Aid nr …………….….1(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Fall A
Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster
ansiktshalva (29p)
Annikki, 57 år, kommer från Finland och pratar inte så bra svenska. Hon har rökt under många år
men har inga kända kroniska sjukdomar och ingen pågående medicinering. Hennes medföljande
son berättar att hon i morse vaknade med hängande mungipa samt domningskänsla och svårigheter
att styra vänster arm. Annikki besväras också av smärta i vänster sida av nacken så hennes vuxna
barn övertalade henne att åka till akutmottagningen.
Från journalen:
Symtomen gick successivt i regress de första timmarna, men hon har kvarstående symtom från
vänster sida av ansiktet med hängande mungipa Fortsatta smärtor i vänster nackregion. Ingen
anamnes på trauma. Ingen anamnes på bröstsmärta eller hjärtklappning. Pat säger sig i övrigt må
väl i nuläget.
Fråga A1 (2p)
Vad misstänker du ligger bakom patientens symtom utifrån dina första intryck? Motivera svaret!
Svar:
1
Aid nr …………….….2(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade i morse med motoriskt och sensoriskt
bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress.
Ingen anamnes på trauma. Ingen anamnes på bröstsmärta eller hjärtklappning.
Vad misstänker du ligger bakom patientens symtom utifrån dina första intryck? Motivera svaret.
En första misstanke bör gå till stroke pga. anamnes på plötsligt debuterande bortfallssymtom i vänster arm och ansiktshalva.
Mål: C4
Fortsättning av fallet:
Anamnesen är förenlig med stroke men behöver kompletteras med ytterligare diagnostiska
åtgärder
Fråga A2 (4p)
Hur går du vidare med din undersökning på rummet av patienten med tanke på de neurologiska
symtom hon uppvisar?
Svar:
2
Aid nr …………….….3(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade i morse med motoriskt och sensoriskt
bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress.
Ingen anamnes på trauma. Ingen anamnes på bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder
på stroke. Hur går du vidare med din undersökning på rummet av patienten med tanke på de
neurologiska symtom hon uppvisar?
Ett fullständigt neurologiskt status ska utföras med kartläggning av patientens bortfallssymtom: Talpåverkan, orientering (person,
plats, tid), gång, Rombergs test, finger-näs test, synfält, ögonrörelser, pupillernas utseende, ljusreaktion för direkt och indirekt ljus,
nystagmus, ansiktsmotorik, svalgreflex, svalgassymetri, fingerspel, diadokokinesi, Grassets test, kraftprövning av extremiteter,,
reflexer i armar och ben, Babinski, häl-knä försök, sensitivitet för beröring och stick.
Mål: C4, C18, C28
Fortsättning av fallet:
Neurologiskt status: Finger-näs ua. Diadokokinesi, fingerspel ua.
Talet något bättre än förut men fortfarande lätt sluddrande enligt anhöriga. Orienterad till tid, rum
och person. Normal känsel bilateralt i ansiktet. Nedsatt motorik vänster sida av ansiktet.
Symmetrisk motorik och känsel i övre och nedre extremiteter. Romberg utan anmärkning.
Liksidiga reflexer i nedre och över extremiteter. Pupiller reagerar normalt för ljus direkt och
indirekt. Grovt normala synfält, dock något svårbedömt på grund av språkförbistring och
missförstånd. Grassets tecken neg. Babinskis tecken är positivt.
Fråga A3 (1p)
Patienten har enligt neurologiskt status motoriskt bortfall på vänster sida av ansiktet.
Vilken kranialnerv är engagerad? Motivera!
Svar:
3
Aid nr …………….….4(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke. Patienten har
enligt neurologiskt status motoriskt bortfall på vänster sida av ansiktet.
Vilken struktur misstänker du kan vara påverkad? Motivera!
N. facialis som innerverar ansiktets muskulatur är påverkad
Mål: C1, C4, C9
Fortsättning av fallet:
Babinski´s tecken är poitivt.
Fråga A4 (2p) Förklara hur denna undersökning går till och tolkas. Bedöm och motivera hur
utfallet borde bli med tanke på den information du har hittills i fallet.
Svar:
4
Aid nr …………….….5(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har
facialispares på vänster sida av ansiktet. Hon har även s.k. ”positiv Babinski”. Förklara hur denna
undersökning går till och vad den visar om nervsystemens struktur och funktion?
