Surt och basiskt

Surt och basiskt
 Sura lösningar har ett pH-värde som är mindre än 7
 Basiska lösningar har ett pH-värde som är större än 7
 Neutrala lösningar har pH-värdet 7. Rent vatten är neutralt
och har pH-värdet 7.
sur
1
neutr
al
7
pH - skala
basisk
14
Indikatorer
 Med en indikator kan man ta reda på om en
lösning är sur, basisk eller neutral.
 Indikatorer ändrar färg vid olika pH-värden
 Vanliga indikatorer är lackmuspapper, fenolftalein
och BTB (brom tymol blått)
pH- papper
BTB
Syrors egenskaper
 Alla syror är sura och har pH mindre än 7
 De innehåller vätejoner, H+
 Det finns svaga syror och starka syror
 Starka syror ger låga pH-värden
 Svaga syror ger något högre pH-värden
 En koncentrerad syra innehåller mycket syra
och lite vatten
 En utspädd syra innehåller lite syra och
mycket vatten
Starka syror
 Svavelsyra (H2SO4)
 Salpetersyra (HNO3)
 Saltsyra (HCl)
 De är starkt sura och mycket frätande på hud och
kläder
 Mycket låga Ph värden, 1-3
 Vid spädning av starka syror, ska man hälla syran i
vatten (SIV) och inte tvärtom
Saltsyra
HCl
 Stickande lukt
 Frätande på andningsorganen
 Finns i magsäcken – bryter ned
maten
 Används inom industrin för att
tillverka olika ämnen t ex metaller,
färgämnen.
Svavelsyra H2SO4
 Tung, tjockflytande, saknar
lukt.
 Finns i bilbatterier.
 Mycket viktig kemikalie
inom industrin
 Ämnen från växtriket ( t ex
bomull, papper förkolnar
vid kontakt med
svavelsyra).
Salpetersyra HNO3
 Starkt frätande, stickande lukt.
 Fräter sönder alla metaller
utom guld och platina
 bildar tillsammans med saltsyra
kungsvatten som är ett av mycket
få ämnen som kan lösa guld och
platina.
 Ämnen från djurriket, t ex ull,
naglar, hår gulnar av salpetersyra
Svaga syror
 Man använder svaga syror vid matlagning.
 Exempel på svaga syror är:
 citronsyra (i citroner, godis, läsk)
 oxalsyra(i rabarber), lite giftigt
 vinsyra (i vindruvor, läsk, glass) .
 Vissa läkemedel och febernedsättande
tabletter t.ex. Treo och Magnecyl
innehåller en sorts syra som heter
acetylsalicylsyra
 Askorbinsyra = C-vitamin
 Bensoesyra
Ättiksyra
 Vid matlagning
 I sur mat trivs inte
bakterier och mögel
Mjölksyra
 I muskler vid hårt
arbete
 I fil, yoghurt
 Konserveringsmedel
Kolsyra H2CO3
 Gasbubblorna är
egentligen koldioxid,
CO2
Myrsyra
 I rödmyror
 I brännässlor
 Hjälp: basisk lösning
 I ensilage, hösilage
Basiska ämnen
 Har pH högre än 7
 Löser fett och proteiner, alltså…




….är de frätande på hud och slemhinnor
Känns hala om man gnider en droppe mellan fingrarna
Fräter på metaller
Innehåller OH-, hydroxidjoner.
Ju högre pH, desto fler hydroxidjoner.
Natriumhydroxid NaOH
 Kommer vi använda mycket
på kemilektionerna!
 Säljs i affärer som kaustiksoda
 Rengöringsmedel (ugn, propplösare)
 Industrin: tillverkning av
tvål och papper
Kaliumhydroxid KOH
 Finns i batterier
 Vid framställning av såpa
Ammoniak
NH3
 Färglös gas
 Stickande lukt
 I gödselstackar (stall)
 I rengöringsmedel
 I konstfrusna isbanor
 Vid framställning av konstgödsel
Kalciumhydroxid Ca(OH)2
 Finns i kalkvatten (som grumlas av…..
… KOLDIOXID)
 Kan höja pH-värdet i
 försurade sjöar
Natriumkarbonat NaCO3
 ”soda”
Målarsoda/hushållssoda. Vid rengöring
innan målning.
 Sodavatten: mineralvatten som innehåller lite soda.