ASTA 90: ”Nu ska jag sluta besöka pensionärer!”

advertisement
SV E N S K I D R OTT S F O R S K N I N G 3-2008
ASTA 90:
”Nu ska jag sluta besöka pensionärer!”
Individ, samhälle, åldrande – några bilder
Rubriken ovan, som också utgör temat för denna artikel, återger ett uttalande av en kvinna
som just avslutat sitt 90-årsfirande och hade ett avkopplande samtal med äldste sonen. Uttalandet är en god illustration till det s.k. Thomasteoremet i sociologin: ”När människor definierar
situationer som verkliga, blir de verkliga till sina konsekvenser” Teoremet formulerades i början
av 1900-talet av William I. Thomas och Florian Znaniecki i samband med publicering av
deras omfattande studier av den polske bonden i USA. Användandet av personliga dokument
och livsberättelser utgjorde en bärande del av datamaterialet i deras forskning.
Studiet av åldrandet
Christina Hjorth
Aronsson
FD
Institutionen för
beteende-, social- och
rättsvetenskap, Örebro
universitet
18
Den identitet vi utvecklar under ett
ibland långt liv är effekter av personliga förutsättningar och sociala villkor
under ständig växelverkan. Den sociala
och personliga identiteten byter inte
skepnad i hög ålder men de personliga förutsättningarna och de livsstilar
vi etablerar kan däremot anta nya
uttrycksformer och interaktionsmönster. Syftet med denna artikel är att ge
några bilder av åldrande i vår tid och
därmed försöka fånga några av de
förutsättningar som präglar samhällets syn på människans åldrande och
forskningens bidrag till förståelsen av
detta. När man dagligen sysslar med
frågor som har att göra med åldrande
och omsorg, är det lätt att objektivisera företeelsen som sådan till den
grad att man förlorar den personliga
erfarenheten ur sikte. Många av samhällsvetenskapens problem blir inte
personliga upplevelser i motsats till det
egna åldrandet som en ingrediens i den
egna livsberättelsen. Därför kan i bästa
fall gerontologiska insikter både tjäna
som kritiska glasögon för den egna
erfarenheten och för att förhålla sig till
den gerontologiska forskningen (1).
Gerontologin är det mångvetenskapliga
studiet av människans åldrande och
samlar forskare från skilda discipliner
såsom medicin, psykologi, historia,
sociologi och socialpsykologi. Det är
således inte ämne vid svenska universitet utan ryms inom olika akademiska
discipliner och forskning bedrivs
såväl ämnesbundet som vid ett fåtal
fristående forskningscentra. Sveriges
Gerontologiska Sällskap är en sammanslutning av och med forskare,
praktiker, privatpersoner och politiker
intresserade av gerontologiska frågeställningar. Sammanhållande publikation är tidskriften Äldre i Centrum som
publicerar temanummer där aktuell
forskning inom äldreområdet sammanfattas.
Några befolkningssiffror
SCB utarbetar prognoser och scenarios
över befolkningsutvecklingen i Sverige
på kortare och längre sikt, bedömningar gjorda med utgångspunkt från
hur migration, hälsoläge och fruktsamhet bedöms påverka befolkningen
(2). Medellivslängden för kvinnor är
för närvarande 82,8 år och för män
78,4 år. För kvinnor beräknas den
SV E N S K I D R OTT S F O R S K N I N G 3-2008
Kvinnor i den ”tredje och fjärde” åldern väljer i större utsträckning att leva ensamma men ändå behålla den sociala kontakten med likasinnade. Man går inte gärna in
i en ny omvårdsrelation. Foto Scanpix
öka till 86,3 år och för män till 83,6
år till år 2050. Få har undgått medias
uppmärksamhet på vår åldrande
befolkning, såväl hos den svenska som
i hela västvärlden. Vanligtvis fokuseras
den åldrande befolkningen som ett
problem och som ett gigantiskt vårdoch omsorgskomplex i vilket politiker
pressas att göra uttalanden för att markera sin handlingskraft. Ändå är den
aktuella befolkningsökningen knappast
en nyhet; 1940-talets stora barnkullar
som nu utgör den växande skaran äldre
har varit kända sedan länge. En sansad
planeringsstrategi, fri från politiskideologiska övertoner, hade givetvis
kunnat möta växande vård- och
omsorgsbehov med hög evidens i valet
av åtgärder. Fram till år 2050 beräknas
en ökning av den svenska befolkningen
med cirka 1,5 miljoner personer totalt,
varav i åldersgruppen 0-19 år respektive 20-64 år med cirka 7 %, i åldersgruppen 65-79 år med cirka 45 % samt
i åldrarna 80 år och äldre med cirka 87
%. De stora procentuella ökningarna
sker alltså i den äldre befolkningen, de
grupper som ibland kallas ”den tredje
åldern” och ”den fjärde åldern”. Dessa
kategoriseringar formulerades av den
engelske sociologen Peter Laslett (3) för
att markera indelningar av livet efter
dess huvudsakliga faser av barn- och
ungdomsår, vuxenliv och så småningom även åldrande och begynnande
skröplighet, sjukdom och bortgång.
