Barn och trauma
Anna Norlén
Verksamhetschef & Rektor
Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut
ERICASTIFTELSEN
ERICASTIFTELSEN
•
Högskoleutbildning
•
Psykoterapi för barn och unga (0-25)
•
Dagbehandlingsförskola (4-7)
Tidsbegränsad gruppterapi (7-9)
•
Forskning och metodutveckling
•
Ca 25 medarbetare
•
Grundad 1934
•
www.ericastiftelsen.se
Eftermiddagens agenda
•
•
•
•
Traumateori
Förekomst och konsekvenser
Grundprinciper för stöd och behandling
Hur kan behandling gå till?
Traumapsykologi
Katastrofer & olyckor (typ I)
Återkommande påfrestningar,
ofta i omsorgssystemet (typ II)
Konsekvenser beroende av
•
•
•
•
Vad och hur har skett?
Vem är drabbad?
När i utvecklingen?
Är omsorgssystemet inblandat/berört?
Potentiellt traumatiserande händelser
Trauma i nära relation och inom omsorgssystemet –
alltid komplext. Anknytningstrauma.
Anknytning - centralt vid trauma mot barn
Rädsla aktiverar anknytningsbeteende hos barn
Anknytningsrelationen - barns enda alternativ till
reglering av svåra känslor
• Barnet förlorar sina anknytningspersoner vid
övergrepp från (mellan)
föräldrar/omsorgspersoner
• Möjligheten till återhämtning störs –
symtom utvecklas
Tänka
Känna
Uppfatta
Reagera
Tänka
Känna
Uppfatta
Reagera
Hjärnfunktioner som fokuserar på
hot och överlevnad mer aktiva än
de för utforskande och inlärning
Adverse Childhood Experiences
(ACE-studien, Felitti et al 1998)
Förekomst
Våld och övergrepp
mot barn
Våld mot barn
Sexuella övergrepp
Barnmisshandel
Våld mellan vuxna
Omsorgssvikt
Fysisk barnmisshandel
• 14 % i normalpopulation
varav 3 - 4 % ofta
vanligast att en pappa/styvpappa slår?
(Allmänna Barnhuset 2000; 2007;2011, Annerbäck et al 2010, Broberg et al 2011)
• 20 – 60 % i kliniska populationer
Ökad risk för barn med:
psykiska och fysiska funktionshinder,
kroniska somatiska sjukdom/tillstånd,
knapp ekonomi, migrationsbakgrund,
förekomst av våld i familjen (10-15 ggr ökad risk)
(Reigstad et al, 2006; Svensson et al, 2011)
Förekomst av våld mellan vuxna i familjen
• 10 - 12 % i normalpopulation
• 20 - 60% i kliniska populationer ( tex patienter inom
BUP, soc)
• Starkt samband med barnmisshandel
• 95% av anmälda är män/killar
(Rädda Barnen, SCB, Brå)
Var finns de små barnen när
mamma misshandlas?
• 95% vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten
• 77% vid minst ett tillfälle varit i samma rum
• 45% vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt
med ena/båda föräldrarna
• 62% av barnen själva utsatta för misshandel av pappa
(Almqvist & Broberg, 2004
Barn, 0-6 år, på kvinnojour)
Avgränsningar och överlappningar
Sexuella
övergrepp
Psykosociala
problem
Problematiskt/
riskfyllt
internetbeteende
Sexuell exponering
Grooming
Internetrelaterade
sexuella
övergrepp
Sexuell
exploatering
Gisela Priebe
Sexuella övergrepp
• 13, 5 % av flickorna och 5,5 % av pojkarna utsatta för allvarliga
(ofta upprepade) övergrepp
• Små barn oftare utsatta inom närmsta nätverket
• Ungdomar oftare utsatta av jämnåriga
• 58% av flickorna och 15% av pojkarna (i gymnasieålder) utsatta
för någon typ av sexuell kränkning
• Vanligt med förövare under 18 år
• Kvinnliga förövare?
• Ovanligt att berätta för någon professionell
•
(Priebe 2009, Kjellgren 2009)
Vad behöver barn som utsatts?
• Synliggörande
• Skydd och Trygghet
• Liten chans att vi ska upptäcka
- offer och förövare döljer
• Ovanligt att barn berättar
• Ovanligt att oro anmäls
Vad kan vi göra för att upptäcka?
• SoS (2014) rekommenderar att frågan om våld tas
upp i samtliga ärenden inom BUP och MVC
• Utveckla sätt att ställa rutinfrågor om våld och
utsatthet till såväl barn som föräldrar
• Hur ordna en bra situation för att fråga? Hur gör
och säger man? Hur tar man emot svaret? Hur
anmäler man? Stöd för personal?
Anmälningsskyldighet
14 kap. 1 § SoL
• Anmälningsskyldiga som i sin verksamhet
får kännedom om eller misstänker att ett
barn far illa ska göra en anmälan till
socialnämnden. Anmälan ska göras genast.
• Kan ske muntligt och ska kompletteras
skriftligt (JO)
• Återkoppling från socialtjänsten kan fås, om
utredning inleds eller ej
Tecken på utsatthet?
