Nr 3 · 2015
GES UT AV SPECIALPEDAGOGISKA
SKOLMYNDIGHETEN
www.spsm.se
Mattesatsning
med fokus på lärmiljön
Appar för läsning
lärplattor till förskolan
Tema
Läsa, skriva, räkna
Ny forskning Att kunna läsa är inte alltid att förstå texten
FOTO: JJOHANNES NENNE L ARSSON
Nr 3 · 2015
I Katrineholms kommun är
målet att alla elever ska kunna
läsa efter årskurs 1, därför får
alla förskolor lärplattor.
Innehåll
Mer av värde
Tema: Läsa, skriva, räkna
Kurser och konferenser
Nytt från SPSM
Forskarporträttet: Jakob Åsberg Johnels
4
6
12
12
14
Lika värde
Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut tidningen
Lika värde. Den kommer ut med fyra nummer om året.
Vi skickar den till förskolor, skolor, utbildningsförvaltningar
och skolpolitiker runt om i Sverige. Tidningen är gratis och
kan beställas på www.spsm.se.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar
för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få
förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga
läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder
kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.
Lika värde
©2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ansvarig utgivare: Greger Bååth
Redaktör: Sara Håkansson
Redaktion: Bella Danowsky, Tina Edlundh, Malou Nordlöf Ekström,
Linda Saltin och Maria Sjöberg.
Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Lika värde, Box 6074, 700 06 Örebro
Telefon: 010 473 50 00
E-post: [email protected]
Omslag: Ett av barnen på Taffelbäckens förskola utanför Åre.
Omslagsfoto: Niclas Vestefjell
Produktion: Tullbergs kommunikationsbyrå
Tryck: DanagårdLiTHO, 2015
ISSN: 1652-3466
Ge eleverna förutsättningar att
lära sig läsa, skriva och räkna
Jag tror de flesta av er känner till att regeringen vill införa en läsa-skriva-räknagaranti och att man därför har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att ge
förslag till hur denna garanti ska utformas. I avvaktan på att förslaget presenteras kan vi redan idag göra mycket för att stärka elevernas förmåga att läsa,
skriva och räkna. Detta är ju färdigheter som påverkar både självbilden och den
personliga utvecklingen. Idag ställs höga krav på oss alla att ha dessa förmågor.
Vi ska exempelvis helst läsa bloggar, skriva i sociala medier och kunna bedöma
om räntan för ett lån är rimlig.
Vi som arbetar i skolan kan skapa goda förutsättningar och möjligheter för
elevernas utveckling av läs-, skriv- och räkneförmågorna. Ett systematiskt förebyggande arbete, både i förskola och skola, är avgörande för barns och elevers
möjligheter att lyckas. Problemlösning i matematik kännetecknas av att det inte
bara finns en väg fram till rätt svar. Det finns alltid flera sätt att lösa en uppgift.
Det gäller även i arbetet med att stärka elevernas förmågor.
Ett konkret råd är att skolan utformar en handlingsplan över hur man tidigt
kan fånga upp elever i riskzonen och en beskrivning av vilka åtgärder som skolan
erbjuder. Analys på organisations- och gruppnivå är nödvändig för att kunna
göra undervisningen tillgänglig. Andra viktiga faktorer är lärares kompetens,
förhållningssätt och kunskap om olika metoder. Men det allra viktigaste är att
inte vänta och tro att eventuella svårigheter hör ihop med elevens mognad.
Elever har stor nytta av att lära sig en god studieteknik och att hitta sitt eget
sätt att lära sig. När du som lärare planerar en elevs undervisning är elevens
delaktighet av stor vikt. Elever vet oftast själva hur de lär sig bäst. Försök att
gemensamt komma fram till vad som fungerar bäst i olika situationer. Viktigt är
också att vid behov erbjuda alternativa verktyg och anpassade läromedel,
något du kan få stöd av oss för att göra.
När jag skrev den här spalten hämtade jag inspiration
från vår egen webbplats. Det kan du också göra. Vi har
särskilda sidor om just att läsa, skriva och räkna och
om alternativa verktyg. Vi erbjuder också fortbildning
och specialpedagogiskt stöd. Tillsammans ger vi fler
förutsättningar att läsa, skriva och räkna.
Greger Bååth
Generaldirektör
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Twitter @SPSMsverige
FOTO: PEO SJÖBERG
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial.
Citera oss gärna, men ange alltid källan.
Facebook SPSMsverige
2
Prenumerera gratis på Lika värde. Registrera dig på www.spsm.se
Lika värde 3 • 2015
www.spsm.se
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN FOTON : NICL AS VESTEFJELL
Rådgivaren Roland Widlund är imponerad av
Helen Johanssons, Karolina Olsson Newmans
och Anna Totuins arbete.
”Vi löser det tillsammans”
På Taffelbäckens förskola utanför Åre har tre pedagoger arbetat med empatiskt
ledarskap i SIS-projektet Samspel som lyfter.
– Vi försöker agera så att barnet får stöd och utveckling och undviker därför att
vara tillrättavisande och dömande, säger pedagogen Karolina Olsson Newman.
Det är torsdag förmiddag och solen strålar.
Barnen på förskolan leker i sandlådan och
spelar fotboll på gården.
– Det handlar om att vara närvarande
hela tiden. Om man inte är där händer det
så mycket annat som kan påverka hela
barngruppen. Att hinna möta barnen och
se till att de blir sedda och respekterade är
viktigt, säger förskolläraren Anna Toutin
som varit med från start i projektet Sam­
spel som lyfter.
