SverigeS bäSta hjärtvård

min hälsa
råd om vård från landstinget sörmland
•
nummer 1/2013
Tema
hjärt-kärlsjukdomar
Sveriges
bästa
hjärtvård
Fritt vårdval
• Ändrad livsstil ger hjälp
3. Tema Hjärt-kärlsjukdomar. En stor del av befolkningen drabbas av olika typer av hjärt kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar är starkt förknippade med vår livsstil. Vi berättar om några av
de största hjärtsjukdomarna och hur du själv kan minska riskerna.
4. Hjärtinfarkt inträffar när en blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl och hindrar blod flödet till hjärtmuskeln. Vid symptom på hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt få behandling.
6. Han vandrade sakta bort mot ljuset, men vände om och kom tillbaka till livet. Nyköpingsbon
Bengt Johansson berättar om när överlevde en kraftig hjärtinfarkt.
8. I Sörmland arbetar man för bättre omhändertagande av patienter med hjärtsvikt. På många
av länets vårdcentraler finns nu speciella hjärtsviktsmottagningar.
10. Ett långsiktigt och målmedvetet arbete har gjort hjärtteamet på Kullbergska sjukhuset i Kat rineholm till Sveriges bästa. Med de nöjer sig inte med det utan forsätter sitt förbättringsarbete.
16. Vid förmaksflimmer har hjärtats elektriska signalsystem delvis kommit i oordning. Det uppstår
elektriska signaler på flera ställen i förmaken utan samordning.
18. Det är aldrig försent att förändra. Efter 15 år som rökfri är alla sjukdomsrisker som man får av
rökning nästan lika låga som för dem som aldrig rökt.
22. Lättläst information.
23. Hälsokrysset. En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsenhet i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Marie
Portström och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Lasse Skog. På omslaget:
Gösta Svensson är en av de hjärtpatienter som deltar i hjärtteamets rehabiliteringsprogram. Tryck: Edita Västra Aros.
Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping. E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82,
landstingetsormland.se. Min hälsa – råd om vård utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 1/2013
Tema
hjärt-kärlsjukdomar
Olika typer av hjärt-kärlsjukdomar drabbar en stor del av
befolkningen. Dessa sjukdomar är starkt förknippade med vår livsstil. Vi äter fel, rör oss för lite, stressar, sover för lite och väger för
mycket. Under de senaste decennierna har stora framsteg gjorts
avseende olika behandlingar vid till exempel hjärtinfarkt och
hjärtsvikt. Forskning har också visat att vi kan förebygga hjärtkärlsjukdom genom en hälsosam livsstil och behandling av riskfaktorerna; rökning, höga blodfetter, diabetes, högt blodtryck,
bukfetma och psykosocial stress.
I detta nummer av Min hälsa berättar vi om några av de största
hjärtsjukdomarna; hjärtinfarkt, hjärtsvikt och förmaksflimmer.
min hälsa 1/2013
3
Snabb
behandling
viktigt vid
hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt inträffar när en
blodpropp täpper till ett av
hjärtats kranskärl och hindrar
blodflödet till hjärtmuskeln. Vid
symtom på hjärtinfarkt är det
viktigt att snabbt få behandling.
text Mohammed Kamaran
överläkare, medicinkliniken,
Mälarsjukhuset
4
Hjärtinfarkt, även kallat hjärtattack, innebär förlust av hjärtmuskelceller orsakad av
långvarig akut syrebrist.
Åderförkalkningen börjar i 20-årsåldern och utvecklas gradvis med stigande
ålder. När ett förkalkat område i ett kranskärl av någon anledning brister, bildas en
liten klump koagulerat blod. Om det bildas en tillräckligt stor klump kan i värsta
fall hela blodkärlet täppas till och delar
av hjärtmuskeln skadas. Detta medför att
blodflödet stoppas helt och en hjärtinfarkt
är på väg att utvecklas.
Själva infarkten inträffar när en blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl
tillräckligt länge och hindrar blodflödet
till hjärtmuskeln. Ett förhindrat blodflöde till hjärtmuskeln innebär syre- eller
näringsbrist och leder till att en mindre
eller större mängd muskelceller i hjärtat
skadas eller dör. Det är den skadan i hjärtmuskeln som kallas hjärtinfarkt. Svårt skadad hjärtmuskelvävnad övergår efterhand
från att vara muskel till bindväv.
Den vanligaste orsaken till att en
blodpropp bildas är att ett åderförkalkat
område i kärlväggen brister. Det är mindre vanligt att man vid hjärtinfarkt finner
kärl utan blodpropp och åderförkalkade
förträngningar. Denna typ av hjärtinfarkt
är dock vanligare hos kvinnor.
min hälsa 1/2013
»Vid ett hjärtstillestånd är det potentiellt livräddande med
hjärt-lungräddning tills man har möjlighet att få igång hjärtat
igen genom att ge en elektrisk stöt, så kallad defibrillering.«
I det akuta skedet, framför allt under
de första timmarna, av en hjärtinfarkt kan
olika rubbningar av hjärtats rytm förekomma. Detta beror på vissa, oftast övergående, skador på hjärtats elektriska system.
En mindre infarkt innebär oftast inte
någon mätbar försämring av hjärtats
pumpförmåga eftersom hjärtmuskeln
normalt har en mycket stor reservkapacitet.
Vid en större infarkt däremot kan hjärtats pumpförmåga försämras och hjärtat
orkar inte längre upprätthålla den blodcirkulation som krävs. Detta tillstånd kallas
hjärtsvikt och kan vara av olika svårighetsgrad.
min hälsa 1/2013
En hjärtinfarkt kan också orsaka en
störning av hjärtats elektriska aktivitet vilket kan yttra sig i oregelbunden puls eller i
värsta fall hjärtstillestånd.Vid ett hjärtstillestånd är det potentiellt livräddande med
hjärt-lungräddning tills man har möjlighet
att få igång hjärtat igen genom att ge en
elektrisk stöt, så kallad defibrillering.
hjärtat genom att vidga kroppens blodkärl
och framförallt vidga hjärtats egna kärl
och blodet kan då lättare ta sig fram där det
är trångt. Infarkten beror på att en propp
har bildats och därför ges acetylsalicylsyra
för att motverka blodets levringsförmåga.
Vanligen ges även andra blodförtunnande
läkemedel.
Det vanligaste symtomet
på hjärtinfarkt är stark och ihållande smärta i bröstet. Smärtan kan variera mycket och stråla
ut i en arm eller båda armarna, magen,
ryggen, halsen, nacken eller käkarna.
Smärtan är olika stark, men den är ihållande en längre period. Om den sitter i
under minst femton minuter och kombineras med illamående, kallsvett, andnöd,
yrsel eller svimning ökar sannolikheten
för att det är en hjärtinfarkt. Det är vanligt
att den drabbade känner sig mycket rädd
och har ångest.
Ibland har man haft kärlkramp dagarna
eller veckorna före en hjärtinfarkt. Dessa
symtom liknar dem för hjärtinfarkt, men
är lindrigare och kommer i korta attacker,
ofta vid eller efter fysisk ansträngning. Det
typiska är att smärtan försvinner i vila.
Detta är en varningssignal som innebär att
man snarast ska söka sjukvård.
Det vanligaste vid en
Den akuta behandlingsfasen vid en
hjärtinfarkt startar redan vid ambulansfärden på väg till sjukhuset. I ambulansen
görs den första undersökningen i form av
ett EKG för att kunna påvisa en hjärtinfarkt.
Troponin är en biokemisk markör som
frisätts vid hjärtmuskelskada. På sjukhus
analyseras denna markör i blodprov och
tillsammans med EKG diagnostiseras
hjärtinfarkten.
Behandlingen syftar till att återupprätta
blodflödet i de kranskärl som stängts av.
Man vill dessutom avlägsna smärta och
ångest, eftersom detta ytterligare förvärrar den drabbades tillstånd. Akut ges därför ofta morfin mot smärta och ångest.
Nitroglycerinpreparat ges för att avlasta
I de fall patienten inte körs direkt till
kranskärlsröntgen läggs patienter med
misstänkt hjärtinfarkt in på en speciell
avdelning för hjärtpatienter. Här övervakas patienten under tiden som man utreder om hjärtinfarkt föreligger.
Man tar till exempel blodprover med
några timmars mellanrum för att avgöra
om, och hur mycket, hjärtmuskeln har
skadats.Vanligtvis sker också regelbunden
EKG-övervakning under den första tiden.
Efter den akuta fasen behandlar man
de bakomliggande orsakerna till infarkten
som till exempel åderförkalkning, övervikt med en diabetes, obehandlat förhöjt
blodtryck och förhöjda blodfettsvärden.
Även rökning ökar risken för hjärtinfarkt.
En god rehabilitering efter den akuta
fasen innebär bland annat en riktig
kost, motion och att sluta med rökning.
Fortsatt medicinering med blodförtunnande läkemedel, kolesterolsänkare och betablockerare har också viktiga förebyggande effekter. «
kraftig hjärtinfarkt, där man med hjälp av EKG misstänker att ett av kranskärlen är stängt, är
att köra patienten direkt till röntgenavdelning för att utföra akut kranskärlsröntgen
och så kallad ballongvidgning och stentinläggning.
Det är ett ingrepp där man går in med
en kanyl i ett blodkärl i ena ljumsken eller
i en handled och därefter för en kateter
genom stora kroppspulsådern upp till det
avstängda kranskärlet i hjärtat och öppnar
upp det igen och sätter in ett metallrör i
den förträngda delen av kärlet.
5
Han hörde en vacker sällsam musik spela inom sig. Han vandrade sakta bort mot ljuset i
tunneln. Men han vände och kom tillbaka till livet.
– Jag har fått låna 22 år till av livet efter hjärtinfarkten. De åren har jag haft mycket
nytta och glädje av, säger Bengt Johansson i Nyköping.
text ulf bertilsson
foto lasse skog
Han gick mot ljuset –
men vände om
Å
ret var 1991 och den då 60-årige
Bengt Johansson jobbade på
länstrafiken i Sörmland. Ett
nytt biljettsystem skulle
installeras och Bengt var ute
i länet och lärde ut hur det hela skulle
skötas.
Samtidigt tränade han för Göteborgsvarvet. Dagen före infarkten hade han varit
ute och sprungit nästan två mil.
– Jag tänkte inte på det då. Men jag var
nog lite stressad. Hade svårt att säga nej
och gnodde på med alla måsten, minns han.
När han avrundade en arbetsdag på kontoret i Nyköping fick han plötsligt svårt
att andas.
– Luften bara tog slut. Det blåste en
rätt kraftig vårvind, och jag trodde att det
berodde på det.
midnatt när han låg
och sov där hemma i huset i Sjösa, någon
mil utanför Nyköping, nöp det plötsligt
till i bröstkorgen. Bengt förstod direkt att
något var på tok, han väckte hustrun och
bad henne att skjutsa honom till akuten.
Där lade man honom under bevakning
under natten. Och på morgonen kom den
stora infarkten. Hjärtat stannade och Bengt
försvann in i ett annat medvetande.
Men Strax efter
6
– Musiken inom mig går knappt att
beskriva. Det var nästan som att Björn J:son
Lindh flyttat in i mitt inre. Samtidigt befann
jag mig i en mörk tunnel med ett lockande
ljus långt bort.
Bengt strävade mot det där ljuset, men
något fick honom att motvilligt vända om.
– Sannolikt överlevde jag tack vare att
jag redan var på sjukhuset och att läkarna
och sköterskorna omedelbart kunde sätta
igång en massiv insats.
Efter en stund noterade Bengt det
arbete som lades ner för att rädda hans
liv, men han gjorde det utifrån. Som om
det var någon annan patient de jobbade
så febrilt med.
– Jag vaknade på riktigt på förmiddagen.
Sakta gick det upp för mig hur nära döden
jag varit och att jag hade haft en enorm tur
som inte fick den stora infarkten hemma
i Sjösa.
Han låg kvar på intensiven några dagar
innan han flyttades till en vårdavdelning.
Rehabiliteringsarbetet och sjukgymnastiken skulle igång så snabbt som möjligt.
– Jag fick veta att det var bra att träna och
röra på mig. Men jag var tvungen att lära
mig att läsa av mina begränsningar.
Bengt försökte så småningom komma
tillbaka till jobbet, på deltid. Men det gick
motigt och han hade inget annat val än att
bli sjukpensionär.
– Jag omprövade en hel
del efter den
där smällen.Tidigare överskuggade jobbet
nästan allt annat. Nu tonades alla måsten
ned, tacksamheten över att fortfarande
vara vid liv gav ett lugn jag tidigare inte
haft.
Bengt hade pratat med sjukhusprästen
på Nyköpings lasarett om sin nära-dödenupplevelse. Det ledde till att han fick berätta
om den i Oppebykyrkan i Nyköping och i
en kyrka i Nässjö. Han gick också med i
Hjärt- och Lungsjukas förening.
– När sådant här händer känns det bra
att prata med likasinnade, med folk som
vet vad det hela handlar om. Det är en myt
att ensam är stark, man är mycket starkare
tillsammans med andra!
Idag har det gått 22 år sedan infarkten,
Bengt är 82 år och hans fru har gått bort
sedan länge. Men han värdesätter fortfarande varje ny dag i sin lägenhet i centrala
Nyköping. Och humorn har han kvar, mitt
bland ålderskrämporna.
– Jag har en envis huvudvärk idag. Men
det är bara positivt. Tomrum smärtar ju
inte! «
min hälsa 1/2013
Bengt Johansson fick en kraftig hjärtinfarkt
1991, han överlevde tack vare en massiv
räddningsinsats på Nyköpings lasarett.
min hälsa 1/2013
7
Hjärtsviktsprocessen ger
I Landstinget Sörmland pågår ett arbete med att förbättra omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt kallat Hjärtsviktprocessen.
Hjärtsviktsprocessen ger patienterna en förbättrad livskvalitet genom snabbare diagnos och behandling. Arbetssättet innebär dessutom färre akuta besök, effektivare vårdkedja och minskade kostnader för slutenvården.
S
text Maria Liljeroos Processledare, Hjärtsviktprocessen, Landstinget Sörmland
en starten 2010 har 19 av 26
vårdcentraler i länet startat hjärtsviktsmottagning. Slutenvård och
öppenvård samarbetar och har
gemensamma kunskapsbaserade riktlinjer
för omhändertagandet av patienter med
hjärtsvikt.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis men
kan också komma snabbt i samband med
en hjärtinfarkt.
Man räknar med att det finns cirka
250 000 personer med hjärtsvikt i Sverige. Främst drabbas personer över 65 år,
men yngre kan också få hjärtsvikt. Det
finns flera olika orsaker till hjärtsvikt men
de vanligaste är sjukdom i hjärtats kranskärl eller högt blodtryck.
Om man misstänker att man har hjärt-
svikt ska man kontakta sin vårdcentral.
Om man får svår andnöd och akuta besvär
ska man genast ringa efter ambulans på
112.
