Malmö stad
Förskoleförvaltningen
Hålsjöns förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
2016 / 2017
Förskolans ledning tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande
behandling och kommer aktivt arbeta för att vara ett föredöme för våra barn och våra
medarbetare.
Samarbetet mellan förskolansledning, personal, barn och föräldrar ska präglas av ömsesidig respekt för allas lika
värde, ordet respekt ska förtydligas så att alla känner till dess innebörd. Förskolan är en viktig arena för att
motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Allt arbete på vår förskola genomsyras
av positiva förväntningar och har fokus på barnet. Alla lyssnar på och bemöter varandra med värme och respekt.
Alla tar ett aktivt ansvar, strävar mot samma mål och har ett gemensamt förhållningssätt. Vi bjuder in
vårdnadshavare till samtal och är för en öppen dialog i syfte att skapa insyn, delaktighet, inflytande och samsyn.
Innehåll
Syfte ................................................................................................................................................................ 2
Innehåll .......................................................................................................................................................... 3
Definitioner ................................................................................................................................................... 3
Skollagens definition av kränkande behandling ....................................................................................... 4
Nulägesanalys ................................................................................................................................................ 5
Förebyggande insatser ................................................................................................................................. 5
Allmänt........................................................................................................................................................... 5
Samarbete över avdelningsgränser ............................................................................................................. 5
Kök och mat ................................................................................................................................................. 5
Värdegrundsarbete ....................................................................................................................................... 6
Utomhusverksamhet .................................................................................................................................... 6
Barnkonferens ............................................................................................................................................... 6
Så här arbetar vi.……………..………………………………………………………………….5
Föräldrasamverkan ……………………………………………………………………………..5
Diskriminering .............................................................................................................................................. 7
Könsdiskriminering: ..................................................................................................................................... 7
Religion eller annan trosuppfattning ......................................................................................................... 7
Funktionshinder: .......................................................................................................................................... 7
Etnisk tillhörighet: ........................................................................................................................................ 7
Sexuell läggning:............................................................................................................................................ 7
Att upptäcka diskriminering och kränkningar.......................................................................................... 7
Rutiner............................................................................................................................................................ 8
Riskzoner ....................................................................................................................................................... 8
Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling ................................................................. 9
Åtgärder och uppföljning ............................................................................................................................ 9
Utvecklingssamtal ………………………………………………………………………………9
1
Kontakt med andra resurser ……………………………………………………………………9
Planerade åtgärder ...................................................................................................................................... 10
Diskrimineringsgrunderna......................................................................................................................... 10
Barnaktiviteter ………………...………………………………………………………………10
Samarbete över avdelningsgränser …………………………………………………………….10
Inskolnings- och utvecklingssamtal ……………………………………………………………10
Samverkan …………………………………………………………………………………….10
Uppföljning ................................................................................................................................................. 11
2
Syfte
Planen mot kränkande behandling syftar till att främja barns mänskliga rättigheter om att
förverkliga FN:s barnkonvention i förskolan. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en
förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Likabehandlingsplanen bygger på FN;s
barnkonvention, regleras av diskrimineringslagen och skollagen.
Innehåll
Planen mot kränkande behandling återger definitioner på olika former av diskriminering och
kränkning samt förskolans arbete med att förebygga, upptäcka, åtgärda och följa upp
diskriminering och annan kränkande behandling. Den beskriver våra rutiner i dessa avseenden.
Här finns även planerade åtgärder för det kommande året samt en beskrivning av hur personal,
föräldrar och barn varit delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen.
Definitioner
Med diskriminering avses vad gäller denna plan:
1. Direkt diskriminering att någon missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet
har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning,
2. Indirekt diskriminering att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna
personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller trosuppfattning, visst
funktionshinder eller viss sexuell läggning. Såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för
att uppnå syftet,
3. Trakasserier ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning.
4. Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
5. Instruktioner att diskriminera order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som anges
i 1-4 och som lämnas till någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar
ordern eller instruktionen.
Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan
kränker ett barns värdighet.
3
Skollagens definition av kränkande behandling
6 kap 3 § Skollagen:
Kränkande behandling, ett uppträdande som utan att vara diskriminerande enligt
diskrimineringslagen kränker ett barns eller elevs värdighet.
Diskrimineringslagen och 6 kap i Skollagen kräver att:
Förskolan aktivt och målinriktat arbetar med att främja barns lika rättigheter oavsett
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell
läggning.