De två andra pedagogerna i projektet,
förskolläraren Helen Johansson och
barnskötaren Karolina Olsson Newman
står bredvid Anna och flikar in att de
först bemöter och bekräftar barnens alla
känslor innan de reder ut en konflikt som
uppstått. Det märks att det här gänget
har jobbat tajt tillsammans och har ett bra
samspel. De känner varandra så bra att de
till och med fyller i varandras meningar.
att förstå ett barn. Roland åkte då till Åre
och såg deras sätt att arbeta.
– De är hundra procent närvarande.
Varje situation som skulle kunna bli en
konflikt förebygger de och de skapar förut­
sättningar för att alla ska få vara delaktiga.
De har ett oerhört tillåtande förhållnings­
sätt och tror på barnen. Det är helt fantas­
tiskt, säger Roland.
Projektpengarna gjorde det möjligt för
pedagogerna att under hela 2014 arbeta
20 procent var i veckan med projektet.
– En dag i veckan var en av oss ledig
för att arbeta med projektet. Då gick vi
runt på förskolan, observerade och filmade
samspelssituationer mellan pedagoger och
barn, säger Karolina.
– Det tog mig två år att få dem att förstå
att de hade något värdefullt att dela med
sig av. Jag fick tjata på dem att de skulle
söka statsbidrag för sitt arbete, säger Roland
Widlund, rådgivare på Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
För några år sedan vände sig pedago­
gerna till myndigheten för att de hade svårt
3 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Förvaltningsledningen i Åre kommun
stöttar projektet och har använt sig av peda­
gogernas kunskap. Nu är de tre ute och
föreläser om sitt arbetssätt både i Jämtland
och Västernorrland.
– Kommunen har verkligen tagit vara
på och förvaltat de statliga medel de fått
för att utveckla sitt arbete, säger Roland,
som inte blev förvånad när projektet fick
Gunnar Elvesons demokratipris.
– Vi på Specialpedagogiska skolmyndig­
heten blev jätteglada när vi fick veta att de
hade vunnit demokratipriset 2014. Det är
inte konstigt att de får priset. Pedagogerna
jobbar för en förskola tillgänglig för alla.
Att alla får vara med, det är det demokratin
går ut på, säger Roland. •••
Linda Saltin
Webbseminarium om projektet
Lyssna på vårt webbseminarium där pedagogerna berättar mer
om hur de har jobbat med sitt projekt Samspel som lyfter.
www.spsm.se/tidigarewebbseminarier
3
Mer av värde
Redaktör
Sara Håkansson
[email protected]
Lättläst om medier
Utbildningspaketet ”MIK för mig” är till för att elever och lärare ska få
möjlighet att diskutera det nya medielandskapet och hur det påverkar
oss. Nu finns ett nytt lärarmaterial med lättlästa och förenklade övningar
som kan användas inom gymnasiesärskolan och i andra lässvaga
grupper. Materialet ges ut av Statens medieråd. Sök på ”MIK för mig lättläst”,
www.statensmedierad.se
Nya avhandlingar
Tonårsflickor berättar om att vara eller inte
vara i behov av särskilt stöd: En longitudinell intervjustudie
Barbro Johansson
Stockholms universitet 2015
Johansson har följt nio tonårsflickor under
tre års tid. Studien visar bland annat att skolan fokuserade på elevernas brister istället
för att samtala om hur deras styrkor kan bidra till att övervinna hinder för lärande.
Special Education in Swedish Upper
Secondary Schools: Resources, Ability
Grouping and Organisation
Joakim Ramberg
Stockholms universitet 2015
Ramberg har studerat hur alla svenska
gymnasieskolor organiserat sina special­
pedagogiska resurser. Studien visar att det
är stor skillnad på tillgången till specialpedagogiskt stöd mellan fristående skolor och
kommunala skolor.
Aspekter på lärande vid dövblindhet:
möjligheter och begränsningar för
personer med Alström syndrom
Berit Rönnåsen
Örebro universitet 2015
Rönnåsen har intervjuat personer med
Alström syndrom om deras livslånga lärande.
Studien visar bland annat att deltagarnas
upplevda delaktighet är förknippade med
lärare och elevassistenters kunskap om
funktionsnedsättningen.
Nytt om särskilt stöd
Skolverket har tagit fram ett studiepaket till
”Allmänna råd för arbete med extra anpassningar,
särskilt stöd och åtgärdsprogram”. Studiepaketet
är tänkt att bidra till en fördjupad kunskap om de
allmänna råden och inspirera till diskussion och
reflektion om vad de innebär för den egna
verksamheten. www.skolverket.se
Att förstå autism
Autism- och Aspergerförbundet har tagit fram ett häfte med skolnära övningar som ger elever som inte har autism möjlighet att
prova på hur det kan vara att uppleva världen på ett annat sätt.
Eleverna lockas att fundera över hur de själva hade velat bli bemötta. Övningarna är hämtade från Marita Falkmers avhandling
”From Eye to Us - prerequisites for and levels of participation in
mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions”.
www.autism.se/uppleva
Tonåring med NPF
Magasinet ”Så här! Få skolan att funka” handlar om
att vara tonåring och ha en neuropsykiatrisk funktions­
nedsättning. Framförallt handlar det om att hitta sitt
eget sätt att klara skolan så bra som möjligt. Men också
om vänskap, inspirerande personer och hjälpmedel.