När man kommer till en läkare får man
först berätta om sina besvär och läkaren
gör en kroppsundersökning, tar blodprov
och EKG. Oftast skrivs även en remiss för
ultraljudsundersökning av hjärtat. Undersökningen ger en bild av hjärtväggarnas
rörelser och tjocklek, hjärtklaffarna och
blodflödet inne i hjärtat.
Målen för behandling av
är att
• Minska symtomen
8
hjärtsvikt
foto joakim serrander
• Öka livskvaliteten
• Förbättra arbetsförmågan
• Förebygga komplikationer
• Minska behovet av sjukhusvård
• Förlänga överlevnaden
ACE-hämmande läkemedel avlastar
hjärtats arbete genom att dels vidga blodkärlen och dels sänka blodtrycket. På så
sätt blir det lättare för hjärtat att pumpa
ut blodet. Läkemedlet lindrar symtomen,
ökar arbetsförmågan, minskar behovet av
sjukhusvård och förlänger överlevnaden.
Angiotensinreceptor-blockerare, ARB, är
ett alternativ till ACE-hämmare för dem
som inte tål dessa.
Betablockerare avlastar hjärtat framförallt genom att minska hjärtfrekvensen så
att hjärtat får mer tid att fylla sig. Regleringen av hjärtfrekvensen skyddar också
mot allvarliga rytmrubbningar. Även betablockare har visat att de lindrar symtomen, minskar behovet av sjukhusvård och
förlänger överlevnaden.
Vätskedrivande medel, eller så kallade
diuretika, lindrar framförallt symtomen av
hjärtsvikten. De driver ut vatten genom
att öka urinmängden och på så sätt minska
vätskeöverskottet.
Spironolakton ger en ökning av överlevnaden och minskat antalet inläggningar på
sjukhus vid medelsvår och svår hjärtsvikt.
Digitalis används i första hand för att
lugna ner hjärtrytmen vid förmaksflimmer som är en rubbning av hjärtrytmen
då hjärtat slår ojämnt och oftast alltför
fort. «
min hälsa 1/2013
bättre livskvalitet
Vanliga symtom vid
hjärtsvikt är att man
Blir trött och orkar mindre
Lätt blir andfådd
Går upp i vikt på grund av att
vätska samlas i kroppen
Får svullna anklar och ben
•
•
•
•
Ändrad
livsstil ger
hjälp
Rökstopp rekommenderas starkt. Nikotin ger
kärlsammandragning och
ökar därmed motståndet
för hjärtat. Kolmonoxid
i röken tar syrets plats
i blodet och den redan
från början nedsatta
syretillgången blir ytterligare försämrad.
Tobaksrök leder till ökad
åderförkalkning och risk
för blodproppsbildning.
text Maria Liljeroos
Ät en näringsrik kost. Salt ger
ökad törst och binder vätska
så undvik att vanemässigt salta
extra på maten. Använd
gärna Seltin istället för
vanligt salt.
Alkoholintag bör
begränsas då hjärtats
pumpförmåga kan
försämras. Alkohol kan
också bidra till vissa hjärtrytmrubbningar.
Fysisk aktivitet är ett viktigt
komplement till den medicinska behandlingen. Graden av
fysisk ansträngning bör ökas
successivt och det är viktigt att
lyssna på hur kroppen reagerar
på ansträngning.
Ta vaccin mot influensa varje
höst eftersom personer med
hjärtsvikt lättare får komplikationer av influensa. Det finns
också vaccination mot lunginflammation. «
min hälsa 1/2013
9
Hjärtteamet har varit igång i tio år. På bilden från vänster Gunvor Finnas, Rosie
Axén, Karin Eriksson, Lena Gustavsson, Karin Gunnelin, Eva Mattson och Ulla
Lundin. I teamet ingår även Tina Palm, Mahbub Siddiqui och Sofia Wedbrand.
Sveriges bästa hjärtteam finns på
Kullbergska
Ett långsiktigt och målmedvetet
arbete har gjort hjärtteamet till
Sveriges bästa.
– Vi vill erbjuda våra patienter en
så god eftervård som möjligt så
de kan fortsätta leva ett bra liv
efter sin hjärtinfarkt, säger Gunvor
Finnas, överläkare i hjärtteamet på
Kullbergska sjukhuset i Katrineholm.
text Lena Bosdotter Rosten
foto Lasse skog
10
I hjärtteamet arbetar läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, kurator och dietist.
Teamet träffas varje veckan och diskuterar
patienternas behov och möjligheter.
– En av orsakerna till att vår hjärtrehabilitering är bäst i Sverige är att patienterna har kontakt med samma personal
under både vårdtid och rehabilitering.
Det blir en kontinuitet och trygghet att
få möta någon man känner igen, berättar
Gunvor Finnas.
Alla hjärtpatienter erbjuds möjlighe-
ten att få delta i träning och undervisning. Redan innan de skrivs ut från vårdavdelningen är de inbokade på ett första
möte. Patienterna delas in i olika grupper
beroende på ålder. Det är runt tio personer i varje grupp. De yngre patienterna
tränar tre gånger i veckan och de äldre
två gånger. Grupperna träffas under åtta
veckor.
Många patienter är väldigt tveksamma
min hälsa 1/2013
och frågande till att komma och börja
träna i grupp.
– Om vi lyckas få dem att komma till
första träffen så brukar de fortsätta hela
programmet. Cirka 80 procent av alla
hjärtinfarktspatienter deltar, säger Karin
Eriksson, hjärtsköterska.
Alla tränar utifrån sin egen förmåga
när det gäller kondition, koordination,
balans och styrka.
– De som är vana att träna kan ha lite
mer belastning och högre intensitet, träningen blir individuell fast vi gör den i
grupp, säger sjukgymnasten Rosie Axén.
Hon berättar vidare att det är en stor
fördel att träna i grupp under kontrollerade former.
– Många är rädda att ta i när de tränar,
men här får de testa och se att de oftast klarar mer än de själva tror. Även de anhöriga
är välkomna att titta när gruppen tränar.
Familjen är ofta överbeskyddande efter
en infarkt så det är bra att de får se hur
mycket deras anhörige kan klara av.
är det dags för
gemensam fika. Sedan följer undervisning
som hjärtsköterska, sjukgymnast, kurator
eller dietist håller i.Varannan vecka kommer en doktor som intensivsgruppen kan
ställa frågor till.
– På mina träffar ligger fokus inte på
information, vi för ett samtal. Jag utgår
från ett tema, till exempel ångest, depression eller känslor, men det är samtalet som
styr, säger Eva Mattson, kurator.
Hon fortsätter.
– Gruppdynamiken är väldigt viktig.
Medlemmarna i gruppen får stöd av varandra och utbyter erfarenheter. Även om
de har olika ålder och bakgrund så har
de en sak gemensamt – de har alla gått
igenom en hjärtinfarkt.
Efter träningspasset
Karin Gunnelin arbetar som
dietist i
hjärtteamtet. På hennes träffar får patienterna laga mat och lära sig hur de bör lägga
om sin kost. Även inköpsrutinerna är viktiga.
– När de blir hungriga så tar de fram
den mat som står i kylen. Då gäller det
min hälsa 1/2013
Patienter som haft hjärtinfarkt, patienter med kärlkramp, de som gjort
klaffbyten eller genomgått en bypassoperation ingår i träningsgrupperna.
också att de har rätt råvaror hemma.
Många funderar på vad det egentligen
var som hände i hjärtat och kroppen vid
infarkten. På de informationsträffar som
hjärtsköterskorna håller går de igenom
det. Där pratar de också om vilka läkemedel patienterna behöver och hur de
påverkar.
– Vi diskuterar också riskfaktorer och
förklarar varför de fick sin hjärtinfarkt.
