Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling
Köpings skola
grundsärskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem
2015-11 tom. 2016-10
Innehåll
Vision ................................................................................................................................................... 3
Viktigt att veta ..................................................................................................................................... 3
Vår skola .............................................................................................................................................. 4
Trivselregler för Köpings skola 2015-16 .............................................................................................. 4
Kontaktuppgifter ................................................................................................................................. 5
Samverkan Köpings skola-hem ............................................................................................................ 5
Förkortningar och förklaringar ............................................................................................................ 5
Mål november 2015-september 2016 ................................................................................................ 6
Främjande arbete ................................................................................................................................ 7
Förebyggande arbete .......................................................................................................................... 9
Övrigt viktigt att veta......................................................................................................................... 10
Utredande arbete .............................................................................................................................. 11
Arbetsgång vid kränkning elev-elev .................................................................................................. 12
Arbetsgång vid enstaka tillfällen av olämpligt beteende .................................................................. 13
Arbetsgång vid kränkning vuxen - elev.............................................................................................. 14
Blanketter .......................................................................................................................................... 15
Utvärderingar/kartläggningar ........................................................................................................... 18
Begrepp ............................................................................................................................................. 22
Styrdokument .................................................................................................................................... 24
2
Vision
På Köpings skola behandlar vi varandra med respekt.
Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar.
Var och en ska uppleva att de har ett värde
och just därför har alla andra det också!
Viktigt att veta
Till dig som är elev
Om du känner dig utsatt av en annan elev kan du vända dig till någon som arbetar på skolan.
Om du känner dig utsatt av någon vuxen på skolan kan du antingen vända dig till en annan
vuxen eller rektor.
Om du ser/känner till att någon annan blir utsatt, kan du vända dig till någon som arbetar på
skolan.
Du kan alltid vända dig till Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen har en anslagstavla
mittemot textilslöjdssalen, där kan du se vilka som är med i gruppen. Utanför varje klassrum
finns också information om TG.
Till dig som är förälder
Om ditt barn blir utsatt av en annan elev kan du vända dig till någon som arbetar på skolan.
Om ditt barn blir utsatt av någon vuxen på skolan kan du antingen vända dig till en annan
vuxen, rektor eller huvudman.
Om du misstänker att något barn på skolan blir utsatt av ett annat barn eller en vuxen kontakta
någon som arbetar på skolan.
Du kan alltid vända dig till Trygghetsgruppen (TG). TG har en anslagstavla mittemot
textilslöjdssalen, där kan du se vilka som är med i gruppen. Utanför varje klassrum finns
också information om TG.
Skollagen
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden” (ur Skollagen 6 kap. 10§)
3
Vår skola
På Köpings skola har vi förmånen att inrymma flera olika verksamheter. Detta är en bra grund
för ökad förståelse eleverna emellan, men kräver också att vi som arbetar med verksamheten
är lyhörda och öppna för de olika tankar och frågeställningar som kan uppkomma. Vi måste
som vuxna föregå som goda exempel och inte själva förledas att generalisera eller döma
människor utifrån en ”grupptillhörighet”. Vi måste arbeta med ett normkritiskt
förhållningssätt, en medvetenhet om vilka normer (skrivna och oskrivna regler) som finns i
vår verksamhet för att bli medvetna om hur normerna påverkar vardagen för den enskilda
eleven.
Trygghetsplanen gäller för förskoleklassen, grundsärskolan, grundskolan och fritidshemmet.
Vi får också under höstterminens gång en tillfällig (oktober-april) utökning av elevantalet. Det
är elever som kommer till Borgholm som asylsökande. Vi måste då planera verksamheten så
att dessa elever kan integreras i vår verksamhet utifrån sina förutsättningar.
En viktig förutsättning för att lyckas bygga upp en trygg miljö med olika verksamheter, är
samverkan. Med anledning av detta försöker vi att enas kring normer, regler och aktiviteter
för såväl personal som elever. I stora delar är därför mycket främjande arbete gemensamt. Vi
måste ändå anpassa delarna till varje verksamhets- eller grupps förutsättningar och behov. Vi
ska även ta hänsyn till enskilda elevers förutsättningar och behov.