Det troliga utfallet är att Babinski/Babinskis tecken är positivt vilket innebär en dorsiflexion av stortån (stortån böjs ofrivilligt
uppåt) när fotsulan stimuleras sensoriskt- man för ett något trubbigt föremål från hälen fram till lilltån med måttligt tryck.
Avsaknad av Babinski är också en möjlighet.
Mål: C1, C5, C28
Fortsättning av fallet:
Du överväger betydelsen av fynden gjorda vid neurologiskt status.
Fråga A5 (4p)
Beskriv den sensoriska nervbana som engageras vid Babinski’s test. Motivera ditt val av sensorisk
bana och beskriv impulsens väg från foten till stora hjärnans bark i detalj (reflexmekanismerna på
ryggmärgsnivå kan exkluderas).
Svar:
5
Aid nr …………….….6(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har
facialispares på vänster sida av ansiktet. Vilken sensorisk nervbana kommer impulserna att ta vid
Babinski’s test för att vi ska kunna känna detta stimulus? Motivera ditt val av sensorisk bana och
beskriv impulsens väg från foten till stora hjärnans bark i detalj (reflexmekanismerna på
ryggmärgsnivå kan exkluderas).
Stimulus känns obehagligt men gör inte ont.
Stimuleringen sker i dermatom S1, stimulus förmedlas via n tibialis=>spinalrötter L4-S2. Tryck: dorsala kolumnen-mediala
lemnisksystemet. Smärta: spinothalamiska banan. Från båda vägarna vidare till SI och SII via thalamus.
Mål C1, C5, C10
Fortsättning av fallet:
Annikki har motoriskt bortfall i vänster ansiktshalva som tecken på facialispares.
Fråga A6 (2p)
Hur undersöker du om patienten har central eller perifer facialispares? Beskriv vanliga
undersökningsfynd vid de båda utfallen.
Svar:
6
Aid nr …………….….7(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har
facialispares på vänster sida av ansiktet. Hur undersöker du om patienten har central eller perifer
facialispares? Beskriv vanliga undersökningsfynd vid båda utfallen.
Man skiljer på central och perifer facialispares genom att be den drabbade rynka pannan eller lyfta på ögonbrynen: Kan pannan
höjas på den drabbade sidan är skadan central, medan skadan är perifer om denna funktion är drabbad.
Mål C28
Fortsättning av fallet:
Fråga A7 (2p)
Förklara bakomliggande mekanismer bakom de båda olika undersökningsresultaten.
Svar:
7
Aid nr …………….….8(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har
facialispares på vänster sida av ansiktet. Hur undersöker du om patienten har central eller perifer
facialispares? Beskriv vanliga undersökningsfynd vid båda utfallen.
Den gren av facialis-nerven som går till pannan blir helt kompenserad av andra ansiktshalvans nerv vid central facialispares.
Korsade fibrer från cortex till facialiskärnorna styr kontralateral nedre ansiktshalvan (under ögat). Den övre delen av
facialiskärnan mottar såväl korsade som okorsade fibrer som innerverar ansiktets övre muskulatur. Vid en skada på
facialisnervens supranukleära förbindelser från cortex till facialiskärnorna drabbar svagheten därför den nedre ansiktshalvan
eftersom den övre delen av facialiskärnan är dubbelinnerverad. Patienten kan blunda och blinka. Om själva facialisnerven blir
skadad ser man en svaghet i hela ansiktshalvan med oförmåga att sluta ögat och rynka pannan.
Mål C1, C8
Fortsättning av fallet:
Avslutande bedömning på akutmottagningen: Centralt utlösta vä-sidiga symtom i arm och ben
med kvarstående central vä-sidig facialispares efter 4 timmar. Stroke alternativt TIA beroende på
om symtomen går helt i regress inom 24 timmar.
Beställer datortomografiundersökningen av huvudet, mätningar av blodfetter och Annikki läggs in
på strokeavdelningen.
Avdelningsanteckning:
DT huvud visar ingen blödning men en misstänkt ischemisk förändring ses på höger sida vid
sidoventrikelns framhorn av oklar aktualitet. Ordinerar clopidogrel (ADP-receptor hämmare) 75
mg 1x1 med första dosen 75 mg x4. Insättes också på Simvastatin 40 mg 1x1 från imorgon.
Insättes också på Losartan (angiotensin II receptor antagonist) 50 mg 1x1 från övermorgon.
Fråga A8 (2p)
En orsak till Annikkis stroke kan vara emboli. Hur vill du utreda denna möjlighet? Motivera
svaret!
Svar:
8
Aid nr …………….….9(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har
facialispares på vänster sida av ansiktet. Vad är anledningen till att man gör ett ultraljud av
halskärl vid misstänkt ischemisk stroke.
Man vill utföra ultraljud carotis för att påvisa eventuella plack i carotis samt utföra ekokardiografi och telemetri för att undersöka
om hjärtat kan utgöra embolikälla
Mål: C18
Fortsättning av fallet:
Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss del hade gått i regress vid ankomst till
akutmottagningen.
Fråga A9 (1p)
Vad kan denna regress i symtom bero på?
Svar:
9
Aid nr …………….….10(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har
facialispares på vänster sida av ansiktet. Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss
del hade gått i regress vid ankomst till akutmottagningen. Vad kan denna regress i symtom bero
på?
Ödem som går tillbaka
Mål C24
Fortsättning av fallet:
Ödembildningen i vävnaderna har ändrats över tid.
Fråga A10 (4p)
Hur kan regressionen av symtomen ha med ödembildning att göra? Beskriv olika typer av
hjärnödem och deras tidsförlopp. Resonera kring förloppet kopplat till Annikki.
Svar:
10
Aid nr …………….….11(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har
facialispares på vänster sida av ansiktet. Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss
del hade gått i regress vid ankomst till akutmottagningen. Vad kan denna regress i symtom bero
på?
Cytotoxiskt och interstitiellt ödem se figur nedan
Mål C24
Fortsättning av fallet:
De sjukdomsmekanismer som Annikki drabbats av initierades i grunden av ischemi.
Fråga A11 (3p)
Utifrån nervcellens funktion förklara varför nervsystemet är så känsligt för ischemi.
Svar:
11
Aid nr …………….….12(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har
facialispares på vänster sida av ansiktet. Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss
del hade gått i regress vid ankomst till akutmottagningen. Vad kan denna regress i symtom bero
på? Utifrån nervcellens funktion förklara för varför nervsystemet är så känsligt för ischemi.
Ischemi förhindrar bildningen av ATP som är nödvändigt för att upprätthålla jongradienten över cellmembranet. Detta är en
mycket energikrävande process. En jongradient krävs för att upprätthålla nervcellernas konduktivitet vilket är avgörande för
nervcellsfunktionen, t ex aktionspotentialen. Dessutom, eftersom nybildning av nervceller i stort inte kan ske så blir effekterna stora
vid celldöd.
Mål C1, C15, C24
Fortsättning av fallet:
Carotis- och hjärtunderökningar var normala. Man kan fundera på varför Annikki har drabbats av
stroke.
Fråga A12 (2p)
Förklara patofysiologin bakom ytterligare möjliga riskfaktorer som Annikki skulle kunna ha för
att utveckla kärlsjukdom med stroke som följd.
Svar:
12
Aid nr …………….….13(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i
vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen
anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har
facialispares på vänster sida av ansiktet. Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss
del hade gått i regress vid ankomst till akutmottagningen. Förklara fyra riskfaktorer för ischemisk
stroke (utöver plack i carotis).
Annikki är förhållandevis ung men röker, okänt om hypertoni, ej diabetes, måttlig hyperlipidemi, ej alkohol, oklar hereditet, ingen
uppenbar stressituation, ingen rytmrubbning,,
Mål C4
13
Aid nr …………….….14(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Fall B
Ragnar, 25 år, tränar balansen på en egentillverkad cylinder (13p)
Ragnar, 25 år, är helt frisk och medicinfri. Han är intresserad av olika former av träning och
kroppskännedom och tränar nu balansen på en halv cylinder han själv tillverkat. Ytan han står på
är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet men kan inte röra sig i sidled. Han
tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai’s skyline och behagliga minnen
infinner sig.
Fråga B1 (4p)
Ragnar kommer lite i obalans och underlaget han står på tippar lite bakåt så att fötterna
dorsalflekteras genom vridning i fotlederna. Vilken är den första muskelorsakade påverkan av
hans kroppsläge uppstår som svar på bakåttippningen av fotleden? Varför uppstår den? Är denna
reaktion ändamålsenlig?
Svar:
14
Aid nr …………….….15(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Ragnar 25 år är helt frisk och medicinfri men tränar balansen ändå på en halv cylinder han
tillverkat själv. Ytan han står på är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet
men kan inte röra sig i sidled. Han tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai’s
skyline och behagliga minnen infinner sig.