Skriften är framtagen av Riksförbundet Attention.
www.attention-riks.se
4
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 2015
FOTO: DRAGO PRVULOVIC/MALMÖBILD AB
Kartläggning
inom SFI
Läsa-skriva-räkna-garanti
Regeringen vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti för att se till att alla elever
får det stöd eller särskilda stöd de behöver för att få förutsättningar att lära
sig läsa, skriva och räkna, innan de lämnar de lägre årskurserna. Därför har
regeringen tillsatt en utredning som ska undersöka förutsättningarna för och
lämna förslag på en sådan garanti.
– I dag ser lärarna tidigt vilka elever som behöver stöd men de har inte
verktygen för att alltid få det stödet på plats och det måste vi ändra på, säger
utbildningsminister Gustav Fridolin i ett pressmeddelande från Utbildnings­
departementet.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016 och eventuell ny
lagstiftning beräknas träda i kraft höstterminen 2017.
Skolverkets material ”Kartläggning av
eleven inom utbildning i svenska för invandrare”, ger SFI stöd att utveckla arbetet med den kartläggning som ska
genomföras enligt kursplanen. Materialet beskriver bland annat vad som kan
kartläggas och hur detta kan göras.
Nominera till Dyslexipriset
Dyslexipriset delas ut till en person,
förening eller institution som bidragit
till positiva resultat för personer med
dyslexi, dyskalkyli eller andra läs-,
skriv- och räknesvårigheter.
Priset delas ut av Dyslexiförbundet
FMLS och Svensk Talteknologi.
Nomineringen pågår till 1 oktober
www.dyslexi.org
3 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Information
på flera språk
Skolverkets informationsmaterial
”Stödinsatser i skolan – Vad behöver
jag som förälder veta?” och ”Grundsärskolan och gymnasiesärskolan – för
nyanlända” finns översatta till flera
språk, bland annat till tigrinska, dari,
arabiska och somaliska.
5
Tema Läsa, skriva, räkna
Att läsa, skriva och räkna är färdigheter som påverkar
hela livet. Läs om hur man kan väcka barns intresse för
bokstäver, hur man upptäcker vilka elever som har svårt
med matten och hur man lär en elev som inte hör att läsa.
6
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 2015
Tema Läsa, skriva, räkna
Mattesatsning
Med fokus på lärmiljön
TEXT Tina Edlundh FOTO Hans Alm
I Järfälla arbetar kommunen systematiskt för att fånga upp elever som
har matematiksvårigheter.
– När elever har svårt med matten anser vi att det är undervisningen
som misslyckas, inte eleven. Vi tittar på lärmiljön och vilka anpassningar
vi kan göra, finns det andra läromedel som passar bättre?
Det säger Britt Häggblad, specialpedagog, som är
matematikutvecklare i den centrala elevhälsan.
Järfälla kommun har sedan 2007 screenat alla
elever i förskoleklass i slutet av läsåret. På så sätt
får de kunskap om matematikförståelsen både på
gruppnivå och individuell nivå. I år screenades elev­
erna redan vid starten av höstterminen.
Britt har tillsammans med sin kollega Anna-Maria
Alevras Adriasola, som också är specialpedagog
och matematikutvecklare, gjort det nya testet. De
har haft hjälp av en referensgrupp med lärare från
kommunens matematiknätverk.
Testet undersöker den matematiska medveten­
heten och innehåller en checklista. Man tittar på
hur eleven förstår och använder tal samt tänker och
resonerar kring matematik. Syftet är att fånga upp
individer med matematiksvårigheter, men lika viktigt
är att se hur nivån på gruppen är. På vårterminen
följer de sedan upp screeningen.
– Vi har haft kurser om kartläggning av elever
med matematiksvårigheter. Förskollärare och lärare
får där fördjupade kunskaper om att kartlägga
matematiksvårigheter och anpassa undervisningen
utifrån elevens behov, säger Britt.
– Vårt mattenätverk är en viktig del i arbetet och det
växer hela tiden. Nätverket är ett verkligt kvalitativt
sätt att få kollegialt utbyte, säger Anna-Maria.
I nätverket diskuterar de didaktik, metodik och
gemensamma undervisningsupplägg.
– Vi lyfter fokus från elevernas enskilda svårighe­
3 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
ter till att prata om hur man undervisar. Det blir inte
så laddat att dela med sig av åsikter när vi diskuterar
pedagogiska utmaningar utifrån metod, säger AnnaMaria.
Under åren som gått har hon sett en förändring
av frågorna som kommer upp i nätverket. Från
början var det mest information, idag är det mer
erfarenhetsutbyte.
Mycket har förbättrats sedan Järfälla började med
matematikutvecklare, samordnare och nätverk.
– Vi ger stöd till stödet ute i skolorna, men vi får
själva stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten,
säger Britt.
Johan Lindström, rådgivare inom myndigheten,
handleder Järfällas matematikutvecklare, läs- och
skrivutvecklare samt skoldatatekets utvecklare.
– Vi träffas tre gånger per termin. Utvecklings­
pedagogerna tar med sig funderingar och frågor från
verksamheten. De får utrymme att diskutera med
mig och med varandra, säger Johan.
Johan menar att det är viktigt att ha särskilda
möten där utvecklingspedagogerna kan reflektera
kring frågeställningar som de annars inte hinner
prioritera. Att ha en utomstående person som sam­
talspartner betyder mycket.
– Det är givande att ha en rådgivare med, det ger
oss möjlighet till eftertanke. Vi får goda förutsätt­
ningar att fortsätta utvecklingen av vår handledning
till matematiksamordnarna med hjälp av diskussio­
nerna, säger Anna-Maria.
7
Tema Läsa, skriva, räkna
Alla elever kan gynnas av
en mer utmanande och
stimulerande undervisning.
Matematiksamordnarna Birgitta Fröberg, klass­
lärare på Tallbohovsskolan och Lena Sjö Wahl,
speciallärare på Vattmyraskolan är båda handledare
i Matematiklyftet, som alla kommunala grundskol­
lärare får gå.
– Genom Matematiklyftet blir vi lärare mer med­
vetna om hur man kan undervisa i matematik på
olika sätt. När vi anpassar undervisningen hjälper
vi elever med matematiksvårigheter, men alla elever
kan gynnas av en mer utmanande och stimulerande
undervisning, säger Birgitta.
Att låta eleverna resonera om matteproblem i
grupp gör att kunskapen växer. Idag är fokus mer på
inlärning och mattemedvetande, tidigare handlade
matematikundervisningen ofta om att enskilt räkna
i sin lärobok.
De lärare som genomgått matematiklyftet känner
sig säkrare i sin roll.
– Lärarna vågar ta kontroll, istället för att läro­
boken kontrollerar deras undervisning, säger Lena.
Matteuppgiften i en lärobok kan behöva ändras,
delas upp eller kortas. Kanske är det lättare att göra
på ett helt annat sätt. Är det rätt sorts uppgift? Om
läraren väljer uppgifter som går att utveckla från lätt
till svårare blir det roligare. Om eleven klarar upp­
giften, blir han eller hon bekräftad – och då blir det
roligare att ta nästa steg. Det blir en positiv spiral.
– Ibland hamnar elever i matematiksvårigheter
beroende på oss lärare och vår undervisning. Genom
kunskap och förståelse för detta kan vi förändra
vårt sätt att undervisa och på så sätt skapa bättre
möjligheter för våra elever, säger Lena.
– Och läraren ska ha höga förväntningar. Inte
bara sikta mot lägsta godkända nivå. Alla elever
ska få utvecklas efter sin förmåga, säger Britt. •••
8
Britt Häggblad och Anna-Maria Alevras
Adriasola har utformat ett test för att
screena elevernas matematikförståelse.
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 2015
FOTO: HANS M K ARLSSON, K ARLSTADS UNIVERSITET
Tema Läsa, skriva, räkna
– Pedagogerna har absolut en förmåga att
stödja lärandet för den här elevgruppen,
säger Carin Roos projektledare inom
Specialpedagogiska skolmyndigheten
och docent i specialpedagogik.
För elever som är döva eller har en hörselnedsättning
Fem framgångsfaktorer
Läs- och skrivsvårigheter hos elever som är döva eller har en hörselnedsättning
är ett komplicerat område som pedagoger diskuterat under många år.
Forskaren Carin Roos har tagit reda på vad som kan hjälpa dessa elever.
Specialpedagogiska skolmyndig­
heten startade i vintras projektet
”Framgångsfaktorer vid läs- och
skrivsvårigheter hos döva elever
och elever med hörselnedsättning”.
Projektledare är Carin Roos, docent
i specialpedagogik, på Karlstads
universitet.
– Vad vet vi egentligen om vad
som ger framgång för eleverna och
varför detta område är så komplice­
rat? säger Carin Roos.
Projektet har undersökt två frå­
gor och består av två delar. Den ena
delen har handlat om att producera
en forskningsöversikt som kommer
ut senare i höst. Den andra delen
består av speciallärarstudenters
examensarbeten.
– Forskning finns om elevers bris­
ter, men det saknas beskrivningar av
hur man kan förbättra för elevgrup­
pen. Att det nu görs en forsknings­
översikt är bra och behövligt.
I augusti presenterade Carin Roos
och hennes medarbetare Karin Allard
en del av forskningsöversikten i
manusform vid en konferens.
– Studierna visar att lärarna upp­
lever grupperna så heterogena att de
har svårt att möta allas behov. Detta
gäller dels hur man arbetar med
språklig utveckling hos eleverna,
samtidigt som man har ett uppdrag
att stödja elevernas kunskapsutveck­
ling i skolans alla ämnen. Framför
3 • 2015 Lika värde allt måste läs- och skrivlärandet
kopplas till elevens erfarenheter,
språkliga utvecklingsnivå och
ämnesinnehåll – en ekvation som
många gånger inte riktigt går ihop.
När det gäller nyanlända elever blir
detta väldigt tydligt.
De framgångsfaktorer som kommer
fram i översikten handlar om fem
övergripande områden för pedago­
ger att ta hänsyn till: metakognitivt
tänkande, tillgänglig kommunika­
tion, visualisering, explicit instruk­
tion samt scaffolding och mediering.
– Nästan alla frågor som den som
läser eller skriver behöver ställa sig
för att förstå en text på alla nivåer
handlar om metakognitivt tänkande:
Förstår läsaren om jag skriver såhär?
Vem vänder sig min text till? Varför
gör karaktären i texten som han gör?
Visualisering innebär att göra
texten visuellt tillgänglig och att an­
vända visuellt stöd. Explicit instruk­
tion handlar om att uttrycka tydliga
mål och förväntade resultat för varje
aktivitet för att eleven ska nå målen.
Vygotskijs och Bruners begrepp
mediering och scaffolding innebär
att kunna bygga stödstrukturer och
få eleven att nå högre. Det kräver en
pedagog som förstår sin elev.
– Att lärande bäst sker genom en
rik tillgänglig kommunikation kring
det som ska läras är ingen ifrågasatt
kunskap. Det innebär att pedagoger
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Förstår
läsaren om
jag skriver
såhär?
