Jag har läst era skriftliga reflektioner utifrån ett antal valda

advertisement
Reflektion på studenternas reflektionsövning av kapitel 8 i Dövhet och
hörselnedsättning Specialpedagogiska perspektiv.
Jag har läst era skriftliga reflektioner utifrån ett antal valda citat. De berör flera områden från kapitlet
och visar på ett stort engagemang i det ni läst och reflekterat över. Ett av syftena med uppgiften var
att generellt utveckla skriftliga reflektionen av texter då den förmågan är central i universitetsstudier,
så även i denna kurs och dess betygskriterier.
Mina kommentarer är därför i hög grad generella och anknyter till kvalitativ forskningsmetodik, vilket
gör att ni troligtvis får nytta av mina reflektioner och kommentarer genom hela kursen.
Jag ställer några frågor som har uppkommit när jag läst era reflektioner, diskuterar och relaterar
dem till vår gemensamma text ”När strategierna inte räcker till.
Vilken sorts text läste ni?
Det var en intervjustudie av fyra personer med tre positioner. Intervjuerna tolkades kvalitativt. Den
följde ett vanligt upplägg för en forskningsrapport med en inledning, bakgrund där tidigare studiers
resultat som författaren valt ut i syfte att dessa kan bidra till möjliga tolkningar av intervjuerna.
Därefter följde ett teoretiskt avsnitt, begreppet strategier presenteras, Karaseks modell m.m.
Studiens syfte är inte tydligt utskrivet men det framgår att det är arbetskamraters och chefers
förståelser som står i fokus. Sedan presenteras resultatet, dvs. valda delar ur de fyra intervjuer som
författaren genomfört. Sista delen i texten är en diskussion av några resultat som framkommit.
Sammanfattningsvis följer texten i stort ett traditionellt forskningsupplägg för en kvalitativ studie.
Fundera över om det har någon betydelse från vilken del av texten som de citat du valde hämtades
från, för reflektionernas innehåll och om dessa bidrog till ökad förståelse av texten?
Flera av er har valt citat från studiens bakgrund. En av dem handlar om att konsekvenserna av
hörselnedsättning i arbetslivet inte är särskilt väl utforskade. Denna ”tes” bekräftar flera av er och
många nya frågor ställs om hur arbetsgivare och den med nedsatt hörsel ska agera, men vem ska
svara på dem? Reflektioner över en studies bakgrund riskerar att hamna i bekräftelser av vad man
själv redan vet, tycker eller frågar sig men det riskerar samtidigt att dra intresset från studien och
dess resultat
Några diskuterar en teoretisk svaghet i studien. Har studien ett genusperspektiv eller inte? Ja, ett
perspektiv, det handlar det om en kvinnoarbetsplats och flera typiska ”kvinnoföreteelser” är
beskrivna men förståelsen av intervjuerna får inte hjälp av någon genusteori. Här ser flera av er ett
behov av genusteorier i forskning om funktionhinder och jag håller bara med om det.
Resultatdelen och diskussionen av resultaten är oftast mycket tacksamma att reflektera över. Här
har ni valt både förväntade eller oväntade resultat. De förväntade svaren är dels de som syftet
uttalat att studien ska uppnå, dels dem man redan har kännedom om och att dessa blir bekräftade.
”jag håller med” är inte ovanligt i era dialoger. Men risken här är att stanna vid att resultaten blir
bekräftade istället för att djupare analyserade svaren och ge förslag på alternativa tolkningar.
Studien bygger bara på fyra intervjuer, därför utger den sig inte heller för att bidra till generaliserade
resultat, dvs. att resultaten skulle bli desamma oavsett vilka och hur många som intervjuas.
Intervjuerna tolkas av forskaren men de bör finnas alternativa tolkningar av intervjuerna som du som
läsare gör. Våga utmana forskningsresultat ni tar del av, formulera alternativa tolkningar och
diskutera dem med varandra för att pröva om de är hållbara.
Styrkan med kvalitativa och halvstrukturerade intervjustudier är att de ger möjligheter till oväntade
resultat. I denna studie fann jag hur medvetna kollegorna var av Johannas situation och att DE
använde många strategier för att underlätta för Johanna. Kollegorna var medvetna även på områden
där Johanna inte själv var medveten. Problemet var inte insikt utan att de inte talade med varandra
om sina strategier. Även ett sådant resultat kan tolkas på annat sätt.
Diskussionen fokuserar till sist på att strategier finns och används av alla men att de inte samtalar
med varandra om dem. Samtal om de erfarenheter alla har kan bidra till förståelse och en förbättrad
arbetssituation. Det är kollegan som säger ”gruppen kan stötta bara man vet hur” Citatet för
tankarna till skillnaden mellan information och förståelse. För att förändra sina handlingar måste
man förstå varför, information räcker inte. Information, medvetenhet och förståelse har flera av er
tagit upp i era reflektioner. Dessa begrepp kan utvecklas mycket, liksom skillnaden och sambanden
dem emellan.
Studien är gjord i en speciell kontext, hörselrehabilitering på arbetsplatser, men sådana satsningar
görs inte längre. Behoven av stöd på arbetsplatserna finns fortfarande och några av er efterfrågar
professionella eller ideella ”ambassadörer”. Därför blir min sista fråga till er:
Ni är de professionella som ska förbättra Johannas arbetssituation. Vad skulle ni ta med er för
kunskaper som studiens resultat gett samt de reflektioner vi gjort i det uppdraget?
Jag hoppas att jag med dessa reflektioner och kommentarer kan bidra till att utveckla er
individuella som gemensamma förmåga att reflektera över forskningsresultat och kursens
litteratur.
Bästa hälsningar
Anna-Carin
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards