Rutiner/åtgärder vid kränkande behandling/diskriminering

15
Likabehandlingsplan
mot kränkande behandling, och
diskriminering
Tvärskogsskolan
2016-2017
Vår vision
Tvärskogsskolan skall vara en plats där elever och
personal trivs och känner trygghet.
Vårt mål
Tvärskogsskolan skall vara en mobbningsfri skola
Pårydsskolan │ Söder Möre
Adress 38850 PÅRYD │ Besök Järnvägen 5
Tel 0480-45 00 00 vx │[email protected]
2 (7)
Syfte
Främja barns/elevers och personals lika rättigheter oavsett ålder,
könsöverskridande uttryck, etnisk tillhörighet religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier eller
annan kränkande behandling.
Mål




All personal ska känna till och följa våra rutiner och handlingsplaner
Tvärskogsskolan är en säker och trivsam arbetsplats
Alla elever och vårdnadshavare ska veta vart de ska vända sig om
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
uppstår
Arbeta för att eleverna utvecklar ett positivt, socialt beteende, kan
samarbeta och ta ansvar, fatta positiva och sunda beslut samt visa
respekt för alla människor och för vår miljö.
Definition av kränkande behandling:
Det är individens subjektiva upplevelse som är en viktig utgångspunkt i
definitionen av kränkande behandling. Det är individen som avgör om
beteendet är oönskat eller kränkande.
Med diskriminering/trakasserier avses:
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har
samband med diskrimineringsgrunderna:
 Kön
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
 Sexuell läggning
 Funktionshinder
 Ålder
 Könsöverskridande identitet eller uttryck
Det är inte diskriminering då skolpersonal tillrättavisar en elev för att kunna
upprätthålla ordning och god miljö.
Med annan kränkande behandling avses:
Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en
elevs värdighet.
Exempel:
 Våld och hot
 Mobbning
 Ofredande
 Hets mot folkgrupp
3 (7)
Uttrycken för kränkande behandling kan vara:




Fysiska (t ex att bli utsatt för slag eller knuffar)
Verbala (t ex att bli hotad eller kallad för öknamn)
Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
Textburna ( t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms och
meddelande på olika websidor)
Rutiner/åtgärder vid kränkande behandling/diskriminering
(barn/elever sinsemellan)
Vid enstaka kränkande behandling

Den som får vetskap om kränkning/diskriminering kontaktar
personal på skola/fritidshem.
Samtal med den eller de utsatta eleverna.
Samtal med den/de som utsätter andra


Vid upprepade kränkningar/diskrimineringar
Den som får vetskap om kränkningen kontaktar klassläraren,
mobbningsansvarig eller rektor.






Samtal med den eller de utsatta eleverna.
Samtal med den/de som utsätter
Samtal med vårdnadshavarna
Uppföljningssamtal med förövaren/förövarna.
Uppföljningssamtal med den utsatta eleven
Anmälan till huvudmannen
2. Om mobbningen/kränkningen inte upphör övertar rektor ansvaret
och följande åtgärder vidtas:





Samtal med vårdnadshavare
Samtal med elevhälsoteamet.
Elevvårdsstöd (exempelvis psykolog, kurator)
Anmälan till polis/socialtjänst
Anmälan till huvudmannen
Rutiner/åtgärder vid kränkande behandling/diskriminering
(vuxen/vuxen, vuxen/barn, barn/vuxen)
Vid upprepade kränkningar/diskrimineringar
1. Den som får vetskap om mobbningen/kränkningen informerar och
gör anmälan till berörd chef som är huvudansvarig.
4 (7)
2. Berörd chef för samtal med den utsatte.
3. Berörd chef vidtar åtgärder i samråd med den utsatte. Facklig
förtroendeman/skyddsombud deltar om den utsatte så önskar. Om
barn berörs ska barnets vårdnadshavare delta/informeras.
Akuta åtgärder vid allvarliga fall kan vara att uppmana föräldrarna att söka
hjälp utanför skolan för sitt barn, t.ex. BUP. I yttersta fall kan den som
utsätter polisanmälas, anmälas till socialtjänsten eller tvingas byta skola.
Dessa anmälningar och beslut ansvarar rektor för. Åtgärderna skall
dokumenteras och åtgärdsprogram skall upprättas över de insatser som
görs för alla inblandade.
Åtgärder
Följande rutiner finns:
 Rutin vid misstanke om mobbning/trakasserier/annan
kränkande behandling
 Handlingsplan när elev upplever sig kränkt av personal
 Handlingsplan när personal upplever sig kränkt av elev
 Handlingsplan när arbetstagare upplever sig kränkt av
arbetstagare
 Ordningsregler- och trivselpolicy
Ansvar
Personal som får kännedom om trakasserier/kränkande behandling ansvarar
för att omgående påbörja en utredning.
Rektors ansvar är att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans
rutin för likabehandling. I detta ansvar ingår:
 Förebyggande och främjande insatser för likabehandling och
strategier för hur man främjar en god lärandemiljö.
 Akuta insatser när alla former av kränkningar uppstår.
 Rutiner för hur personal ska agera.
 Kränkningar inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och
elever.
 Rutiner för ansvar och kommunikation mellan rektor, personal,
elever och föräldrar.
 En strategi för hur och när utvärdering ska genomföras.
 Personalens kompetensutveckling
 Aktuell Likabehandlingsplan finns på hemsidan.
 Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling
Klasslärarens ansvar





