Samhällsorienterande ämnen och barns lärande

Huvudämne
Samhällsorienterande
ämnen och barns lärande
Lärarutbildningen, Malmö högskola
www.mah.se/lut/is
Inledning
Huvudämnet Samhällsorienterande ämnen och barns lärande vänder sig till blivande lärare med
inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år upp till ca skolår 5. Studierna till
lärarexamen omfattar totalt 210 poäng, med en inledande termin omfattande 15 poäng, 120 poäng i
huvudämnet, 60 poäng i sidoämnen samt en avslutande kurs på 15 poäng. Högskoleförordningen och
Malmö högskolas utbildningsplan för lärarutbildningen anger de övergripande mål studenter inom
huvudämnet ska uppnå, bl.a. ska studenten vid examen ha de kunskaper och de färdigheter som
behövs för att förverkliga förskolans och skolans mål.
I huvudämnet förvärvar den blivande läraren en yrkesidentitet och ämneskompetens som kännetecknas
av en ämnesmässig fördjupning i samhällsorienterande ämnen samt ett pedagogiskt förhållningssätt
som inkluderar både förskolans och skolans traditioner. Inom huvudämnet får lärarstudenter möjlighet
att analysera och möta både förskolans och grundskolans pedagogiska traditioner. Målet är att skapa
mötesplatser och pedagogiska förhållningssätt som inkluderar båda traditionerna och leder framåt mot
nya tanke- och förhållningssätt till samhällsorienterande ämnen och barns lärande och utveckling.
Huvudämnet har sin vetenskapliga bas i humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen med särskild
tyngd i ämnena sociologi, pedagogik och psykologi. Huvudämnet omfattar åtta kurser om 15 poäng
vardera:
Kurs 1
Kurs 2
Kurs 3
Kurs 4
Kurs 5
Kurs 6
Kurs 7
Kurs 8
Religion, etik och livsfrågor
Den lilla historien
Barns omvärld
Visionen om en mötesplats
Barns perspektiv på samhällsorienterande ämnen
Dåtid och nutid
Perspektiv på läraryrket
Examensarbete
Kunskapsuppbyggnad
I huvudämnet integreras sådant innehåll som rör ämnen och ämnesområden med innehåll som rör
lärararbetets och lärandets villkor. Vi har valt att beskriva kunskapsuppbyggnaden inom huvudämnet
i fem kompetensområden:
• Självförståelse och professionellt identitetsbyggande
• Eleverna/barnen och lärandets villkor
• Ämneskunskaper i huvudämnet
• Lärararbetet och skapande av lärandesituationer
• Kommunikations- och informationskompetens
Dessa fem kompetensområden, som skiljer sig vad gäller omfattning, integreras i huvudämnets olika
kurser, både verksamhetsförlagd och högskoleförlagd tid. Genom hela huvudämnet arbetar studenterna i fasta seminariegrupper och det är särskilt inom ramen för denna arbetsform som integrationen
uppmärksammas. Malmö högskolas perspektivområden miljö, genus, migration och etnicitet integreras i de fem kompetensområdena. Även internationalisering ingår i kompetensområdena och har en
framträdande plats i två av huvudämnets kurser.
Självförståelse
och
professionellt
identitetsbygga
nde
Kommunikatio
ns- och
informationsko
mpetens
Lärararbetet
och skapande
av
lärandesituatio
ner
Huvudämnet
Samhällsorient
erande ämnen
och barns
lärande
Eleverna/
barnen
och lärandets
villkor
Ämnes
kunskaper
Kompetensområden i huvudämnet Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
Självförståelse och professionellt identitetsbyggande
Lärares professionella uppdrag har genomgått stora förändringar under senare år, förändringar som
huvudämnet måste uppmärksamma och förbereda för. En sådan förändring är ett alltmer vidgat
uppdrag som innebär att förskola och skola har fått ett allt större ansvar för barnens fostran och undervisning. Det är ett utökat socialt ansvar som utmanar den professionella identiteten av en lärare vars
huvudsakliga uppgift varit att undervisa. Det är också ett uppdrag med ökade krav på läraren att vara
flexibel och ha beredskap att hantera en snabb förändringstakt samt att kunna vara kreativ, lära om och
möta nya kunskapsområden.
Att läraruppdraget är i förändring kräver att varje lärarstudent i sin utbildning utvecklar en kompetens
att möta förändringarna, en förmåga att utveckla ett professionellt språk och att definiera och omdefiniera den professionella identiteten. I huvudämnet arbetar den blivande läraren kontinuerligt med
att öka sin självförståelse och formulera en professionsidentitet. Detta sker både under verksamhetsförlagd och under högskoleförlagd tid där ökad självförståelse går hand i hand med kunskaper om läraruppdraget i en nationell och internationell kontext. Det senare sker bland annat genom att studenterna
i en kurs läser vissa moment tillsammans med utländska utbytesstudenter och att de i slutet av utbildningen ges möjlighet till att i en studieresa komparativt undersöka läraruppdraget i olika länder.
Studenterna läser kurslitteratur på engelska och nordiska språk.
Att reflektera över läraruppdraget utifrån ett genusperspektiv är en viktig uppgift. Genom dokumentation under den verksamhetsförlagda tiden ges studenterna möjlighet och redskap för att
analysera praktikens teori och skapa en egen subjektiv praktisk yrkesteori.
Eleverna/barnen och lärandets villkor
Barn och ungas utveckling, lärande, socialisation och livsvillkor i ett historiskt, nutida, framtida
och internationellt perspektiv studeras. Hit hör kunskapsbildning, kunskapsprocesser och skolans
utveckling i samhället. Betydelsen av de sociala villkor och sociala processer som omger barn och
olika kontexter för lärande behandlas. Det är t ex förskolan/skolans institutionella ramar för lärande,
relationen hem-förskola/skola och relationen individ-grupp. Frågor som rör makt, demokrati och
dominansförhållanden behandlas. Förmåga att kunna förstå och bedöma dessa i perspektiv av kön,
klass, etnicitet och migration blir betydelsefulla. Frågan om hur man kan skapa en skola för alla kräver
studier av konstruktionen av normalitet och konsekvenser av relationella eller kategoriska perspektiv.
Huvudämnet fokuserar särskilt frågor om demokrati och barns rättigheter och dess plats i samhällsoch rättssystemet.
En profil i huvudämnet är att förstå barns perspektiv. Inom huvudämnet tillämpas en som vi kan kalla
utvecklingsekologisk modell som utgår från barnets världsbild och därifrån utvidgas till barnets
omvärld: från barnet familjen och närmiljön till globala frågor. Det inbegriper en bärande tanke om att
barnet konstruerar sin världsbild utifrån en förståelse och tolkning av de relationella sammanhang som
det ingår i. Lärarstudenterna får undersöka vad som är barns perspektiv på sin omvärld och lyssna till
barns röster vilket ger möjligheter att vidga förståelsen av lärandets villkor.
Ämneskunskaper i huvudämnet
Ämneskunskaperna i huvudämnet bygger på de samhällsorienterande/humanistiska ämnenas (historievetenskap, religionsvetenskap, samhällsvetenskap, geografi) inre vetenskapliga konceptioner och
grundläggande mål för skolämnena och förskolans läroplan (Lpfö-98). Det är ett mycket omfattande
ämnesfält och med ambitionen att ge kompetens både för arbete i förskolans och i skolans tidigare år
kan det vara svårt att göra urval utan att ämneskunskaperna blir fragmentariska och ytliga. Det urval
som gjorts kan kort sammanfattas enligt följande.
I historievetenskap ska lärarstudenterna förvärva ämneskunskaper i syfte att få barnen/eleverna att se
sig själva och företeelser i nutiden som ett led i ett historiskt skeende. Begreppet historiemedvetenhet
har här en central plats. I religionsvetenskap ska lärarstudenterna förvärva ämneskunskaper så att de
kan få barnen/eleverna att reflektera kring olika religioner/livsfrågor och livsåskådningar som grund
för egna ställningstaganden. I samhällsvetenskap ska lärarstudenterna förvärva kompetens att förmedla
grundläggande demokratiska värden. De ska ge barnen/eleverna förutsättningar att orientera sig i en
komplex värld genom att dessa får kunskap om samhällsförhållanden och samhällsfrågor. I geografi
ska lärarstudenterna förvärva kompetens att hjälpa barnen/eleverna att förstå människan och hennes
omgivning. Det inbegriper ämneskunskaper om natur och kulturlandskapet och sambandet mellan
olika geografiska områden. Dessutom ska studenterna förvärva ämneskunskaper om centrala begrepp
som barn/elever behöver för att på ett självständigt sätt söka, bilda och använda kunskap om samhällsfrågor.
Internationalisering och globalisering är väl integrerade delar i ämnena religion, samhällskunskap och
historia för att ge utrymme för olika perspektiv i undervisning och aktiviteter.
Några av kurserna i huvudämnet har som fokus endast ett eller två av ämnena historievetenskap,
samhällsvetenskap, religionsvetenskap eller geografi. De är t ex kurs 1 ”Religion, etik och livsfrågor”,
kurs 2 ”Den lilla historien” och kurs 4 ”Barns omvärld”. Andra kurser relaterar mer integrerat till flera
av ämnena, som t ex kurs 5 ”Barns perspektiv på samhällsorienterande ämnen”.
Redan när huvudämnet planerades 2001 fanns en idé om att bygga upp kurserna utifrån en tvärvetenskaplig, ämnestematisk struktur. Detta arbete har fortsatt och vi vill utifrån en analys av ovanstående
uttalade mål och urval av ämneskunskaper försöka organisera ämnena i en struktur omfattande tre
övergripande teman; demokrati, identitet och hållbar samhällsutveckling. Det handlar om hur individen
formar sin identitet i samspel med omvärlden, blir medborgare i ett demokratiskt samhälle och kan
förstå innebörden av och verka för en hållbar samhällsutveckling. Dessa teman återfinns tydligt i både
den gemensamma delen i grundskolans kursplaner om samhällsorienterande ämnen och läroplan för
förskola, Lpfö 98. I kommande kursplanerevidering är ambitionen att organisera och integrera ämnesstudierna under dessa tre teman.
Lärararbetet och skapande av lärandesituationer
I huvudämnets olika kurser integreras kunskaper i skapandet av lärandesituationer med ämneskunskaperna i huvudämnet. Pedagogiska och didaktiska teorier om hur man skapar goda lärandesituationer studeras. En ömsesidig relation mellan hft och vft är väsentlig i detta sammanhang. Den
verksamhetsförlagda tiden har stor betydelse för identifiering av möjliga och viktiga redskap och
lärandesituationer som underlag för studierna i hft. Under hft ges i sin tur didaktisk kunskap som är
möjliga att genomföra och prova i vft.
Ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter kopplas till huvudämnets ämnestematiska struktur. I den
tematiska strukturen har språkliga processer, estetiska och digitala uttrycksformer samt skönlitteratur
en central funktion. Inom huvudämnet ska studenterna få kompetens att kunna analysera läsning som
en social process. Lärarstudenterna läser kontinuerligt skönlitteratur jämsides med den obligatoriska
facklitteraturen. Examinationsuppgifter kopplas till mediepedagogik och estetiska uttrycksformer som
bl a film, radio och utställningar. Varierande skrivuppgifter från olika genrer gör att studenterna lär sig
att formulera sig på olika sätt utifrån olika genrekrav. Detta inbegriper muntlig framställning. Språk
och skriftspråksutveckling ingår i huvudämnet och innebär kunskaper om språk i funktionella
sammanhang, läsförståelse som en social process, läs-, skriv och kunskaps-utveckling ur ett språkutvecklande arbetssätt och andraspråksperspektiv.
En viktig del är kunskaper och färdigheter i ett undersökande arbetssätt med en teoretisk förankring
i Reggio Emilias pedagogik och den sociokulturella teorin, representerad av Vygotsky och t ex
begreppet proximal utvecklingszon. Förmåga att på olika sätt dokumentera undervisningen och
verksamheten är i detta sammanhang ett viktigt redskap. Det gäller också kunskaper om grupper/
gruppdynamik som didaktiskt redskap.
Studier av förskolor och skolor i andra länder ger fördjupade perspektiv på den svenska skolan och
skapande av lärandesituationer. Studenterna får också kunskaper om hur man kan bedriva interkulturell undervisning.
