diskriminering av individer eller grupper innebär ett avsteg från principen om
likabehandling. En institution, som t.ex. skolan, kan genom organisation, regler,
grupperingar, schemaläggning och andra inslag avsiktligt eller oavsiktligt medverka till
att diskriminerande effekter uppstår. Trakasserier är kränkningar som har samband med
diskrimineringsgrunderna och kan, liksom annan kränkande behandling, utföras av en
eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i alla miljöer. Kränkningar
kan vara synliga och handfasta liksom dolda och subtila.
Kränkningar kan vara
• fysiska, t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar
• verbala, t.ex. att bli hotad eller kallad hora eller bög
• psykosociala, t.ex. att bli utsatt för utfrysning, förtal eller ryktesspridning
• text- och bildburna, t.ex. klotter, brev och lappar
Vad är trakasserier?
Om skolans personal säger nedsättande saker om eller till en viss elev eller om andra
elever i skolan säger nedsättande saker till elever eller lärare, kan det vara att betrakta
som trakasserier. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som
har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Det är alltid den som blir utsatt för trakasserier som bestämmer vad som känns
obehagligt och vad som gör skolan till en otrygg plats.
Mobbning finns inte med som begrepp i Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och
Skollagen 6 kap. om kränkande behandling. Däremot kan mobbning täckas av de
definitioner som finns för trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling,
trakasserier och diskriminering vid Per Brahegymnasiet.
Metod och ansvarsfördelning
1. En elev som upplever sig kränkt eller som känner till att någon annan elev är utsatt, ska
vända sig till sin klassföreståndare, rektor eller till någon av skolans personal.
2. Den personal som själv ser eller får information om att någon elev far illa, är skyldig
att snarast rapportera uppgifterna till berörd rektor.
3. Rektor sammankallar kurator, klassföreståndare och annan berörd personal och en
utredning inleds. Ärendet kartläggs och beslut fattas om åtgärder. Ärendet dokumenteras
löpande på de blanketter som förvaltningen tagit fram. Rektor utser en arbetsgrupp och tid
bokas snarast för ett möte. Arbetet leds av rektor och i arbetsgruppen bör också kurator och
berörda klassföreståndare ingå. Rektor fyller i blanketten ”Anmälan till huvudman” och
skickar till förvaltningen.
4. Möte med arbetsgruppen. Kartläggning och beslut om ärendehandläggning.
Arbetsgruppen bokar tid för samtal med den utsatta eleven.
5. Utredande samtal med den utsatta eleven. Rektor leder samtalet med hjälp av kurator.
Klassföreståndaren finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor
informerar eleven om den fortsatta handläggningen av ärendet och att klassföreståndaren
kommer att kontakta föräldrarna (elever under 18 år). Eleven uppmanas att omedelbart
kontakta klassföreståndaren eller annan personal vid eventuella kränkningar. Tid för
uppföljande samtal bokas.
6. Samtal med berörda elever. Enskilda utredande samtal genomförs under ledning av
rektor och med hjälp av kurator, samtalen dokumenteras. Klassföreståndaren finns med
som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar om att föräldrarna
kommer att informeras om den pågående utredningen (elever under 18 år).
7. Klassföreståndare kontaktar berörda vårdnadshavare och informerar om att en
utredning pågår.
8. Rektor sammankallar arbetsgruppen. Kartläggning, bedömning och beslut om
åtgärder.
9. Klassföreståndaren följer upp den utsatta elevens situation genom att regelbundet kolla
av med eleven att kränkningarna upphört.
10. Ärendet avslutas när eleven anser att kränkningarna upphört.
Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling och trakasserier
Delaktighet
Alla elever ska ha kännedom om och vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen.
Lärarna introducerar planen i sina klasser vid skolstart samt även skolans kuratorer
presenterar planen vid elevprogramråd och klassrumsbesök.
Klassföreståndarna har ett särskilt ansvar för sin grupp och på klf tiden arbetar klasserna
med likabehandlingsplanen. Det arbetet består i att man gemensamt går igenom och
diskuterar likabehandlingsplanens innehåll.
Som en del i arbetet med förebyggande åtgärder genomfördes en trivselenkät under
oktober 2015. Resultatet av enkäten har analyserats och diskuterats tillsammans med
eleverna och de har fått vara delaktiga i arbetet med att hitta förebyggande åtgärder.
På en utvärderingsdag av läsåret i maj 2016 kommer likabehandlingsplanen att gås
igenom och tas upp till diskussion och ev förslag på förändringar och förbättringar
diskuteras.
Vårdnadshavare ska få kännedom om planen genom att klf informerar på föräldramöte
och även på utvecklingssamtalen. Likabehandlingslanen finns på skolans intranät
(skolnätet) där även vårdnadshavare har tillgång till den.
Personalens delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen sker på APT samt i
programarbetslagen och på personalinformation.
Förankring av planen görs genom att arbetsgruppen(utbildningsledare samt skolans
kuratorer) lämnar förslag till ledningsgruppen som sedan går vidare till skolans
samverkansgrupp.
