ALLMÄNT Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet
2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan
bara ge en översiktlig bild av läget för de mänskliga
rättigheterna i landet. Information bör sökas också
från andra källor.
.
Mänskliga rättigheter i Palau 2013
ALLMÄNT
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
De mänskliga rättigheterna respekteras generellt i Palau. Det finns dock
uppgifter om problem kring arbetsförhållanden för utländsk arbetskraft, våld
mot kvinnor, människohandel, korruption samt vanvård av barn.
Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Av de åtta centrala konventionerna om mänskliga rättigheter har Palau hittills
ratificerat Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the
Child (CRC) år 1995.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
Palaus konstitution är upprättad efter amerikansk modell. Ansvaret för landets
försvars- och säkerhetsfrågor ligger fortfarande hos USA enligt ett
associationsavtal, Compact of Free Association, mellan de båda länderna.
Inga uppgifter tyder på att politiska mord, avrättningar eller ofrivilliga
försvinnanden förekommer. Tortyr och annan inhuman behandling är
förbjuden enligt lag och detta respekteras generellt av regeringen.
Landets fängelse bedöms hålla internationellt godtagbar standard. Problem
med överbeläggning har rapporterats, vilket är en följd av en ökning av vapenoch drogrelaterade brott. Det finns också rapportering om våld bland interner
som tillåtits av fängelsepersonal. Fängelset har separata avdelningar för kvinnor
2
och män. Representanter för människorätts-organisationer har tillåtits besöka
fängelset.
Dödsstraffet avskaffades år 1994. Amnesty International bekräftar att Palau sedan
dess vidmakthållit förbudet mot dödsstraff både i lag och i praktik. Enligt
palauisk lag har medborgarna rätt till en effektiv och rättssäker rättegång.
Lagstiftningen respekteras överlag i praktiken, även om det finns vissa problem
med bristande rättssäkerhet avseende äganderätt till mark.
Godtyckliga frihetsberövanden av politiska eller andra skäl, kvarhållanden och
påtvingad exil är förbjudna enligt lag, och regeringen bedöms respektera detta.
Det finns inga uppgifter om politiska fångar i Palau.
Flera av de högre ämbetena i landets domstolar och åklagarmyndigheter
innehas av amerikanska medborgare. Detta är möjligt på grund av landets
associationsavtal med USA.
Uppgifter om korruption är vanligt förekommande. Regeringen har inrättat en
särskild åklagarinstans med bemyndigande att utreda korruption bland
myndighetspersoner. Posten som särskild åklagare är dock vakant. Vissa menar
att detta är ett medvetet sätt att undvika utredningar av korruption. Kandidat
till ämbetet måste godkännas av landets parlament.
Censur anses inte förekomma. Kombinationen av en oberoende press, en
självständig domarkår och ett fungerande demokratiskt politiskt system syftar
till att garantera dessa rättigheter. Det finns inga tecken på att statsmakten
bedriver olaglig övervakning av eller begränsar tillgången till internet. Internet
finns tillgängligt i stora delar av landet. Även om uppkoppling i hemmet kan
vara dyr finns det internetkaféer med en relativt billig tillgång till internet.
Förenings- och församlingsfrihet är konstitutionella rättigheter som förefaller
respekteras.
Religions- och övertygelsefriheten är skyddad enligt konstitutionen och detta
förefaller respekteras.
Fria och demokratiska val hålls vart fjärde år. Allmän rösträtt råder från 18 års
ålder. Eftersom det inte existerar något politiskt partisystem, väljs ledamöter i
egenskap av individer.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
Arbetslösheten är mindre än tio procent. Fackföreningar är tillåtna enligt lag,
men existerar inte i praktiken. Det finns varken lagstadgad strejkrätt eller
bestämmelser om maximal arbetstid.
3
Drygt 6 000 utländska medborgare har arbetstillstånd i Palau. Det förekommer
rapporter om icke-kontraktsenliga arbetsförhållanden, undermåliga bostäder
och mat samt uteblivna löneutbetalningar för dessa. Rapporter gör också
gällande att utländska arbetare riskerar att bli avskedade om de påtalar osäkra
och hälsovådliga arbetsförhållanden.
Den utländska arbetskraften är förhållandevis utsatt eftersom den inte kan
förlänga några arbetstillstånd genom att byta arbetsgivare, utan att först resa
tillbaka till ursprungslandet och söka nytt tillstånd efter minst sju år. Det finns
ett lagförslag som syftar till att möjliggöra övergångar mellan arbetsgivare men
detta är fortfarande föremål för debatt i parlamentet.
Hälsofrågor har hög prioritet i regeringens strategi för att främja den
socioekonomiska utvecklingen. Medellivslängden är drygt 68 år för män och 74
år för kvinnor. Enligt Världsbanken var barnadödligheten 15 dödsfall per 1000
nyfödda barn i Palau år 2010.
Flickor och pojkar har samma lagstadgade rätt till grundskoleutbildning som
enligt konstitutionen ska vara avgiftsfri. Skoldeltagandet är högt med ett
inskrivningstal i grundskolan på 97 procent. De statliga medlen för
undervisning har minskat efter självständigheten 1994. Behovet av mer pengar
till utbildning har uppmärksammats både av regeringen och av enskilda
organisationer.
Läs- och skrivkunnigheten uppgår enligt Världsbanken till 92 procent.
Palau klassas som ett medelinkomstland, med en BNP per capita på drygt
11 000 USD. Enligt Asiatiska utvecklingsbanken, Asian Development Bank, ADB,
lever en fjärdedel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen.