Anneli Jildenbäck, rektor
Trivselregler för Köpings skola 2015-16
Utformade av Elevrådet utifrån alla klassers Trivselregler
På vår skola
- hälsar vi på varandra
- får alla vara med
- hjälper vi varandra och är snälla mot varandra
- har vi arbetsro
- har vi ett bra språk
- är vi rädda om och delar med oss av skolans saker
4
Kontaktuppgifter
Trygghetsgruppen 2015-2016
Chatrine Ekfeldt
[email protected]
Annette Bogren Lund
[email protected]
Ann Davidsson
[email protected]
Lena Zakrisson
[email protected]
Anneli Jildenbäck
[email protected]
Joakim Signell
[email protected]
Övriga kontaktpersoner
Anneli Jildenbäck, rektor
Lars Bylund, förv.chef
Carita Bäck,administartör
[email protected]
[email protected]
[email protected]
0485-88655
0485-88100
0485-88690
Samverkan Köpings skola-hem
Om vi samverkar når vi bättre resultat. Om skola och hem tillsammans kan visa att kränkande
behandlingar inte får förekomma skapar vi en bra grund att stå på. Om skolan misstänker att
kränkande behandling förekommer tar vi kontakt med berörda föräldrar. Varje förälder bör
vid misstanke/vetskap om någon form av kränkande behandling eller diskriminering, kontakta
någon på skolan (pedagog, rektor, någon ur TG). Rektor och personal ska inför föräldrar visa
en öppen inställning till detta, och uppmuntra till kommunikation.
Barn berättar inte alltid om kränkningar dom känner till, därför att de tror att det är skvaller
eller är rädda för hämnd. Att berätta om det är inte skvaller. Det är att hjälpa den som har det
svårt. Skolans personal berättar aldrig var de fått sin information ifrån. Ingen skall kunna
pekas ut eller drabbas. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår bra. På
vår skola ska man alltid känna att det finns en vuxen att prata med. Eleven ska kunna prata
med den vuxne på skolan som känns trygg för eleven.
Förkortningar och förklaringar
Köpings skolas Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling kallas ”Trygghetsplan”.
Köpings skolas Trygghetsgrupp benämns som TG.
Ansvarspedagog är den pedagog som har huvudansvar för en specifik grupp eller verksamhet.
När inte annat anges gäller innehållet för samtliga verksamheter. I övrigt anges vilken
verksamhet som menas.
5
Mål november 2015-september 2016
Alla verksamheter
Eleverna ska känna till målen och var medvetna om när vi arbetar med dem.
Hur: Aktuella mål i respektive klass/grupp presenteras under ht-16.
○ Ansvarig: Ansvarspedagog
○ Utvärdering: Löpande (frågor från TG/Köpingvärdar)
Eleverna ska delta i utvärderingen av målen.
Hur: Samtalsmall utformad av TG
○ Ansvarig: TG (samtalsmall), Ansvarspedagog (utvärdering på klassråd)
○ Utvärdering: Klassråd slutet av läsår 15-16
Fritidshem
Antalet elever i F-2 som upplever sig trygga på fritids ska öka
Hur: En översyn över organisation & resurs för fritidsverksamheten genomförs.
○ Ansvarig: Rektor & arbetslag fritids
○ Utvärdering: Enkätfråga vt-16
Förskoleklass, grundskolan
Eleverna känner till att vi har en ”Trygghetsplan” och i stora delar innehållet.
Hur: “Värdegrunds läxa” en g/månad (anknytning till den lättlästa Trygghetsplanen).
Köpingvärdarna presenterar läxan i sina klasser. Läxan innehåller ett samtalsunderlag
för hemmet.
o Ansvarig: TG, Köpingvärdar
○ Utvärdering: På utvecklingssamtal under vt-16 finns fråga med om detta mål.
Antalet elever (i åk. 3-5) som känner sig kränkta på nätet ska minska.
Hur: En av ”Värdegrundsläxorna ska behandla detta område.
○ Ansvarig: TG
Hur: En arbetsplan ska utformas och genomföras i 3-5 inom detta område.
○ Ansvarig: Arbetslag 3-5
Föreläsning för föräldrar
○ Ansvarig: Rektor/central förvaltning
○ Utvärdering: Enkätfråga elever i åk.3-5 vt.-16
Antalet elever (i åk. 3-5) som upplever att det är arbetsro ska öka.
Hur: Fortlöpande arbete i klasserna med detta.
○ Ansvarig: Arbetslag 3-5
○ Utvärdering: Enkätfråga elever i åk.3-5 vt.-16
Antalet elever (i åk. F-2) som upplever att det är positivt i matsalen ska öka.
6
Hur: Den fysiska miljön ses över, lunchsituationen ses över.
○ Ansvarig: Rektor
Hur: Kontinuerliga samtal i klasserna om lunchsituationen.
○ Ansvarig: Ansvarspedagog i F, åk. 1 och åk. 2
○ Utvärdering: Enkätfråga vt.-16
Främjande arbete
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika
värde.
Vi sätter stort värde i att ha gemensamma grunder och upplevelser att basera vår samvaro på!
Rektor ansvarar för att det finns förutsättningar för en verksamhet som främjar goda relationer
och miljöer. Läraren ansvarar för att återkommande diskussioner och samtal om etik och
moral, människors lika värde, jämställdhet mellan könen och frågor om relationer
integreras i skolarbetet.
På Köping skola finns det en Trygghetsgrupp (TG) bestående av personalrepresentanter från
varje verksamhet. Tillsammans med rektor arbetar dom för att skolan ska kunna följa
riktlinjerna i Trygghetsplanen. TG uppgift är bland annat att arbeta för att innehållet i
Trygghetsplanen hålls levande under läsåret. Under studiedagar, arbetslagsmöten,
arbetsplatsträffar kan frågeställningar/arbete med planen tas upp. Tghar fast punkt på ALT 1g/
månad. TG har under juni varje läsår TG-dag där sammanställningar och utvärderingar görs
av årets arbete.
Det finns alltid ett måltidsalternativ för de elever som följer andra religiösa matregler.
De nyanlända eleverna introduceras och får handledning i hur man gör i de moment/ämnen
som är nya för dom t.ex. idrott, matsalen, slöjd och ute på raster.
TG träffas kontinuerligt under terminen för att diskutera de ärenden och den dokumentation
som inkommit samt åtgärda vid behov. De fördelar arbetet i de fall som ett ärende har blivit
anmält till rektor, lärare eller till TG. TG arbetar skyndsamt och kontinuerlig uppföljning sker.
Arbetet dokumenteras och huvudman hålls uppdaterad.
All dokumentation av ev. akuta händelser sammanställs och är en viktig del vid utvärderingen
inför nästkommande plan.
Personalen på skolan har gemensamt ansvar för att dokumentera kränkningar och
diskriminering som sker på skolan. Personal registrerar vad som händer under all verksamhet
som pågår på skol- och fritidstid. Det man ser eller hör och som kan betraktas som ett
olämpligt agerande markeras, och stoppas direkt och upplyser eleven om att detta
dokumenteras och rapporteras till mentor. I förekommande fall informeras också
vårdnadshavaren.
Dokumentationen ska vara så saklig som möjligt och utgå från vad som hände! Inga
bedömningar av situationen ska ske i detta tillfälle. TG tar hand om informationen 1g/vecka
7
och sammanställer informationen. Grunden för detta är att TG ska kunna hitta eventuella
mönster eller upprepningar där en enskild elev blir utsatt vid flera tillfällen. Informationen
kan också visa, om någon enskild elev är den som vid flera tillfällen utsätter någon/några
elever på skolan. I dessa fall startar TG utredningssamtal.
Rapportering av kränkande behandling sker skyndsamt från rektor till huvudman.
TG och rektor ansvarar för att granska regler och rutiner utifrån diskrimineringsgrunderna, på
en övergripande skolnivå. Görs under TG dagar i juni. Arbetslagen (förskoleklassgrundskola, fritids, grundsärskola) på arbetslagsnivå. (Görs på APT). Ansvarslärare, på
gruppnivå, kontinuerligt. Arbetet dokumenteras och är underlag för det fortsatta arbetet.
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Under höstterminens första föräldramöten presenteras arbetet med Trygghetsplanen av rektor
och föräldrar involveras i arbetet.
Demokratiska värden lyfts gemensamt fram under läsåret, genom våra gemensamma teman.
Inom ramen för temaarbetet arbetar vi i åldersblandade grupper med elever från alla våra
olika verksamheter.
Vi har Köpingvärdar (representanter från förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan).
Tillsammans med TG ska de hitta sätt att tydliggöra innehållet i Trygghetsplanen hos
eleverna.
Ansvarspedagogen ansvarar och hjälper eleverna att vid läsårets start utforma trivselregler i
klasserna.
Varje ansvarspedagog är ansvarig för att det genomförs Klassråd 1 gång i veckan. Eleverna
ska i stor utsträckning få prova på uppgiften att vara ordförande och sekreterare (anpassning
utifrån ålder och förutsättningar). På klassrådet samtalas om viktiga saker som rör klassen,
t.ex. det som kan förbättra elevernas skol-miljö/situation. Vi har en förutbestämd agenda som
gäller för grupperna, utifrån gruppen/elevernas förutsättningar.
Vi har Elevråd en gång per månad, med klassrepresentanter från förskoleklass, grundskolan
och grundsärskolan. Grundsärskolans elever deltar tillsammans med en stödperson. En lärare
är utsedd att leda arbetet. Rektor deltar i hög utsträckning på elevrådsmöten. Vi samtalar om
frågor som rör eleverna såsom; arbetsmiljö, maten, delaktighet. Vidare diskussioner förs
också utifrån vad som kommit upp på klassråd.
Varje läsårsstart utformar Elevrådet skolans gemensamma Trivselregler utifrån gruppernas
regler.
Fritidshem
Fritidshemmet Eken har ett fritidsråd med representanter från varje åldersgrupp. Där
diskuteras vilka trivselregler som ska gälla på fritidshemmet samt de önskemål om bl.a. inne
och ute aktiviteter som inkommit från den förslagslåda som finns inne på fritids. Man
behandlar också frågor som rör elevernas arbetsmiljö samt matsituationen.