Om någon patient har önskemål om individuellt samtal för att, till exempel, gå
igenom sin journal ordnar vi det också,
säger hjärtsköterskan Ulla Lundin.
hjälper
hjärtteamet patienterna att sänka blodtryck och blodfetter genom kost, motion
och medicinering. Om patienten är rökare
erbjuds rökavvänjning.
Patienternas ingångsvärden mäts direkt
efter infarkten. Efter 8-10 veckor gör man
en uppföljning och sedan ytterligare en
mätning efter ett år.
– Vid uppföljningen ett år efter att
hjärtinfarkten inträffade har fyrtio procent av våra patienter slutat röka, deltagit
i fysiska träningsprogram och fått sänkt
På hjärtrehabiliteringen
blodtryck och kolesterolvärde. Med det
resultatet är vi bäst i Sverige på eftervård.
Men vi nöjer oss inte med det.Vi fortsätter vårt förbättringsarbete och vårt mål är
att minst åttio procent av våra patienter
ska nå dit, säger Gunvor Finnas. «
Hjärtsjukvården
i Sörmland
Sörmland har landets bästa hjärtsjukvård. Det visade en nationell rapport
från Swedheart som presenterades i
höstas. Kullbergska sjukhuset i Katrineholm hamnar överst på listan men
även Mälarsjukhuset i Eskilstuna och
Nyköpings lasarett ger patienterna
hjärtsjukvård i toppklass. Rapporten
är en sammanvägning av olika indikatorer som mäter hur väl akuthjärtsjukvård, eftervård, kranskärlsröntgen,
ballongvidgningar och bypassoperationer fungerar vid ett 70-tal sjukhus
i landet.
Samma rapport visade att Kullbergska
sjukhuset är bäst i Sverige när det gäller rehabilitering efter hjärtinfarkt.
11
Förmaksflimmer
– en störning i hjärtats elsystem
Vid förmaksflimmer har det
uppstått en störning i hjärtats
elektriska system där de
elektriska impulserna från
sinusknutan upphört. Istället
bildas elektriska impulser i
förmaksmuskulaturen. Detta
innebär att förmaken drar ihop
sig osynkroniserat och ofta
och att blodmängden ner till
kamrarna minskar.
text Eva Basilier
Överläkare Medicinkliniken
Mälarsjukhuset, ansvarig läkare på
antikoagulationsmottagningen
Marie Portström
Informationsläkare Läkemedelskommittén
V
illustrationer Kari C Toverud
årt hjärta utgörs av hjärtmuskeln
som består av två förmak och två
kamrar.Till höger förmak kommer
blod från kroppen och förs vidare
till höger kammare som drar ihop sig
varvid blodet åker till lungorna för
syresättning.
Det syresatta blodet återkommer till
hjärtats vänstra förmak som drar ihop sig
så att blodet förs ner i vänster kammare.
Vänster kammare drar ihop sig och pumpar ut syresatt blod till kroppen.
Hjärtats sammandragningar regleras
av ett elektriskt system där varje hjärtslag startas av en impuls från sinusknutan som sitter i höger förmak. Impulsen
startar en sammandragning av förmaken
så blodet kommer ner till kamrarna. När
dessa är tillräckligt fyllda drar de ihop sig
och pumpar ut blod till lungor respektive
kroppen.
Vid förmaksflimmer når vissa elektriska impulser från förmaken kamrarna
som drar ihop sig.Dock är kamrarna oftast
inte tillräckligt fyllda med blod vilket
12
Ett friskt hjärta. Här styrs hjärtats rytm av elektriska impulser från sinusknutan i höger förmak
som fortplantar sig regelbundet i förmak och kamrar.
medför att blodmängden som lämnar hjärtat blir mindre och hjärtats arbetsförmåga
försämras.
De elektriska impulserna kan variera i
antal men om de är många leder det till att
hjärtat slår fort och ibland oregelbundet. I
samband med de oregelbundna och snabba
hjärtslagen kan det bildas blodproppar i
anslutning till hjärtat. Dessa kan släppa
och fara i väg via halskärlen upp till hjärnan och orsaka en stroke.Varje år får 600
svenskar en stroke på grund av förmaksflimmer.
en kronisk
form där den elektriska störningen stän-
Förmaksflimmer finns i
digt finns. Förmaksflimmer kan också
komma attackvis och gå över spontant.
Dessa attacker kan utlösas av kaffe, stress,
alkohol eller tobak.
Förmaksflimmer får man oftast först
efter 50-årsåldern och andelen personer med förmaksflimmer ökar fram till
85-årsåldern. Det är lite vanligare hos
män. I Sverige finns cirka 209 000 personer med ett konstaterat kroniskt förmaksflimmer.
Vid kroniskt förmaksflimmer kan man
behöva behandling för att förebygga och
minska risken för stroke men behandling
är inte nödvändigt för alla. I övrigt friska
patienter, framförallt yngre med låg risk
min hälsa 1/2013
»Vid kroniskt förmaksflimmer kan man behöva
behandling för att förebygga och minska risken för
stroke men behandling är inte nödvändigt för alla. «
för blodpropp, behöver inte alltid blodförtunnande behandling.
Behandlingen går ut på att på olika sätt
minska blodets förmåga att levra sig.
Det är alltid ansvarig läkare som gör
en individuell bedömning av risken för
stroke och rekommenderar behandling
till patienten.
för stroke
Waran (warfarin) är den vanligaste blodförtunnande medicinen. Det är ett preparat som använts länge och man känner
till alla biverkningar. Nackdelen är att det
krävs återkommande provtagning, Pkkontroll, för att kontrollera att nivån av
blodförtunning varken är för låg eller för
hög.
Pradaxa (dabigatran) är ett nytt läkemedel som också är blodförtunnande. Fördelen är att provtagning för kontroll inte
behövs lika ofta som för Waran, dock ska
njurfunktionen kontrolleras flera gånger
under första behandlingsåret och därefter
årligen.
Pradaxa kan ge magbesvär och rekommenderas inte om man äter magsyrahämmande läkemedel som till exempel omeprazol – Losec, ezmoprazol – Nexium.
Xarelto (rivaroxaban) är ytterligare ett
nytt preparat med samma blodförtunnande effekt som Pradaxa och Waran.
Även här behövs tätare provtagning med
kontroll av njurfunktionen under första
året av behandlingen och därefter i samband med årskontroll.
Både Pradaxa och Xarelto är relativt
nya preparat och därför vet vi inte lika
mycket om eventuella biverkningar som
för Waran. Detta trots att alla läkemedel
testas noggrant av läkemedelsföretagen
innan de släpps för förskrivning och försäljning.
Trombyl (acetylsalicylsyra) används
Läkemedel minskar risken
min hälsa 1/2013
till patienter som av olika anledningar
inte kan ta vare sig Waran, Pradaxa eller
Xarelto. Trombyl ger dock inte lika bra
skydd mot stroke vid förmaksflimmer.
Acetylsalicylsyra påverkar blodplättarna
så att de får svårare att inte klumpa ihop sig
och minskar därför risken att bilda blodproppar som far i väg upp till hjärnan och
orsakar en stroke.
påverkar
blodets koagulationsförmåga och utgör
därför ett visst bekymmer vid blödningar
och inför kirurgi och i synnerhet vid akuta
Samtliga dessa preparat
operationer. Vid Waranbehandling finns
ett ”motmedel” som snabbt blockerar warfarinets effekt.
Däremot saknas det för både Pradaxa
och Xarelto läkemedel som direkt blockerar effekten exempelvis vid akut blödning eller akut kirurgi.
Samtliga preparat kan om de används
felaktigt få allvarliga eller till och med förödande effekter för den enskilde patienten.