Vid dorsalflexion av fotleden sträcks triceps surae muskulaturen (soleus+gastrocnemius) och den myotatiska sträckreflexen
aktiveras så att tricepsmuskeln drar ihop sig och drar kroppen bakåt, vilket förvärrar Ragnars risk att falla bakåt. Myotatiska
sträckreflexen medieras via muskelspolarna som sänder signaler till ryggmärgens framhorn och där omedelbart omkopplas till en
aktiverande signal till samma muskel via bakhornet.
Mål T2C8, C28, C32
Fortsättning av fallet:
Detta var alltså snarast kontraproduktivt för Ragnars förmåga att stå kvar. Alla vet ju dock att man
klarar denna balanseringsövning med lite träning om rörelserna framåt-bakåt inte är för stora.
Fråga B2 (3p)
Vi betraktar just små rörelser i denna fråga och vi antar då att kroppen uppträder som en stel pinne
(från fotleden och uppåt) och korrigerar balansen med små fram- och återgående vridrörelser runt
fotleden. Med dina kunskaper om balanssystemets fysiologi kan du nu berätta för Ragnar hur detta
går till. Börja med och tala om för honom vilka sensoriska system som i detta fall är till god
respektive ingen/nästan ingen hjälp och varför (detaljerad fysiologi hos dessa ger inga extrapoäng
här eftersom du ska förklara så Ragnar förstår).
Svar:
15
Aid nr …………….….16(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Ragnar 25 år är helt frisk och medicinfri men tränar balansen ändå på en halv cylinder han
tillverkat själv. Ytan han står på är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet
men kan inte röra sig i sidled. Han tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai’s
skyline och behagliga minnen infinner sig. Vi betraktar just små rörelser i denna fråga och vi antar
då att kroppen uppträder som en stel pinne (från fotleden och uppåt) och korrigerar balansen med
små fram och återgående vridrörelser runt fotleden. Med dina kunskaper om balanssystemets
fysiologi kan du nu berätta för Ragnar hur detta går till. Börja med och tala om för honom vilka
sensoriska system som i detta fall är till god respektive ingen/nästan ingen hjälp och varför
(detaljerad fysiologi hos dessa ger inga extrapoäng här).
Balansen använder intryck från båggångarna (signalerar rotationsrörelse bakåt och är till hjälp), otolitorganen (signalerar
lutning bakåt och är till hjälp), synen (ger ingen hjälp) och proprioceptionen. Rörelserna runt fotleden ger den kontraproduktiva
sträckreflexen i triceps annars genereras inga proprioceptiva signaler ovan fotledsnivå när kroppen rör sig som en stel pinne.
Trycksignaler i fotsulan signalerar att tyngden på tårna ökar vilket också bör tolkas som en framåtlutning som borde korrigeras
med en destruktiv bakåtrörelse. Slutsatsen är att innerörats balansapparat ensamt sensoriskt måste hjälpa Ragnar att korrigera
balansstörningen åt rätt håll (vilket görs via vestibulospinala reflexer).
Mål T5C5, C7
Fortsättning av fallet:
Ett stort antal specialiserade system samverkar för att Ragnar skall kunna hålla balansen.
Fråga B3 (2p)
Förklara fysiologiskt varför synintrycken från ögonen (Shanghai’s skyline, se ovan) inte kan
hjälpa Ragnar att korrigera den bakåtroterande rörelse som håller på att tippa honom baklänges
(kom ihåg att det rör sig om väldigt små rörelser innan han hinner korrigera ”fallet”).
Svar:
16
Aid nr …………….….17(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Ragnar 25 år är helt frisk och medicinfri men tränar balansen ändå på en halv cylinder han
tillverkat själv. Ytan han står på är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet
men kan inte röra sig i sidled. Han tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai’s
skyline och behagliga minnen infinner sig. Förklara fysiologiskt varför synintrycken från ögonen
(Shanghai’s skyline, se ovan) inte kan hjälpa Ragnar att korrigera den bakåtroterande rörelse som
håller på at tippa honom baklänges (kom ihåg att det rör sig om väldigt små rörelser innan han
hinner korrigera ”fallet”).
Vestibulookulära reflexens (VOR) syfte är att stabilisera synintrycken på retina genom att med stor snabbhet och exakthet vrida
ögonen i exakt motfas med huvudets bakåtroterande rörelse i detta fall. Ragnar kommer alltså att se Shanghai’s skyline med full
skärpa medan han börjar ramla bakåt. Någon detaljerad beskrivning av VOR behövs inte för full poäng.