Kartläggning/Analys
Alla klasser har klassrådstid varje vecka och där tas likabehandlingsplanen och dess
innehåll upp till diskussion kontinuerligt. De frågor som diskuteras handlar om trygghet,
bemötande och värderingar. Skolsköterskorna genomför hälsosamtal med alla nya
elever som önskar det. Även klasskonferenserna är en viktig del av kartläggningen.
Klassföreståndarna har även samtal med eleverna genom introduktionssamtal och
utvecklingssamtal där frågan om trivsel tas upp.
En stor trivselenkät genomfördes under oktober månad 2015 (se nedan), där samtliga
elever på skolan kunde deltaga och resultat av den har analyserats och diskuterats. Olika
områden berördes i enkäten och eleverna har involverats i kartläggningen och analysen
genom att bl a rektorerna har fört ett resonemang med förtroendeeleverna samt att klf
tagit upp resultatet på klassrådstid.
Se bilaga 1 angående kartläggningen/enkät.
Förebyggande arbete vid Per Brahegymnasiet
Inledning
Att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är
det viktigaste förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling
vid Per Brahegymnasiet. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och i det
dagliga arbetet på skolan. Tillgänglighet till vuxna i skolans gemensamma lokaler,
såsom matsal och cafeteria, är en viktig del i arbetet att förebygga och upptäcka
trakasserier och annan kränkande behandling. All skolans personal är viktig i det
förebyggande arbetet.
Skolövergripande förebyggande aktiviteter 2015/2016
Introduktionssamtal åk 1 genomförs vid terminsstart/ansvarig klf
Klassrådstid – avsatt tid för klass och klassföreståndare varje vecka där
värdegrundsfrågor och inflytandefrågor diskuteras/ansvarig rektor
Likabehandlingsplanen tas upp under ht på klassrådstid, vid föräldramöten, i
elevprogramråd/ansvarig rektor
Skolsköterskorna erbjuder eleverna i åk 1 hälsosamtal/ansvarig skolsköterska
Klotter rapporteras till servicegruppen omgående/ansvarig servicegruppen
Trivseldagar – anordnas klassvis, årskursvis och/eller programvis för att skapa
trivsel i gruppen och på skolan/ansvarig rektor
Årlig skyddsrond – elevskyddsombud utbildas för att tillsammans med ansvariga
på skolan bidra till en god arbetsmiljö på skolan/ansvarig gymnasiechef
Regelbunden kartläggning – varje rektor gör en regelbunden kartläggning av
klimatet på skolan och vidtar åtgärder utifrån denna/ansvarig rektor.
Kartläggningen görs genom t.ex. elevprogramråd, klassråd, kvantitativ
(brukarenkät) alt. kvalitativ kartläggning inför upprättande av
likabehandlingsplan.
Kompetensutveckling av personalen/ansvarig rektor
Redovisning av trivselenkäten genomförs av klf på klassråd/ansvarig klf
Personal på resp program samtalar o reflekterar över trivselenkätenkät/ansvarig
rektor
Utvecklingsområden för Per Brahegymnasiet 2015/2016
Mål
All personal och alla elever ska känna till likabehandlingsplanens innehåll och veta hur
de ska agera om någon utsätts för kränkningar.
Vi vill att alla på Per Brahegymnasiet ska känna sig trygga och sedda. Alla ska känna att
de blir lyssnade på och att vi är hjälpsamma mot varandra och visar varandra respekt. Vi
som vuxna ska vara goda förebilder och vi ska gemensamt arbeta för att alla elever är
delaktiga i utvecklingen av skolans likabehandlingsarbete.
Ansvar
Rektor
- ser till att styrdokument och lagar efterlevs
- ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan
kränkande behandling.
- ansvarar för att händelser utreds samt beslutar om lämpliga åtgärder
- ser till att kontinuerlig utvärdering sker och att likabehandlingsplanen revideras varje
år.
Lärare/personal
- skall ha god kunskap om likabehandlingsplanens innehåll och arbeta därefter.
- Lärare skall regelbundet föra diskussioner och samtal med eleverna utifrån
värdegrunden. - - Personal skall omgående , vid misstanke om kränkning eller
diskriminering, rapportera till
rektor.
-Vid grupparbete skall läraren sköta indelningen
- Ha större svarsfrekvens på trivselenkäten
Elever
-Skall följa skolans gemensamt utformade värden och normer,
-påtalar diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling som förekommer
i
verksamheten.
Uppföljning/uppdatering
Uppföljning av det gångna årets arbete enligt denna plan utvärderas av personalen vid
läsårets slut. Likabehandlingsarbetet utvärderas årligen av eleverna på skolan via enkät.
Planen uppdateras en gång per läsår utifrån resultat och synpunkter från elever och
personal.
SA/HU/IMSPR –Likabehandlingsarbete
Förebyggande aktiviter
De förebyggande insatserna genomförs utifrån vad som tidigare kommit fram i
elevernas och personalens utvärderingar.
Arbetet med Likabehandlingsplanen aktualiseras varje hösttermin på klassråden.
Där kopplas den till en diskussion kring demokratiska arbetssätt, ordningsregler,
etik på nätet samt hur man behandlar sina medmänniskor på ett respektfullt sätt.
På föräldramötet för åk 1 informeras föräldrarna om Likabehandlingsplanen.
I samband med välkomstsamtalen för åk 1, samt vid utvecklingssamtalen tas
frågor om trivsel och likabehandling upp.
Under höstterminen i åk 1 kommer Elevhälsoteamet (EHT) på besök i klasserna
och berättar om sitt arbete och uppmanar eleverna att ta kontakt vid behov.
Skolsköterskan bjuder in alla elever till enskilda hälsosamtal.
I början av höstterminen genomför EHT och lärare en informations/trivseldag i
varje årskurs. Syftet är att belysa olika ämnen som främjar trivsel, hälsa och
lärande.
Trivsel och arbetsmiljö är en stående punkt vid veckans klassråd.
En projektvecka genomförs under vårterminen och då eleverna bl.a. arbetar med
jämställdhet och integration.
I varje årskurs genomförs en temadag omkring mänskliga rättigheter och
demokrati.
Likabehandlings- och jämställdhetsperspektivet är också integrerat i olika
gymnasiekurser. Som t.ex. i samhällskunskap där deklarationen om de
mänskliga rättigheterna tas upp och man jämför bl.a. FN:s deklaration med
skrivningarna i Sveriges grundlagar och i naturkunskap där
likabehandlingsperspektivet tas upp inom ämnet ”sex och samlevnad”.
Personalen fick under vårterminen 2015 två fortbildningstillfällen omkring
jämställdhet, kön och normer. Vid det ena tillfället besöktes utställningen ”hon,
hen, han” och följdes upp med gruppdiskussioner. Vid det andra tillfället höll
Åsa Thörne Adrianzon/Jämställdhets- och mångfaldsstrateg en föreläsning för
personalen.
Utvärdering av året 2015
I maj månad gjordes en utvärdering av läsåret 2014/2015 och det genomfördes i
form av fokussamtal. Eleverna var indelade i smågrupper och fick ge sina
synpunkter på frågor som främst var inriktade mot studierna men det framkom
också övriga sypunkter. Det framkom bl.a. önskemål om att EHT skulle besöka
klasserna oftare och ta upp aktuella frågor men också för att göra sig mer kända
bland eleverna och på så sätt underlätta för elever att ta kontakt när de behöver
hjälp.
Under höstterminen 2015 fick eleverna möjlighet att svara på en trivselenkät
som tog upp frågor om likabehandling och trivsel. I enkäten framkom det att
95,4 procent av eleverna som har svarat trivs bra på programmet. De flesta har
också svarat att de känner sig trygga och har inte blivit illa behandlade på
skolan. Det finns tyvärr ett antal elever som inte upplever det lika positivt och
som svarar att de har upplevt sig diskriminerade, kränkta, trakasserade och
känner sig otrygga på skolan.
Enkätsvaren visar följande:
(en elev kan finnas med i flera svarsalternativ)
12 elever känner sig inte trygga med skolpersonalen
17 elever känner sig inte trygga med klasskamraterna
27 elever har upplevt sig diskriminerade
10 elever har känt sig trakasserade
23 elever har upplevt sig kränkta av en annan elev
26 elever har upplevt sig kränkt av en vuxen
Elevernas förslag på förbättringsåtgärder:
-
Lektioner om likabehandling.
-
Samarbetsövningar, lära känna aktiviteter.
-
Ökat engagemang från lärare, uppmärksamma, reagera och agera tidigt.
-
Lärare och elev – ökad kontakt och bättre relation.
-
Fler vuxna ute i skolan som agerar och reagerar vid kränkningar.
-
Utreda direkt när det blir känt att elev blir utsatt.
-
Samtala med klasserna om att alla har rätt att få vara med i
klassgemenskapen och att alla har ett ansvar i detta.
-
Ta elever på allvar när de upplever att personal bemöter dem illa.
-
Undervisning och bemötande ska vara inkluderande så att alla elever känner
sig respekterade och lika behandlade.
Förbättringsområden för SA/HU/IMSPR året 2016
Utifrån den gjorda utvärderingen så finns det behov av att göra förbättringar för att alla
elever ska känna sig trygga och uppleva sig väl behandlade av elever och personal.
Lektioner om likabehandling och erbjuda kontakt vid behov – EHT
Lärarna göras medvetna om elevernas önskemål om att lärarna ska agera
snabbare när elever blir illa behandlade och att eleverna önskar att lärarna ska
arbeta mer förebyggande när det gäller trivsel och likabehandling. – Rektor
Fortsatt fortbildning för personalen inom detta område.
Ansvarig för planen:
Marie Louise Hahn -Hallebrink
rektor
Samhällsvetenskapsprogrammet
Humanistiska programmet
Språkintroduktion
-