Under åren 1950-1990 skedde en
fördubbling av antalet personer i ”den
tredje åldern” (65-79 år) – till cirka
1,2 miljoner. När 1940-talets stora
årskullar nu går i pension sker återigen
en ökning av antalet personer i denna
ålderskategori under åren 2005-2015,
1,1 miljoner – 1,4 miljoner. Kvinnoöverskottet beräknas minska på
grund av att männens dödlighet nu
minskar snabbare än kvinnornas (4).
Personer i ”den fjärde åldern”, dvs
80 år och äldre har mera än fyrdubblats sedan 1950-talet (N=487 000 år
2005). Under det kommande decenniet kommer antalet att vara tämligen
konstant för att sedan öka kraftigt
under 2020-talet, med ungefär 45 %
(N=760 000 personer). Det är mot
denna bakgrund som vård och omsorg
av äldre liksom en växande kader av
pensionärer kommit starkt i fokus.
Laslett ville markera att åldrande efter
pension inte behöver kännetecknas av
sjukdom och beroende utan tvärtom
att vi idag lever ett alltjämt aktivt liv
under ganska många år. De ekonomiska incitamenten till pensioneringen
kan dock vara problematiska i de
fall pensionen inte är särskilt hög, ett
förhållande som gäller inte minst kvinnor och invandrare i dagens samhälle
(5, 6). Hos dessa blir de ekonomiska
bekymren påtagliga och begränsar
deras möjligheter att leva ett aktivt liv
som äldre.
Åldrande och familjemönster
Äktenskapet är den dominerande
familjeformen hos personer 65 år och
äldre och relationens varaktighet är i
genomsnitt drygt 43 år (2002). Dock
finns det tendenser som pekar mot att
förändringar i familje- och samlevnadsmönster är på gång. Det noteras ett
ökat antal sammanboende äldre utan
äktenskap och en ökad andel frånskilda bland äldre. Ensamboendet, dvs
hushåll med endast en boende, bland
äldre ökar, särskilt med ökad ålder.
Äldre personer är inte främmande för
att etablera nya parrelationer efter
skilsmässa eller partnerns bortgång
men här är vissa mönster tydliga.
19
SV E N S K I D R OTT S F O R S K N I N G 3-2008
Kvinnor väljer i större utsträckning än
män att fortsätta leva ensamma efter
skilsmässa eller makes bortgång. En
förklaring till detta är att de uppskattar
frihet och oberoende i den nya livssituationen och tvekar att gå in i ett
nytt sammanboende som kommer att
innebära en ny omsorgsrelation. En
förklaring till detta är att kvinnor och
män har skilda nätverkskonstruktioner innebärande att kvinnor har flera
och djupare sociala relationer med
vänner och familjemedlemmar utanför
kärnfamiljsenheten än vad männen har.
Betydelsen av en nära partner har stor
betydelse för både män och kvinnor
men betydelsen förefaller vara störst
för män, vilka är snabbare att ersätta
förlusten av en intimrelation med en
annan (7, 8).
Livslopp och åldrande
Den socialgerontologiska forskning
som växte fram från 1960-talet löpte
i mycket parallellt med den strukturfunktionalistiska era som var dominerande inom sociologin. Här försökte
forskare utveckla teorier om människans åldrande för att kunna förstå
och därmed förklara den åldrande
individen i ett socialt sammanhang.
Förändrade sociala roller hade en stor
betydelse i denna forskning. Ett alternativt sätt att betrakta åldrande är att
istället för att betrakta ”äldre” som en
avgränsad kategori se åldrande som en
livslång process – att betrakta the life
course som något som fortgår under
hela livet. Detta betraktelsesätt implicerar fyra principer för forskningen,
nämligen livslopp, kohort, våra sammanflätade liv, samt dynamiken mellan
samhällsförändringar och förändringar
på individnivå (9). En enskild fas i
livet kan inte studeras skild från övriga
faser och inte heller kan skeenden på
individnivå förstås skilda från den
socioekonomiska utvecklingen i ett
makroperspektiv. För att ge några
aktuella exempel. I den statliga utredningen SENIOR 2005 sades bl.a. ”Vi
tror att ett livsloppsperspektiv ytterst
kan hjälpa oss alla att se att ´de äldre´
inte är några andra än vi själva i en
senare del av livet.” (10). I sin globala
strategi tar Världshälsoorganisationen
sin utgångspunkt i ett livsloppsperspektiv när den konstaterar allas rätt
till sund diet och regelbunden, adekvat
fysisk aktivitet för att främja rätten till
god hälsa under hela livet (11). Detta
har i sin tur genererat en handlingsplan
mellan de europeiska medlemsländerna
i WHO, vilket i sin tur resulterat i olika
handlingsdeklarationer hos svenska
20
myndigheter och organisationer med
Regeringskansliet som initial uppdragsgivare. Golfspelets betydelse för äldres
livsföring studerades i en kvantitativ
studie av personer födda mellan åren
1918 och 1938 (12). Medelålder för
samtliga var cirka 73 år. Socioekonomiskt representerade de grupperna
högre tjänstemän samt tjänstemän, där
golf och tennis utgjort en del av den
sociala identiteten, de hade varit trogna
sporten och har haft utbyte av den
långt upp i sitt åldrande. Det skall här
framhållas att en jämförelsegrupp hämtades från en kohort utgörande samma
socioekonomiska grupp som undersökningens. Beträffande de undersökta
sjukdomarna högt blodtryck, diabetes
och kranskärlssjukdom, förelåg inga
skillnader vad gällde männen jämfört
med jämförelsegruppen, inte heller vad
gällde männens rökvanor. Vad gäller
övervikt skilde sig våra manliga undersökningspersoner inte från jämförelsegruppen, men visade lägre sjuklighet än
denna. Kvinnorna i vår undersökning
uppvisade skillnader relativt jämförelsegruppen genom att ha lägre BMI, ha
lägre förekomst av blodtryckssjukdom
och kranskärlssjukdom. Besvär från
rygg, höftleder och knäleder rapporterades från en mindre andel av de
tillfrågade personerna. Mer än hälften
av undersökningsgruppen rapporterade
att de spelade golf oavsett sina besvär,
några att de rentav tyckte sig bli bättre
av golfen. Golfutövandet hade vidare
stor betydelse för deras psykiska och
sociala välbefinnande; ombedda att på
en skala 0 – 10 uppskatta hur mycket
golfen bidrog till deras livskvalitet
erhölls medelvärdet 7,2. I ett livsloppsperspektiv kan konstateras att för den
undersökta gruppen har golfsporten varit en tillgänglig möjlighet att
utöva en sport som förmått tillgodose
ett kontinuerligt behov av psykisk
och social stimulans även i de högre
åldrarna. I detta sammanhang skulle
jag vilja återvända till Asta, 90, som
tillhörde en äldre kohort svenskar. Asta
föddes åren kring unionsupplösningen,
Oscar II var kung av Sverige. Tuberkulos och spanska sjukan var en realitet,
antibiotika fanns inte. Tonårstiden
– tonåringen var som social kategori
ännu inte uppfunnen - sammanföll med
åren kring första världskriget och hon
bildade familj under andra världskriget. Maken var vid denna tid inkallad
och hon svarade ensam för familj och
hushåll. Asta skaffade ingen yrkesutbildning; god självkänsla, utåtriktad
läggning och en resolut handlingsförmåga gjorde henne till den absoluta
medelpunkten i familj och umgängesliv
liksom även i stadens socialt orienterade föreningsliv. Denna kvinna utgör
ett stycke modernitetshistoria reflekterad genom en persons livsberättelse.
Hon såg det moderna Sverige växa
fram och var en produkt av denna
skapelse: den svenska modellen, folkhemmet, funktionalismen, Saltsjöbadsandan och de sociala och medicinska
reformerna. Barnen skaffade sig högre
utbildning, en process som hon livligt
understödde, och de bosatte sig sedan
på olika håll i landet. Så småningom
blir Asta folkpensionär och fortsätter
sitt sedan länge utåtriktade föreningsliv
– nu inte minst genom att besöka pensionärer. Naturligtvis lyssnade hon av
sitt åldrande och gjorde anpassningar
i livsföringen i takt med att kropp och
krafter sa ifrån. Men hon gestaltade
livet igenom den identitet som hon
format i interaktion med andra och
under den tid hon levde.