Mål T5C5, C7
Fortsättning av fallet:
Vissa kranialnerver har betydelse för att reagera på de signaler som uppstår i vestibulookulära
reflexen
Fråga B4 (4p)
Vilka kranialnerver behövs för att motoriskt effektuera det svar från vestibulookulära reflexen som
Ragnars lågamplitudiga bakåt-framåt svaj ger upphov till? Vilka muskler aktiveras i detta fall av
dessa kranialnerver? Sidoangivelse behövs ej. (Obs! Svaret bör i första hand tillämpas på fallet
och i mindre grad besvaras med en standardtext om vilka ögonmuskler som styrs av vilken nerv)
Svar:
17
Aid nr …………….….18(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Ragnar 25 år är helt frisk och medicinfri men tränar balansen ändå på en halv cylinder han
tillverkat själv. Ytan han står på är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet
men kan inte röra sig i sidled. Han tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai’s
skyline och behagliga minnen infinner sig. Vilka kranialnerver behövs för att motoriskt effektuera
det svar från vestibulookulära reflexen som Ragnars lågamplitudiga bakåt-framåt svaj som vi här
studerar? Vilka muskler aktiveras i detta fall av dessa? Sidoangivelse behövs ej. (Obs! Svaret bör i
första hand tillämpas på fallet och i mindre grad besvaras med en standardtext om vilka
ögonmuskler som styrs av vilken nerv)
CN III oculomotorius innerverar rectus superior, rectus inferior och obliquus inferior. Rectus medialis efterfrågas inte i denna
uppgift och ger poängavdrag. CN IV trochlearis innerverar obliquus superior. CN VI abducens innerverar rectus lateralis men
efterfrågas inte och ger poängavdrag.
Mål T5C5, C7
18
Aid nr …………….….19(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Fall C
Gustav, 66 år, nedstämd och oroar sig (34p)
Barnen till Gustav 66 år har under den senaste tiden noterat att pappa inte riktigt är sig lik. Gustav
har alltid upplevts som en glad och positiv person, men barnen upplever honom nu som dämpad,
nedstämd och att han oroar sig ”för allt och ingenting”. Gustav blev änkeman för ett drygt
decennium sedan, men efter ett normalt sorgearbete i samband med hustruns plötsliga bortgång i
hjärtinfarkt, har han levt ett innehållsrikt och meningsfullt liv fram till pensioneringen för ett år
sedan. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder.
Med anledning av allt detta bokar Gustavs dotter tid för honom på vårdcentralen.
Fråga C1 (1p)
Föreslå de grundläggande principerna för initial utredning av Gustav
Svar:
19
Aid nr …………….….20(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder.
Föreslå de grundläggande principerna för initial utredning av Gustav
Du tar en ordentlig anamnes och utför ett ordentligt status.
Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar
Terminsmål: T5C4
Fortsättning av fallet:
Vid anamnesupptagande framkommer att det inte inträffat några nya livshändelser, utöver
pensioneringen för ett år sedan, i Gustavs liv. Allt är som vanligt, men Gustav uttrycker att ”det
som gladde mig tidigare skapar inte samma glädje längre”. Vidare framkommer att han har fått
nytillkomna sömnproblem, han vaknar tidigt på morgnarna och kan inte somna om. På direkt fråga
medger Gustav att han känner oro och ångest som han aldrig tidigare gjort.
Fråga C2 (2p)
Mot bakgrund av vad som hittills framkommit, ange mest troliga orsaker till Gustavs symtom.
Motivera!
Svar:
20
Aid nr …………….….21(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder.
Mot bakgrund av vad som hittills framkommit, ange mest troliga orsaker till Gustavs symtom.
Motivera!
Det mest sannolika är att Gustav har en endogen/egentlig depression
Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och
förlopp vid olika sjukdomstillstånd
Fortsättning av fallet:
I status framkommer bl a följande:
AT: Ger bra kontakt men upplevs som nedstämd.
Thyr: Palperas ua
Ytl lgll: Palperas ua
Hjärta: Regelbunden rytm utan biljud, frekvens 68/min.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt.
BT: 185/100 mmHg.
Neurologi: Grov kraft och sensibilitet i armar och ben testas u.a. Sedvanliga extremitetsreflexer är
sidlika och normala. Babinskis tecken saknas. Avsaknad visus vänster öga
Fråga C3 (2p)
Förklara mekanismen för utfallet hos Gustav när Du undersöker hans pupillreaktioner för
ljusstimuli.