Arbetar förebyggande tillsammans med kurator
Tar upp likabehandlingsplanen vid första föräldramötet varje läsår
Genomför enkätundersökning(trivselenkät) en gång/år
Informera eleverna vart de ska vända sig om man upplever
kränkande behandling.
Anmäler till rektor om någon elev blir utsatt av andra elever.
5 (7)

Rutiner för förebyggande arbete
1. Vårt värdegrundsarbete ingår i vår dagliga verksamhet. Under vissa
perioder arbetar vi mer intensivt, till exempel i början av varje läsår.
Då arbetar vi åldersblandat.
2. Tvärskogsskolans arbetslag diskuterar kontinuerligt vid olika
konferenser och mötestillfällen värdegrunds-och trygghetsfrågor.
3. Elevhälsateamet samverkar med övrig personal utifrån ett
hälsofrämjande och inkluderande perspektiv för att åstadkomma en
god lärandemiljö med ett extra ansvar för barn/elever med speciella
behov.
4. Den individuella utvecklingsplanen tas upp vid utvecklingssamtalet
som sker varje termin. I den ingår att se till helheten för eleven såväl
som till trivsel som i lärandet. Lärarna dokumenterar synpunkter från
elev och vårdnadshavare.
5. Skolan genomför minst en gång per läsår en trygghets- och
trivselenkät bland eleverna.
Enkäten ger en nulägesbild av hur eleverna upplever tryggheten och
trivseln på skolan i allmänhet. Arbetslaget diskuterar resultaten och
tar fram förbättringsåtgärder. Resultatet av enkäten presenteras på
föräldramöten.
6. För att skapa en trygg tillvaro under elevernas raster finns
rastvakter med reflexväst på skolgården. Särskilt rastvaktsschema
upprättas inför varje läsår.
Utvärdering







Trivsel- och trygghetsenkät genomfördes under höstterminen.
Enkäten gav ett bra resultat. Eleverna känner sig trygga och trivs
i skolan.
Vi har arbetat i olika gruppkonstellationer för att skapa trygghet
och stärka elevernas självkänsla.
Vi använder olika material och arbetssätt i vårt
värdegrundsarbete.
Vi har firat FN-dagen och haft diskussioner med eleverna om
FN-stadgarna och barnkonventionen.
Kuratorn har arbetat med eleverna i mindre grupper och pratat
med eleverna om värdegrundsfrågor.
Kulturskolan har arbetat med värdegrundsprojekt genom sång,
musik och drama.
Röda korset besökte skolan i samband med en teaterföreställning
och pratade om deras arbete.
Kontinuerliga insatser under året:
Arbete med Barnkonventionen, värdegrundsmaterial, föräldramöten,
klassråd, skolråd, genomgång av trivselreglerna, trivselenkäter.
6 (7)
Åtgärder














Ökad vuxennärvaron på rasterna. Två personal är rastvärdar varje
rast.
Eleverna går bara till skogsområdet vissa raster. Då är det alltid en
vuxen med. Det är annars svårt för personalen att ha överblick över
ett stort område.
Trivsel- och trygghetsenkäten genomförs minst en gång per läsår. I
samband med den ska varje lärare tillsammans med sina elever göra
en nulägesbeskrivning av de riskfaktorer som finns på skolan.
Under höstterminens första veckor går lärare och elever tillsammans
igenom skolans trivselpolicy och ordningsregler. Under denna
period ska även likabehandlingsplanen redovisas och eleverna ska
ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Klassrådet är det
forum i det dagliga arbetet där trygghet och trivselfrågor alltid finns
på dagordningen.
Eleverna delas in i åldersblandade basgrupper för att skapa en liten
trygg grupp.
Basgrupperna sitter tillsammans i matsalen samt utför vissa uppdrag
tillsammans, både på raster och under vissa arbetspass.
I samband med det första föräldramötet under hösten går rektorn
genom de åtgärder som kommer att vidtas om diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling uppstår. Föräldrarna
ges möjlighet att lämna synpunkter och är delaktiga i upprättande av
likabehandlingsplanen.
Arbeta med att ge eleverna ett vårdat språk.
Konkreta övningar för att öka förmågan till etiska
ställningstaganden.
Kontinuerliga klassråd.
Nolltolerans mot alla former av kränkningar.
Fortsätta med diskussionsgrupper under våra föräldramöten
angående likabehandlingsplanen.
Arbeta med barnkonventionen under hela läsåret.
Genusprojekt. Skolverketsmaterial ” Sju timmar om ett
jämställtbemötande”.
Gyllene regeln: Så som du själv vill bli behandlad ska du behandla andra.
Sammanfattningsvis bedriver vi ett aktivt förebyggande arbete med tydlig
ansvarsfördelning över vem som gör vad. Vi tror på att vara noga med att
visa i handling våra värdegrundsregler och att alla i skolan visar föredömligt
hur vi önskar att vi är mot varandra.
Kontakt uppgifter
Gunilla Olausson Rektor
Sylvia Danielsson förskollärare
[email protected]
[email protected]
7 (7)