Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Palau 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Staten Palau (Belau) utgörs av en ögrupp bestående av 340-talet öar belägna i
Mikronesien i västra Stilla havet. Från att sedan 1946 ha varit administrerat av
USA, blev Republiken Palau den 1 oktober 1994 en självständig stat med en
konstitution modellerad efter USA. Styrelseskicket är demokratiskt med fria val
och tydlig rågång mellan den lagstiftande, styrande och dömande makten.
Ansvaret för landets försvars- och säkerhetsfrågor åvilar fortfarande USA
enligt ett 25-årigt associeringsavtal (Compact of Free Association) mellan de
båda länderna som löper fram till 2009. Inom ramen för detta avtal står USA
för ett betydande bistånd till Palau. Landet saknar eget försvar. Palau utgör
enligt konstitutionen en kärnvapenfri zon.
Befolkningen uppgår till strax över 20 000 personer varav cirka 13 000 bor i
den gamla huvudstaden Koror. Närmare en tredjedel utgörs av utländsk arbetskraft, framförallt från Filippinerna. Cirka 6 500 palauer uppskattas bo
utomlands, framförallt i USA.
Läget avseende de mänskliga rättigheterna (MR) i republiken Palau anses i
allmänhet vara gott, men behäftat med vissa, specifika problemområden.
Kvinnomisshandel, vanvård av barn, och social diskriminering av den
utländska arbetskraften brukar anges som de vanligaste bristerna på MRområdet i landet. Ett ökande antal fall av människohandel med kvinnor från
bland annat Kina, Filippinerna och Taiwan har registrerats och hösten 2006
inleddes en uppmärksammad rättegång mot en grupp inblandad i
människohandel och prostitution. Som bakomliggande orsaker till denna
utveckling nämns ofta den successiva upplösningen av det gamla
stamsamhället och dess traditioner samt tilltagande alkohol- och drogmissbruk
2
bland ungdomen. Vidare förekommer rapporter om korruption på
regeringsnivå som förefaller ha ökat i omfattning.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Av de sex centrala konventionerna om mänskliga rättigheter har Palau hittills
endast ratificerat konventionen om barnets rättigheter (CRC)
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr
Uppgifter om politiska mord, avrättningar eller så kallade försvinnanden finns
inte. Konstitutionen förbjuder tortyr eller annan inhuman behandling, ett
åtagande som även synes respekteras av regeringen. Landets fängelse bedöms
hålla en för regionen god standard och inspekteras regelbundet av ansvarig
hälsomyndighet. Viss överbeläggning har rapporterats, som en följd av en
ökning i vapen- och drogrelaterade brott. Fängelset har separata avdelningar
för kvinnor och män på natten men de arbetar tillsammans i samma lokal
under dagtid, tillsammans med ungdomsbrottslingar och häktade i avvaktan på
rättegång. Representanter för MR-organisationer har fritt tillträde till
fängelserna.
4. Dödsstraff
Dödsstraff tillämpas inte.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga frihetsberövanden av politiska eller andra skäl, kvarhållanden och
exil är förbjudna enligt lag, och regeringen respekterar detta. Det finns inga
uppgifter om politiska fångar i Palau.
6. Rättsäkerhet och rättsstatsprincipen
Landets dömande makt är uppdelad på tre instanser: Högsta Domstolen, civilmålsdomstolen och markdomstolen. Presidenten utser domare till Högsta
Domstolen från en lista som upprättats av en speciell utnämningskommission.
Utnämningen är på livstid.
3
Lagen stipulerar rätten till en rättvis rättegång och denna rätt utövas också i
praktiken utan inskränkningar. Ett system för att säkerställa respekten för
rättssäkerheten, från anhållande till dom, finns på plats och förefaller fungera.
7. Straffrihet
Det finns inga uppgifter om att staten underlåter att utreda brott. Det
rapporteras dock om att brott mot utlänningar, även våldsamma sådana, inte
följs upp på samma sätt som brott mot palauer.
8. Yttrande-, tryck-, mötes- och föreningsfrihet, m.m.
Censur synes inte förekomma. Förenings-, församlings- och religionsfrihet är
konstitutionella rättigheter som synes respekteras. Kombinationen av en fri
press, en självständig domarkår och ett fungerande demokratiskt politiskt
system garanterar dessa rättigheter. Dock existerar inga verksamma politiska
partier eller fackföreningsrörelser. Strejkrätt finns inte inskrivet i
konstitutionen.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Konstitutionen är uppbyggd enligt amerikansk modell. Fria och demokratiska
val hålls regelbundet vart fjärde år. Allmän rösträtt förekommer från 18 års
ålder. Den lagstiftande makten utövas i tvåkammarparlamentet, Olbiil Era
Kelulau. Eftersom det inte existerar något politiskt partisystem, väljs ledamöter
i egenskap av individer. Regeringsfunktionerna är klart definierade i konstitutionen, men den traditionella hierarkin med lokala hövdingar och seder leder
ofta till missförstånd och schismer beträffande auktoritet och maktutövning.
Det finns inga restriktioner för kvinnors deltagande men kvinnor har av tradition inte deltagit aktivt i det politiska livet. I valet 2000 utsågs en kvinna till
vicepresident med drygt 52 procent av rösterna och kvinnor innehar ett fåtal
ledande poster i administrationen. Andelen kvinnor i ledande positioner motsvarar emellertid inte deras andel av befolkningen. Det finns ingen kvinnlig
ledamot i parlamentet och de få kvinnor som kandiderar hävdar att de motarbetas systematiskt.
I november 2004 omvaldes den sittande presidenten Tommy E. Remengesau,
som därmed påbörjat sin andra och sista mandatperiod. Ingen kvinna valdes in
2004, och dessutom valdes en ny manlig vicepresident, Camsek E Chin. Vicepresidenten har ingen begränsning, som presidenten, för hur många perioder
han eller hon kan sitta.
Korruption är, som i många andra länder i regionen, ett problem. Regeringen
har tillsatt en särskild åklagare med bemyndigande att utreda korruption bland
4
myndighetspersoner. Denne åtalade i juni 2005 en guvernör för att genom
olika strategier ha lagt beslag på åtminstone 25 000 dollar av offentliga medel
för egen vinning. Året dessförinnan drevs ytterligare ett korruptionsfall till
domstol, där den anklagade myndighetsanställde dömdes till böter och två års
fängelse för att ha tillskansat sig 30 000 dollar avsedda för regeringsutgifter.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Den ekonomiskt aktiva delen av befolkningen uppgick 2002 till 9 500 personer,
varav drygt hälften var sysselsatta inom den offentliga sektorn.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Medellivslängden är drygt 68 år.
12. Rätten till utbildning
Flickor och pojkar har samma rätt till utbildning. De statliga allokeringarna för
undervisning har minskat efter självständigheten 1994. Problemet med behovet
av mer pengar till undervisning har uppmärksammats av både regeringen och
enskilda organisationer.
Graden av läs- och skrivkunnighet uppges vara 92 procent.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Medianinkomsten på över 12 000 USD för ett palauiskt hushåll gör Palau till
ett medelinkomstland. Levnadsstandarden är en av de högsta i regionen.
Ekonomin är dock liten och beroende av transfereringar från USA. Nära
hälften av arbetskraften är anställd inom den offentliga sektorn, medan turism,
fiske och andra tjänster sysselsätter resten. Traditionellt jordbruk för självhushållning och fiske är på nedgående i takt med inflyttningen till staden.
Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av kön, ras, ursprung, språk,
religion, social status eller klantillhörighet.
5
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Övergrepp mot kvinnor förekommer, oftast inom familjerna. Hälsodepartementet rapporterade om en tioprocentig ökning i antalet fall av kvinnomisshandel år 2004, en utveckling som tycks utgöra en allmän trend. Ett tilltagande
missbruk av alkohol och droger är en bidragande orsak. Trots att dessa
övergrepp klassificeras som brott, rapporteras få av dem. Regeringen har
vidtagit utbildningsåtgärder för att komma till rätta med problemet.
Egendom och traditionella titlar går i arv på moderns sida, vilket gör att kvinnor innehar viktiga positioner i det traditionella samhällssystemet. Antalet män
överstiger antalet kvinnor i landet. Abort är inte lagligt.
Uppgifter saknas om olika lön för kvinnor och män för arbete av lika värde,
eller annan könsrelaterad diskriminering på arbetsmarknaden.
Prostitution är framförallt ett inhemskt problem, och utgörs inte av utländsk
sexturism som i vissa andra länder i regionen. Verksamheten involverar
kvinnor från exempelvis Kina och Filippinerna. Kvinnor som utsatts för
människohandel behandlas som brottslingar och riskerar att fängslas eller
deporteras. I maj 2005 antogs en anti-traffickinglag som verkar för att skydda
kvinnor och barn från den allt mer omfattande sexhandeln. I december samma
år dömdes en kinesisk kvinna till sex månaders fängelse för att på falska
grunder ha lockat två andra kinesiska kvinnor till Palau och sedan tvingat dem
till prostitution. En uppmärksammad rättegång inleddes i september 2006 mot
ytterligare en grupp kineser och filippiner involverade i prostitution,
människohandel och annan gränsöverskridande brottslighet.
Immigrationsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet är involverade
i kampen mot trafficking, men lider av underbemanning, begränsade resurser
samt brist på expertis.
15. Barnets rättigheter
Regeringen fäster vikt vid barnets rättigheter och har omfattande åtaganden i
form av utbildning och hälsovård. Inga uppgifter om barnprostitution finns.
Däremot rapporteras det allt oftare att barn far illa på grund av försummelse
från föräldrarnas sida. Detta sägs bero på pågående social omvandling och
upplösningen av de gamla familjetraditionerna. Traditionellt sett anses barnen
mycket tidigt kunna ta hand om sig själva och en till synes känslomässig
alienering synes förekomma från föräldrarnas sida, allt för att skapa tåliga och
självständiga individer. Sammanföringen av gamla seder och nya moderna
6
livsstilar anses ha skapat viss desillusionering bland de unga och det vanligt
förekommande droganvändandet kan vara ett resultat av bland annat detta.
Det finns ingen minimiålder för arbete, och inga lagar som förbjuder barnarbete.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Icke-palauer saknar rätt att förvärva land och kan inte heller bli palauiska
medborgare. Gästarbetarna, vilka utgör över 30 procent av befolkningen och
drygt 70 procent av arbetskraften, är inte speciellt väl sedda. Många gästarbetare, i synnerhet hushållsanställda och icke-kvalificerad arbetskraft, upplever sig
illa behandlade. Trots förbud enligt lagen drabbas utlänningar ofta av diskriminering när det gäller tillgång till sociala förmåner, bostäder och utbildning.
Utländska gästarbetare är undantagna i lagen om införandet av minimilöner.
Dessutom får de inte alltid det arbete de har blivit lovade och rapporter om hot
eller att gästarbetarnas pass eller biljetter blir konfiskerade av arbetsgivaren om
de klagar, finns också. Regeringen söker åtgärda detta problem. Det rapporteras dock om att brott mot utlänningar, även våldsamma sådana, inte följs upp
på samma sätt som brott mot palauer.
En rådgivande enhet, där medlemmarna består av de högsta traditionella
ledarna från landets 16 politiska enheter, finns tillsatt för att bistå presidenten
med vägledning inom traditionella seder och bruk. Två av 16 ledamöter i
House of Delegates tillhör en minoritetsgrupp.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Säkra uppgifter om situationen för personer med annan än heterosexuell
läggning är knapphändiga. Någon lagstadgad eller annars officiell
diskriminering lär inte förekomma. Homosexuellas sociala situation är med
rådande brist på underlag svårare att uttala sig om.
18. Flyktingars rättigheter
Palau har inte ratificerat FN:s flyktingkonvention och det finns ingen
lagstiftning för flyktingar och asylsökande. I november 2005 begärde två
burmesiska män asyl i Palau, men avvisades till Filippinerna då de inte kunde
uppvisa någon direkt koppling till landet. Denna åtgärd koordinerades med
FN:s flyktingkommission, UNHCR.
7
19. Funktionshindrades situation
Palau har en lag mot diskriminering av funktionshindrade personer, Disabled
Persons Anti Discrimination Act, och en lag om funktionshindrade barn,
Handicapped Children Act. Inom skolväsendet finns särskilda utbildningsprogram för funktionshindrade.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänsklig rättigheter
Palau har av tradition en öppen attityd till MR-organisationer vilka kan verka
utan hinder från myndigheternas sida.
21. Internationella eller svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Uppgifter saknas.