Ålderism
Begreppet ålderism (ageism) introducerades av psykiatern och gerontologen Robert Butler på 1960-talet (13).
Med inkluderade Butler fördomsfulla
attityder gentemot äldre personer, hög
ålder och åldrandeprocessen som sådan
och var ett problem som hans patienter
gav uttryck för utan att kunna härledas
till annat än omgivningsattityder som
äldre patienter upplevt och beskrivit i
samtal med sin doktor. Ålderismen tar
sig uttryck som olika former att diskriminerande yttranden, handlingar och
förhållningssätt riktade mot åldrandet
som sådant och genom institutionella
praktiker. Häri ligger alltså en form
av eller en tendens till diskriminering
med hög ålder som grund; någon anses
alltför gammal (14). Begreppet är inte
helt enkelt att definiera och avgränsa,
snarare är det fråga om att försöka
peka på olika samhälleliga yttringar
vilka, tillämpade på den äldre befolkningen uppfattas exkluderande och
diskriminerande. Det finns i samhället
en fixering vid ungdomlig skönhet,
fitness och den perfekta kroppen som
förvisso utesluter ett åldrat ansikte, bilringar och ölmage. Men denna fixering
utesluter även yngre människor som
inte förmår leva upp till de av skönhetsindustri och mode skapade idealen.
Vissa forskare hävdar att kvinnor är
utsatta för en dubbel diskriminering –
ålderism och sexism, alltså att kvinnor
blir negativt värderade både på grund
av ålder och brist på sexuell attraktionskraft (15, 16). Andra yttringar av
ålderistiska förhållningssätt är äldres
SV E N S K I D R OTT S F O R S K N I N G 3-2008
osynliggörande i media och en samtidig paradoxal uppmärksamhet på just
ålder; att Madonna fyller 50 år är ett
sätt att uppmärksamma artisten, inte
enbart för att hon är en stor artist utan
också att hon är det sin ålder till trots.
Filmen Jakt kategoriseras som en 50+
film därför att den i radions Kulturnytt
handlar om teman som anses främst
intressera en medelålders publik. Luis
Aragonés får i Dagens Nyheter epitetet
”den snart 70-årige” när hans kompetens som tränare beskrivs (29/6 2008).
I betraktarens öga, i detta fall en
mäktig journalistkår, anses hög ålder
vara en intressant faktor att uppmärksamma per se men den motiveras inte
explicit, utan förblir just epitet utan
relevans till ämnet som sådant.
Diskriminering
I en åldrande värld med brist på arbetskraft inom många områden och med
växande pensionsåtaganden för samhälle och företag formuleras symtomatiskt nog äldres deltagande i arbetslivet
som en tillgång och som uttryck för
gränsöverskridande livsloppstänkande.
En ny diskrimineringslagstiftning
kommer att träda i kraft den 1 januari
2009 (17). Den innebär bland annat att
hittillsvarande lagstiftning som behandlar olika former av diskriminering
samlas under en lag och att nuvarande
ombudsmän kommer att finnas under
en myndighet, Diskrimineringsombudsmannen. Nytt är också att ålder, definierad som ”uppnådd levnadslängd” i
vissa sammanhang ska betraktas som
en diskrimineringsgrund och därmed
kunna prövas av diskrimineringsombudsmannen. Bakgrunden finns i skilda
EU-direktiv. Ett är EU:s arbetslivsdirektiv 2000/78/EG i vilket uttalas ett krav
på ”equal treatment in employment
and occupation which recognise age
alongside gender, sexual orientation,
race, disability, religion or belief as
potential grounds for discrimination”.