Svar:
21
Aid nr …………….….22(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder.
Förklara utfallet hos Gustav när Du undersöker hans pupillreaktioner för ljusstimuli och den
bakomliggande neuroanatomiska funktionen.
När det ena ögat belyses dras normalt även det andra ögats pupill ihop (indirekt ljusreaktion) då förbindelse går från vardera
synbanans corpus geniculatum laterale till båda okulomotoriuskärnorna (den parasympatiska delen, kallad EdingerWestphalskärna). Om ena ögat är blint, i Gustavs fall vänster öga, uteblir pupillreaktionen på båda ögonen om man belyser det
blinda ögat, medan båda ögonens pupiller dras samman då det seende ögat belyses.
Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och
förlopp vid olika sjukdomstillstånd
Fortsättning av fallet:
Läkaren, Gustav och det av hans barn som är psykolog enas om att han lider av egentlig
depression och diskuterar farmakologiska behandlingsalternativ och
neurotransmissionsmekanismer bakom dessa.
Fråga C4 (2p)
Förklara vilka principiella monoaminerga transmissionsmekanismer som används vid
farmakologisk depressionsbehandling (du behöver inte ange exakt vilka läkemedel det gäller och
du får använda medicinska termer).
Svar:
22
Aid nr …………….….23(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder.
Läkaren, Gustav och det av hans barn som är psykolog enas om att han lider av endogen
depression och diskuterar farmakologiska behandlingsalternativ och
neurotransmissionsmekanismer bakom dessa. Förklara vilka monoaminerga
transmissionsmekanismer används vid farmakologisk depressionsbehandling.
Flera mekanismer som ökar koncentrationen noradrenalin och serotonin i monoaminerga synapser har prövats och använts vid
läkemedelsbehandling av endogena depressioner som.
Hämmat återupptag av transmittorn upp i synapsen
Hämmad nedbrytning av transmittorn i synapsen
Ökad frisättning av transmittorn
Fortsättning av fallet
Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in behandling med det anti-depressiva
läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av återupptaget av serotonin i serotoninerga
neuron (SSRI).
Fråga C5 (3p)
Förutom hämningen av återupptaget av serotonin, vilka andra effekter har SSRI som kan vara
viktiga för att motverka depressionen?
Svar:
23
Aid nr …………….….24(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in
behandling med det anti-depressiva läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av
återupptaget av serotonin i serotoninerga neuron (SSRI). Förutom hämningen av återupptaget av
serotonin, vilka andra effekter har SSRI som kan vara viktiga för att motverka depressionen?
Förutom hämningen av återupptaget av serotonin (vilket på sikt ger upphov till ökad
mängd serotonin i synapsklyftan), har SSRI andra effekter som kan vara viktiga för
att motverka depressionen. Minskat stress genom HPA-axen, lägre
kortisolkoncentrationer och därmed minskad cellatrofi i hjärnan. Ökad neurogenes
genom trofiska effekter av CREB, BDNF och TrkB. Uppreglering av NPY,
uppreglering av autoreceptorer på de serotoninerga neuronen. Möjligt att SSRI även
har anti-inflammatoriska effekter.
Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och
patofysiologiska mekanismer analysera
och förklara diagnostiska metoder samt
principer för farmakologisk och icke
farmakologisk behandling vid olika
sjukdomstillstånd
Terminsmål:T5C26
Fortsättning av fallet:
Läkaren förklarar för Lennart att det kommer att ta minst 3 veckor innan effekten av Fluoxetin blir
märkbar
Fråga C6 (3p)
Förklara varför effekten av Fluoxetin kommer med fördröjning (du behöver inte förklara så att en
lekman ska förstå).
Svar:
24
Aid nr …………….….25(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in
behandling med det anti-depressiva läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av
återupptaget av serotonin i serotoninerga neuron (SSRI). Förklara varför effekten av Fluoxetin
kommer med fördröjning.
En direkt effekt på stimulerad neurogenes i hippocampus en effekt som tar dagar och veckor att utvecklas. Uppreglering av
cykliska nukleotider (cAMP) – som tar dagar och veckor att utvecklas. Uppreglering av peptiderga system, i synnerhet NPY
(uppregleras ca 300%), men denna effekt tar 2-3 veckor att inträda i hippocampus. Det finns förstås en påtaglig pre-och postsynaptisk transmissionsinteraktion mellan noradrenalin och NPY. Det tar veckor från det NPY synteiseras i noradrenerga
neuronens cellkroppar i Locus Ceruleus tills de har transporterats till synapserna t ex i hippocampus, amygdala etc. där det utövar
sina effekter. Uppreglering av autoreceptorer på de serotoninerga neuronen – vilket tar tid.
Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer
för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd
Terminsmål: T5C21, T5C26
Fortsättning av fallet:
Gustav undrar vart Fluoxetin tar vägen efter att det utövat sina effekter i kroppen. Du googlar
snabbt på metabolism av Fluoxetin och finner att det ”metaboliseras med isoenzymer av cytokrom
P450 systemet, speciellt CYP2D6”.
Fråga C7 (2p)
Förklara vad som händer med en substans när den metaboliseras på detta sätt? (använd gärna
medicinska termer)
Svar:
25
Aid nr …………….….26(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in
behandling med det anti-depressiva läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av
återupptaget av serotonin i serotoninerga neuron (SSRI). Förklara vad som händer med en
substans när den metaboliseras på detta sätt? (använd gärna medicinska termer)
Hepatocyterna använder molekylärt syre i cyotokromhaltiga mikrosomala enzymer för att oxidera läkemedel och därmed göra dem
mer vattenlösliga för att underlätta deras utsöndring ur kroppen främst med urinen.
Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer
för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd
Terminsmål: T3C12
Fortsättning av fallet:
Läkaren, Gustav och familjen diskuterar möjliga biverkningar av läkemedelsbehandlingen.
Fråga C8 (2p)
Det faktum att biverkningarna av Fluoxetin kan skilja sig mellan olika individer kan delvis
förklaras av cytokrom P450 systemet. Hur då?
Svar:
26
Aid nr …………….….27(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in
behandling med det anti-depressiva läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av
återupptaget av serotonin i serotoninerga neuron (SSRI). Det faktum att biverkningarna av
Fluoxetin kan skilja sig mellan olika individer kan delvis förklaras av cytokrom P450 systemet.
Hur då?
De mikrosomala enzymerna förekommer i olika genetiska (CYP) varianter hos olika människor med olika kapacitet för
läkemedelsmetabolism.
Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer
för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd
Terminsmål: T5C22
Fortsättning av fallet:
Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter ett års behandling börjar
Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Huvudvärken tilltar i intensitet och är mest uttalad på
morgonen och under den senaste veckan har han också mått illa och kräkts vid några tillfällen.
Barnen kontaktar ånyo vårdcentralen och Gustav får en akut tid samma förmiddag hos jourläkaren
som tar upp en ny anamnes och gör ett nytt status.
AT: Påverkad av smärta, klagar över huvudvärk.
Hjärta: Regelbunden rytm utan biljud, frekvens 74/min.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt.
BT: 164/92 mmHg.
Neurologi: Blind vänster öga. Normal ljusreaktion höger öga direkt och indirekt. Oftalmoskopi
visar papillödem. Grov kraft och sensibilitet i armar och ben testas u.a. Sedvanliga
extremitetsreflexer är sidlika och normala. Babinskis tecken är positivt.
Fråga C9 (2p)
Relatera de nya anamnestiska uppgifterna med aktuellt status och ange bakomliggande orsaker till
vad Gustav kan ha drabbats av. Motivera Dina förslag!
Svar:
27
Aid nr …………….….28(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med
Fluoxetin.
Efter ett års behandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Huvudvärken tilltar i
intensitet och är mest uttalad på morgonen och under den senaste veckan har han också mått illa
och kräkts vid några tillfällen. Relatera de nya anamnestiska uppgifterna med aktuellt status och
ange bakomliggande orsaker till vad Gustav kan ha drabbats av. Motivera Dina förslag!
Det finns starka hållpunkter för ökat intrakraniellt tryck. Detta kan exempelvis orsakas av primär intrakraniell tumör, metastas
eller abscess.
Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och
förlopp vid olika sjukdomstillstånd
Terminsmål: T5C4
Fortsättning av fallet:
Läkaren överväger betydelsen av statusfynden
Fråga C10 (2p)
Förklara med dina neuroanatomiska kunskaper uppkomstmekanismen till statusfyndet
”papillödem” samt förklara hur dessa ser ut vid oftalmoskopi. Rita gärna.
Svar:
28
Aid nr …………….….29(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon
månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är
blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på
pågående medicinering med Fluoxetin. Efter ett års behandlingstid
börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Huvudvärken
tilltar i intensitet och är mest uttalad på morgonen och under den
senaste veckan har han också mått illa och kräkts vid några
tillfällen. Förklara med dina neuroanatomiska kunskaper
uppkomstmekanismen till statusfyndet ”papillödem” samt förklara
hur dessa ser ut vid oftalmoskopi. Rita gärna.