8
I läroplanen för fritidshemmet 2011 står det att: “genom planering och utvärdering av den
dagliga verksamheten och att få välja ämnen, teman, olika aktiviteter kan eleverna utveckla
sin förmåga att utöva inflytande och att ta ansvar”.
Eleverna ska känna delaktighet och inflytande. Få vara med och bestämma över sitt
fritidshem.
Fritidsklubben, som leds av en fritidspedagog, träffas två eftermiddagar i veckan och är till för
de elever som går i år 3-5. Gruppen är åldersblandad för att lära känna och skapa respekt för
varandra vilket i sin tur skapar trygghet. Eleverna är mycket delaktiga i utformningen av
verksamheten. Fritidsklubben finns till för att främja och uppmuntra de äldre eleverna till
kreativitet och delaktighet.
Förebyggande arbete
Med förebyggande arbete menar vi det arbete som vi gör på skolan för att avvärja/minimera
risker för diskriminering eller annan kränkande behandling och de omfattar sådant som i en
kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
Enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen och 6 kap. 10 § skollagen ska huvudmannen om det
förekommer trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling, vidta de åtgärder
som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling.
Var och en är skyldiga att direkt ingripa och tydligt markera skolans förhållningssätt, vid
förekommande fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Ledningen och personalen är särskilt uppmärksamma på om barn och elever upplever sig
kränkta av någon personal i verksamheten.
Ett medvetet arbete pågår kontinuerligt med att anpassa miljön och verksamheten utifrån
elevers olika förutsättningar. Alla elever oberoende av funktionsförmåga ska ges möjligheter
och förutsättningar att delta i skolans aktiviteter. Vi ska ta hänsyn till både ”synliga och
osynliga funktionshinder”
Vi kartlägger elevernas syn på trygga/otrygga platser i skolans ute- och innemiljö. Genom att
dom enskilt får markera platser på karta. TG ansvarar för genomförande, sammanställning.
Detta genomförs 1 g/ läsår.
Vi ska avsätta tid på arbetslagsträffar för att samtala om hur vi bemöter och reagerar på
olämpligt beteende, kränkningar.
Utvärdering av verksamheterna, ska vara en grund för kommande års fokusområde och
förebyggande arbete. TG sammanställer allt material (under ”lärardagar” i slutet av
vårterminen) och är delaktiga i skrivandet av en Trygghetsplanen för kommande läsår.
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola
9
Föräldrar och elever erbjuds att delta i kommunens övergripande enkät där frågor om
tryggheten på skolan finns med.
Alla elever i förskoleklassen och grundskolans åk.1-5 samt grundsärskolan, erbjuds att delta i
skolans enkät där frågor om tryggheten och risker för diskriminering finns med. Enkäten
anpassas i vissa delar för de nyanlända eleverna och på grundsärskolan, samt för
förskoleklassen. Enkäten översätts till de största språken på skolan.
All personal granskar skolmiljön utifrån diskrimineringsgrunderna, enligt DO:s ”HUSmodellen” en gång per läsår.
Vid utvecklingssamtalen i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan ska frågor om hur
eleven upplever tryggheten, finnas med.
Grundskolan
Vi har gruppövningar, med hjälp av kuratorn, i de klasserna där behov finns. Detta för att
främja tryggheten.
Vi arbetar med Friends-uppgifter och diskuterar viktiga områden som kommit upp på
trygghetsenkäten, t.ex. kränkningar på nätet.
Grundsärskolan
För grundsärskolans elever gäller att anpassning måste ske individuellt efter varje elev och i
alla situationer. Med anledning av det låga elevantalet i grundsärskolan, läggs under
kommande år större vikt vid integrering i grundskolan. Vid det arbetet ska pedagogerna
planera in förberedelse för såväl grundsärskolans- som grundskolans elever. I dagsläget är
grundsärskolans elever ”kända” på grundskolan, men för att säkerställa att alla är trygga med
situationen ska alla förberedas på den ökade integreringen av grundsärskolans elever på
lektioner i grundskolans klasser. En plan ska göras av pedagog från grundsärskolan och
”mötande” lärare i grundskolan.
Fritids
Pedagogerna ska samtala om normer och attityder och sätt att bemöta barnen detta ska ske på
ped. forum.
Övrigt viktigt att veta
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne medverkat i en utredning.
10
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela gruppen
eller för skolan. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om
eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
Utredande arbete
När skolan får indikationer om att något inte står rätt till enligt vår Trygghetsplan påbörjas ett
utredande arbete som leder till åtgärder. Det kan vara elev, förälder eller personal som
uppmärksammat att någon är utsatt. Det kan vara utifrån den sammanställning av
dokumentation av händelser som TG gör.
Efter en sammanställning gör TG en bedömning av om dessa aktuella händelser handlar om
ett ärende för gruppen eller om ärendet ska överlämnas till mentor eller annan ansvarig
personal att utreda.