Trots detta är levnadsstandarden en av de högsta i regionen. Ekonomin är liten
och beroende av bistånd från USA.
Lagstadgad minimilön är 2,75 USD per timme, vilket möjliggör en acceptabel
levnadsstandard för en anställd med familj. Från oktober 2013 finns ny
lagstiftning på plats som anger att utländsk arbetskraft har rätt till samma
minimilön som inhemsk arbetskraft. Denna lag har dock kritiserats för att vara
ineffektiv då vissa grupper är undantagna (arbetare i hushållen och
jordbrukssektorn) och existerande avtal inte behöver förhandlas om.
Enligt FN:s utvecklingsindex, HDI, låg Palau på plats 52 av 186 år 2012.
4
SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA
RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
Palaus konstitution förbjuder diskriminering på grund av kön.
Egendom och traditionella titlar går i arv på moderns sida, vilket gör att
kvinnor innehar viktiga positioner i det traditionella samhällssystemet. Kvinnor
utser även klanledare. Det finns inga formella restriktioner för kvinnors
deltagande i det politiska livet, men diskriminering av kvinnor begränsar ofta
deras möjligheter. Av 16 guvernörer är trekvinnor. Lika många kvinnor är
senatorer (av totalt nio). Inga kvinnor är ledamöter i deputeradekammaren.
Våld och övergrepp mot kvinnor förekommer, oftast inom familjerna.
Lagstiftning som förbjuder sexuellt våld inom äktenskap saknas. Det finns inte
heller någon specifik lagstiftning mot våld i hemmen i övrigt även om ett
lagförslag, Palau Family Protection Bill, för närvarande diskuteras i parlamentet.
Ett tilltagande missbruk av alkohol och droger är en bidragande orsak till våld i
hemmet. Trots att övergreppen klassificeras som brott, rapporteras få av dem.
Regeringen har vidtagit utbildningsåtgärder för att försöka komma till rätta
med problemet.
Det fanns tidigare en instans inom regeringen som arbetade med kvinnors
rättigheter, Office of the Women’s Affairs, men denna lades ned 2001 och har inte
ersatts.
Prostitution är olaglig men förekommer. Verksamheten involverar ofta kvinnor
från Kina, Filippinerna och Taiwan. Ibland handlar det även om ren
människohandel. De utsatta kvinnorna riskerar att fängslas eller deporteras
eftersom de i regel är utländska medborgare. Presidenten har inrättat en
särskild grupp för att utreda fall av kvinnohandel. Även åklagarämbetet är
aktivt. Under 2013 gjordes ett antal räder mot nattklubbar där flera kvinnor
utsatts för påtvingat sexarbete. Ett flertal människohandlare från Palau, Taiwan
och Filippinerna, åtalades och fängslades.
Regeringen fäster vikt vid barnets rättigheter och har prioriterat åtgärder inom
utbildning och hälsovård. Det finns tre separata nationella myndigheter med
uppgift att bland annat säkerställa barnens skydd och rättigheter. Samtidigt
saknas lagstiftning mot barnaga i hemmet.
Enligt palauisk lag ska staten förhindra att barn blir utnyttjade. Trots detta
finns det inget uttryckligt förbud mot barnarbete. Barn är vanligtvis inte
lönearbetare, men vissa hjälper sina familjer med fiske, jordbruk eller
småskaligt företagande.
5
Inga uppgifter finns om kommersiell sexuell exploatering av barn. Det
rapporteras att barn inte sällan far illa på grund av försummelse från
föräldrarnas sida. Detta sägs bero på pågående social omvandling och
upplösningen av de gamla familjetraditionerna.
Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av ras, ursprung och språk.
Utländska medborgare kan dock inte förvärva mark och inte heller bli
palauiska medborgare. Den utländska arbetskraften, som utgör ungefär 30
procent av befolkningen och nära 50 procent av arbetskraften, upplever sig
ofta illa behandlad, framförallt gäller detta hushållsanställda samt ickekvalificerad arbetskraft. Trots förbudet i konstitutionen drabbas utländska
medborgare av diskriminering när det gäller tillgång till sociala förmåner,
bostäder och utbildning. Det rapporteras att brott mot utländska medborgare
inte följs upp på samma sätt som brott mot palauer.
Inga uppgifter om diskriminering på grund av sexuell läggning eller
könsidentitet är kända. Sodomi är olagligt men förbudet gäller både sex mellan
samma kön och olika kön. Det är inte prövat vad den juridiska termen sodomi
innebär i palauansk lagstiftning. Högste åklagaren, Attorney General, har uppgett
att implementering av förbudet inte är aktuellt.
Det finns ingen nationell lagstiftning som rör flyktingars rättigheter, men
regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, och andra
humanitära organisationer för att ge stöd åt flyktingar och asylsökande.
Palau har en lag mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning,
och en särskild lag om stöd till barn med funktionsnedsättning. Personer med
funktionsnedsättning får ett visst ekonomiskt stöd av staten och inom
skolväsendet finns speciella utbildningsprogram. Det finns även förslag på en
nationell policy för personer med funktionsnedsättning.
ÖVRIGT
Inhemska och internationella människorättsorganisationer tillåts överlag att
verka utan omfattande restriktioner.
Palau omfattas av EU:s partnerskapsavtal med Afrika, Karibien och
Stillahavsområdet, Cotonouavtalet. Avtalets syfte är att främja hållbar
ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i AVS-länderna. Avtalet
lägger stor tonvikt vid mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen och
god samhällsstyrning.