Alla förskolor skall arbeta med att förebygga diskriminering eller annan kränkande
behandling av barn.
Alla förskolor ska årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling
med tydliga innehåll avseende åtgärder som skolan avser påbörja under innevarande år
och under kommande år.
4
Nulägesanalys
Förebyggande insatser
Allmänt
I förskolans vision strävar vi efter ett gemensamt förhållningssätt och barnsyn. Detta tydliggörs
genom att vi ska behandla varandra på ett respektfullt sätt och tala med varandra istället för om
varandra. Ingen kränkande behandling eller diskriminering ska förekomma på Hålsjöns förskola.
Det ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla ska känna sig trygga och välkomna. Aktivt
förebyggande arbete sker genom att visa att alla barn kan leka med alla och att alla duger som de
är. Ledning och personal arbetar för att det ska vara en stimulerande och utvecklande verksamhet
för barnen, betonar vikten av ett positivt bemötande och ett professionellt förhållningssätt.
Planen mot kränkande behandling finns att tillgå på förskolan och på hemsidan www.malmo.se
kommer den att finnas så snart den är samverkad.
Med hjälp av frågeställningar/gubbintervjuer har vi kommit fram till hur vi ska förebygga,
upptäcka, utreda och åtgärda eventuella diskrimineringar och kränkningar.
Varje arbetslag har fått en ritning över förskolan där de markerar otrygga platser både inne och
ute på förskolan samt att man genomför trygghetsvandringar både ute och inne med barnen.
Samarbete över avdelningsgränser
Vi arbetar för ett samarbete mellan avdelningarna, detta för att barnen ska känna sig trygga med
all personal, i första hand med personal på tvillingavdelningarna samt personalen som öppnar och
stänger om barnen är där dessa tider. Samarbetet bidrar även till att verksamheten är mindre
sårbar vid ev. personal frånvaro. Det är viktigt att barnen vet vem de vuxna är på förskolan och
kan delge sina upplevelser för de vuxna som de möter. All personal har ansvar för alla barn
oavsett avdelningstillhörighet. Det är av stor vikt att pedagogerna samarbetar över avdelningarna
för att säkerställa att alla rum och ytor där barn vistas är överblickade. En närvarande pedagog
innebär gemensam överblick under både inne och ute aktiviteter. Detta för att minska riskerna av
uppkomsten av diskriminerande eller kränkande händelser.
Kök och mat
Förskolans kockar strävar efter att tillaga och servera mat som utifrån den ordinarie kosten är så
likt som möjligt gällande utseende, smak och till näringsinnehåll.
Alla barn har rätt till en välsmakande, näringsriktig och säker kost utifrån skäl som:
Etniska
Etiska
Religiösa
Kulturella
Medicinska
Funktionsnedsättning
Köket arbetar kontinuerligt med att upprätthålla och höja matkvalitén. Förskolan skapar givande
och utvecklande mötesplatser mellan barn, pedagoger och eller kockar för att främja det enskilda
barnets sinnen. Vi fokuserar på att väcka nyfikenhet och främja förståelsen kring kost, miljö och
hälsa. På barnens matråd utforskas den egna smaken genom Sapere-metoden då grundsmakerna
introduceras. Varje barn har rätt till sin egen smak.
Vid den gemensamma måltiden som verkar som ett pedagogiskt verktyg då kockar och
pedagoger är goda förebilder men samtidigt lyhörda för ev. kränkande situationer.
5
Värdegrundsarbete
Värdegrundsarbete är en pågående process, viktigt att diskutera detta dagligen för att påminna oss
om vårt förhållningssätt och att reflektera kring våra handlingar. Att vi som vuxna i
verksamheten agerarar som goda förebilder bl.a. genom att vi undviker att benämna barnen vid
namn i samband med tillrättavisning i barngrupp. Pedagogerna är delaktiga, med i samspelet,
handleder i barnens lek och även här stödjer och hjälper barnen med att bjuda in varandra i leken.
Det är viktigt att dela in barnen i mindre grupper för att se det enskilda barnet och vägleda
barnen till att skapa relationer till andra barn för att främja samspel. Vi kan se betydelsen av att
dela in barngruppen i mindre grupper för att kunna arbeta på ett positivt sätt, skapa trygghet, se
alla barn och kunna stimulera alla barns språkutveckling. Genom olika samarbetslekar får barnen
lära sig om turtagande för att öka förståelse och respekt för varandra. Det är av stor vikt att
ingripa i alla situationer där någon form av trakasserier eller kränkning förekommer och arbeta
aktivt för alla barn ska utveckla sin empatiska förmåga. Ta barns konflikter på allvar genom att
lyssna, samtala och försöka att hitta lösningar och skapa tillit till varandra.
Det är viktigt att all personal reflekterar kring sina värderingar och sitt förhållningssätt gentemot
varandra och barnen. Vi ska vara goda och närvarande förebilder, förmedla att man ska vara
rättvis och behandla alla likvärdigt – inte likadant.
Vi har ett nära samarbete med specialpedagog, pedagogista och psykologenheten som ger stöd
och vägleder oss i vårt dagliga arbete med barnen.
Utomhusverksamhet
Det är av stor vikt att personalen fördelar sig på gården eftersom ytorna är stora och det finns
många vrår där barnen kan gömma sig. Genom att vara synliga och närvarande kan vi förhindra
kränkningar mellan barnen. När barngruppen lämnar förskolegården anpassas antalet vuxna till
barngruppsstorlek i samband med utflykter.
Barnkonferens
Vi har kontinuerliga barnkonferenser där pedagog, specialpedagog, biträdande förskolechef och
förskolechef lyfter enskilda barn utifrån deras egen utveckling.
Så här arbetar vi:
För att arbeta proaktivt har vi kontinuerliga föreläsningar och fortbildningar inom olika områden
som till exempel stressföreläsning, dokumentation, barnsyn och förhållningssätt samt
diskussionsgrupper utifrån aktuella böcker.
Samtalen kan då komma in på hur mycket vi som pedagoger ska vara närvarande i barnens
aktivitet och lekar. Det är viktigt som pedagog att finna balans över hur mycket vi ska styra i
barnens lek, vi måste vara medvetna med att känna efter när vi ska dra oss tillbaka.
Andra samtalsområden har varit vilken atmosfär som finns på förskolan och hur vi kan påverka
den både positivt och negativt samt makten som vi pedagoger har och hur vi hanterar den och att
vi är medvetna om vilka spår vi som pedagoger kan sätta hos barnet. Vi som vuxna ska stötta och
vägleda barnen.
Vi anser att det är viktigt för barnen att känna till rutiner och regler för att känna trygghet, men vi
måste vara öppna för att kunna förändra våra rutiner i dialog med barnen.
Föräldrasamverkan
Vi efterfrågar och arbetar för en öppen dialog med vårdnadshavarna både i den dagliga
kontakten, föräldramöten, föräldraenkäten, utvecklingssamtal, familjearrangemang och på
förskolesamråd.
6
Diskriminering
Pedagogerna i barngrupperna är ansvariga för det dagliga arbetet med att följa upp och stoppa
negativa beteenden. Detta görs genom att samtala med barngruppen om att alla är lika mycket
värda och hur vi tilltalar varandra. Med hjälp av bokläsning gör vi frågorna synliga och levande
för barnen och genom att samtala kring vardagshändelser som belyser likheter och olikheter
mellan människor. Till vår hjälp använder vi också bland annat kompismaterial som består av
handdockor och aktivitetskort som beskriver och förklarar hur man hanterar olika känslor.
Om det uppstår en situation som är diskriminerande sker en direkt dialog med inblandade barn.
Här ser vi det som viktigt att pedagogerna är närvarande och kan hjälpa barnen att utveckla sitt
känslospråk genom att sätta ord på de känslor som de upplever. Även med hjälp av drama
synliggör vi det som har skett. Det är viktigt att vi pedagoger skapar ett öppet klimat för att
barnen ska våga berätta om de känner sig kränkta och att uppmuntra barnen att säga ifrån med
ett nej/stopp.
Könsdiskriminering:
Vi arbetar medvetet i hela verksamheten med att fördela grupper oberoende av kön, lika
erbjudanden av pedagogisk verksamhet och en könsneutral miljö för alla barn. Miljön ska inbjuda
till rollspel där det finns möjlighet för barnen att prova olika identiteter. Förskolan arbetar aktivt
för att utjämna balansen mellan kvinnor och män i personalsammansättningen när personal
nyrekryteras.
Religion eller annan trosuppfattning:
Pedagogisk verksamhet med inslag från olika kulturer och religioner. Barnen tillåts diskutera och
ställa frågor och blir vägledda i att göra detta med respekt och på lika villkor.
Funktionshinder:
Vi ser till att alla barn oavsett eventuella funktionshinder kan delta i verksamheten genom
inkludering. Frågor som barnen ställer tas upp till diskussion. Personalstyrkan har utbildning i
TAKK Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Vi får handledning och
utbildning av specialpedagog vid behov.
Etnisk tillhörighet:
I samband med svenska traditioner lyfts traditioner från andra kulturer. I samtalen dryftas likheter
mellan olika etniska tillhörigheter. Samarbete i form av idéutbyte och deltagande sker med
föräldrar för att lyfta och visa olika traditioner och firande av dessa med hjälp av pedagoger med
ett annat modersmål för att belysa olika traditioner.
Sexuell läggning:
Samtal med barnen kring olika familjebilder och litteraturläsning med dessa inslag. Personalen är
tydlig med att inte lägga några värderingar i vad som är rätt eller fel och vi erbjuder en miljö som
är neutral och varierad både när det gäller material och litteratur.
7
Att upptäcka diskriminering och kränkningar
Det är viktigt att förskolechefen och personalen är uppmärksam på om barn upplever sig
diskriminerade eller kränkta av någon vuxen eller något barn i verksamheten. Dialog mellan
personal och föräldrar är en del av upptäcktsvägarna, där personal kan få insyn i de signaler kring
upplevelser som barnen förmedlar hemma. Personalen observerar noggrant barnens beteende
gentemot varandra. För att överblicka barnen och händelserna runt dem fördelar sig personalen i
de olika rummen/lokalerna/ytorna. Finns det misstanke om att kränkningar förekommer, ska det
uppmärksammas omgående. Kränkande och diskriminerande händelser ska dokumenteras och
utredas. Personalen i samarbete med förskolechefen beslutar om en handlingsplan ska upprättas.
I handlingsplanen ska det finnas med aktuell situation vad, hur när, vilka åtgärder som ska sättas
in och vem som ansvarar för vad, samt datum för uppföljning.
Rutiner
Vid arbetslagsmöten tas alltid olika barnärenden upp däribland diskriminering och kränkning. Vi
har nolltolerans mot såväl verbala som fysiska kränkningar, kränkande behandling och
diskriminering mot både barn och vuxna. Alla som arbetar i förskolan markerar detta då sådana
sker. Det skall alltid röra sig vuxna vid de utrymmen där barn befinner sig, detta gäller såväl ute
som inne. Pedagogerna ska vara aktiva och närvarande i sitt arbete. Ny och tillfällig personal ska
informeras av barngruppens ansvariga personal om det finns särskilda omständigheter kring
miljön eller dylikt. Vi ska dock visa respekt och tillit till barnen och det ska finnas möjlighet till
avskilda miljöer och rum att vistas i.
All personal har skyldighet att ingripa vid misstanke om att något barn blir utsatt för
diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolechef och vårdnadshavare ska
informeras samma dag.
Den vardagliga kontakten med vårdnadshavarna är viktig då det här tidigt kan signaleras om de
sett/upptäckt något som påverkar deras eller andra barn på förskolan. Uppföljning av
föräldraenkäter och utvärdering av verksamheten ska ske minst en gång per år och vara en grund
för att ytterligare uppmärksamma tecken på situationer som vi behöver titta närmre på och
eventuellt åtgärda. Detta ska dokumenteras av personal och förskolechef.
Riskzoner
Risken för kränkning barn mot barn är större i vissa utrymmen på förskolan. Det handlar framför
allt om situationer där vuxna inte befinner sig i den absoluta närheten samt i de icke
pedagogstyrda aktiviteterna. Vi arbetar för att det ska finnas vuxna i de utrymmen och ytor där
barn befinner sig, med uppgift att hålla uppsikt och så långt det är möjligt arbeta proaktivt.
I trängda och stressade situationer och när stora barngrupper rör sig inom en mindre yta, är
riskerna för kränkningar större, liksom i större barngrupper med svårare möjlighet till överblick.
I samband med toalettsituation när många barn står på vänt, eller när toaletten besöks av flera
samtidigt.
Riskzoner på förskolan som ska uppmärksammas extra:
– barn kan stänga in sig själva eller varandra
. Observera vikten av att skapa avskildhet för enskilda barn vid toalettsituationen.
ädning i kapprum.
I buskagen ute.
Bakom förråden ute.
rutschkana.
Gungorna.
8
Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling
Den som först får kännedom om fallet inleder utredning. Dokumentationen av utredningen sker
på en blankett som finns i pärmen ”Trygg och säker förskola” under flik 3:12 i personalrummet.
Ansvarig för utredningen är ansvarig personal om inget annat anges i dokumentationen.
Om personal är kränkande part är förskolechef utredare.
Förskolechef ansvarar för om ytterligare myndighet eller andra insatser/specialkompetens ska
kopplas in samt vem som ska informeras.
Åtgärder och uppföljning
När det kommer till förskolans kännedom att barn upplever sig diskriminerat eller kränkt sker
utredningen enligt en speciell arbetsgång som är gemensam för Förskoleförvaltningen i Malmö
stad. Den som först får kännedom om ärendet börjar utredningen. De första åtgärderna är då
samtal med berörda parter och kontakt tas med vårdnadshavarna.
Pedagoger ingriper direkt vid akut situation. Barnen tas om hand och samtliga inblandade
får möjlighet att komma till tals för att få struktur på situationen.
Ansvarig avdelningspersonal för barnet/barnen meddelas om vad som hänt och vilka
åtgärder som vidtagits.
Ansvarig avdelningspersonal pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde
kränkningen och gör klart att detta får inte förekomma.
Det är de vuxnas ansvar att det barn som utsatts för kränkning får upprättelse för det
som inträffat, genom tröst och genomgång av vad som skett. Barnet/barnen som utförde
kränkningen ska inte bara säga förlåt utan även få en inblick i vad handling/verbalt tilltal i
negativ bemärkelse kan innebära.
De närvarande pedagogerna gör en första kartläggning av omständigheterna kring
situationen (vad har hänt, var befann sig pedagogerna, vad har föranlett händelsen, hur
gick det till vem var inblandad).
Förskolechef och föräldrar informeras snarast av ansvarig personal, tillbudsanmälan fylls i
och lämnas till förskolechef.
Observation av berörd barngrupp följs upp av pedagoger, föräldrar, förskolechef. Vid
behov kan specialpedagog kopplas in.
Beroende på ärendets art sker uppföljning på olika sätt, t ex vid möte mellan berörda
parter tillsammans med ansvarig pedagog, förskolechef och vårdnadshavare. Uppföljning
ska dokumenteras skriftligt, ansvariga för detta är den personal som varit inblandade i
ärendena och omfattar all personal på förskolan. Föräldraenkät görs kontinuerligt i hela
Malmöstad för att få föräldrarnas syn på hur klimatet och arbetsmiljön är på förskolan.
Frågor som besvaras rör trivsel, trygghet och utveckling i förskolan. På detta sätt får vi
signaler om utvecklingen på förskolan är positiv eller negativ och om övergripande
insatser behövs. Ärendena ses över vid en årlig utvärdering av hela verksamheten.
9
Utvecklingssamtal
Vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal tillsammans med ansvarig personal kring barnens
utveckling och trivsel en till två gånger per år. Vårdnadshavare har möjlighet att begära fler samtal
om så önskas.
Kontakt med andra resurser
Som åtgärder i ett fall av diskriminering eller annan kränkande behandling erbjuds, om så behövs,
möte med specialpedagog. Förskoleförvaltningens psykologteam kan också vara behjälpliga vid
behov.
Ansvarig personal i ärendet ska dokumentera vad ärendet rör och vilka åtgärder som vidtagits och
vad man planerar att vidta i en åtgärds-/handlingsplan. Dokumentationen ska vara koncisa fakta,
sanningsenliga och utan värderingar samt underskrivna och daterade. Original av dokumentation
och uppdrag ska arkiveras av förskolechef.
Planerade åtgärder
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Vi ska bedriva i vår verksamhet utifrån en genusmedveten pedagogik med att utgå ifrån barnens
egna val samt intressen. Genustänkandet ska alltid vara närvarande, som vid tilltal, attityd och
bemötande. Ett varierat utbud av leksaker och böcker ska finnas för att tilltala alla barn oavsett
kön, böcker med både pojkar och flickor i huvudrollen. Vi kommer att fortsätta med att fördela
grupperna oberoende kön och sträva efter lika erbjudande av pedagogisk verksamhet.
Etnisk tillhörighet
Vi ska fortsätta att använda oss av personal och vårdnadshavare som kommer från andra
kulturer/länder i vår verksamhet. Vi ska vara lyhörda för vilken tillhörighet barnen vill identifiera
sig med. Vi skall göra barnen medvetna om att det finns traditioner och sånger från andra
kulturer än vår egen genom att uppmärksamma detta bland annat genom lek, sagostunder och
sångstunder. Vi ska ha medvetenhet kring hur man kan lyfta in och uppmuntra barnens olika
modersmål och kulturer i förskolans vardag.
Kockarna kommer tillsammans med pedagogerna att koppla olika maträtter till traditioner från
olika delar av världen.
Religion eller annan trosuppfattning
Barn ska oavsett religion behandlas lika och med samma respekt. Vi ska benämna kost utifrån
innehåll och inte religion.
Funktionshinder
När vi får barn eller personal som har funktionshinder använder vi oss av dessa tillfällen att
belysa olikheter och förutsättningar som finns hos människor. Detta genom att barn/vuxna
deltar i samma aktiviteter som övriga i verksamheten. Självklart måste miljön på förskolan ses
över så att den är anpassad för att alla barn ska kunna delta. Det är av stor vikt att stärka barnens
språkande med att använda sig av t.ex. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande
Kommunikation) och IKT (Informations- och Kommunikations Teknik) som ska vara
tillgängligt för alla barn. Alla barn ska uppleva känslan av att kunna kommunicera och bli
förstådda.
10
Sexuell läggning
Vid samtal kring barnens familjer ska vi uppmärksamma och samtala om att det finns olika
familjekonstellationer. Vi ska fortsätta inköp av normkritiska böcker till verksamheten och
komplettera till vårt befintliga bibliotek på förskolan. Vi ska bejaka barnens sexuella identitet och
bekräfta barnens hemförhållanden. Vi ska öka medvetenthet om vårt förhållningssätt med ett
tillåtande arbetssätt med att ifrågasätta de rådande normerna. Vi kommer att ta del av en
föreläsning från psykologenheten under hösten 2016 som heter ”Stopp min kropp”.
Barnaktiviteter
Förskolan skall fortsatt ha rutiner/aktiviteter med barnråd där barnen har möjlighet att förmedla
sina tankar och upplevelser. Det pedagogiska arbetet i barngrupperna ska utgå ifrån ett lyssnande
förhållningssätt, där pedagogisk dokumentation används som ett verktyg för att dokumentera och
synliggöra detta. Dokumentationerna ska sedan synliggöras för barnen där de ska ges möjlighet
att reflektera över dessa tillsammans med vuxna. Barnen ska ges möjlighet att påverka vilken
dokumentation som synliggörs för andra. Barnlitteraturen som presenteras för barnen ska
löpande fortsätta att ses över och kompletteras/förnyas där behov finns, och regelbundna besök
på bibliotek ska vara ett stöd.
Samarbete över avdelningsgränser
Förskolans personal och barn ska fortsatt utveckla samarbetet mellan barngrupperna med bland
annat tvillingavdelning med gemensamma aktiviteter och temaarbete.
Inskolnings och Utvecklingssamtal
Vid inskolning av nya barn på förskolan ska vi öppna upp dialog med föräldrarna kring
familjernas traditioner. Vid utvecklingssamtal ska frågan om hur barnet mår och trivs socialt tas
upp.
Samverkan
Planen mot kränkande behandling ska genom föräldramöten och förskolesamråd vara samverkat
och väl känd av vårdnadshavare. På arbetsplatsträffar har all personal arbetat med
diskrimineringslagen och värdegrundsfrågor/förhållningssätt.
Uppföljning
Förskolechefen har ett övergripande ansvar för att planen mot diskriminering och kränkande
behandling följs. Uppföljning och uppdateringar av planen samt planerade åtgärder sker inom 1
år från det att planen har godkänts av samverkansparter. Ny plan uppdateras varje år efter
genomgång av aktuell plan i arbetsgrupper med personal, föräldragrupp i förskolesamråd under
året. Ansvarig för detta genomförande åligger närmast verksamhetsansvarig, förskolechef.
Värdegrundsfrågor ska kontinuerligt tas upp på arbetsplatsträffar, ansvarig för detta är
förskolechef.
11