Utredningen skall alltid ske med största möjliga hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och
den/de som påstås utövat kränkningarna. Utredningens omfattning anpassas efter det enskilda
fallet.
Ärenden som behandlas av TG åtgärdas enligt rutin på sidan 12. För att få en akut situation att
upphöra får rektorn och lärarna utifrån utredningens resultat, vidta de omedelbara och
tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet (enligt 5 kap. 6 §
skollagen).
Om någon i personalen misstänks för att ha utsatt en elev för trakasserier eller kränkande
handling leds utredningen av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion. Om
misstanke finns att rektor har utsatt en elev ska utredningen ledas av person utsedd av
huvudmannen. Se rutin sidan 14.
All dokumentation av utredande arbete sammanställs av rektor (*huvudman) och är en viktig
del vid utvärderingen inför nästkommande plan.
11
Arbetsgång vid kränkning elev-elev
(obs för grundsärskolans gäller att eleven alltid har med sig en personal från Björken som
kan stötta och hjälpa till med t.ex. teckenstöd).
Vid misstanke om kränkningar görs en bedömning om det är ett utredningsärende för TG.
Om så är fallet, informeras rektor. Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det
inträffade är utgångspunkten för utredningen. TG dokumenterar allt arbete. I förekommande
fall erbjuds eleverna kuratorsstöd.
Steg 1
Två representanter från TG pratar med den utsatte. En person leder samtalet, medan
den andra är med och följer samtalet som en trygghet för eleven. Under hela arbetet
har gruppen fortlöpande kontakt med denne.
● Samma personer ur TG hämtar den elev som utövar kränkningarna. Samtal förs där
det klargörs vad gruppen vet och att skolan inte accepterar att kränkningarna fortsätter.
Den kränkande eleven får också ett uppdrag att vara delaktig i arbetet med att den
utsatte ska känna sig trygg. Återkoppling till den utsatte.
● Vårdnadshavare till alla inblandade parter kontaktas samma dag.
● Ansvarspedagoger till de inblandade eleverna informeras.
● För att kontrollera att beteendet upphört hålls nya samtal med de inblandade eleverna,
en vecka efter första samtalet.
● För att säkerställa att kränkningarna har upphört har ansvarspedagog samtal med den
utsatte ytterligare 2-3 veckor senare.
Ärendet anses avslutat först när den utsatte eleven och dennes vårdnadshavare anser att
kränkningarna har upphört.
Steg 2
● Om kränkningarna fortsätter tar TG initiativ till ett möte där rektor sammankallar
vårdnadshavare och eleven som utövar kränkningen. Handlingsplan upprättas.
Steg 3
12
Om kränkningarna trots insatta åtgärder inte upphör, följer skolan de riktlinjer som finns i
skollagens kapitel 5 om Trygghet och studiero, samt kapitel 6 om Åtgärder mot kränkande
behandling.
Arbetsgång vid enstaka tillfällen av olämpligt beteende
Händelser som inte bedöms som ett ärende för Trygghetsgruppen lämnas över till
ansvarspedagog eller annan ansvarig personal.
Steg 1
● Allvarssamtal. Ansvarspedagog och elev samtalar om det inträffade. Samtalet
dokumenteras och lämnas till TG. Vårdnadshavare kontaktas vid behov.
● Uppföljningssamtal. Sker ca 1-2 veckor efter första samtalet.
Steg 2
● Allvarssamtal. Ansvarspedagog och elev samtalar om det inträffade. Samtalet
dokumenteras och lämnas till TG. Vårdnadshavare kontaktas.
● Uppföljningssamtal. Sker ca 1-2 veckor efter första samtalet.
Steg 3
● Utredande samtal. Om en elev vid upprepade tillfällen uppträtt olämpligt eller gjort sig
skyldig till en allvarlig förseelse ska rektor se till att saken utreds. Rektor kallar
vårdnadshavare, elev, ansvarspedagog och representanter från TG till ett utredande
samtal.
Steg 4
● Skriftlig varning. En sådan varning innehåller information om vilka åtgärder som kan
komma att vidtagas om inte eleven ändrar sitt beteende.
Steg 5
● Ytterligare åtgärd. Det kan handla om en tillfällig omplacering på den egna skolan
eller en tillfällig placering vid annan enhet. I väldigt allvarliga fall kan rektor stänga av
en elev om det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero, om
syftet med åtgärder som vidtagits tidigare inte uppnåtts eller om det finns särskilda
skäl med hänsyn till elevens beteende. Skolan ska vid avstängning erbjuda
kompensation för den undervisning eleven går miste om.
13
Arbetsgång vid kränkning vuxen - elev
Enligt 6 kap. 9 § skollagen får huvudmannen eller personalen inte utsätta ett barn eller en elev för
kränkande behandling.
