Funktionshinder och intersektionalitet
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Vad är intersektionalitet?
•
•
•
•
Utgår ifrån en marginaliserad grupp
Stratifierat samhälle
Samspelet mellan olika maktordningar eller kategorier
Upptäcka dolda maktordningar
-> främja demokrati och jämlikhet
• Helhetsperspektiv
• Från feminismen
• Socialkonstruktivism
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Intersektionalitet och funktionshinder
•
•
•
•
Lite forskning i ämnet
Funktionsförmåga istället för funktionshinder/-nedsättning
Kontrast till den vanliga kön/klass/etnicitets-analysen
Normaten (the Normate)
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Kön och funktionshinder
• Definitionsmakt
• Att göra kön, att göra funktionshinder:
- (om)skapas
- (om)tolkas
- (upp)levs
• Fokus från varandet till blivandet
• Även olika mellan olika typer av funktionshinder
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Kön och funktionshinder: funktionshindrade kvinnor
•
•
•
•
Rörelsehindrade svårt att få tillträde till traditionella kvinnoroller
Men ökat tillträde till utbildning och arbete?
Brist på valmöjligheter och självbestämmande
Intellektuellt funktionshindrade definierades som sexuellt opålitliga
-> tvångssteriliseringar på 1930-talet
• Men med adekvat stöd fungerar föräldraskapet
• Motmakt
• Äldre kvinnor internaliserat föreställningar
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Kön och funktionshinder
• Kroppen som meningsbärare
• Positionsmakt
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Kön och funktionshinder: Funktionshindrade män
• Malestreaming inom funktionshinderforskningen
-> funktionshinder den överordnade maktordningen
• Maskulinitetsstrategier
• Normalitetsstrategier
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Sexualitet och funktionshinder
• Historiskt präglats av kontroll
- sterilisering
- sexualundervisning
- särskilda boenden
• Betraktats i första hand som asexuella, i andra hand heterosexuella
• Ableism
• Personer med intellektuella och psykiatriska funktionsnedsättningar:
- hypersexuella
- potentiella sexuella förövare
- fäbless för S&M
• Fetisher
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Sexualitet och funktionshinder: HBTQ-personer
• Gemensam historia:
- avvikande
- medicinsk diskurs
- betraktats som individuella problem
- homosexualitet betraktats som en funktionsnedsättning
• Ingen gemensam kamp
-> ableism inom HBTQ-rörelsen?
-> kompensation?
• Olika komma-ut-processer
• Ingen anpassad information, hjälpmedel, personal
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Sexualitet och funktionshinder: HBTQ-personer
• Otillgänglighet:
- fysiskt
- socialt
- identitetsmässigt
- kroppsligt:
”sissyphiobia”
hälsa (HIV/AIDS)
habitus
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Ålder och funktionshinder
•
•
•
•
Ålder är utgångspunkten för en rad välfärdsliga förmåner och arenor
Många gånger identitetsdefinierande
Kronologisk, fysiologisk och social ålder
Social ålder: 1. personens subjektiva uppfattning om sin ålder
2. normer
3. socialt tilldelad ålder
• Kronologisk och fysiologisk ålder påverkar funktionsförmågan
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Ålder och funktionshinder: Barndom
• Barn = någon som ska bli vuxen
• Kategoriseringen av barndom liknar kategoriseringen av
funktionshinder:
1. Nekas en självständig och aktiv aktörsstatus
2. Representeras av andra
3. Bedömas som mindre kompetent
4. Inte samma medborgerliga rättigheter
• Omsorg och beskydd, uppfostran och socialisering
• Ett sjukt eller funktionshindrat barn
• En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Ålder och funktionshinder: Ungdom
• Ungdom = någon som ska bli vuxen
• Övergången från barndom till vuxenliv:
- Egen bostad, utbildning, arbete -> något som många
funktionshindrade inte får uppleva.
- Fortsatt beroende av familj och/eller välfärdsstat
- Mindre deltagande i fritidsaktiviteter, subkulturer
- Ingen eller dålig sexualundervisning
- Sämre tillgång till arenor som undandrar sig social kontroll
• Disability cultures
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Ålder och funktionshinder: Vuxendom
• Att vara vuxen = styrka, produktivitet, oberoende, makt
• Arbetsmarknaden, marknaden, familjen
• Negativa omdömen om vuxna tar ofta sin utgångspunkt i egenskaper
som förknippas med andra ålderskategorier
• Allt utgår ifrån vuxna, om inte annat specificerats
• Inget eget kulturellt uttryck
• Funktionshindrade lever oftare ensamma
• Hoppar ofta över denna åldersfas
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Ålder och funktionshinder: Ålderdom
•
•
•
•
•
Äldre = någon som har varit
Förluster av: oberoende, hälsa, arbete
Svaghet, glömska, passé – och förestående död
Många gemensamma nämnare med funktionshindrade
Men kan därav också vara lättare att bli äldre?