Din läkare måste alltid utifrån dina
individuella förutsättningar som sjukdomar, leverfunktion, njurfunktion, andra
läkemedel, med mera, bedöma vilken
blodförtunnande behandling som är bäst
för just dig.
Viktigt är också att alltid följa den ordination du fått och vid minsta tveksamhet
kontakta sjukvården för råd! «
Ett hjärta med förmaksflimmer. Hjärtats signalsystem har delvis kommit i oordning. Förmakens
elektriska signal startar inte i sinusknutan utan istället uppstår elektriska signaler på fler ställen i
förmaken utan samordning.
13
Nytt arbetssätt minskar ris
14
min hälsa 1/2013
ken för hjärt- kärlsjukdom
Primärvården i Sörmland inför nu ett nytt arbetssätt kring behandling
och provtagning för att minska risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
Många diabetiker och patienter som går på kontrollbesök för högt
blodtryck får därför ändrade doser eller flera mediciner för att minska
äggvitan i urinen.
text Marie Portström informationsläkare, Landstinget Sörmlands Läkemedelskommitté
B
akgrunden till den nya behandlingen är att man i studier fått
belägg för att tecken på
njurskada, som visar sig i form av
utsöndring av äggvita i urinen, är
den kraftigaste riskmarkören för
att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
Primärvården i Sörmland har
därför genomfört två projekt. I
projekten, som genomfördes på
några vårdcentraler i södra och
norra länsdelen, har manbland annat
systematiskt kollat utsöndringen
av äggvita i urinen hos diabetiker
och patienter med högt blodtryck.
Patienter som hade äggviteutsöndring fick extra behandling med
läkemedel och stöttning av en specialistsköterska för att nå målvärden för blodtryck, blodsocker och
blodfetter.
Syftet var bland annat att behandla
bort eller minska utsöndringen av
äggvita i urinen och därmed minska
risken för att senare få hjärtkärlsjukdom.
behandlingen är framgångsrik och många
patienter nådde sina målvärden och
därmed även minskad utsöndringen
av äggvita i urinen.
Den nya behandlingsstrategin
ska därför under året införas som
standard på samtliga vårdcentraler
i länet.
Projekten visade att
27 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har diagnosen högt
blodtryck. Diagnosen blir vanligare
min hälsa 1/2013
Målvärden för patienter
med äggvita i urinen
HbA1C (långtidsblodsocker) < 52
P-kolesterol (totalkolesterolet) < 2,5
P-HDL (det goda kolesterolet) > 1,3
för kvinnor, > 1,0 för män
P-LDL (det onda kolesterolet) < 2,5
Äggvita i urinen (ACR) helst ingen
alls eller <3
ju äldre man blir och förekommer
lika ofta hos båda könen.Vid 65 års
ålder har 50 procent ett blodtryck
över 140/90.
5 procent av den vuxna befolkningen har diabetes, de flesta har
typ 2. Hälften av alla diabetiker har
högt blodtryck.
Ett optimalt blodtryck ska ligga
på 130/80 men värdet varierar om
man har en sjukdom. Hos diabetiker med komplikationer ska blodtrycket ligga på 120/70. «
Hälsoråd
• Ta ordinerad blodtrycksmedicin och sluta inte/
ändra dosering behandlingen på eget initiativ!
• Ta ordinerad blodsockersänkande och blodfetts
sänkande medicin och inte sluta/ ändra dos på
eget initiativ.
• Ät bra, varierad kost och rör på dig regelbundet –
det påverkar ditt blodtryck, dina blodsocker- och
blodfettsvärden gynnsamt och kan göra att du
kanske slipper något/några läkemedel.
• Sluta röka.
• Överkonsumera inte alkohol.
15
Vivi-Ann har varit medlem i Hjärt- och
Lung i många år. Nu är hon vice ordförande och eftervårdsombud.
– Man tror att man är ensam i hela
världen med sina problem.Tack vare föreningen träffar man andra med samma
bekymmer. Och då känns det genast
bättre.
Som eftervårdsombud hälsar hon nya
medlemmar välkomna och smörjer samarbetet med Nyköpings lasarett.
–Vi har en utmärkt kontakt med medicinkliniken, som exempelvis delar ut vår
folder till alla hjärtpatienter.
Att föreningen har mycket att erbjuda
Föreningen får
en att må bättre
Vivi-Ann Landehag är en utpräglad föreningsmänniska. Hon är bland
annat aktiv i Hjärt- och Lungsjukas förening i Östra Sörmland.
– Man mår bättre själv, om man gör något för andra, säger hon.
text ulf bertilsson
V
ivi-Ann Landehag, 75, i Nyköping hade länge dragits med förmaksflimmer, 2010 fick hon en
mindre hjärtinfarkt. ”Men jag
blev mycket väl omhändertagen på Nyköpings lasarett”.
Hon tycks hellre prata om andra drabbade i Hjärt- och Lungsjukas förening,
än om sin egen hälsa. Men hon tillstår att
hon hade en mentalt jobbig period efter
infarkten.
– Jag grubblade och isolerade mig där
16
foto lasse skoog
hemma. Som tur var hade jag föreningen
som lockade mig ur min håla, säger hon.
till medlemmarna står alldeles klart.ViviAnn berättar länge och väl om allt som
erbjuds i form av rehab och social samvaro:
Vattengympa, sittjympa, lättjympa,
stavgång, boule, bowling, pingis, datakurser, körsång, resor, utflykter, fester,
medlemsmöten… Hälsans Stig ej att förglömma.
På Hälsans Stig kan man ta en promenad mot ett sundare liv.Tillsammans med
landets kommuner har Hjärt- och Lungsjukas riksförbund anlagt över hundra
promenad-och motionsslingor.
Alla, inklusive den i Nyköping, är pla-
cerade vid attraktiva promenadstråk för
att främja motion i alla åldrar, och att förebygga hjärt-kärlsjukdomar.
Hjärt- och Lungsjukas förening i Östra
Sörmland har även en minnesfond, som
bland annat bekostat ett par defibrillatorer
(hjärtstartare) som finns i två gallerior i
Nyköping.
– Stöd, rehab och social samvaro som
ger god livskvalitet. Det är vår förening
i ett nötskal, sammanfattar Vivi-Ann. «
Hjärt- och Lungsjukas förening
Hjärt- och Lungsjukas förening i Östra Sörmland bildades 1957. Föreningen har 430
medlemmar och kansli i centrala Nyköping.
Föreningen är en av 180 lokalföreningar i Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Övriga
föreningar i länet finns i Eskilstuna, Strängnäs och Västra Sörmland.
min hälsa 1/2013
Landstinget fyller 150 år!
Berätta din del av historien
År 2013 är det 150 år sedan
landstingen i Sverige inrättades.
Under de åren har Sverige
genomgått en av de största
förändringarna genom tiderna.
Från att ha varit till största delen ett fattigt
bondesamhälle till att bli ett av de mest
utvecklade länderna i världen, inte minst
när det gäller vård, omsorg och utbildning.
Den historien vill vi samla in och
berätta om i en vandringsutställning som
invigs den 20 september 2013 och som
sedan kommer att visas på olika platser
i länet. För att göra detta behöver vi din
hjälp, dina minnen, berättelser och erfarenheter av hur det är och hur det har varit
att arbeta i Landstinget Sörmland.
Du kan vara allt ifrån nyanställd sjuk-
sköterska, en pensionerad undersköterska
med lång erfarenhet av vården, arbetsterapeut, läkare, administratör, städerska, psykolog eller kanske lärare på en
av landstingets skolor – allas minnen är
lika viktiga.
