Medicinskt PM
Bnjur och urinvägsjukdomar
Dokumentnamn:
Utfärdande enhet:
Barn och ungdomsklinikerna
i Linköping/Motala och Norrköping
Sid nr:
Hydronefros och andra urinvägsanomalier
1(5)
Utfärdare (namn och titel):
Målgrupp (vilka detta berör):
Giltig fr o m datum:
Giltigt tom
Per Lewander, Överläkare Norrköping
Sven Mattsson Överläkare Linköping
Barn och ungdomsklinikerna i
Östergötland.
2007-02-01
2009-01-31
Hydronefros och andra urinvägsanomalier
Innehållsförteckning:
•
•
•
•
•
Förteckning
Handläggning av kongenital hydronefros
Schema postnatal handläggning
Handläggning av kongenital hydrouretär och
andra anomalier
Hydronefros i förskole- skolåldern
sid 1
sid 2
sid 3
sid 4
sid 5
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Barn och ungdomskliniken
Universitetssjukhuset
i Linköping
Universitetssjukhuset
i Linköping
581 85 Linköping
013- 22 20 00
[email protected]
Medicinskt PM
Bnjur och urinvägsjukdomar
Dokumentnamn:
Utfärdande enhet:
Barn och ungdomsklinikerna
i Linköping/Motala och Norrköping
Sid nr:
Hydronefros och andra urinvägsanomalier
2(5)
Utfärdare (namn och titel):
Målgrupp (vilka detta berör):
Giltig fr o m datum:
Giltigt tom
Per Lewander, Överläkare Norrköping
Sven Mattsson Överläkare Linköping
Barn och ungdomsklinikerna i
Östergötland.
2007-02-01
2009-01-31
Handläggning av kongenital hydronefros
Bakgrund:
Med kongenital hydronefros avses vidgning av njurens samlingssystem (njurbäckenet). Detta
kan påvisas antenatalt (efter grav.vecka 30 intrauterint är dilatation av njurbäckenet > 7 mm
patologiskt ) eller upptäckas i samband med utredning av urosepsis / pyelonefrit / palpabel
buktumor eller hematuri i spädbarnsåldern. Hydronefros påträffas antenatalt hos upp till 1.4%
av foster och kvarstår postnatalt hos cirka hälften (0.7%).
Utredningssyfte:
Att fastställa om hydronefrosen är sekundär till en aktiv obstruktion som leder till progressiv
njurskada och som måste åtgärdas kirurgiskt, eller om hydronefrosen är sekundär till antenatal
obstruktion som kompenserats genom vidgning av njurbäckenet och som inte ska opereras.
Pelvo-ureteral obstruktion (PUJO) är en obstruktion som svarar för 50-65 % av de antenatalt
upptäckta hydronefroserna.. Andra orsaker är vesicoureteral reflux (VUR) i 10-25%,
multicystisk dysplastisk njure 12%, vesicoureteral obstruktion 8-13%
och uretravalvel 5 % .
Postnatal handläggning:
Bestäms av hydronefrosens storlek mätt i mm i anterior-posterior riktning (AP-måttet). Om
dilatationen är < 7 mm antenatalt, ingen åtgärd. Om > 7 mm ställes barnet direkt på
antibiotikaprofylax ( se nedan) efter partus och därefter utföres ett ultraljud på barnets njurar
under den första veckan efter 3:e levnadsdagen när urinproduktionen stabiliserats. Se sid 3.
Antibiotikaprofylax:
Cefadroxil (mixt.100mg/ml)
alternativt
Trimetoprim (mixt. 10mg/ml)
dosering
dosering
5mg /kg en gång dagl.
0,5mg/kg en gång dagl.sic!
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Barn och ungdomskliniken
Universitetssjukhuset
i Linköping
Universitetssjukhuset
i Linköping
581 85 Linköping
013- 22 20 00
[email protected]
Medicinskt PM
Bnjur och urinvägsjukdomar
Dokumentnamn:
Utfärdande enhet:
Barn och ungdomsklinikerna
i Linköping/Motala och Norrköping
Sid nr:
Hydronefros och andra urinvägsanomalier
3(5)
Utfärdare (namn och titel):
Målgrupp (vilka detta berör):
Giltig fr o m datum:
Giltigt tom
Per Lewander, Överläkare Norrköping
Sven Mattsson Överläkare Linköping
Barn och ungdomsklinikerna i
Östergötland.
2007-02-01
2009-01-31
Schema postnatal handläggning
Första levnadsveckan efter dag 3:
USG
AP < 12 mm
Antibiotikaprofylax utsättes
AP > 12 mm
Antibiotikaprofylax fortsättes
MUC inom 1 månad ( vid
påvisad reflux ; se särskilt pm)
Efter 4-6v: USG
4-6v: USG, , MAG3-renogram ( urografi)
AP < 12 mm
6 mån:
USG
Samråd med barnkirurg
> 12 mm
> 12 mm
Partialfunktion < 40%
Partialfunktion > 40%
Patol avflödesfas
Normal avflödesfas
Operation
6 mån: USG,MAG3-renogram
AP < 12mm
1 år:
USG ( se Fortsatt handläggning )
1, 3, 5, 10 år:
AP < 12 mm
Kontrollerna avslutas
USG,MAG3-renogram
årlig njurfunktionskontroll
Fortsatt handläggning:
Vid normalisering ( AP mått< 12 mm ) och normal njurfunktion ( cystatin-c ) krävs inga
ytterligare kontroller efter 1 års ålder.
Vid signifikant hydronefros (> 12 mm) skall årliga njurfunktions- (cystatin-c) samt
blodtryckskontroller utföras utöver USG o MAG-3 renogram enligt schema ovan.
Vid symtomatisk hydronefros (intermittenta buksmärtor, > 1 pyelonefrit eller njursten) skall
operation övervägas.( samråd med barnkirurg)
Vid asymtomatisk hydronefros ska operation övervägas om partialfunktionen sjunker till under
40% eller ökande hydronefros föreligger. För övriga (= majoriteten) expectans!
Större studier har visat att kvarstående AP-mått > 20 mm vid första kontroll perinatalt i regel
leder till operation; vid AP mellan 15-20 mm leder ca 7% till operation.
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Barn och ungdomskliniken
Universitetssjukhuset
i Linköping
Universitetssjukhuset
i Linköping
581 85 Linköping
013- 22 20 00
[email protected]
Medicinskt PM
Bnjur och urinvägsjukdomar
Dokumentnamn:
Utfärdande enhet:
Barn och ungdomsklinikerna
i Linköping/Motala och Norrköping
Sid nr:
Hydronefros och andra urinvägsanomalier
4(5)
Utfärdare (namn och titel):
Målgrupp (vilka detta berör):
Giltig fr o m datum:
Giltigt tom
Per Lewander, Överläkare Norrköping
Sven Mattsson Överläkare Linköping
Barn och ungdomsklinikerna i
Östergötland.
2007-02-01
2009-01-31
Handläggning av kongenital hydro-ureter och andra
urinvägsanomalier
1. Kongenital megauretär (> 7 mm diameter)
Vidgning av uretären, med eller utan vesicoureteral reflux. Svarar för 20% av hydronefroserna
hos nyfödda.
Operation endast om symtom (recidiverande pyelonefrit) eller tecken på obstruktion.
2. Ureterocele
Förekommer hos 1/500 nyfödda, 5 gånger vanligare hos flickor än pojkar. Ureterocele är
bilaterala i 10% och förekommer till 80% i övre systemet vid duplexnjure. Ofta förenat med
vesicoureteral reflux i nedre systemet.
Remiss till barnkirurg för cystoskopi och ev operation.
3. Ektopisk uretär utan ureterocele
Duplex-system i 70%, singelsystem i 30%. Sex gånger vanligare hos flickor än hos pojkar, de
senare dock i regel med singelsystem. För pojkarna är symtomet recidiverande urinvägsinfektioner, aldrig inkontinens, medan symtomen hos flickor är recidiverande UVI under
spädbarnsåret och ständigt urinläckage (dropp-inkontinens).
Remiss till barnkirurg för ställningstagande till operation.
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Barn och ungdomskliniken
Universitetssjukhuset
i Linköping
Universitetssjukhuset
i Linköping
581 85 Linköping
013- 22 20 00
[email protected]
Medicinskt PM
Bnjur och urinvägsjukdomar
Dokumentnamn:
Utfärdande enhet:
Barn och ungdomsklinikerna
i Linköping/Motala och Norrköping
Sid nr:
Hydronefros och andra urinvägsanomalier
5(5)
Utfärdare (namn och titel):
Målgrupp (vilka detta berör):
Giltig fr o m datum:
Giltigt tom
Per Lewander, Överläkare Norrköping
Sven Mattsson Överläkare Linköping
Barn och ungdomsklinikerna i
Östergötland.
2007-02-01
2009-01-31
Hydronefros med debut i förskole-skolåldern
Symtom: från ca 4 års ålder
• Intermittent bukont ( ofta med årslång ”doctors delay” )
Intermittent hydronefros är den vanligaste orsaken till rejäla återkommande buksmärtor
hos barn enl. barnurologins nestor Kelm Hjälmås.
• Pyelonefrit
• Hematuri ( vid lindriga trauma)
• Palpabel buktumor
• Njursten ( sällsynt)
Diagnostik:
• Ultraljud alt. Urografi under smärtattack
• Miktionsuretrocystografi
• Diuresrenografi ( MAG 3)
Intermittent hydronefros hos förskole- och skolbarn beror i flertalet fall på
knickbildning vid uretärens avgång från njurbäckenet orsakad av en medfödd
hydronefros som gradvis ökat i omfång.
Handläggning:
• Remiss till barnkirurg för ställningstagande till operation.
Dokumenthistorik
Utgåva nr:
Giltig fr o m:
Kommentar till ny utgåva:
1
2005-01-04 Första utgåvan
2
2007-02-01 Andra utgåvan
Godkänd av (namn, titel, datum):
Bo Orlenius, Verksamhetschef, 2005-01
Nina Nelson, Verksamhetschef, 2005-01
Bo Orlenius, Verksamhetschef, 2007-02-01
Nina Nelson, Verksamhetschef, 2007-02-01
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Barn och ungdomskliniken
Universitetssjukhuset
i Linköping
Universitetssjukhuset
i Linköping
581 85 Linköping
013- 22 20 00
[email protected]
Sign