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Ålder och funktionshinder: ett generationsperspektiv
• Generationsperspektivets utgångspunkt individuella konstruktioner och
erfarenheter inom en kohort
-> kulturella diskurser och identitet snarare än makt och kategori
• Karriärperspektiv: erfarenheter genom livsloppet
- format utifrån sociala och kulturella processer
- tre olika karriärtyper beroende på när funktionsnedsättningen uppstår:
1. från födseln eller tidig barndom
2. från ungdomen eller tidig vuxen ålder
3. på äldre dagar
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Etnicitet och funktionshinder
•
•
•
•
Avvikande att vara från ett annat land samt att vara funktionshindrad
Svårt att få tillträde till arbetslivet utifrån båda positionerna
Båda identiteterna konnoterar olikhet, marginalisering
Sker genom kulturalisering
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Etnicitet och funktionshinder: konsekvenser
• Svårt att få information och anpassad sfi-undervisning
• Tecken på svårigheter med inlärning tolkas som beroende på språket
och inte ett eventuellt funktionshinder
• T.ex. kan dyslexi ta sig olika uttryck beroende på språk
• Bortglömd modersmålsundervisning pga. fokus på
funktionsnedsättningen
• Diskriminering i fler situationer
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Klass och funktionshinder
•
•
•
•
Klassbegreppet, utgår ifrån Marx: strukturell teori
Social status-begreppet, utgår ifrån Weber: individuell teori
Klass som kultur eller identitet
Utgår ifrån Bourdieu: habitus
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Klass och funktionshinder: förklaringsmodeller
•
•
•
•
•
•
•
•
Fattigdom kan orsaka ohälsa och/eller funktionsnedsättning
Lägre utbildning och inkomst
Hinder i omgivningen skapas
Men inte alla kan delta i arbetslivet trots omfattande stöd
T.ex. personer med intellektuell funktionsnedsättning i medelklassen?
Sociala modellen: baserad på Marx klassanalys
Vidareutveckling 1: välfärdssamhällets betydelse
Vidareutveckling 2: kulturella perspektiv
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Intersektionalitet och kritisk realism
• Kritisk realism:
1. verkligheten existerar oberoende av observatören
2. men vår kunskap om denna verklighet är socialt påverkad
3. söka svar på hur dessa uppstår, vidmakthålls och förändras
4. kontextuella sanningsanspråk
T.ex. frågan om kategorisering:
1. Oundvikligt, men problematiskt
2. Kritiskt granska varför och hur vi kategoriserar
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Intersektionalitet och kritisk realism: ett exempel
• En studie om hörselskadades psykosociala arbetsmiljö:
- yrkesverksamma, hörselskadade kvinnor från arbetarklassen hade det
värst
- stor skillnad i hälsa mellan hörselskadade och icke-hörselskadade
kvinnor, mindre mellan män
- hälsotillståndet värre för dem från arbetarklassen
- kvinnor överrepresenterade i arbetarklassen
-> den intersektionella analysen försöker hitta de verksamma
mekanismerna bakom de fenomen man upptäckt
-> men många gånger är mekanismerna, komplexa, omfattande, osynliga
-> Mekanism + Kontext = Resultat (M + K = R)
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
• Analysens uppgift är att visa hur de olika typerna av mekanismer
tillsammans genererar fenomenet
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Intersektionalitet och socialkonstruktivism
•
•
•
•
•
•
Exemplet M
Olika identitetsdiskurser
Upprätthållandet av en maskulin identitet?
Offerroll via kulturella erfarenheter
Klientifieringen – för alltid?
Nätverket kan vara avgörande
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Intersektionalitet och statistik
•
•
•
•
•
•
Statistik oftast förenklande och dikotomiserande
Men kan ge mer generella bilder av mönster och fenomen
Sveriges registerrikedom erbjuder stora möjligheter
Variabler (kategorier) testas med och mot varandra
Orsakssamband ska inte tillskrivas den enskilde
Kategoriers upplösande vs. Kategoriers förklaringsvärde
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Intersektionalitet och systemteori
• Samhället uppfattas som en differentierad enhet av olika med
varandra icke-förenliga beståndsdelar
• Bestrider att skiktning utgör förutsättningen för social ordning
• Funktionalistiskt paradigm: samhället differentierat enligt
funktionspricipen
• Varje faktor har en funktion för samhället som helhet
• Funktionssystemet reducerar världens komplexitet till ett litet utsnitt av
den sociala realitet som är relevant bara för respektive system
-> beskrivningen av den sociala verkligheten beror på ur vilken
funktionsspecifik synvinkel den betraktas
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Intersektionalitet och systemteori
• Systemteorins olika nivåer:
1. sociala system (kommunikation)
2. psykiska system (tankar, förnimmelser)
3. neurala system (t.ex. smärta)
4. organismer (celler, organ)
5. molekyler (vatten)
6. kemiska element (syrgas)
• Skillnad mellan person och människa
• Inget funktionssystem kan inkludera människor i sin helhet
-> man inkluderas bara systemspecifikt och bara i utsnitt
-> inklusion är inte möjligt utan samtidig exklusion
-> inbyggd ojämlikhet
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Intersektionalitet och systemteori:
organisation och semantik
• Inga ”diffusa maktordningar” som opererar utan systemfunktioner
• Organisationer har en viktig roll i stratifieringen
• Beroende på vilken semantik man använder, observerar och upplever
man samhället annorlunda
• Individbegreppet
• Den funktionshindrade individen
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
Systemteorins kritik mot intersektionalitetsteori
•
•
•
•
•
•
Alltför individfokuserat
Vissa egenskaper nödvändiga för vissa positioner
Vissa egenskaper omöjliga för vissa positioner
Alltför fokuserat på makt, förtryck, ojämlikhet – som något negativt
Politisk teori om samhället med enkla förklaringar
(re)producerar sin egen teoretiska utgångspunkt
Copyright Julia Bahner
www.gu.se