Berätta kan man göra på olika sätt
genom att skriva själv, kanske berätta för
någon annan som skriver, eller helt enkelt
spela in sig själv eller filma. Vi är också
intresserade av fotografier, album, videofilmer, brev, dagböcker och andra arbetsrelaterade dokument som till exempel
anställningsbevis och arbetsbetyg.
Det kan också vara målningar, teckningar eller föremål av olika slag som
knyter an till verksamheten. Vill du inte
lämna ifrån dig original så kopierar vi och
skickar tillbaka.
som är intressant
och vad du vill berätta om. Ibland kan det
vara lättare att komma igång om man har
frågor att besvara.Därför har vi valt ut ett
antal teman som kan inspirera:
Du väljer själv vad
min hälsa 1/2013
Längst fram på bilden ovan står MajBritt Jannerblad, sjukvårdsbiträde.
– Runt 1970 beslutade vår chef på
röntgen att alla skulle säga du till
varandra. Det var svårt i början, men
vi arbetade ju alla tillsammans.
Bilden till höger: Sjuksköterskehemmet i Eskilstuna på 1960-talet.
• Arbetsvillkor, roller och
uppgifter
• Samarbeten, gränser och
hierarkier
•Yrkesetik och yrkesidentitet
• Öppenhet och slutenhet
• Teknologisk utveckling och
teknologi kontra omsorg
• Helhetsyn och specialisering
• Mötet och relationen mellan personal
och patient/kund/elev
• Sjukdom och/eller hälsa
• Förändrade synsätt och värderingar
Vi vill också veta lite om din bakgrund:
namn, födelseår och ort, utbildning och
yrke.
Hur behandlas ditt material? I första
hand kommer det insamlade materialet att
användas i utställningen. Sedan arkiveras
det på Sörmlands museum där det blir
tillgängligt för forskning, nu och i framtiden. «
Skicka dina minnen till:
Lena Wernevik
Sörmlands museum
Box 314, 61126 Nyköping
eller med e-post: [email protected]
Skicka in dina minnen
senast den 1 april 2013.
17
”Det är aldrig för s
Kroppen är fantastisk på
att reparera sig själv. Redan
tjugo minuter efter rökning
går blodtrycket ner och efter
hela 15 år som rökfri är alla
sjukdomsrisker som man får av
rökning nästan lika låga som för
dem som aldrig rökt.
text MARIE JOHANSSON
– Det är aldrig försent att förändra, vill
man så går det säger Anna Elvenger,
distriktssköterska och en av landstingets
hälsokoordinatorer som hjälper folk att
ändra livsstil.
Rökning tillhör en av de levnadsvanor
som är högst prioriterade i arbetet med
att förbättra sörmlänningarnas levnadsvanor. Anna Elvenger ingår i hälsogruppen
Ett år efter du slutat röka har risken att få
hjärtinfarkt halverats. Efter fem år är risken
för hjärtinfarkt och stroke lika liten som för
dem som aldrig rökt.
Nu vill vi ändra våra levnadsvanor
Allt fler sörmlänningar vill ha
hjälp med sundare levnadsvanor.
Nu vill vi röra mer på oss, äta
bättre och sluta röka.
text Marie Johansson
Vill du minska risken för att drabbas av
folksjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes ska du ändra dina
levnadsvanor.
Tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk
aktivitet och ohälsosamma matvanor kan
du själv påverka för att må bättre.
Ny statistik från undersökningen Hälsa
på lika villkor, visar att
medan andelen rökare
är konstant så fortsätter övervikt och fetma
att öka, vilket hör ihop
18
med såväl matvanor som fysisk
aktivitet.
Fetma är lika vanligt
bland kvinnor och män.
2012 uppges andelen
fetma vara 16 procent i
åldersgruppen 18-79 år.
Motsvarande andel 2000
var 10 procent. Trenden
ser likadan ut i övriga Sverige och världen, vilket är ett
problem eftersom övervikt ökar
risken för bland annat diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.
min hälsa 1/2013
sent att förändra”
på Vårdcentralen City i Eskilstuna och är
diplomerad tobaksavvänjare. I snitt kommer 30-40 patienter om året till henne för
att få stöd att ta sig till en rökfri tillvaro.
– Det värsta med rökningen är att man
kan röka länge utan att kroppen reagerar
negativt, säger Anna.
av dem som
kommer till henne har rökt i kanske 30-40
år. Annas jobb blir att motivera och att
hjälpa sina patienter att ändra sina vanor;
bland annat genom samtal och kartläggning av rökningen.
– Jag vill att de ska fundera över hur
ofta de röker och hur cigarretten smakade.
Många rökare använder cigarretterna som
en belöning. Går det att hitta något annat
att belöna sig med?
Det handlar om att ändra sitt beteende.
I många fall ett beteende man levt med i
större delen av sitt liv. Och stödet finns på
alla vårdcentraler. På Fröslunda vårdcentral i Eskilstuna hålls speciella viktgrupper till personer med övervikt eller fetma.
Det innebär att många
effekt på hälsa
måste du vara fysiskt aktiv minst 30
minuter per dag. Då ökar välbefinnandet och möjligheterna att bevara
sin funktionsförmåga även in i
ålderdomen.
Två av tre personer är fysiskt
aktiva minst 30 minuter per
dag, visar undersökningen
Hälsa på lika villkor. Den visar
också att en
majoritet
av deltagarna i undersökningen som
rör sig mindre
För att få en positiv
min hälsa 1/2013
»Rökning tillhör en av de levnadsvanor som är högst prioriterade i arbetet med sörmlänningarnas levnadsvanor. «
Under tio veckor samlas gruppen för att
prata kost, fysisk aktivitet och hur man
bryter ett beteende.
– Allt fler söker just för kostrådgivning.
Ofta har de hunnit få ont när de söker; en
ömmande rygg eller ett värkande knä. Det
är inte alltid våra patienter ser kopplingen
mellan smärtan och övervikten och deras
livsstil, säger Nina Gejdeman, kostsköterska.
patienter är
medelålders kvinnor. Men även kvinnor
födda på 1980- och 90-talen söker hjälp.
Männen syns inte lika mycket. Det är inte
ovanligt att hennes patienter bär på 40
kilos övervikt.
– Många önskar fetmakirurgi men vi vill
se en attitydförändring i livsstilen först,
säger Nina.
Majoriteten av hennes
än 30 minuter per dag vill ha hjälp för att
komma igång. Och att de som redan är
aktiva vill faktiskt röra mer på sig.
Hela hälften av de som svarat på enkäten vill förbättra sina matvanor. Den nationella rekommendationen för goda matvanor är att äta frukt och grönsaker minst
fem gånger om dagen. Det är försvinnande
få som når upp till, men däremot önskar
58 procent av kvinnorna, och 55 procent av männen att öka sitt intag
av frukt och grönsaker.
Undersökningen
Hälsa på lika villkor,
Att hitta motiveringen till att ändra livsstil kan vara svårt. I Skiftinge ser hälsogruppen två hinder som försvårar steget
till ett sundare liv: att avsätta tid för arbetet samt ekonomin. Det är inte alla som
har råd att köpa ett kort på något gym.
Cathrine Iraeus är sjukgymnast och hälsokoordinator.
– Vår uppgift är att se till helheten och
inte bara till en ond axel.Alla inom vården
ska ställa frågor om livsstil och jag tycker
vi blir bättre och bättre, säger hon.
Vid sidan av tobak, övervikt, fysisk aktivitet och alkoholvanor har Cathrine och
hennes grupp uppmärksammat att allt fler
även söker för psykisk ohälsa.
