1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte
ge en fullständig bild av läget för de mänskliga
rättigheterna i landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Palau 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Republiken Palau är en ögrupp bestående av cirka 340 öar belägna i
Mikronesien i västra Stilla havet. Från att sedan 1946 ha administrerats av USA,
blev Republiken Palau den 1 oktober 1994 en självständig stat med en
konstitution efter amerikansk modell. Styrelseskicket är demokratiskt med fria
val och tydlig gräns mellan den lagstiftande, styrande och dömande makten.
Ansvaret för landets försvars- och säkerhetsfrågor åvilar fortfarande USA
enligt ett 25-årigt associeringsavtal (Compact of Free Association) mellan de
båda länderna som löper fram till 2009. Inom ramen för detta avtal står USA
för ett betydande bistånd till Palau.
Befolkningen uppgår till strax över 20 000 personer varav cirka 13 000 bor i
den gamla huvudstaden Koror. Närmare en tredjedel utgörs av utländsk
arbetskraft, framförallt från Filippinerna. Cirka 6 500 palauer uppskattas bo
utomlands, framförallt i USA.
Läget avseende de mänskliga rättigheterna i republiken Palau anses i allmänhet
vara gott, men med vissa problemområden. En orsak till denna utveckling som
ofta nämns är den successiva upplösningen av det gamla stamsamhället och
dess traditioner samt tilltagande alkohol- och drogmissbruk.
Kvinnomisshandel, vanvård av barn, och social diskriminering av den
utländska arbetskraften brukar anges som de vanligaste bristerna inom
mänskliga rättigheter i landet. Ett ökande antal fall av människohandel med
kvinnor från bland annat Kina, Filippinerna och Taiwan har registrerats och
har i vissa fall lett till rättegång. Det rapporteras även om korruption på
regeringsnivå.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Av de åtta centrala konventionerna om mänskliga rättigheter har Palau hittills
endast ratificerat konventionen om barnets rättigheter (CRC).
Palau har inte skrivit under Romstadgan för internationella
brottmålsdomstolen (ICC), de har däremot skrivit under ett avtal med USA om
rättsfrihet för amerikanska medborgare som anklagats av ICC. Amnesty
International har reagerat på detta i ett öppet brev till Palaus regering.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr
Inga uppgifter tyder på att politiska mord, avrättningar eller ofrivilliga
försvinnanden förekommer. Konstitutionen förbjuder tortyr eller annan
inhuman behandling, ett åtagande som även synes respekteras av regeringen.
Landets fängelse bedöms hålla en för regionen god standard och inspekteras
regelbundet av ansvarig hälsomyndighet. Viss överbeläggning har rapporterats,
som en följd av en ökning av vapen- och drogrelaterade brott. Fängelset har
separata avdelningar för kvinnor och män på natten men de arbetar i samma
lokal under dagtid, tillsammans med ungdomsbrottslingar och häktade i
avvaktan på rättegång. Representanter för människorättsorganisationer har fritt
tillträde till fängelserna.
4. Dödsstraff
Dödsstraff tillämpas inte.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga frihetsberövanden av politiska eller andra skäl, kvarhållanden och
exil är förbjudna enligt lag, och regeringen respekterar detta. Det finns inga
uppgifter om politiska fångar i Palau.
6. Rättsäkerhet och rättsstatsprincipen
Landets dömande makt är uppdelad på tre instanser: Högsta Domstolen,
civilmålsdomstolen och markdomstolen. Presidenten utser domare till Högsta
Domstolen från en lista som upprättats av en speciell utnämningskommission.
Utnämningen är på livstid.
3
Lagen stipulerar rätten till en rättvis rättegång och denna rätt utövas även i
praktiken utan inskränkningar. Ett system för att säkerställa respekten för
rättssäkerheten, från anhållande till dom, finns på plats och förefaller fungera.
7. Straffrihet
Det finns inga uppgifter om att staten systematiskt underlåter att utreda vissa
brott. Det rapporteras dock om att brott mot utlänningar, även våldsamma
sådana, inte följs upp på samma sätt som brott mot palauer. Det rapporteras
även om korruption på regeringsnivå.
8. Yttrande-, tryck-, mötes- och förenings- och religionsfrihet m.m.
Censur anses inte förekomma. Förenings-, församlings- och religionsfrihet är
konstitutionella rättigheter som förefaller respekteras. Kombinationen av en fri
press, en självständig domarkår och ett fungerande demokratiskt politiskt
system garanterar dessa rättigheter. Dock existerar inga verksamma politiska
partier.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Konstitutionen är uppbyggd enligt amerikansk modell. Fria och demokratiska
val hålls vart fjärde år. Allmän rösträtt råder från 18 års ålder. Den lagstiftande
makten utövas i tvåkammarparlamentet, Olbiil Era Kelulau. Eftersom det inte
existerar något politiskt partisystem, väljs ledamöter i egenskap av individer.
Regeringsfunktionerna är klart definierade i konstitutionen, men den
traditionella hierarkin med lokala hövdingar och seder leder ofta till
missförstånd och schismer beträffande auktoritet och maktutövning. Det finns
inga formella restriktioner för kvinnors deltagande men kvinnor har av
tradition inte deltagit aktivt i det politiska livet. Kvinnor innehar ett fåtal
ledande poster i administrationen. Det finns ingen kvinnlig ledamot i
parlamentet och de få kvinnor som kandiderar hävdar att de motarbetas
systematiskt. Ingen kvinna valdes in 2004.
I november 2004 omvaldes den sittande presidenten Tommy Esang
Remengesau, som därmed påbörjat sin andra och sista mandatperiod. Till ny
vicepresident valdes Camsek Chin. Vicepresidenten har till skillnad från
presidenten ingen begränsning för hur många perioder han eller hon kan sitta.
Nästa val kommer att ske i november 2008.
Korruption är, som i många andra länder i regionen, ett problem. Regeringen
har tillsatt en särskild åklagare med bemyndigande att utreda korruption bland
myndighetspersoner.
4
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Den ekonomiskt aktiva delen av befolkningen uppgick 2005 till 9 800 personer,
varav drygt hälften var sysselsatta inom den offentliga sektorn. Arbetslösheten
låg på 4.2 procent (2005).
En del utländska arbetare rapporterade under 2006 att de tvingades att
acceptera andra jobb än de som de fått anställning för. Andra arbetsrelaterade
övergrepp som utländska arbetare får utstå är innehållande av lön och
förmåner, icke kontraktsenliga arbetsförhållanden, undermåliga bostäder och
mat.
Inga aktiva fackföreningar finns på Palau. Strejkrätt finns inte inskrivet i
konstitutionen.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Medellivslängden är drygt 68 år för män och 72 år för kvinnor.
Enligt FN och Asiatiska utvecklingsbanken verkar det som om Palau inte
kommer uppnå målet vad gäller minskad dödlighet för tuberkulos.
12. Rätten till utbildning
Flickor och pojkar har samma rätt till utbildning. De statliga medlen för
undervisning har minskat efter självständigheten 1994. Behovet av mer pengar
till utbildning har uppmärksammats både av regeringen och av enskilda
organisationer.
Läs- och skrivkunnigheten uppgår till 92 procent.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Palau klassades år 2007 som ett medelinkomstland och har enligt Asiatiska
utvecklingsbanken en BNP per capita på drygt 7000 dollar. Levnadsstandarden
är en av de högsta i regionen. Ekonomin är dock liten och beroende av
transfereringar från USA. Nära hälften av arbetskraften är anställd inom den
offentliga sektorn, medan turism, fiske och övriga tjänstesektorn sysselsätter
resten. Traditionellt jordbruk för självhushållning och fiske är på nedgående i
takt med inflyttningen till staden.
5
Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av kön, ras, ursprung, språk,
religion, social status eller klantillhörighet.
Enligt FN:s och Asiatiska utvecklingsbankens uppdatering år 2007 av läget för
milleniemålen är Palau ett av länderna som ser ut att nå många av målen tidigt,
framförallt vad gäller miljömålen som till exempel koldioxidemissionerna,
skyddade områden och skogsbeväxt. Det rapporteras däremot om stagnation
och problem med urban vattenförsörjning och urbana sanitära förhållanden.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Övergrepp mot kvinnor förekommer, oftast inom familjerna. Under 2005
rapporterades 89 fall av misshandel i hemmet, något som var en fortsättning på
en uppgående trend. Mörkertalet är dock stort. Ett tilltagande missbruk av
alkohol och droger är en bidragande orsak. Trots att dessa övergrepp
klassificeras som brott, rapporteras få av dem. Regeringen har vidtagit
utbildningsåtgärder för att komma till rätta med problemet.
Egendom och traditionella titlar går i arv på moderns sida, vilket gör att
kvinnor innehar viktiga positioner i det traditionella samhällssystemet.
Abort är inte lagligt.
Uppgifter saknas om olika lön för kvinnor och män för arbete av lika värde,
eller annan könsrelaterad diskriminering på arbetsmarknaden.
Prostitution är framförallt ett inhemskt problem, och utgörs inte av utländsk
sexturism som i vissa andra länder i regionen. Verksamheten involverar dock
kvinnor från exempelvis Kina och Filippinerna. Kvinnor som utsatts för
människohandel behandlas som brottslingar och riskerar att fängslas eller
deporteras. År 2005 antogs en lag mot människohandel som verkar för att
skydda kvinnor och barn från den allt mer omfattande sexhandeln.
Arbetsmarknadsdepartementet är involverade i kampen mot människohandel,
men lider av underbemanning, begränsade resurser samt brist på expertis.
6
15. Barnets rättigheter
Regeringen fäster vikt vid barnets rättigheter och har omfattande åtaganden i
form av utbildning och hälsovård. Inga uppgifter om barnprostitution finns.
Däremot rapporteras det allt oftare att barn far illa på grund av försummelse
från föräldrarnas sida. Detta sägs bero på pågående social omvandling och
upplösningen av de gamla familjetraditionerna. Traditionellt sett anses barnen
mycket tidigt kunna ta hand om sig själva och en känslomässig alienering
verkar förekomma från föräldrarnas sida, allt för att skapa tåliga och
självständiga individer. Sammanföringen av gamla seder och nya moderna
livsstilar anses ha skapat viss desillusionering bland de unga och det vanligt
förekommande droganvändandet kan vara ett resultat av bland annat detta.
Det finns ingen minimiålder för arbete, och inga lagar som förbjuder
barnarbete.
Barnadödligheten är relativt låg med 14,07 dödsfall per 1000 födslar. Enligt
UNDP:s Human Development Report 2007 (FN:s fattigdomsindex) är också
skoldeltagandet mycket högt med ett inskrivningstal på 96 procent i
grundskolan och gymnasium.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Icke-palauer saknar rätt att förvärva land och kan inte heller bli palauiska
medborgare. Gästarbetarna, vilka utgör över 30 procent av befolkningen och
drygt 46 procent av arbetskraften, upplever sig illa behandlade, i synnerhet
hushållsanställda och icke-kvalificerad arbetskraft. Trots förbud drabbas
utlänningar ofta av diskriminering när det gäller tillgång till sociala förmåner,
bostäder och utbildning. Utländska gästarbetare är undantagna i lagen om
införandet av minimilöner. Det har även rapporterats om hot samt att
gästarbetarnas pass eller biljetter blir konfiskerade av arbetsgivaren om de
klagar. Regeringen försöker åtgärda detta problem. Det rapporteras dock om
att brott mot utlänningar, även våldsamma sådana, inte följs upp på samma sätt
som brott mot palauer.
En rådgivande enhet, där medlemmarna består av de högsta traditionella
ledarna från landets 16 politiska enheter, finns tillsatt för att bistå presidenten
med vägledning inom traditionella seder och bruk. Två av 16 ledamöter i
House of Delegates tillhör en minoritetsgrupp.
7
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Säkra uppgifter om situationen för personer med annan än heterosexuell
läggning är knapphändiga. Någon lagstadgad eller annars officiell
diskriminering lär inte förekomma. Homosexuellas sociala situation är med
rådande brist på underlag svårare att uttala sig om.
18. Flyktingars rättigheter
Palau har inte ratificerat FN:s flyktingkonvention och det finns ingen
lagstiftning för flyktingar och asylsökande. I november 2005 begärde två
burmesiska män asyl i Palau, men avvisades till Filippinerna då de inte kunde
uppvisa någon direkt koppling till landet. Denna åtgärd koordinerades med
FN:s flyktingkommission, UNHCR.
19. Funktionshindrades situation
Palau har en lag mot diskriminering av personer med funktionshinder, och en
lag om barn med funktionshinder. Inom skolväsendet finns särskilda
utbildningsprogram för funktionshindrade. Personer med funktionshinder får
50 dollar i månaden av staten och det finns även speciella utbildningsprogram
och bostadslösningar.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Palau har av tradition en öppen attityd till människorättsorganisationer vilka
kan verka utan hinder från myndigheternas sida. Under 2006 genomfördes inga
besök av oberoende mänskliga rättighetsobservatörer till Palau.
21. Internationella eller svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Uppgifter saknas.