Steg 1
Information och ev. dokumentation överlämnas till rektor/huvudman. Bedöms kränkningen
som mycket allvarlig, dvs. att handlingen är att betrakta som en brottslig handling anmäls
ärendet till polisen och rapporteras till utbildningschefen. Arbetsrättsliga åtgärder sätts in.
Vid kränkning som inte bedöms som brottslig handling.
● Rektor/huvudman samlar in information om ärendet.
● Rektor/huvudman kallar genast berörd personal ett möte.
● Personalens lagliga skyldigheter klargörs och en åtgärdsplan upprättas.
Personalavdelningen informeras.
● Vårdnadshavare till den utsatte eleven informeras.
● Om möjligt har rektor/huvudman och personal ett möte med berörd elev och
vårdnadshavare. Eleven kan även ta med sig en för eleven trygg vuxen från skolan
som stöd.
● Eleven erbjuds i samråd med vårdnadshavare stödsamtal från skolpsykolog/kurator.
Om kränkning inte upphör omedelbart rapporteras ärendet till utbildningschefen och
personalavdelningen. Arbetsrättsliga åtgärder sätts in.
14
Blanketter
Allvarssamtal 1
Elev
Klass
Samtalsansvarig
Datum
Vid samtalet framkom följande
Uppföljningssamtal
15
Allvarssamtal 2
Köpings skola
Elev
Klass
Samtalsansvarig
Datum
Vid samtalet framkom följande
Uppföljningssamtal
16
Dokumentation
Arbetsgång då ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling.
(Skollagen 6 kap. 10 §)
Anmälan till rektor/förskolechef
Kränkande behandling har uppmärksammats för eleven/barnet
Namn
Personnummer Klass
Anmälan görs av
Skola
Datum
Anmälan till huvudman
Datum
Utredning
Utredningen genomförs av
Utredningen påbörjas
Utredningen avslutas
Samråd med elevhälsan
Åtgärder
17
Utvärderingar/kartläggningar
Utvärdering av Mål 2014/2015
Alla elever känner till att vi har en Plan och i stora delar innehållet i Planen.
- TG har tillsammans med Köpingvärdar tagit fram en lättläst version av Planen, är
översatt på de två största språken på skolan svenska, arabiska, samt engelska och
spanska. Planen har presenterats i klasserna. År 5 har gjort filmer utifrån Planen där
b.la. begrepp som kränkning och diskriminering har förtydligats. Konkreta tips på hur
man ska vara och vad man kan göra inom dessa områden. Filmen visades i alla
klasser.
- Frågor kring ämnet finns med på skolans enkät till eleverna, men frågeställningarna
säkerställer inte om vi uppnått målet.
- Målet kvarstår till nästa år.
Alla föräldrar känner till varför vi har en Plan och i stora delar innehållet i Planen.
- Rektor har informerat om planen på föräldramöte och i rektorsbrev. Föräldrar har
också informerats i veckobrev om vart de kan hitta Planen.
- Föräldrar till elever på Kastanjen har vid ett första mötet med skolan informerats om
Planen på sitt hemspråk
- Vi har inte haft något bra utvärderingsinstrument för detta. Vi upplever ändå att vi har
kommunicerat detta mycket. Vi ska under nästa läsår (se mål 1. 2015-16) samarbeta
mer med hemmet kring detta.
Alla elever ska veta vart de kan vända sig om de känner sig utsatta på något sätt.
- På samtliga klassråd har frågan diskuterats, vart man ska vända sig om man känner sig
utsatt på något sätt samt under utvecklingssamtalen.
- Trygghetsgruppen har presenterat sig för eleverna. . Fotografier på gruppen är uppsatta
utanför varje klassrum.
- Frågor kring ämnet finns med på skolans enkät till eleverna. Ett fåtal elever uppger att
det inte vet vart de ska vända sig. För att ytterligare befästa denna fråga ska vi arbeta
med ”Värdegrundsläxa” (mål) kommande läsår.
Alla föräldrar ska veta vart de ska vända sig om deras barn känner sig utsatt på något
sätt.
- Föräldrar får information vid det första föräldramötet om vart de ska vända sig samt
via veckobrev.
- I skolans telefon/informations häfte samt på hemsidan finns information från Planen
om vart man kan vända sig samt information om och kontaktuppgifter till samtliga i
TG.
18
-
Frågor kring ämnet finns med i den centrala enkäten riktad till föräldrarna. Ett fåtal
föräldrar anser att de inte vet vart de ska vända sig. Vi anser att vi i huvudsak har fått
ut informationen. Vi ska under nästa läsår (se mål 2015-16) samarbeta mer med
hemmet kring detta.
Vi ska kontinuerligt använda våra fadder- och familjegrupper.
- Aktiviteter med faddrar och familjegrupper har genomförts kontinuerligt i våra
gemensamma teman.