Vem vänder
sig min text
till? Varför
gör karaktären i texten
som han
gör?
bör behärska tecken som stöd, teck­
enspråk och svenska. I många fall
arbetar pedagoger med grupper av
elever vars språkval kan vara alla
dessa tre.
Forskningsöversikten kommer att
ligga till grund för framtida insatser
och stöd till pedagoger som arbetar
med målgruppen, i specialskola och
med elever placerade i sina hem­
kommuners skolor.
– Pedagoger har absolut en för­
måga att stödja lärandet för den här
elevgruppen. Det gäller att tänka
nytt och inte begränsande. Ett bra
språk ger bra allmänbildning. Vi vet
att en välfungerande läs-och skriv­
utveckling är avgörande för skol­
framgång inom alla ämnen. •••
Linda Saltin
Mer på webben
På vår webbplats kan du läsa mer om projektet Framgångsfaktorer vid läs- och skrivsvårigheter hos döva
elever och elever med hörselnedsättning.
www.spsm.se/framgangsfaktorer
Du kan också läsa vad speciallärarstudenterna kom fram
till i sina examensarbeten.
www.spsm.se/uppsatser
9
Tema Läsa, skriva, räkna
Appar för läsning
Katrineholms kommun har som mål att alla elever ska kunna läsa efter
årskurs 1 och då behövs tidiga insatser. En av satsningarna är att dela
ut lärplattor till förskolorna.
Lärplattorna, som även kallas
pekplattor eller surfplattor, försågs
med appar som främjar språk- och
matematikutveckling. Perra Jansson,
ansvarig för skoldatateket, och Lisa
Eriksson, verksamhetsutvecklare,
visste att utbildning av personalen var
nyckeln till framgång och tog fram
utbildningspaket. Utöver en obliga­
torisk grundutbildning, anordnar de
utbildningar med olika teman som
alla har en koppling till förskolans
läroplan och mål.
– Språktemat kan handla om appar
där barnen lär sig att rimma, känna
igen fonemljud, eller att göra sina egna
interaktiva läromedel, berättar Lisa.
När plattan
används
som ett
naturligt
verktyg
sker lärandet på ett
lustfyllt sätt.
Brittis och Sara har använt lärplattorna i olika projekt,
bland annat i samband med konstpromenader och
för att göra film tillsammans med barnen.
10
Hon brukar be sina egna barn
att testa apparna, på så sätt får hon
med sig konkreta exempel och tips
till utbildningarna.
– När plattan används som ett
naturligt verktyg, sker lärandet på
ett lustfyllt sätt. Barnen tänker inte
på att det är språk eller matte de
håller på med, säger Lisa.
Utbildningarna följer en röd tråd
från förskola, till förskoleklass och
grundskola.
– Lärplattan är en del, men vårt
mantra brukar vara att tänka både
digitalt och analogt. Framför allt är
det viktigt för de barn där vi tidigt
kan se att de kan få lässvårigheter
längre fram, säger Perra och fortsät­
ter:
– Om språkutvecklingen tar tid
så är det inte barnet det är fel på,
då är det vi som inte har hittat rätt
”port”. Vi lär oss på olika sätt och
det är bra att det blir multisensoriskt.
Perra och Lisa berättar att majo­
riteten av personalen anser att lär­
plattan har bidragit till att utveckla
barnens språkliga förmåga. En slut­
sats är att personal som upplever att
de har stor erfarenhet av lärplattan
använder den mest och ser också
störst effekt vad gäller utvecklingen
av barnens förmågor.
Lisa och Perra är eldsjälarna bakom utbildningarna.
Lärplattor till förskolan är en av satsningarna med
målet att alla elever ska kunna läsa efter årskurs 1.
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 2015
Tema Läsa, skriva, räkna
FOTO: BELL A DANOWSK Y
Råd från SPSM
Katarina Wadenius.
Brittis Zurkirchen-Åhlén och Sara
Vänta inte, utred !
– Märker du som lärare att din elev inte gör
förväntade framsteg i läs- och skrivundervisningen, får du inte vänta och se, sätt in stödåtgärder! Utgå inte från att det rättar till sig med
tiden. Det är mitt viktigaste råd när det gäller
elever som du misstänker kan utveckla läsoch skrivsvårigheter, säger Katarina Wadenius,
rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Maria Sjöberg
FOTON : JOHANNES NENNE L ARSSON
Fredriksson är förskolepedagoger på
förskolan Pandan och här är lärplat­
tan en naturlig del av verksamheten.
Nyss gjorde de tillsammans med
barnen en film om myror och barnen
gör också egna sagor.
Under intervjun löser förskole­
barnen Meja och William bland
annat korsord på lärplattorna och
hinner också bli lite otåliga över att
berättelsen är något långsam i en
mattesaga. Det går inte att ta miste
på att de tillhör en generation som
växt upp med digitala verktyg.
– Vi tycker att lärplattan är ett
bra språkutvecklingsverktyg och
har sett att barnen har fått ett tidigt
intresse för bokstäver, säger Sara.
Förra året jobbade de med ett
språkutvecklingsprojekt som hette
KONSTiga djur, som bland annat
bestod av konstpromenader och där
de också använde lärplattan utifrån
det projektet.
– Barnen lärde sig om krokodiler
och skrev sagor. De lärde sig ordet
konst och innebörden av det. De
såg också konst där vi själva inte
hade tänkt eller sett det, säger Brittis
och ler. •••
– Självförtroende och självkänsla dalar snabbt hos
barn som råkar ut för ständiga nederlag. Att repa­
rera en skadad självkänsla är svårt, många gånger
omöjligt. Barn börjar tidigt att jämföra sig själv
med andra.
Katarina ger också rådet att prata med varan­
dra i arbetslaget. Diskutera med specialpedagogen
som är knuten till skolan eller kommunen. Att
ha tillgång till specialpedagogisk kompetens med
inriktning läs- och skrivsvårigheter är nödvändigt.
Då kan svårigheterna lyftas professionellt.
– Gör en utredning vid behov, betonar hon.
Till hjälp finns det stödmaterial för pedagogisk
utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som
Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit fram.
Analysen görs på organisations-, grupp- och in­
dividnivå och ger en god bild av elevens starkare
och svagare sidor. Skolan kan därmed möta svå­
righeterna genom att skapa en tillgänglig lärmiljö,
med möjlighet att ge rätt stöd, träning och alter­
nativa lärverktyg. •••
Stödmaterialet kan laddas ned på
www.spsm.se/lasochskrivsvarigheter
Webbseminarium om stödmaterialet finns på
www.spsm.se/webbseminarier
William och Meja har växt upp
med digitala verktyg, så för dem
är lärplattan inget märkvärdigt.
3 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Bella Danowsky
11
Kurser och konferenser
Nordisk konferens Gemensamma vägar
FOTO: MALIN JOCHUMSEN
Nytt från SPSM
Lycksele, 27–28 oktober
Mötesplats för att diskutera specialpedagogiska frågor för olika
målgrupper. Här får du tillgång till skolforskning och pedagogisk
kompetens i specialpedagogik.
Arrangörer är Umeå universitet, Åbo Akademi, Universitetet i Nordland,
Høgskolen i Nesna, Särskolenätverket Norr och Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Anmälan senast 28 september
www.spsm.se/gemensammavagar
Hörselnedsättning och NPF
Vetlanda, 6–8 november
Konferens för föräldrar med barn som är döva eller har en hörselnedsättning och som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Föreläsningar och gruppdiskussioner. Arrangeras av Riksförbundet DHB
i samverkan med Mo Gård, ABF och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
http://www.dhb.se
Om lindrig, måttlig och svår synnedsättning
Karlstad, 12 nov och Norrköping, 28 jan 2016
Föreläsningar och erfarenhetsutbyte i syfte att ge grundläggande
kunskaper om pedagogiska konsekvenser av lindrig, måttlig och svår
synnedsättning. Två kurstillfällen på varje ort, med mellanliggande
arbetsuppgift.
Anmälan senast 14 oktober respektive 21 december.
www.spsm.se/fortbildning
Tillgänglig utbildning ur elevhälsans perspektiv
Malmö, 13 november
Pedagogisk tematräff för dig som arbetar inom elevhälsan. Information
om vad tillgänglig utbildning innebär och digitala verktygs betydelse.
Anmälan senast 29 oktober.
www.spsm.se/fortbildning
Anpassningar och särskilt stöd
Stockholm, 17 november
Seminarium för pedagoger och skolledare i grundskolan om anpassningar
och särskilt stöd i undervisning och bedömning. Möjlighet att skicka in
frågor i förväg.
Anmälan senast 3 november
Delaktighet
– ett arbetssätt i skolan
Det nya stödmaterialet ”Delaktighet - ett arbetssätt i skolan” presenterar
hur skolor kan arbeta för att elever med funktionsnedsättning ska få förutsättningar att vara delaktiga på samma villkor som sina skolkamrater.
Materialet bygger på FoU-rapporten ”Där man söker får man svar”.
– Det är inte elevens funktionsnedsättningar som ska stå i centrum,
utan hur elevens lärmiljö ser ut, hur arbetsmomenten och klassrummet är
anpassade till eleven eller en grupp av elever, säger Tove Söderqvist Dunkers,
utvecklingssamordnare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Beställ på www.spsm.se
Nya läromedel
Vi väljer rörelse
FÖRFATTARE Ellinor Karlsson och Catrin Sterner ILLUSTRATÖR Lena Hellström-Sparring
Boken utgår från en grupp elever som
utmanas i att göra egna val med hjälp
av föremål eller bilder. Kan det vara så
att fysiska aktiviteter blir mer lockande
om man själv får vara med och välja?
Ta del av erfarenheter och arbetssätt
kring elever på tidig utvecklingsnivå.
Boken tar både upp förutsättningar för
att eleven ska kunna vara delaktig i val
och hur den förmågan kan kopplas till
fysisk aktivitet.
www.spsm.se/fortbildning
Nyheter om läromedel
I våra nyhetsbrev om läromedel får du veta mer om nya läromedel.
Fler konferenser, kurser och arrangemang finns
i kalendariet på www.spsm.se
12
www.spsm.se
Nyhetsbreven är inriktade på elever med olika funktionsnedsättningar. www.spsm.se/nyhetsbrev
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 2015
Framgångsrika skoldatatek
Skoldatatek arbetar oftast med fortbildning, utlåning och utprovning av
alternativa verktyg. Målgruppen är
skolpersonal som undervisar elever i
behov av särskilt stöd. Rapporten
”Skoldatatek: Verksamheter till stöd för
lärande – så kan de fungera” beskriver
vad som krävs för att ett skoldatatek
ska bli framgångsrikt och vilka effekter
de haft för lärare och elever.
Beställ på www.spsm.se
Teckenspråk berikar
Det finns både språkliga och kognitiva
fördelar med tvåspråkighet, vare sig barnet
är dövt, har hörselnedsättning eller är
hörande. Det visar ”Teckenspråk, talat och
skrivet språk: En sammanställning om
tvåspråkighet”. Det är en sammanställning
av både nationella och internationella
studier kring tvåspråkighet.
Beställ på www.spsm.se
Studiebesök på Hällsboskolan
Hällsboskolan i Umeå bjuder in till studiebesök i sina nya lokaler den
13 oktober och 25 november. Passa på om du är intresserad av att
lära dig mer om språkstörning och pedagogik runt språklig sårbarhet.
Anmäl dig senast 30 september.
www.spsm.se/fortbildning
Lära med it
Berit Engberg [email protected]
”Jag tror på it som möjliggörare för elevers lärande”.
Skoldatatek – för en
tillgänglig utbildning
Idag vet de flesta inom skolan vad ett skoldatatek är. En över­
gripande kommunal verksamhet som ger stöd till skolpersonal
att utveckla kompetens och arbetsmetoder kring it. Detta för
att ge eleverna bättre möjligheter att nå målen i skolan.
Det är lyckosamma satsningar som gjorts både inom kom­
muner och genom statliga bidrag. Det kan många skolledare,
pedagoger och inte minst elever vittna om.
Många av dem som arbetar inom skoldatateken är eldsjälar.
Med begränsade resurser, både vad gäller ekonomi och per­
sonal, skapas stora förändringar för många elever. Elever som
genom ett kompetent it-stöd blir delaktiga och får tillgång till
utbildning på ett likvärdigt sätt.
Men satsningarna som görs är ofta begränsade och kräver att
verksamheten gör prioriteringar. För de flesta blir det då själv­
klart att satsa på det nära elevarbetet och ägna mindre tid åt
dokumentation och utvärdering. Valet är inte svårt att förstå,
men får förstås konsekvenser eftersom uppföljningen brister.
SPSM har gett ut en rapport, som är en sammanställning av
två studier om skoldatateken. Två faktorer som skriften pekar
på som viktiga för utvecklingen av skoldatateken är intresset
hos ledningen och vikten av dokumentation och uppföljning.
Skriften visar också att en del skoldatatek dragit ner på verk­
samheten, medan andra ökat den.
Jag tror att styrkan med att ha ett skoldatatek i kommunen
Våra webbseminarier
Specialpedagogiska skolmyndighetens senaste
webbseminarium handlade om empatiskt ledarskap i förskolan. Övriga har bland annat handlat
om bedömning, åtgärdsprogram och
elever med utländsk bakgrund som har
en funktionsnedsättning. Du kan se dem
i efterhand på myndighetens webbplats.
är att skolorna då får hjälp att hänga med i utvecklingen av
alternativa verktyg och it. Ett exempel på det är Sundsvalls
kommun, som under många år satsat på skoldatateket. I våras
fick de det ärofyllda priset Guldtrappan, som delades ut för
första gången. En utmärkelse för framgångsrikt digitalt lärande
i skolan. Jag tror att satsningen på skoldatateket är en viktig
grund för att Sundsvall nu utmärker sig som en kommun i
framkant när det gäller digitaliseringen av skolan. •••
www.skoldatatek.se
www.spsm.se/skoldatatek
www.spsm.se/tidigarewebbseminarier
Berit Engberg
Följ mig på twitter: @beritengberg
FOTO: DAN KOSMAYER/MOSTPHOTOS
3 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
13
Forskning i tiden
FOTO: PRIVAT
Forskarporträttet
NAMN Jakob Åsberg Johnels
TITEL Filosofie doktor i logopedi med inriktning
mot psykologi och forskningsmetodik
inom logopedisk verksamhet,
Sahlgrenska akademin i Göteborg
Att kunna läsa är inte
alltid att förstå texten
I sin avhandling från 2009 undersökte Jakob Åsberg Johnels hur
elever med autismspektrumtillstånd eller ADHD läser och förstår
en text. Bland annat undersökte han vilka aspekter av läsningen
som är särskilt svåra. Fastän eleverna knäckt läskoden som
sådan, har de svårt att förstå sammanhanget i längre texter.
TEXT Bella Danowsky ILLUSTRATION Helena Halvarsson
Sedan flera år tillbaka forskar Jakob
Åsberg Johnels i olika aspekter av språk-,
skriv- och läsutveckling hos barn och ung­
domar med neuropsykiatriska funktions­
nedsättningar. Inriktningen i hans arbete
gäller främst barn och ungdomar med
autismspektrumtillstånd (AST), respektive
ADHD.
Forskning, undervisning och praktisk
tillämpning ingår i hans kombinerade
tjänst som docent och universitetslektor
vid Göteborgs universitet och på Drottning
Silvias barn- och ungdomssjukhus. På sjuk­
huset är han verksam med patientarbete
och gör pedagogiska utredningar inom den
neuropsykiatriska specialistenheten.
– Momentet läsning kan delas upp i dels
läsflyt, som är den tekniska avkodningen,
dels i läsförståelse, nämligen att förstå
orden och meningarna, att läsa mellan
raderna och att skilja på relevant och icke-
14
relevant information. För dessa elever är
det viktigt att ta reda på vilka styrkor som
kan utnyttjas när det gäller läsningen och
vad de behöver få extra stöd i, säger Jakob.
Han har bland annat funnit att många
elever med ADHD har svårt med flera aspek­
ter av läsandet, både läsflyt och förståelse.
För elever med AST handlar det ofta om
särskilt stora svårigheter med förståelse av
sammanhängande text.
– Kunskaper om läsförståelse börjar
sprida sig i allt fler klassrum i Sverige och
det finns numera både material och un­
dervisning i läsförståelsestrategier. Det är
glädjande att allt fler lärare använder sig
av kunskaperna och att det finns en utveck­
ling inom området. Detta är bra för alla
elever, inte bara de med neuropsykiatriska
svårigheter, säger han.
För elever med neuropsykiatriska funk­
Inför avhandlingen genomförde han ett
lästräningsprojekt i samarbete med en skola
i Vallentuna kommun. En liten grupp elever
med AST fick träning i läs- och hörförstå­
elsestrategi samt i att ställa frågor kring
texter och kring själva läsförståelsen. Vid
uppföljningen visade det sig att eleverna
efter träningen förbättrat läsförståelsen.
Läsflytet, som de inte fått träning i, påver­
kades dock inte.
tionsnedsättningar finns ytterligare en
svårighet att ta hänsyn till, nämligen själva
skrivandet. Skrivande, särskilt av längre
texter, utgör ett mycket svårt moment för
dem. De har problem med såväl menings­
byggnad, som stavning, men också med
själva textkomponerandet: att hålla en
röd tråd, att tänka på vad läsaren kan för­
väntas veta, liksom vad som kan intressera
den tilltänkte läsaren.
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 2015
För elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
finns ytterligare en svårighet
att ta hänsyn till, nämligen
själva skrivandet.
– Det är viktigt med bra stöd på flera
plan för dessa elever. Redan på planerings­
stadiet behövs hjälp – att komma på vad
man ska skriva om, hjälp att sovra bland
alla tankar och idéer som kan dyka upp,
att lägga upp en plan för hur texten ska
komponeras och hjälp att bestämma en
tydlig mottagare av texten. Inget av detta
är självklart för eleven. Stöd och hjälp kan
behövas vid upprepade tillfällen, förklarar
Jakob.
3 • 2015 Lika värde Han framhåller vikten av att eleverna
ska förstå att en text är levande, att den
inte är färdig bara för att den sista punkten
är satt. Texter går att förändra, utveckla
och förbättra, argument kan vässas och
förfinas. Men eftersom mycket av elevens
energi går åt till att skriva och försöka
stava, är det lätt att koncentrationen
snabbt tar slut. Då kan övriga delar i pro­
cessen antingen tappas bort eller kännas
som olösliga, så att eleven bara ger upp.
Idag finns många kompensatoriska lär­
verktyg att ta till, som avancerade rättstav­
ningsprogram, eller verktyg som läser upp
text. Dessa räcker oftast inte hela vägen.
Skrivandet kräver en människa som visar,
stödjer och vägleder.
Forskning pågår rörande undervisning
i textskrivande, även om det i dagsläget
bedrivs väldigt lite undervisning som base­
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
ras på sådan forskning. Jakob hoppas
dock kunna bidra med sin forskning
också inom detta fält de närmaste
åren. •••
Mer om läsförståelse
Böcker kring läsförståelse och undervisning i
läsförståelsestrategier finns utgivna av bland
annat förlaget Natur och kultur:
- Barbro Westlund, Att undervisa i läsförståelse.
- Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg,
Läsförståelse genom strukturerade textsamtal:
för elever som behöver särskilt stöd.
Länk till Jakob Åsberg Johnels avhandling
finns på www.spsm.se/lasochskrivsvarigheter
15
POSTTIDNING B
RETUR TILL
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Box 6074
700 06 Örebro
Nästa nummer ute den 27 november
FOTO: JOAKIM ORRVIK
Flerspråkighet och
funktionsnedsättning
Stödmaterialet ”Mötas” handlar om mötet mellan skolpersonal
och flerspråkiga barn eller elever med funktionsnedsättning
och deras vårdnadshavare. Det vänder sig till förskolor och
skolor, men även vuxenutbildningen kan ha nytta av vissa delar.
Materialet ger grundläggande stöd och konkreta råd. Det är
webbaserat och består av texter, filmer, diskussionsfrågor och
förslag på vidare läsning. Du kan använda materialet på egen
hand eller tillsammans med andra, kostnadsfritt.
www.spsm.se/motas
Möt oss i höst
Bokmässan (monter C05:05)
Göteborg, 23-24 oktober
Dysleximässan
Stockholm, 26-27 oktober
Skolforum (monter A08:30)
Malmö, 27-28 oktober
SETT Syd (monter B:07)
Göteborg, 4 november
Mötesplats SFI
FOTO: STEFAN BRESCHE
Göteborg, 24-27 september
Fler konferenser, kurser och arrangemang finns i kalendariet på www.spsm.se
Vill du arbeta hos Specialpedagogiska skolmyndigheten?
Våra lediga befattningar hittar du på www.spsm.se/ledigajobb
Nyheter om kurser i Mellansverige
Fråga SPSM
Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder kompetensutveckling
till personal inom alla skolformer. Nu kan du prenumerera på ett
nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad om kurser och konferenser
som myndigheten arrangerar i Dalarnas, Södermanlands, Värmlands,
Västmanlands, Örebro och Östergötlands län.
Du kan få svar på dina frågor som rör specialpedagogik kopplat till pedagogiska konsekvenser av
funktionsnedsättning. På Specialpedagogiska
skolmyndighetens webbplats kan du både söka
bland tidigare frågor och ställa nya.
www.spsm.se/nyhetsbrev
www.spsm.se/fragorochsvar
Följ oss i sociala medier
Twitter @SPSMsverige
Facebook SPSMsverige
4
16
SPECIALPEDAGOGISKA
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
SKOLMYNDIGHETEN Prenumerera gratis på Lika värde. Registrera dig på www.spsm.se
Lika
Lika Värde
värde 3x • 2014
• 2012