Leken har en viktig roll i både förskolan och de tidiga skolåldrarna. I huvudämnet studeras hur ett
medvetet bruk av leken kan främja varje barns utveckling och lärande. Den svenska förskoletraditionen har ideologiskt vilat på idén om att utbildning och omsorg (s k Edu-Care), d v s omsorg, fostran
och lärande bildar en helhet i förskolan. Betoningen av omsorg speglar en speciell syn på lärande.
Det innebär att vardagssituationer har stor pedagogisk betydelse. I såväl förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år är arbetslagstanken en central princip vilket
ställer krav på en förmåga att samarbeta i arbetslag med lärare med olika kompetenser. I lärararbetet
ingår även förmåga att samarbeta med föräldrar, med elevvårdsteam och med olika samhällsinstitutioner. Kunskaper och färdigheter i dokumentation, analys samt bedömning och värdering av barns
och elevers lärande studeras. I detta ingår färdigheter i att hålla utvecklingssamtal, upprätta
individuella utvecklingsplaner och sätta betyg. Kunskap om lokal skolutveckling, krishantering samt
hur man motverkar mobbing och kränkande behandling är andra centrala delar i lärarens arbete. Mer
övergripande är ledarskapsförmåga en viktig del.
Kommunikations- och informationskompetens
I huvudämnet ska studenterna utveckla både en kommunikativ kompetens och en informationskompetens. Den kommunikativa kompetensen omfattar förmåga att på olika sätt och i olika sammanhang kunna kommunicera med barn, arbetskamrater och föräldrar. Det handlar om att kunna lyssna,
vara tydlig, visa respekt, skapa förtroende och kunna hantera konflikter. Hit hör också kunskaper i
samtalsmetodik. Det handlar också om att både skriftligt och muntligt kunna utbyta kunskaper med
människor både med och utan specialkunskaper inom området. Förmågan att kunna argumentera
och göra självständiga och kritiska bedömningar är betydelsefull.
Studenterna behöver informationskompetens för att kunna klara av de krav som ställs på dem i ett
allt mer komplext informationssamhälle. De ska visa förmåga att både i det självständiga arbetet och
i andra arbetsuppgifter kunna problematisera och analysera det egna informationsbehovet, formulera
sökfrågor och välja relevanta informationsresurser. De ska också kunna söka och värdera information
ur för ämnet relevanta källor samt reflektera kring informationsresurser ur ett rättvise-, tillgänglighetsoch genusperspektiv.
Arbetssätt i huvudämnet - seminariegruppernas dubbla kunskapande!
I huvudämnet har vi valt att arbeta i fasta seminariegrupper med max 15 studenter i varje. I dessa
grupper möts studenter och seminariehandledare till att börja med ca en gång i veckan, senare ca tre
gånger per kurs. Dessutom möts studenterna utan seminariehandledare ca en gång i veckan. I dessa
grupper arbetar vi medvetet med samtal kring kursinnehållet och här sker integration av de olika
kompetensområdena och särskilt är detta ett forum för att arbeta med självförståelse och professionellt
identitetsbyggande. Syftet med seminarierna är dubbelt, dvs. vi arbetar parallellt med att studenterna
ska utveckla sin egen kunskap utifrån ämnets innehåll och samtidigt utveckla självinsikt och förståelse
för läraryrket och huvudämnets didaktik.
I seminariegruppen diskuteras och bearbetas litteraturen i kurserna. För att fördjupa samtalen och
använda texten som central utgångspunkt använder vi även skönlitteraturen som en källa till
kunskap. Boksamtalet kan sedan inspirera till skapande arbete med olika uttrycksformer i ett s k
vidgat textbegrepp. Att få arbeta praktiskt och ”göra” är ett sätt att bli förtrogen med arbetssätt
samtidigt som själva arbetssättet ger kunskap i ett dialektiskt förhållande från text till handling och
tvärtom. Här förekommer också återkopplingen mellan praktik och teori dvs. mellan VFT-erfarenheter och de teoretiska studierna i den högskoleförlagda utbildningen.
Seminariegrupperna ger också möjlighet till att fördjupa insikten om att profession och personlig utveckling går hand i hand, genom de samtal som sker mellan studenter och seminariehandledare. Seminariegrupperna bidrar även till att underlätta för studenter från studieovana miljöer att möta högskolans
studiekultur. I den ”lilla” gruppen kan flerstämmigheten få en större chans än vid storföreläsningar. Att
allas röster får bli hörda ger också en dubbel kunskap, i det som faktiskt blir delat i samtalet som erfarenhetsbaserad kunskap och genom den samtalsmodell som blir rådande i en flerstämmig grupp.
Forskningsmiljöer i anslutning till huvudämnet
Huvudämnet har en förankring i flera av de forskningsmiljöer som är under uppbyggnad på Malmö
högskola. De är t ex:
• Professionsforskning, lärarutbildningsforskning bland annat studenternas eget lärande
• Barndom, lärande och ämnesdidaktik i olika sociala rum
• Mångfaldsforskning (som bedrivs vid Centrum för mångfaldens skola).
Under 2006-2008 deltog huvudämnet i ett nationellt finansierat utvecklingsprojekt ”Studenters
utveckling mot professionell kompetens”. Projektet handlade om att utveckla metoder som tillvaratar
studenters erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext på ett sätt som stödjer deras lärande inom
områden av vikt för det yrke de utbildar sig till, särskilt examensordningens mål om att visa självkännedom och empatisk förmåga. I projektet deltog förutom lärarstudenter i huvudämnet Sambarn
även studenter i socionomutbildningen och studenter som är mentorer (högskolestudenter) i
Näktergalen mentorsverksamhet. Projektets utvecklade arbetsmetod och innehåll är numera
ordinarie inslag i huvudämnet.
Vår övertygelse om att det är viktigt att ta barns perspektiv i beaktande i undervisning och aktiviteter,
har lett till att huvudämnet våren 2009 inledde ett forskningsprojekt. Syftet med studien är att undersöka
hur studenterna i sina uppsatser visar att de uppnått ökad förståelse och handlingsberedskap för att
möta barn i samhällsorienterande ämnen utifrån barnets perspektiv. Detta är även ett led i att utveckla
ämnesdidaktik för undervisning/arbete med yngre skolbarn och förskolebarn.
Huvudämnet har angett ett antal övergripande områden för studenternas val av ämne för examensarbete. Dessa anknyter till ovan nämnda forskningsmiljöer och är t ex Barns perspektiv på samhällsorienterande ämnen, Lusten till lärande, Förskola och skola.
Progression och examination
Tanken är att använda ovan angivna fem kompetensområden för att tydliggöra både progressionen
mellan kurserna och progressionen mot en slutnivå, dvs. lärarexamen. Progression kan följas mellan
kurserna för vart och ett av kompetensområdena. Inom varje kompetensområde förväntas en ökad grad
av handlingskompetens, ökad analytisk kompetens, ökad självständighet och ökad svårighetsgrad på
uppgifterna. I kurserna skolas studenten successivt in i ett vetenskapligt förhållningssätt genom att
erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden studeras, granskas och examineras inom de högskoleförlagda kurserna. Avhandlingar och vetenskapliga artiklar ingår .
Det självständiga arbetet är ett exempel på progression på grundnivå. Det inleds i den första kursen,
Religion, etik och livsfrågor, med en dokumentation av etiska dilemman och livsfrågor på vft som
diskuteras vid ett vft-seminarium på hft. Därefter analyserar studenterna sin dokumentation relaterat
till kurslitteraturen och visa på hur de själva tar ställning. Det självständiga arbetet fortsätter i den
tredje kursen Barns omvärld, genom dokumentation av lärandeprocesser på vft, som diskuteras i
studiegrupper och analyseras utifrån bl.a. Vygotskijs teori. I femte kursen, Barns perspektiv på
samhällsorienterande ämnen, avslutas det självständiga arbetet på grundnivån. I denna kurs integrerar
studenterna kunskaper från den första och tredje kursen i en digital produktion som visar hur omsorg,
fostran och lärande (edu-care) är en helhet i förskolans och grundskolans arbete. Studenterna skriver
även en 5-poängsuppsats som kan fungera som en slutexamination, dvs. en helhetsbedömning på
grundnivå. I uppsatsen visar studenten sin förmåga att inom samhällsorienterande ämnen identifiera
och problematisera frågor av både ämnesteoretisk, pedagogisk och didaktisk karaktär utifrån barns
perspektiv. De visar också genom uppsatsen att de har kännedom om vetenskapliga metoder och
problemställningar, kan relatera tidigare forskning till det valda problemområdet och visar förmåga
att kritiskt granska en vetenskaplig undersökning.