Hög ålder ska inte kunna utgöra något
skäl för särbehandling i arbetslivet,
exempelvis när det gäller fort- och
vidareutbildning om det inte finns
särskilda skäl (18). Inom hälso- och
sjukvården och socialtjänsten föreslås
däremot ålder inte utgöra grund för
diskriminering. Skälen till detta är att
den enskildes vård- och omsorgsbehov
ska styra insatserna. De principer som
idag styr prioriteringar inom hälso- och
sjukvården skall även i fortsättningen
göra detta, vilket innebär principer om
människovärde, behov och solidaritet
samt kostnadseffektivitet. Inte heller
inom socialtjänsten föreslås ålder vara
en grund för diskriminering, men där
uttrycker sig kommittén med större
osäkerhet och menar att det kan finnas
”osakliga ålderskrav” (19). När det
gäller varor, tjänster och bostäder görs
i propositionen vissa överväganden
beträffande ålder. Ålder är intressant
när det gäller myndighetsåldern och
ungas rätt att teckna kontrakt. Kommittén kommer dock till slutsatsen att
det ”tills vidare” inte finns anledning
att inkludera ålder i diskrimineringsgrunderna (20). En reflektion i detta
sammanhang kan alltså vara att de
överväganden som kommittén har gjort
beträffande ålder har handlat om betalningsförmåga och kostnadsaspekter:
lägre entréavgifter för pensionärer. I ett
åldrande samhälle kommer det att bli
intressant att följa denna lagstiftning
och de prejudikat som kommer att
fastställas. Det kommer förhoppningsvis att visa sig om denna lagstiftning
kommer att ha en attitydpåverkande
roll genom att höja den allmänna
medvetenheten om ålderssegregerande
(ålderistiska) effekter.
Avslutning
Funderingar kring åldrandet har sysselsatt människor i alla tider. Ålderdomen är en sjukdom, sa Terentius på
100-talet f. Kr. Uttalandet säger något
om den maskulina elitokrati som frodades under romartiden men uttrycker
samtidigt våra ständiga frågor kring
åldrande och tidens flykt. Det faktum
att vi idag, i västvärlden, blir så gamla
är ett förhållande den rika världen själv
har genererat genom den hygienstandard och boendemiljö, den hälso- och
sjukvård och den nutritionsstandard
som utvecklats. Det individuella och
sociala livet är inte längre den enskildes
angelägenhet på nationell nivå utan
problematiseras globalt. Astas livsberättelse tillhör redan historien och för
dagens åldring är cyberrymden närmast
en självklarhet.
7. Ghazanfareeon Karlsson, S. (2006) Tillsammans men var för sig. Om särborelationer
mellan äldre kvinnor och män i Sverige. Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
Doktorsavhandling.
8. Arber, S. (2004) Gender trajectories: how
age and marital status influence patterns of
gender inequality in later life. In: S.O. Daatland and S. Biggs Ageing and Diversity. Multiple pathways and cultural migrations. Bristol:
The Policy Press.
9. Riley, M.W. (1998) A life course approach:
autobiographical notes. In: Giele, J.Z. & Elder,
G.H. Jr. (eds.) Methods in life course research.
Qualitative and quantitative approaches.
London: Sage.
10. SOU 2003:91 Äldrepolitik för framtiden.
100 steg till trygghet och utveckling mot
en åldrande befolkning. Stockholm: Fritzes
Offentliga Publikationer.
11. http://www.who.int/dietphysicalactivity/en/
2008-05-15. Global Strategy on Diet, Physical
Activity and Health.
12. Hjorh Aronsson, C. & Malmberg, L.
(2005) Hälsa, livsstil och åldrande. Golf som
strategi i äldres livsföring. Forum Äldre Skriftserie, nr 8.
13. Andersson, L (2008) Ålderism. Lund:
Studentlitteratur.
14. Bytheway, B., R. Ward, C. Holland & S.
Peace (2007) The road to an age-inclusive society. In: M. Bernard & Th. Scharf (eds.) Critical
Perspectives on Ageing Societies. Bristol: The
Policy Press.
15. Arber, S. & Ginn, J. (1995) Connecting
gender and ageing: a sociological approach.
Buckingham, U.K.: Open University Press.
16. Ginn, J. & Arber, S. (1999) Changing
patterns of pension inequality: The shift from
from state to private pensions. Ageing and
Society, 19, 319-342.
17. Regeringens proposition 2007/08: 95 Ett
starkare skydd mot diskriminering.Riksdagens
tryckeriexpedition.
18. Prop. Sid. 259.
19. Prop. Sid 243.
Referenser
1. Tornstam, L. (2005) Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedts Akademiska
Förlag.
2. Sveriges framtida befolkning 2006-2050.
Demografiska rapporter 2006:2. Statistiska
Centralbyrån.
3. Laslett, P (1989) A fresh Map of Life.
London: Wiedenfield and Nicolson.
4. Ibid. sid. 33.
5. Thorslund, M. & Larsson, K. (2002) Äldres
behov. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
6. Holstein, M. (2006) On being an aging
woman. In: T. Calasanti and K. Slevin (eds.)
Age matters. London: Routledge, pp. 313-34.
21
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards