Deltagarinformation
Internetbaserad psykologisk behandling för dig som upplever psykisk ohälsa efter din
förlossning.
Du tillfrågas härmed om du vill deltaga i ett kostnadsfritt forskningsprojekt som undersöker
om kognitiv beteendeterapi via internet kan minska symtomen på psykisk ohälsa för personer
med jobbiga förlossningsrelaterade upplevelser.
INFORMATION OM PROJEKTET
Introduktion och målsättning
Att drabbas av psykisk ohälsa till följd av jobbiga förlossningsrelaterade upplevelser är inget
ovanligt. När vi talar om jobbiga förlossningsrelaterade upplevelser menar vi erfarenheter
som på något vis uppfattats som traumatiska, såväl fysiska som emotionella upplevelser. En
person som har varit med om traumatiska förlossningsrelaterade upplevelser kan drabbas av
olika typer av psykologisk problematik, bland annat uppleva posttraumatiska symtom. Den
rädsla som man upplevde i samband med förlossningen släpper då inte taget om den drabbade
personen utan gör sig påmind genom exempelvis påträngande obehagliga minnen eller
mardrömmar. Rädslan blir tillslut ett hinder för personen som börjar att undvika exempelvis
situationer, personer och saker som kopplas samman med de traumatiska upplevelserna.
Personen kan exempelvis uppleva rädsla inför att återvända till sjukhuset, rädsla för att skaffa
fler barn via vaginal förlossning eller rädsla för sådant som påminner om förlossningen.
Rädslan är väldigt individuell och kan se olika ut för olika personer. Andra vanliga
psykologiska problem som personer med traumatiska förlossningsrelaterade erfarenheter kan
uppleva är känslor av nedstämdhet, sorg eller ilska över att förlossningen inte blev som man
önskat. Inte sällan kan även sömnen påverkas av traumatiska händelser med exempelvis
uppvaknanden på nätterna och svårigheter att därefter somna om. Dessa sömnproblem kan
leda till en upplevelse av att aldrig känna sig utvilad. Vidare kan exempelvis minnes- och
koncentrationsförmågan försämras. Ytterligare problematik som har kopplats samman med
upplevda traumatiska händelser är alkohol- och drogmissbruk.
Vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings Universitet pågår sedan
flera år en forskningsverksamhet kring psykologisk behandling via Internet. Syftet med detta
arbete är bland annat att ta fram effektiva behandlingsmetoder och ge bättre kunskap om
faktorer som påverkar behandlingseffekt. Flera internationella studier av internetbaserad
självhjälpsbehandling har genomförts med goda resultat. Lovande resultat har bland annat
setts vid internetbaserad behandling av bland annat panikångest, huvudvärk, tinnitus,
depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Denna studie är en del av ett större projekt som syftar till att uppmärksamma kvinnors hälsa
kopplat till barnafödande och förlossning, där exempelvis behandling för förlossningsrädda
kvinnor pågår. Internetadministrerad behandling för kvinnor som upplevt en traumatisk
förlossning har tidigare inte undersökts men behandlingar med samma upplägg och
behandlingskomponenter har i internationella och svenska studier visats ha god effekt.
Behandling över internet ökar möjligheten att hjälpa fler kvinnor med dessa erfarenheter
eftersom behandlingen sker i hemmet och därmed når ut till personer på olika platser i landet.
Behandlingen som denna studie syftar till att utvärdera är åtta veckor lång. I studien kommer
två grupper, en behandlingsgrupp och en väntlistegrupp, att jämföras.
1
Deltagare
Vi söker dig som:
• Idag upplever psykisk ohälsa till följd av en traumatisk förlossning.
• Inte är gravid.
• Ej lider av någon form av missbruk.
• Ej lider av djup depression, svårare psykisk ohälsa eller självmordstankar.
• Inte för närvarande går i någon psykologisk behandling/terapi för ovanstående
problem.
• Inte förlorade ditt barn i samband med den aktuella förlossningen.
Känner du igen dig i denna beskrivning och är över 18 år kan du vara den vi söker. En
förutsättning för deltagande är också att du kan skriva och läsa svenska samt har tillgång till
dator med internetanslutning, program för e-post och surfande på Internet.
Tillvägagångssätt
Om du beslutar dig för att du vill delta i studien anmäler du ditt intresse till oss på projektets
hemsida. Därefter får du tillgång till ett antal frågeformulär som vi ber dig fylla i. Detta för att
vi ska kunna skapa oss en uppfattning om behandlingen kan vara till hjälp för dig. Om vi tror
att så är fallet kommer vi att ta kontakt med dig per telefon för en bedömningsintervju. En
kort tid efter denna intervju meddelar vi dig om du uppfyller de kriterier vi har för deltagande
och om du kommer att ingå i studien eller inte.
Kommer du inte att ingå i studien kan vi erbjuda information om vart du kan vända dig för att
få hjälp på din hemort. Om du däremot uppfyller kriterierna för deltagande kommer du att
slumpas till en av två grupper. Grupp 1 påbörjar behandlingen snart efter telefonintervjuerna, i
februari 2014. Psykologkandidater i slutet av sin utbildning är behandlare och kommer att
vägleda deltagarna genom behandlingen som främst består av texter som ger information och
råd. Om en deltagare blir lottad till Grupp 1 blir denne kontaktad av sin behandlare via e-post.
Deltagaren får även en presentation av sin behandlare med namn och bild. Grupp 2 kommer
först att placeras på en väntelista, för att under hösten 2014 få ta del av den behandling som
grupp 1 genomfört. Under väntetiden kommer samtliga deltagare i grupp 2 att få veckovis
kontakt via internet, men ingen direkt behandling. Tidigare erfarenheter har visat att deltagare
som hamnat på väntelistan uppskattat att på detta sätt upprätthålla kontakten med projektet
tills det är deras tur att gå igenom behandlingen.
Ovanstående procedur med en grupp som väntar på behandling (Grupp 2) är viktig för att
kunna tillföra ny vetenskaplig kunskap, baserad på en jämförelse mellan behandlingsgrupp
och väntlistegrupp. Samtliga deltagare i Grupp 1 och Grupp 2 kommer därför efter avslutad
behandling att få fylla i individuella självskattningsformulär som ligger till grund för mätning
av behandlingsresultat. Formulären ska även fyllas i en tid efter behandlingens slut, för att se
om behandlingen ger långsiktig förbättring. En sammanställning av resultaten kommer att
presenteras på projektets hemsida.
2
Etiska forskningsprinciper
Denna studie följer humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets forskningsetiska
principer. Detta innebär i korthet att:
•
•
•
•
•
Ditt deltagande är frivilligt och att du när som helst kan avbryta behandlingen. Dock
förutsätter vi att du vid eventuellt avbrott meddelar oss detta.
Dina uppgifter inte kommer att användas kommersiellt eller i ovetenskapliga syften.
Ditt deltagande i behandlingen inte kommer att ha några negativa konsekvenser för
din möjlighet till annan vård.
Resultatet från undersökningen behandlas med försiktighet och ingen obehörig
kommer att veta att du deltagit eller kunna se hur just du svarade. Svaren kommer att
sammanställas statistiskt i avidentifierad form och presenteras på gruppnivå så att
enskilda personers svar inte kan spåras.
Alla deltagare kan få en sammanställning av studiens resultat om de så önskar. Har du
några frågor om undersökningen eller om några frågor dyker upp efter det att du
deltagit är du välkommen att kontakta oss.
Säkerhet och tystnadsplikt
Vi som arbetar med projektet är legitimerade psykologer, legitimerade läkare eller psykologer
under utbildning och omfattas alla av sjukvårdslagens tystnadsplikt. Kontakten med
forskningsgruppen kommer att ske via e-post och via formulär på hemsidorna. Varje deltagare
kommer att få ett eget användarnamn som ni genomgående kan använda er av. Data från
frågeformulären och e-postkontakten kommer att registreras i avidentifierad form. All
korrespondens mellan behandlaren och er kommer att arkiveras i enlighet med
patientjournallagens riktlinjer, vilket innebär att ingen obehörig kommer att ha möjlighet att
komma åt informationen. Ersättning för deltagande eller uppkopplingsavgift för internet utgår
inte.
Personuppgiftslagen
Du har enligt 26§ personuppgiftslagen (1998:204) rätt att gratis, en gång per kalenderår, efter
skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, få besked om vilka personuppgifter om dig som
vi behandlar och hur vi behandlar dessa. Du har också rätt att enligt 28§ personuppgiftslagen
begära rättelse i fråga om personuppgifter som vi behandlar om dig.
Om du väljer att delta i studien genom att fylla i samtyckesblanketten innebär detta att:
• Du samtycker till att forskargruppen behandlar personuppgifter om dig i enlighet med
det ovanstående.
• Du har läst informationen om forskningsprojektet och har haft möjlighet att ställa
frågor om studien och är nöjd med svaren.
• Du är införstådd med att den information som erhålls i studien kommer att
databehandlas och lagras i en elektronisk databas (förutom kontaktinformationen
nedan som endast lagras på papper i ett låst skåp, detta för att den elektroniska
informationen inte ska kunna kopplas till din identitet då enbart studiekoden används
på nätet. Dock finns e-postadressen lagrad så du väljer själv om du vill använda din
vanliga, eller skaffa en anonym via t ex www.hushmail.com).
• Du är införstådd med att du när som helst kan meddela att du vill avbryta ditt
deltagande utan närmare motivering, i vilket fall dina uppgifter raderas.
3
Planering och tidsramar
Vi räknar för närvarande med att påbörja rekrytering av deltagare inklusive telefonintervjuer i
december/januari 2013/2014. Deltagandet i behandlingen beräknas påbörjas under februari
och pågå under åtta veckor. Därefter får deltagarna fylla i samma formulär som före
behandlingen. Deltagarna kommer också, som en del av studien, att kontaktas för att fylla i
frågeformulär ett och två år efter att behandlingen har avslutats.
Är du intresserad?
Då är du välkommen att anmäla ditt intresse genom att gå in på projektets hemsida som nås
via: https://iterapi.se/sites/laura/
Önskar du komma i kontakt med någon i LAURA-gruppen, maila: [email protected]
Ansvariga:
Gerhard Andersson, (forskningsledare) professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut,
Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande, IBL, Linköpings Universitet.
Klaas Wijma, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Institutionen för Medicinsk
Psykologi, IKE, Linköpings Universitet.
Katri Nieminen, doktorand, leg. specialistläkare i obstetrik och gynekologi, Institutionen för
Medicinsk Psykologi IKE, Linköpings Universitet.
Kristin Silfvernagel, doktorand, leg. psykolog, Institutionen för Beteendevetenskap och
Lärande, Linköpings universitet, Linköping, Sverige.
4