Progression på avancerad nivå i grundutbildningen består i att kunna visa både fördjupade kunskaper
och en ökad handlingskompetens inom de fem kompetensområdena samt kunna reflektera kritiskt och
självständigt ta ställning i de valsituationer som de ställs inför som lärare. I första kursen på avancerad
nivå, Dåtid och nutid, visar studenterna bl.a. sin ökade handlingskompetens i att planera, genomföra
och i utställningsform redovisa ett tematiskt arbete med beaktande av flera av de fem kompetensområdena. Redan i den andra kursen på grundläggande nivå, Den lilla historien, har studenterna
planerat ett tematiskt arbete. Progressionen i den senare planeringen handlar bl.a. om en fördjupad
förmåga att åskådliggöra och problematisera förhållningssätt till barns varierande intressen och
färdigheter i planering och bedömning samt en fördjupad kunskap och förmåga att använda estetiska
uttrycksformer och andra språkutvecklande arbetssätt. I kurserna ”Perspektiv på läraryrket” och
”Examensarbete” tydliggörs bl.a. förmågan till kritisk reflektion och självständiga ställningstagande.
I kursen Perspektiv på läraryrket arbetar studenterna skolutvecklande genom att kritiskt granska
förskolans/skolans lärandemiljöer och läromedel samt utvecklar ett eget läromedel/lärandemiljö.
Kursen har en tydlig internationell profil vilket möjliggör att examinera studenternas förmåga att
anlägga ett internationellt perspektiv på det skolutvecklande arbetet. I kursen ”Examensarbete”
studerar studenterna ett problemområde som är förankrat i huvudämnet och läraryrket. Där kan de
läromedel/ lärandemiljöer studenterna skapat i den tidigare kursen t.ex. prövas vetenskapligt i
examensarbete. På så sätt får examensarbetet ett tydligt praxisanknutet skolutvecklings-perspektiv.
Som tidigare beskrivits är det i den seminariegrupp som löper genom hela huvudämnet som en
medveten utveckling sker bland annat i självförståelse och skapande av en professionsidentitet. Det
innebär att progressionen kan synliggöras i seminariegruppsarbetet. Studenterna deltar i och har ett
medansvar i formulerandet av den egna progressionen. Inflytande över progressionen sker också på
så vis att studenterna i flera av huvudämnets kurser i viss mån kan välja inom vilket område fördjupning ska ske av ämnesstudier och didaktik t ex i dokumentationsuppgift, projekt- och temaarbeten, 5 poängsuppsats och examensarbete.
Studentinflytande
Studenters delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av såväl enstaka kurser som
program är en del i huvudämnets lärandemiljö. Syftet med studenternas delaktighet är dubbelsidigt:
Som student ska man ha möjlighet till inflytande i sin utbildning och lärarutbildningen behöver
studenternas perspektiv och erfarenheter för att kunna vidareutveckla kurser och program. Studenter
har möjlighet till inflytande i studentråd, kvalitetsråd samt genom kursutvärdering.
I studentrådet får studenter möjlighet att möta enhetens chefer Bernt Gunnarsson och Lena Bååth samt
studentrepresentanter från andra huvudämnen inom enheten för att diskutera övergripande utbildningsfrågor och enhetens psykosociala och fysiska miljö.
I kvalitetsrådet ges möjlighet att inför varje ny kurs vara med och diskutera fram innehåll, arbetsformer, kurslitteratur och schema med kursansvarig och huvudämnesansvarig lärare. Under kursens
gång träffar studenterna även sina seminariegruppshandledare minst tre gånger vilket ger möjlighet
till samtal om pågående kurs.
I slutet av varje kurs besvarar studenterna en kursutvärdering där de värderar kursens innehåll, arbetsoch bedömningsformer samt sin egen prestation relaterat till kursens lärandemål. En sammanställning
av utvärderingen presenteras för studenter och lärare samt arkiveras på enheten.