- Vid personalutvärderingar säger alla att det har fungerat bra och är viktigt för
sammanhållningen. På föräldramöten påtalas också att de upplevs som mycket positivt
att vi gör detta. Under året gjordes också en förändring med att de nyanlända eleverna
inkluderades i familjegrupperna (hade tidigare egna familjegrupper).
Skolans elevenkät ska förutom tryggheten på skolan också beröra kränkande
behandling och diskriminering.
Frågor om kränkningar på sociala medier finns med i enkäten.
Riktlinjer finns för hur vi utser representanter till Elevråd/Köpingvärdar.
- Gemensamma riktlinjer har tagits fram och utarbetats under läsåret.
Alla pedagoger vet; när, hur, vart och varför vi dokumenterar beteende hos elever som
kan vara kränkande.
- Detta är ett ständigt pågående arbete.
- Riktlinjer utifrån myndighet har tagits fram och rutiner har sammanställts av TG.
- Ämnet gränsdragning har diskuterats på arbetsplatsträff för att forma en samsyn inom
detta område bland personalen.
- Blanketten för detta har omarbetats och nya rutiner (låst låda i pers. rum) har
utarbetats.
- Vi fortsätter att arbeta med samsynen kring detta i det förebyggande arbetet.
Frukosten på fritids ska vara en lugn stund med möjlighet att äta och föra samtal med
normal ljudnivå.
- Förslag till nya rutiner har tagits fram av personal på fritids. Dessa rutiner har setts
över i samråd med kökspersonal och fungerar mycket bra. När man märker att
ljudnivån höjs så plingar personalen i en klocka för att uppnå lägre ljudnivå vilket har
fungerat bra.
- De vuxna på fritids är nu också mycket bättre förebilder under frukosten.
- Måltidspersonalen är mycket lyhörda för elevernas olika behov.
- Rutinerna då eleverna går från frukosten för att gå ut kan fortfarande ses över och
förbättras.
Enkäter
Föräldraenkät kommunövergripande
Lågt svarsantal bland föräldrar: 17st. av 67st. gör att det blir svårt att dra djupgående
slutsatser. Utifrån dessa siffror, generellt sett ”nöjda” föräldrar. Mycket få negativa svar. För
att nå fler föräldrar, deltar rektor på föräldramötet under höstterminen och pratar trygghet och
trivsel.
19
Elevenkät kommunövergripande (åk.3,5 vt-15)
Eleverna anser sig trygga på skolan (35 av 36). Eleverna anser sig bli bra behandlade av sina
kamrater (34 av 35). Fåtal elever (2 av 35) säger sig inte veta vart de ska vända sig om de blir
illa behandlade. Vi behöver säkerställa om de inte vet/ eller inte förstår frågeställningen.
Friends enkät
Personalen upplever att, det finns en samsyn i trygghets- och likabehandlingsfrågor och att
alla mer eller mindre känner sig delaktiga i likabehandlingsarbetet.
Eleverna (åk.3-5) upplever en trygghet på skolan. De känner ingen oro för att bli illa
behandlade.
Eleverna påpekar att det finns vuxna att vända sig till om man behöver.
Ett fåtal påpekar att de inte berättar för en vuxen om någon elev blir illa behandlad.
Det finns elever som upplever att de blivit kränkta på nätet.
Skolans enkät
TG har under höstterminenen genomfört en trivselenkätundersökning med samtliga klasser på
skolan. Enkäterna har reviderats och omformulerats samt anpassats för särskolan, de yngre
resp. de äldre eleverna. Frågor om kränkande behandling på nätet/sociala medier har lagts till
för de äldre eleverna.
Sammanställningen av enkäterna visar:
Ett fåtal av eleverna i år F-2 (7 av 62) upplever otrygghet i matsal och under raster.
Ett mindre antal av eleverna i år F-2 (4 av 62) upplever att de inte vet vem de ska vända sig
till om de blir illa behandlade.
Ett fåtal av eleverna i år F-2 (11 av 45) känner sig otrygga på fritids.
Flera av eleverna i år 3-5 ( 31 av 55,obs många av de 31 har fyllt i både + och - ), upplever
inte att arbetsron i klassrummet är tillfredsställande.
Ett fåtal av eleverna i år 3-5 (9 av 55) anser sig ha blivit utsatta av kränkningar på
nätet/mobilen
Trygga/otrygga platser
Sammanställningen av kartläggningen kring trygga/otrygga platser som eleverna har pekat ut
visar att fotbollsplanen, där flera av de yngre eleverna känner att de lätt kan bli påsprungna av
de äldre eleverna, samt stenröset, där flera elever påtalar att det är lätt att halka/snava och slå
sig, upplevs som otrygga platser. Övriga platser upplevs generellt sett som trygga platser.
Åtgärd: Årskurserna är numera uppdelade på två olika fotbollsplaner, år 1-2 spelar fotboll på
den lilla planen och år 3-5 spelar fotboll på den stora planen.
Husmodellen
För att en likabehandlingsplan ska fungera som ett verktyg i en levande process behöver den
ständigt vara aktuell och anpassad till de behov som finns i den dagliga verksamheten. Det är
viktigt att skaffa sig en bild av nuläget genom att granska verksamheten utifrån
diskrimineringsgrunderna.
Husmodellen är en enkel och konkret granskningsmetod för att upptäcka risker för just
diskriminering och trakasserier samt trygga och otrygga platser i och omkring skolan.
20
Vi har under året använt denna modell för första gången. Det innebär samtal och diskussioner
som påvisar att vi oftare måste samtala om våra olika personliga normer och värderingar kring
diskrimineringsgrunderna.
Föräldramöten
Föräldrar har deltagit i diskussioner under föräldramöten omkring frågan - hur kan vi på
skolan förverkliga de sociala målen i läroplanen.
Sammanställningen av konkreta förslag från föräldrarna:
● Arbeta mer med dramatiseringar i form av rollspel/grupparbeten
● Fortsatt arbete med familjegrupper
● Önskar ett utbrett samarbete med Kastanjen och Björken
● Arbeta för att främja ett gott beteende på sociala medier
● Arbeta mer med värdegrundande högläsning med efterföljande diskussioner
● Förtydliga/förenkla begrepp såsom förtryck, kränkningar etc.
Föräldraråd
Skolan har ett nystartat aktivt föräldraråd med representanter från varje klass. Föräldrarådet
träffas några gånger varje termin för att ta ytterligare främja samarbetet mellan hem och skola.
Föräldrarådet har kommit med ett antal konkreta förslag på åtgärder som kommer att tas med i
kommande arbete med Trygghetsplan: Värdegrundsläxa, föräldramöte på fritids. Att barnen
ska vara mer medvetna om målen och delaktiga i genomförande av dem.
Trygghetsgruppen
TG har kontinuerligt tagit del av dokumentationen av oönskat beteende. Vid ett fåtal tillfällen
har TG gemomfört utredningssamtal. Kurator kopplas in för att inventera ev. behov.i några
klasser. TG har omarbetat och genomfört skolans elevenkät. Tg har också sammanställt det
kartläggnings och utvärderingsmaterial som funnits tillhands.
BRUK delar ur 2:4
Fritids: I nuläget förs inte återkommande samtal om våra egna (vuxnas) normer, attityder och
hur vi bemöter varandra och eleverna.
Grundsärskolan: Vi behöver utarbeta en plan för hur vi utvecklar integreringen av en elev.
Grundskolan; F.klass år 1-2: Vi önskar att det fanns mer lekredskap ute på skolgården t.ex.
gungor, balansbrädor, hinderbanor, placera om greppen på klätterväggen.
Finns det fler lekredskap spridda över skolgården har eleverna mer att välja på och då kan
konfliktsituationer minska.
År 3-5: Vi är osäkra på hur delaktiga eleverna är vid kartläggning analysen samt hur de deltar
då åtgärder ska sättas in. Vi har inte tillräcklig information om hur arbetet går till med
Köpingvärdar och Trygghetsgrupp.
21
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner.
Det betraktas även som diskriminering om eleven blir särbehandlad och det har samband med
en anhörigs sexuella läggning, funktionsnedsättning (*funktionsnedsättning) med mera.
Lagskyddet omfattar också diskriminering som har samband med felaktigt förmodad etnisk
tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och så vidare.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos
den som utför diskrimineringen. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra
sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt (t.ex. att behandla alla lika), men som i praktiken missgynnar en elev på
ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som t.ex. på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan). Det är trakasserier även när en elev kränks och det har samband med en
anhörigs könsidentitet eller könsuttryck, ålder med mera.
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier.
22
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande och som upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är
personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av
begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande
identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”normen”.
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner (människor som på olika sätt bryter
mot samhällets normer kring könsidentitet och könsyttryck- mot föreställningar om hur
kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut). Diskrimineringsgrunden ska
inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som
heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person
som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma
person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Funktionshinder
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
23
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till
exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Styrdokument
Läroplan
grundsärskolan, grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Normer och värden
”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.”
Mål
Skolans mål är att varje elev
● kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
● respekterar andra människors egenvärde,
● tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
24
● kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att
handla också med deras bästa för ögonen,
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
● medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor också utanför den närmaste gruppen,
● i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt
motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och
● visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.
Läraren ska
● klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess
konsekvenser för det personliga handlandet,
● öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
● uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
● tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna
gruppen, och
● samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler
som en grund för arbetet och för samarbete.
Skollagen
26 kap 8 §
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har
genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Diskrimineringslag
3 kap. 16 §
En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över
de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever
eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels
förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse
för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra
25
under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första
stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Anneli Jildenbäck, rektor
2015-11-19
26
