BESLUT
1(2)
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Avdelning
Utvärderingsavdelningen
Till rektor
Handläggare
Margareta Stark
08-563 086 02
[email protected]
Uppföljning av kandidatexamen i teoretisk filosofi vid
Göteborgs universitet
Beslut
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning
som leder till kandidatexamen i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet.
UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Göteborgs universitet att utfärda
kandidatexamen i teoretisk filosofi.
Ärendets hantering
UKÄ beslutade den 11 februari 2014 (reg.nr 411-00362-13) att ge det samlade omdömet
bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i teoretisk filosofi vid
Göteborgs universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd
att utfärda kandidatexamen i teoretisk filosofi. UKÄ uppmanade därför lärosätet att
senast den 11 februari 2015 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits
med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till
om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen.
Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning
av vidtagna åtgärder.
För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: docent Eline Busck Gundersen, Oslo
universitet, och professor Dan Egonsson, Lunds universitet. Underlag för bedömningen
har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i
högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens
yttrande bifogas.
Universitetskanslersämbetets bedömning
UKÄ bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i teoretisk filosofi vid
Göteborgs universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att
utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana
omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd.
POSTADRESS
Box 7703
SE-103 95 Stockholm
BESÖKSADRESS
Löjtnantsgatan 21
Stockholm
TELEFON
+46 8 563 085 00
FAX
+46 8 563 085 50
ORGANISATIONSNR
202100-6495
KONTAKT
[email protected]
www.uka.se
BESLUT
2(2)
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av
utredaren Margareta Stark i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman
och tillförordade avdelningschefen Karin Järplid Linde.
Harriet Wallberg
Margareta Stark
Kopia till:
Bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Bilaga 1
Bedömargruppens motiveringar
Göteborgs universitet
Lärosäte
Huvudområde/examen
ID-nr
Göteborgs universitet
Teoretisk filosofi - kandidat
A-2014-083644
Bedömning av utvalda examensmål
Mål: För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder
inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor
Måluppfyllelse: Hög
Motivering: I utvärderingen av filosofi (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 februari 2014,
reg.nr 411-00362-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: ”Urvalet av självständiga arbeten
visar på brister avseende kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund. I några arbeten ger dock
studenterna en i huvudsak rättvisande beskrivning och bedömning av behandlade filosofiska
ståndpunkter. Urvalet visar också på brister avseende kunskap om filosofisk metod. Vidare framgår
att studenterna med ett par undantag når en fördjupad kunskap inom någon del av huvudområdet. I
de självständiga arbetena visas vidare en bristande orientering om aktuella forskningsfrågor genom
att flertalet arbeten bedömts som svaga i detta avseende. Aktuell forskningslitteratur exempelvis
nämns endast i förbigående eller så speglar inte arbetena det aktuella forskningsläget.
Självvärderingen gör det troligt att hög måluppfyllelse föreligger avseende studenternas kunskap om
huvudområdets vetenskapliga grund och metoder genom att grundutbildningen innehåller kurser inom
huvudområdets viktigaste delområden. På ett par av delkurserna behandlas även den kontinentala
filosofin. Institutionen menar att de säkerställer att studenterna har kunskap om aktuella
forskningsfrågor genom att kurslitteraturen kontinuerligt uppdateras. Vidare uppger man att
grundutbildningen för närvarande genomgår en genomgripande omarbetning där de olika
inriktningsspåren kommer att avskaffas och ersättas med en obligatorisk studiegång. Intervjuerna
bekräftar ovanstående bedömning och gav vid handen att man arbetar strukturerat och medvetet med
att höja kvaliteten på utbildningen. En genomgripande reformering av utbildningen har nyligen
genomförts. Bedömargruppen ser positivt på detta utvecklingsarbete, som dock ännu inte fått
genomslag i de självständiga arbeten som bedömts. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara
bristande.”
I sin analys av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen påpekar lärosätet att de uppvisade
bristerna hänger samman med den tidigare utbildningens avsaknad av fokus, tydlig progression och
explicita metodmoment. Den tidigare utbildningen var präglad av alltför stor valfrihet och av kurser där
studerande på olika nivåer undervisades tillsammans. För de enskilda delarna av examensmålet
identifierar lärosätet följande orsaker:
•
Val av uppsatsämne har tidigare varit mycket fritt och har inte alltid varit i samklang med
studenternas förkunskaper eller tillgänglig handledningskapacitet.
1(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE
•
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Det tidigare upplägget av utbildningen innehöll inga moment med metod som huvudfokus.
Dessutom bidrog den stora valfriheten till en bristande samordning av utbildningens
färdighetstränande moment.
•
•
När det gäller orientering om aktuella forskningsfrågor hänvisar lärosätet till de alltför fria
ämnesvalen och till att det inte tidigare varit ett uttalat krav på kandidatuppsatsen att den skulle
uppfylla denna del av examensmålet.
Även om endast enstaka självständiga arbeten uppvisade brister i fördjupad kunskap inom
någon del av huvudområdet, ser lärosätet allvarligt på detta och förklarar det dels med de alltför
fria ämnesvalen, dels med att den tidigare utbildningens struktur med många valfria kurser
innebar en risk att enskilda studenter uppnådde kandidatnivån utan tillräcklig fördjupning.
Analysen framstår som genomtänkt och relevant.
Följande åtgärder uppges ha vidtagits för att avhjälpa bristerna i kunskap om huvudområdets
vetenskapliga grund:
•
Den nya samordnade utbildningen uppges garantera en tydlig progression inom huvudområdets
centrala delar, med fokus på de deldiscipliner som är forskningsmässigt starka på institutionen.
•
Det beskrivs hur den vetenskapliga grunden för (analytisk) teoretisk filosofi täcks in av
grundkursen (utbildningens första termin), och hur momenten på fortsättningskursen ger
studenterna kunskap om de olika teoretiska grundförutsättningarna inom deldisciplinerna logik,
metafysik, språkfilosofi och medvetandefilosofi.
•
Lärosätet beskriver hur det kunskapsteoretiska moment som nu avslutar grundkursen både utgör
en första fördjupning inom teoretisk filosofi och har relevans för förståelsen av
bakgrundsantaganden och grundförutsättningar för diskussionen inom hela ämnet teoretisk
filosofi.
•
Den tydligare styrningen av kandidatuppsatskursen säkerställer, enligt lärosätet, att ämnesvalet
faller inom ett område där det finns tillräckliga förkunskaper hos både student och handledare.
Institutionen har utarbetat kursguider som innehåller en detaljerad planering för undervisningen med
information om problemställningar och litteratur inför varje undervisningstillfälle. Detta material ger
intryck av att åtgärderna blivit implementerade på ett mycket gediget och betryggande sätt.
Följande åtgärder uppges ha vidtagits för att avhjälpa bristerna i kunskap om filosofisk metod:
•
Ett obligatoriskt metodmoment har införts som löper med övriga moment genom hela
grundkursen och är samordnat med kursens ämnesorienterade moment. I kursguiden preciseras
vilka aspekter som ingår i metodmomentet och när i utbildningen de kommer in, samt förklaras
hur momentet är integrerat med den övriga undervisningen. Även ovan nämnda
kunskapsteoretiska moment är relevant.
•
Även fortsättningskursen tar upp metodologiska aspekter inom de olika underdisciplinerna.
Kursguiden preciserar vilka aspekter som tematiseras i varje kursdel.
•
Uppsatsseminarierna och den inledande handledningen i samband med kandidatuppsatsen
hjälper studenterna att uppnå kunskap om, och att arbeta utifrån en adekvat filosofisk metod. Att
döma av kursguiden får studenterna god hjälp med kandidatuppsatsen, inklusive dess
metodologiska aspekter.
Sammantaget ger materialet intryck av att den metodologiska dimensionen är väl tillvaratagen och att
den tematiseras i tillräcklig utsträckning i alla utbildningens delar.
2(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Följande åtgärder uppges ha vidtagits för att avhjälpa bristerna i orientering om aktuella
forskningsfrågor:
•
Fortsättningskursens nya struktur innebär att alla studenter nu följer kurser med tydlig anknytning
till pågående forskning inom institutionens forskningsmässigt starka områden.
•
Fördjupningskursen har ett seminariemoment som består av undervisning (med examination) av
ämnets forskare i deras egen pågående forskning.
•
Styrningen av ämnesval för kandidatuppsatsen säkrar forskningsanknytning.
Ovanstående punkter bekräftas av den mer detaljerade information som ges i de olika kursguiderna.
Dessutom ger valet av undervisningsämnen på alla utbildningsnivåerna intryck av att utbildningen
planläggs med hänsyn tagen till aktuella forskningsfrågor (såväl som till adekvat bredd, kunskap om
centrala diskussioner, etc.).
Följande åtgärder uppges ha vidtagits för att avhjälpa bristerna i fördjupad kunskap inom någon del
av huvudområdet:
•
Fortsättningskursen består nu av fyra moment som var och en fokuserar på någon av
deldisciplinerna.
•
•
Ämnesvalet för kandidatuppsatsen begränsas till ämnen som studenten har förkunskaper i.
Fördjupningskursen innehåller moment (utbildningens enda valfria kurs) där studenterna
•
fördjupar sig i ett avgränsat delområde.
Tilläggas kan (som tidigare nämnts) att kunskapsmomentet sist på grundkursen ger möjlighet till
(begränsad) fördjupning redan under första terminen.
Det föreliggande materialet gör det troligt att målet om fördjupad kunskap nås, samtidigt som den nya
utbildningen i långt högre grad än den gamla säkrar bredden i studenternas kunskap om den
teoretiska filosofin, eftersom utbildningen genomgående är strukturerad på ett stramt sätt och är
enhetlig för alla studerande.
Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga.
Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svarar mot de tidigare
konstaterade bristerna. Det har skett en genomgripande förnyelse av utbildningen, och det
föreliggande materialet ger en god grund för att tro att den nuvarande utbildningen håller hög kvalitet
och ger studenterna bra förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse vad gäller aktuellt examensmål.
Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka
relevant information i en problem-ställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och
situationer
Måluppfyllelse: Hög
Motivering: I utvärderingen av filosofi (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 februari 2014,
reg.nr 411-00362-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: ”Urvalet av självständiga arbeten
visar på brister avseende förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en
problemställning. Detta visar sig bland annat i att ett antal arbeten bedömts som svaga i detta
avseende, eftersom till exempel kritisk tolkning eller undersökning saknas. Några av arbetena är dock
av god eller mycket god kvalitet. Studenterna uppvisar i dessa en god analytisk förmåga.
Av urvalet framgår att studenterna når en hög måluppfyllelse när det gäller att kritiskt diskutera
3(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
företeelser, frågeställningar och situationer genom att med hjälp av teori och metod analysera och
diskutera sitt material och resultat i det självständiga arbetet.
Enligt självvärderingen tränas de studerande genom obligatoriska gruppövningar och seminarier till
kritisk diskussion tidigt i utbildningen.
Intervjuerna bekräftar ovanstående bedömning och gav vid handen att man i sitt utvecklingsarbete
strävat efter att säkerställa måluppfyllelsen, bland annat genom att studenten tidigt i arbetet med att
skriva sin kandidatuppsats tränas i att välja en väl avgränsad problemställning som passar för den
nivå studenten befinner sig på. Bedömargruppen ser positivt på detta utvecklingsarbete, som dock
ännu inte fått genomslag i de självständiga arbeten som bedömts.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.”
I sin analys av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen framhåller lärosätet följande:
•
•
Den tidigare utbildningen kunde inte erbjuda tillräcklig träning i kritisk informationshantering och
gav på det hela taget inte en tillräcklig färdighetsträning i den hantverksmässiga sidan av
filosofiskt skrivande och uppsatsskrivande.
Bristen på tydlig progression i utbildningen kan ha gjort att vissa studenter aldrig förmådde höja
sig från en inledande refererande och förklarande nivå till en fördjupad nivå med kritiskt
granskande och värderande.
Analysen framstår som genomtänkt och relevant.
De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar följande:
•
•
Kritisk informationshantering och explicit färdighetstränande moment, med tydlig progression, har
fått en större plats i utbildningen. Bland annat beskrivs den direkta metodundervisningen på
grundkursen.
Lärosätet lyfter fram att examinationen på flera moment nu är utformad för att träna studenterna i
att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning, exempelvis
genom en kreativ examinationsform på kursen i medvetandefilosofi, som går ut på att studenten
•
författar en koncis och argumenterande artikel i det format som är typisk for tidsskriften Analysis.
Stor vikt läggs vid specifik och explicit återkoppling mellan lärare och student med avseende på
om studenten uppfyller de olika delarna av det aktuella examensmålet. Detta gäller både vid den
muntliga gruppexamen i metodmomentet och vid den muntliga och skriftliga framställningen på
övriga tre moment på grundkursen. Återkoppling av dessa aspekter av det filosofiska arbetet ges
också vid uppsatsseminarierna i samband med kandidatuppsatsen.
Sammantaget ger materialet tillsammans med kursguiderna anledning att tro att utbildningen nu ger
studenterna goda förutsättningar för att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i
en problemställning.
Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga.
Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svarar mot de tidigare
konstaterade bristerna. Det har skett en genomgripande förnyelse av utbildningen, och det
föreliggande materialet ger en god grund för att tro att den nuvarande utbildningen håller hög kvalitet
och ger studenterna bra förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse vad gäller aktuellt examensmål.
4(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper
Måluppfyllelse: Hög
Motivering: I utvärderingen av filosofi (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 februari 2014, reg.
nr 411-00362-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: ”Urvalet av självständiga arbeten visar
på brister avseende förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och
lösningar. En majoritet av uppsatserna blev bedömda som bristande. Den språkliga framställningen
är i några arbeten fragmentarisk och det förekommer även brister vad gäller referenshantering och
litteraturlistor. Enstaka arbeten innehåller dock en mycket klar skriftlig redogörelse och diskussion.
Självvärderingen ger vid handen att måluppfyllelse avseende studenternas skriftliga förmåga att
kommunicera med olika grupper är hög genom att skriftliga arbetsuppgifter av relevant slag ingår i
snart sagt alla kursmoment på utbildningen.
Av självvärderingen framgår att studenterna får förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse
avseende förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar, genom
att gruppövningar och seminarier introduceras tidigt i utbildningen och uppges vara obligatoriska.
Även arbetsseminarierna är obligatoriska. Beträffande dialogen med olika grupper menar institutionen
i självvärderingen att studenterna under utbildningen tillägnar sig generiska förmågor som kan
tillämpas i dialoger med i princip vilka vetenskapliga eller utomvetenskapliga grupper som helst. Mer
konkreta exempel på hur kommunikationen med utomakademiska grupper tränas anges inte.
Vid intervjuerna framkom att handledaren i normalfallet inte tar ansvar för det rent språkliga i
uppsatserna. Det finns däremot en språkverkstad där studenten kan lämna sina uppsatsutkast och få
hjälp. Det har också förts en diskussion bland lärarna om språkfrågan, vilken resulterat i att man nu
rekommenderar studenterna att skriva kandidatuppsatsen på det språk de behärskar bäst, det vill
säga normalt svenska.
Med hänsyn tagen till de självständiga arbetenas större tyngd bedöms måluppfyllelsen sammantaget
vara bristande.”
I sin analys av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen uppger lärosätet följande:
•
När det gäller förmågan att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och
lösningar hänvisar lärosätet till samma orsaker som under föregående examensmål, nämligen att
den tidigare utbildningen inte i tillräcklig utsträckning och på ett tillräckligt systematiskt sätt
tränade studenterna i kritisk informationshantering och relaterade färdigheter, och heller inte i att
framställa resultaten av en sådan kritisk informationshantering muntligt eller skriftligt.
•
Utbildningen saknade obligatoriska färdighetstränande moment.
Vad beträffar dialog med olika grupper medger lärosätet att den tidigare utbildningen inte gav
studenterna möjlighet att träna sina kommunikationsfärdigheter med personer utanför gruppen av
personer på den egna kursen.
Analysen framstår som genomtänkt och relevant.
När det gäller förmågan att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar är
de åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna stort sett de samma som nämnts under
föregående examensmål.
5(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE
•
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Studenterna tränas från början i att redogöra för information, problem och lösningar, och läraren
ger feedback på deras texter som text. Ett stort antal skriftliga uppgifter finns, exempelvis de
längre essäerna på fortsättningskursen, artikeln som skrivs i kursen om medvetandefilosofi, samt
•
essäerna på fördjupningskursens seminariedel (med högre krav än på fortsättningskursen).
Kandidatuppsatsmomentet har anpassats så att studenterna stöttas i hela processen från
ämnesval över problemställning och synopsis till gruppdiskussioner av utkast, feedback från
seminarieledaren och individuell handledning.
Föreliggande material ger bedömarna intryck av att man nu arbetar målinriktat med att träna
studenterna i att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar.
När det gäller dialog med olika grupper har följande åtgärder vidtagits:
•
•
På fortsättningskursen arrangeras möten med lingvistikstudenter, där bägge grupper får möjlighet
att på ett konstruktivt sätt lära sig diskutera problemställningar i det egna ämnet med personer
från ett annat ämne och med ett annat vetenskapligt språk och andra förutsättningar.
I kandidatuppsatsmomentet har tillkommit ett kort populärvetenskapligt föredrag, som ska ge
träning i kommunikation med grupper utanför den akademiska miljön.
Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga.
Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svarar mot de tidigare
konstaterade bristerna. Det har skett en genomgripande förnyelse av utbildningen, och det
föreliggande materialet ger en god grund för att tro att den nuvarande utbildningen håller hög kvalitet
och ger studenterna bra förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse vad gäller aktuellt examensmål.
Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
Måluppfyllelse: Hög
Motivering: I utvärderingen av filosofi (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 februari 2014, reg.
nr 411-00362-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: ”Urvalet av självständiga arbeten visar
på brister i måluppfyllelse när det gäller förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga aspekter. Enstaka självständiga arbeten är mycket starka, men majoriteten har
svagheter i detta avseende. Exempelvis framgår inte alltid vad som är studentens resonemang, och
ibland har skribentens förmåga att skilja sitt eget och andra författares resonemang åt visat sig så
bristande att en korrekt hantering av andras bidrag inte kan anses vara uppfyllt.
Självvärderingen argumenterar för att den allmänkompetens som studenten tillägnar sig till exempel
genom träning i argumentationsanalys kan användas också i diskussionen av etiska frågor och
samhällsfrågor. Man nämner även att viss litteratur tar upp samhällsrelevanta och etiska frågor i
samband med resultat och teorier från neurovetenskaperna, psykiatri och psykologi.
Självvärderingen visar samtidigt att man är medveten om de kvalitetsbrister som kommer till uttryck i
de självständiga arbetena. Vid intervjuerna framkom att studenterna numera informeras om vad som
gäller för plagiat, källhänvisningar med mera redan i samband med den första hemuppgiften.
Sammantaget bedöms dock måluppfyllelsen vara bristande.”
6(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
I sin analys av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet följande brister:
•
Genom att den tidigare utbildningen till skillnad från den nya inte hade fokus på färdighetsträning,
fick de forskningsetiska aspekterna för liten uppmärksamhet.
•
Studenterna fick inte regelbunden återkoppling vad gäller forskningsetiska aspekter, inte ens vid
handledning och examination av kandidatuppsatserna.
Analysen framstår som genomtänkt och relevant.
De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inbegriper:
•
En praktiskt orienterad föreläsning om citat- och referatteknik, plagiat m.m. har införts på
grundkursen.
•
Studenterna tränas nu systematiskt i ett filosofiskt-vetenskapligt förhållningssätt genom att
övning i kritisk informationshantering och metodlära nu genomsyrar grundkursen.
•
Artikeln som utgör examensuppgiften på fortsättningskursens sista moment ger studenten
träning i att uppfylla allmänna formkrav.
•
I kandidatuppsatsmomentet läser studenterna en handbok i uppsatsskrivande. Där läser och
diskuterar de också exempel på kandidatuppsatser, bland annat med uppmärksamheten riktad
•
på formalia.
Måluppfyllelsen för examensmålet examineras såväl i kandidatuppsatsen som i uppsatsen på
fortsättningskursen. Det framgår av institutionens ”Bedömningskriterier för självständigt arbete”
att, och på vilket sätt, de forskningsetiska aspekterna ingår i bedömningen.
Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga.
Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svarar mot de tidigare
konstaterade bristerna. Det har skett en genomgripande förnyelse av utbildningen, och det
föreliggande materialet ger en god grund för att tro att den nuvarande utbildningen håller hög kvalitet
och ger studenterna bra förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse vad gäller aktuellt examensmål.
7(7)