– Den psykiska ohälsan ökar och folk
söker för att få hjälp att stressa av. Ibland
känns det som om den psykiska ohälsan kommer lite i skymundan, säger Cathrine. «
tas fram av
Landstinget
Sörmland
i samarbete med
landstingen i
Uppsala län,
Västmanland
och Örebro län. Enkäten har skickats till cirka 63 800 slumpmässig utvalda personer i åldern 16-84
år. Totalt har 32 548 personer besvarat
enkäten. Undersökningen är återkommande sedan 2000 och genomförs vart
fjärde år. «
19
Nå vården via webben – använd Mina vårdkontakter
›› Nu kan du kontakta din vård-
central när det passar dig via
e-tjänsten Mina vårdkontakter.
När som helst på dygnet kan du
bland annat:
• Förnya recept
• Beställa tid
• Av- eller omboka tid
• Förnya hjälpmedel
• Be att bli kontaktad
• Lämna synpunkter och förslag
Samtliga vårdcentraler i länet
erbjuder nu sina patienter möjligheten att kontakta mottagningen via e-tjänsten Mina
vårdkontakter. Folktandvården,
mammografimottagningen och
Habilitering och hjälpmedel är
igång sedan tidigare. Under året
kommer fler mottagningar att
anslutas.
För att komma igång behöver
Gynekologiska cellprov –
nu gratis
20
du ett personligt användarkonto.
Du använder sedan samma
konto oavsett vilken mottagning du vill kontakta. Det finns
två sätt att logga in, genom att
använda e-legitimation eller
engångskod.
Med personlig inloggning i
Mina vårdkontakter får du
hög säkerhet och sekretess i din
kontakt med vården. Tjänsten är
utvecklad av vården för vården
och används i de flesta landsting och regioner i Sverige. På
www.1177.se/Sormland/mvk
finns mer information om hur du
använder tjänsten.
Om du behöver ytterligare
hjälp kan du kontakta Mina
vårdkontakter på telefon:
08-123 135 00 vardagar mellan
klockan 8.00-21.00.
Valmöjligheter inom hälso- och sjukvården –
Fritt vårdval
›› Alla kvinnor i Sörmland mellan 23-59 år erbjuds gynekologisk
›› Valmöjligheter inom
cellprovtagning för att i tid upptäcka cellförändringar som kan
utvecklas till cancer. För att få fler att ta cellprov har Landstinget
Sörmland tagit bort avgiften på 100 kr.
Kvinnor mellan 23 och 49 år kallas vart tredje år och kvinnor mellan 50 och 59 vart femte år. Under 2011 vara det bara 66,5 procent
i målgruppen som tog gynekologiskt cellprov. Därför är nu undersökningen gratis från och med 1 januari. En avgift tas dock ut vid
uteblivet bokat besök.
Provtagningen görs vanligen av en barnmorska och går fort att
ta. Man kallas till den mottagning som ansvarar för det område där
man bor. Nyinflyttade kallas så
fort som möjligt
efter folkbokföring i länet.
Gynekologiskt
cellprov är en
frivillig undersökning, men rekommenderas mycket
starkt och ger
goda resultat.
Sedan allmän
gynekologisk
cellprovtagning
infördes i mitten
av 1960-talet har
antalet fall av livmoderhalscancer
mer än halverats.
Landstinget Sörmland Du
som är folkbokförd i Sörmland
har möjlighet att välja sjukhusmottagningar och slutenvård samt landstingsfinansierad privat vårdgivare vart du
vill inom länet.
Landstinget Sörmland har
inget remisskrav för specialistbesök vid Mälarsjukhuset i
Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings lasarett.
Valmöjligheter i annat
landsting Varje landsting har
ett förstahandsansvar för att
erbjuda och bekosta vård till
sina länsinvånare.
Många landsting kan även ta
emot patienter från andra län
för planerad vård.
Från den 1 januari 2013 har
folkbokförda sörmlänningar
möjlighet att söka landstingsfinansierad öppen hälso- och
sjukvård i hela landet till en
kostnad av maximalt 30 000
kronor utan remiss.
För en mer kostnadskrävande vård krävs ett godkännande i förväg från Landstinget Sörmland. Endast den
vård som erbjuds i Sörmland
omfattas av det fria vårdvalet.
Du får själv kontakta vårdgivaren i annat län och försäkra
dig om att de kan ta emot dig.
Du betalar den patientavgift
som gäller i vårdlandstinget
och även merkostnader som
kan uppstå i samband med det
fria vårdvalet.
Barn, som får vård i landsting som tar ut avgift för barn,
kan få patientavgiften återbetald av Landstinget Sörmland.
Valmöjligheten omfattar
inte
• Regionsjukvård/högspecialiserad vård
• Tvångsvård
För mer information kontakta Valfrihet- och vårdgarantiservice på telefon 015524 77 30 vardagar mellan
klockan 9.00-12.00.
E-post: [email protected].
min hälsa 1/2013
Nya grupper får tandvårdsstöd
›› Den 1 januari infördes
Det andra stödet riktar
sig till personer som har
stora behov av tandvård
på grund av långvarig
sjukdom eller funktionsnedsättning.
Många långvarigt sjuka
eller funktionshindrade
får svårare att sköta
munhygienen och besöka
tandvården. De får därför
en försämrad munhälsa
och ett stort behov av
tandvård. Syftet med det
nya stödet är att de ska
ha råd att få den tandvård de behöver.
Läs mer om det nya
tandvårdsstödet på www.
landstingetsormland.se/
tandvard
Hjärtliga aktiviteter
På alla hjärtansdag, den 14 februari, var det fullt av aktiviteter
inom hjärt-kärlområdet på våra sjukhus. Bland annat hade
Hjärtintensiven på Mälarsjukhuset öppen frågestund för
allmänheten med hjärtläkaren Stefan Pettersson
och hjärtsköterskan Lotta Alitis. I Katrineholm
uppmärksammade Kullbergska
sjukhuset att de är det bästa
sjukhuset när det
gäller hjärtvård
i Sverige!
Vårdråd
dygnet runt
min hälsa 1/2013
Jan Grönlund, ny landstingsdirektör i Sörmland
›› Hur känns det att börja nya jobbet?
Det känns
roligt och det
är något jag
sett fram emot
väldigt mycket.
Jag vet vad jobbet innebär,
eftersom jag
har varit landstingsdirektör
tidigare. Nu har
jag ytterligare
erfarenheter
med mig från
andra verksamheter och hoppas att jag kan
ta med mig dem in i mitt nya jobb.
foto Hjälpmedelsinstitutet
ett nytt tandvårdsstöd
för personer med vissa
sjukdomar och funktionsnedsättningar. Stödet ska
ge möjlighet för personer
med stora tandvårdsbehov att få tandvård till en
rimlig kostnad och uppmuntra till förebyggande
behandlingar.
Cirka 11 000 personer
i Södermanland omfattas
av de nya ersättningarna.
För att få stödet krävs i
de flesta fall intyg från
läkare.
För patienter som är
muntorra på grund av
långvarig läkemedelsbehandling går det också
bra med ett utdrag från
läkemedelsförteckningen,
eller läkarintyg, tillsammans med resultat av
ett salivprov för att få
stödet.
Det särskilda tandvårdsbidraget (STB) riktar
sig till personer som på
grund av sin sjukdom
eller funktionsnedsättning riskerar att få en
försämrad tandhälsa. Hit
räknas till exempel personer med muntorrhet
som kan bero på mediciner, sjukdom eller strålbehandling. En förändring
är att stödet nu blir lika
för alla, oavsett orsaken
till muntorrheten.
Hallå där!
Beskriv kort vem du är!
Som person är jag öppen, glad och nyfiken. Jag är bra
på att lyssna och ta del av andras synpunkter innan jag
fattar beslut. Jag tycker om att lära mig nya saker. Att
göra studiebesök i landstingets verksamhet är en viktig
del i mitt lärande. Jag har erfarenhet från olika delar
av offentlig verksamhet, bland annat som landstingsdirektör i Jämtland, som statssekreterare i Regeringskansliet och som direktör på Hjälpmedelsinstitutet.
Framtidens hälso- och sjukvård heter det stora
förändringsarbetet som nyligen startat. Hur
kommer sörmlänningarna märka av det?
Arbetet syftar till att också i framtiden erbjuda en
hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet. Vi vill alla ha en hög livskvalitet och vi vet att
demografin förändras. Vi lever allt längre. Det skapar
nya förväntningar och krav på hälso- och sjukvården.
Målet är att Sörmland ska vara Sveriges friskaste län
år 2025.
Hur ser du på landstingets roll och ansvar
i framtiden?
Landstinget har en viktig roll. Naturligtvis för att
erbjuda en bra hälso- och sjukvård, men också inom
många andra områden, som utbildning, kultur och
regional utveckling. Vi kommer att se ännu mer av
samverkan mellan landsting – oavsett vad som händer
med regionfrågan. Vi kommer också att se tydligare
samarbeten mellan landstinget och länets kommuner.
21
Snabb behandling är viktig vid hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt kallas
också hjärtattack.
Får du en hjärtinfarkt
är det viktigt
att snabbt få behandling.
Vid en hjärtinfarkt
får du en stark smärta
i bröstet.
Smärtan kan stråla ut
i en arm
eller i båda armarna,
i magen, i ryggen,
i halsen, i nacken
eller i käkarna.
Smärtan är olika stark,
men den håller i länge.
Om du också mår illa,
kallsvettas,
får svårt att andas,
känner dig yr
eller svimmar
är det ganska säkert
en hjärtinfarkt.
Så fungerar hjärtat
Vårt hjärta består av
två förmak och två kamrar.
Till höger förmak
kommer blod från kroppen
och förs vidare
till höger kammare
som drar ihop sig
så att blodet
åker till lungorna
för att få syre.
Det syresatta blodet
kommer tillbaka
till hjärtats vänstra
förmak
som drar ihop sig
så att blodet förs
ner i vänster kammare.
Vänster kammare
drar ihop sig
och pumpar ut
syresatt blod till
kroppen.
Behandlingen börjar
redan i ambulansen
på väg till sjukhuset.
Behandlingen
ska se till att blodet
kommer fram
till hjärtat igen.
Tar man inte
patienten direkt
till kranskärlsröntgen
lägger man patienter
med misstänkt hjärtinfarkt
på en avdelning
för hjärtpatienter.
På sjukhuset
tar man patienten
direkt till röntgenavdelning
för att göra
akut kranskärlsröntgen.
Detta är förmaksflimmer
Hjärtat styrs av
elektriska impulser.
Vid förmaksflimmer
når vissa av de
elektriska impulserna
fram till kamrarna
som drar ihop sig.
Oftast är kamrarna
inte tillräckligt fyllda
med blod vilket gör
att mindre blod
lämnar hjärtat.
Förmaksflimmer kan
leda till att hjärtat slår fort
och ibland oregelbundet.
Då kan det bli blodproppar
som kan ge stroke.
Varje år får 600 svenskar
en stroke på grund
av förmaksflimmer.
Behandlingen går ut
på att på olika sätt
minska blodets förmåga
att levra sig, alltså
bli tjockt.
Oftast får man
blodförtunnande
medicin.
Bättre hjälp till patienter med hjärtsvikt
Landstinget Sörmland
arbetar med att göra
behandling bättre
för patienter
med hjärtsvikt.
Sedan år 2010
har 19 av 26
vårdcentraler i länet
startat hjärtsviktsmottagning.
22
Hjärtsvikt är när hjärtat
inte kan pumpa
tillräckligt med blod
ut i kroppen.
Vanliga tecken
på hjärtsvikt
är att du blir trött,
lätt blir andfådd,
att vätska samlas i kroppen
och att du
får svullna anklar och ben.
Om du misstänker
att du har hjärtsvikt
ska du kontakta
sin vårdcentral.
Om du får svår andnöd
och akuta besvär
ska du genast ringa
efter ambulans på 112.
min hälsa 1/2013
Min rätta rad
1
Hälsokrysset
1.
Fråga 1
Fråga 6
3.
Vilka symptom är vanligt vid hjärtinfarkt?
1. Svår ihållande bröstsmärta
X. Svår huvudvärk
2. Svår smärta i benen
Vad är viktigt att ändra på i sin livsföring
vid bland annat hjärt-kärlsjukdomar?
1. Sluta motionera
X. Sluta röka
2. Sluta äta frukt och grönsaker
Fråga 2
Vilken effekt har antibiotika om
du får diagnosen förkylning?
1. Symptomlindrande
X. Ingen effekt
2. Stor effekt
Fråga 3
Vilket av de blodförtunnande läkemedelen
har ett ”motmedel” att använda vid akut
blödning eller akut operation?
1. Pradaxa
X. Xarelto
2. Waran
Fråga 4
Vilken är den vanligaste hjärtundersökningen förutom att lyssna på hjärtat?
1. EMG
X. EEG
2. EKG
Fråga 5
Vad heter Landstinget Sörmlands
nya landstingsdirektör?
1. Jan Gustavsson
X. Jan Göransson
2. Jan Grönlund
Fråga 7
Det är aldrig för sent att förändra. Hur
lång tid tar det innan risken för att få
hjärtinfarkt halveras om du slutar röka?
1. 12 månader
X. 18 månader
2. 24 månader
2
2.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Fråga 8
Vad heter de promenad- och motionsspår
som hjärt- och lungsjukas riksförbund,
tillsammans med landets kommuner,
har anlagt runt om i Sverige?
1. Hjärtats stig
X. Friskhetens väg
2. Hälsans stig
Fråga 9
Vad stämmer inte in för hjärtsvikt?
1. Hjärtsvikt får man oftast när
man är ung
X. Hjärtmuskeln är försvagad och har en
försämrad pumpfunktion
2. Högt blodtryck kan ge hjärtsvikt
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 2 april 2013 till:
Min Hälsa, Informationsenheten
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
Fråga 10
Sedan den 1 januari har avgiften för
gynekologiska cellprov ändrats. Hur
mycket kostar det nu?
1. 150 kr
X. 0 kr
2. 100 kr
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 3/12: 21x x21 12x2
min hälsa 1/2013
X
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 3/2012:
Kenneth Lundgren,Eskilstuna, Royne
Ramström, Nyköping, Britt Pettersson,
Strängnäs, Helene Svensson Nyköping,
Jan-Olof Romin, Vagnhärad.
23
gruppförsändelse
Frisk utan antibiotika
Hjälp till att minska utvecklingen av resistenta bakterier
Diagnos
Effekt av antibiotika
Halsinfektion orsakad av virus
Förkylning
Ingen effekt
Luftrörskatarr
Vanlig hosta
Lindrig halsfluss med
streptokocker
Tveksam eller
Öroninflammation 1-12 år
liten effekt
Bihåleinflammation
Halsfluss med streptokocker
Blåskatarr
Symtomlindrande
Borreliainfektion (hudutslag)
Klamydia och gonorré
Minskad risk för
Öroninflammation 0-1 år
komplikationer
Vissa sårinfektioner
Svår njurbäckeninflammation
Allvarlig lunginflammation
Hjärnhinneinflammation
Blodförgiftning
Livräddande eller
stor effekt
Utbredd rosfeber
www.landstingetsormland.se/friskutanantibiotika