Symtom hos barnen (n=54)
”Barn som bevittnat våld” Almqvist och Broberg (2004)
Rädsla:
Överdrivet föräldraberoende
Rädd att vara ensam
Lättskrämdhet
Oro
Rädsla för förövaren
Mörkrädsla
83%
65%
63%
61%
56%
46%
Aggressiv benägenhet
Lätt för att bli arg
Slår andra
Lyssnar ej på tillsägelser
81%
57%
65%
Fixering vid våld/skräck
Pratar mycket om monster eller andra
skrämmande saker
Starkt intresse för våld/skräck
57%
41%
Höjd spänningsnivå
Rastlöshet
Vaknar nattetid
Koncentrationssvårigheter
Smärtproblematik/somatisering
63%
59%
41%
50%
Symtom & diagnoser efter trauma
Sviktande självkänsla
Somatiska krämpor Tillbakadragenhet
Koncentrations-/inlärningssvårigheter Hyperaktivitet
Ångest
Oro
Depression
Aggressiva beteenden
Ätstörningar
Språkstörning
Självskadebeteende
Självmordstankar
Dåligt uppförande
Fobier
Sexualiserat beteende
Tvång
Sömnsvårigheter
Trots
Vanligaste diagnoser hos utsatta barn: ADHD, Depression,
Ångest, Beteendestörning , PTSD
(Pelcovitz et al, 2000)
Insatstrappa
Spec behandlingsinsats
Fokuserad stödinsats
Information
& bekräftelse
Skydd/Trygghet
Vilka barn behöver specialiserad
behandling/psykoterapi?
• Utvecklat egen problematik,
funktionssänkning och lidande till följd av
traumatiska påfrestningar
• När föräldrarnas förmåga att skydda/reglera
sviktar och anknytningen skadats, brutits
• Barn placerade i jour- och familjehem
Forsknings- och kunskapsläget
• Forskningsevidens för barn:
TF-KBT och EMDR
CPP (Child Parent Psychotherapy)
• Beprövad erfarenhet:
Traumafokuserad behandling , gärna i grupp,
Uttryckande/skapande terapier med traumafokus
• Läkemedelsbehandling:
Behandling av symtom (ångest, sömnstörning, depression )
som stöd till psykoterapi
• Uppehåll i kontakt med förövare under behandlingsinsats
(Foa, 2009; Courtois & Ford, 2013;
BUP Stockholms riktlinjer 2012)
Komponenter i Traumafokuserad
behandling
• Bedömning av skydd, trygghet och stabilitet
situation, system och individ
• Stabilisering - nutidsfokus
psykoedukation om traumareaktioner, symtom och hur hantera dessa
• Traumabearbetning - dåtidsfokus
rekonstruktion: berätta om, visa, rita, leka… Skapa ett narrativ/berättelse
exponering
• Konsolidering - framtidsfokus
Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer
Målet för traumabehandling – ökad
förmåga till självreglering
• Reglering av uppmärksamhet
• Reglering av affekter, impulser, känslor,
medvetande – dissociation
• Utveckla exekutiva funktioner, minneskapacitet
• Reglering av somatiska reaktioner/signaler
• Utveckla/stärka anknytning och relationer
• Öka förmågan till reflektion och mentalisering
Traumaterapeutens förhållningssätt
• Aktiv
• Fokuserad
• Nyfiken
• Ovetande
och välinformerad
Ill: Moa Hoff
Mod nog att kommunicera med
barn om…
• Kroppen, dess privata
områden och sex
• Våld, död och skräck
• Farliga, äckliga och
skrämmande saker
• Det värsta, svåraste
och det konstigaste…
ill: Moa Hoff
Hur kan man göra?
Barnkonventionen
• Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som
berör det
• Barn har rätt att uttrycka sig i tal, skrift, konstnärlig
form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer
• Barn har rätt till ledning att utöva sin rätt
ur Artikel 12, 13 & 14
Interventioner för
stabilisering and reglering
• Rytm: gunga, vagga, hålla om,
Kropps- & ögonkontakt – varsamt
• Äta, dricka, suga
• Andas, avslappning
• Överblick, planering, struktur
Psykoedukation - med fördel till barn och
omsorgsperson gemensamt
Spaghettileken
Bearbetning
• Rekonstruktion, skapa ett narrativ –
exponering
Kom ihåg:
stabilisering/reglering
barnets delaktighet, inflytande och kontroll
• Dela innehållet med omsorgspersoner
Vad gäller vid sexuella övergrepp? Vad är ok/inte ok? Lagligt/olagligt?
Vanligt/ovanligt?
Olagligt?*
Lagligt?
Skadligt?* Bra
för barn?
Normer
& regler
Åsikter
* uppgifter vi måste anmäla till socialtjänsten enligt SoL kap.14 §1
• Att stå för skydd, hjälp och hopp
• Att få ihop sin berättelse
Konsolidering - framtidsfokus
• Ibland specifika interventioner, t ex uttrycka
önskningar, rita alternativa slut,
framtidsbilder
• Använda nya förmågor och
regleringsstrategier i andra sammanhang
• Symboliska avslut