Nervus opticus omges av utskott från det subaraknoidala rummet som omger hjärnan.
Ökat tryck i detta rum påverkar n opticus i grunden mer än själva hjärnan eftersom n
opticus tar plötsligt slut vid övergången till ögat, vilket leder till assymetriskt tryck som
medför att retinas ganglionceller svullnar och buktar in i ögonbulben.
Papillödem är närmast alltid bilateralt (utom vid expansiv process/tumör i orbita).
Venerna är uppsvällda. Diskus opticus buktar in i ögonbulben och dess utkanter är
diffusa/utslätade. Blödningar i närheten av discus opticus..
Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och
analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd
Terminsmål: Målpyramid Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse ”Intrakraniellt tryck”
Fortsättning av fallet:
Med anledning av ovannämnda nya anamnestiska uppgifter och
aktuellt status behöver Gustav utredas.
Fråga C11 (2p)
Förklara vilka olika sätt som finns att tillgå som nästa steg i utredningen? Motivera vilket du väljer
i första hand.
Svar:
29
Aid nr …………….….30(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med
Fluoxetin. Efter 1 årsbehandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet.
Huvudvärken tilltar i intensitet och är mest uttalad på morgonen och under den senaste veckan har
han också mått illa och kräkts vid några tillfällen.
Gustav bör genomgå en DT huvud (utan och med kontrastmedel) undersökning som är en bra, snabb och billig metod för att
påvisa intrakraniella processer. MRT hjärna är en ännu bättre metod att morfologiskt framställa hjärnvävnaden och patologiska
processer i densamma, men är svårare att få tid till och är en betydligt dyrare undersökning.
Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar
Terminsmål:T5C18
Fortsättning av fallet:
Jourläkaren beställer en akut DT huvudundersökning som illustreras nedan. Bilderna visar före
och efter injektion av intravenös kontrast. Trolig diagnos är glioblastoma multiforme.
Fråga C12 (1p)
I vilken hemisfär är den intrakraniella processen lokaliserad?
Svar:
30
Aid nr …………….….31(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med
Fluoxetin. Efter ca 5 månaders behandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet.
Jourläkaren beställer en akut DT huvudundersökning som illustreras nedan. Bilderna visar före
och efter injektion av intravenös kontrast. Trolig diagnos är glioblastoma multiforme. I vilken
hemisfär är den intrakraniella processen lokaliserad?
Höger hemisfär
Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och
förlopp vid olika sjukdomstillstånd
Terminsmål: T5C18
Fortsättning av fallet:
Fråga C13 (2p)
Förklara den patofysiologiska orsaken till skillnaden i utseende mellan bilderna.
Svar:
31
Aid nr …………….….32(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med
Fluoxetin. Efter 1 årsbehandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren
beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Förklara
den patofysiologiska orsaken till skillnaden i utseende mellan bilderna
Vid maligna hjärntumörer förändras blod-hjärnbarriären; tight-junctions är inte längre ”täta”, utan det blir fenestrationer mellan
endotelcellerna där konstrastmedlet ”läcker ut” - man får en kontrastuppladdning vid CT undersökningen. Dessutom orsakar
tumören angiogenes där de nybildade kärlen saknar en normal blod-hjärnbarriär
Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och
förlopp vid olika sjukdomstillstånd
Terminsmål: T5C16
Fortsättning av fallet:
Gustav remitteras till neurokirurgiska kliniken för fortsatt handläggning och opereras för
hjärntumören 1 vecka senare.
Fråga C14 (2p)
Beskriv de olika lager av vävnad som neurokirurgen går igenom från hud och tills tumören
påträffas.
Svar:
32
Aid nr …………….….33(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med
Fluoxetin. Efter 1 årsbehandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren
beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Gustav
remitteras till neurokirurgiska kliniken för fortsatt handläggning och opereras för hjärntumören 1
vecka senare. Beskriv de olika lager av vävnad som neurokirurgen går igenom från hud och tills
tumören påträffas.
Hud, periost, skallben, dura mater, arachnoidean, pia mater, hjärnvävnad temporalloben – tumör.
Mål C Nivå1:3
Fortsättning av fallet:
Den bortopererade tumören skickas till klinisk patologi för bedömning.
Fråga C15 (2p)
Beskriv vad man kan förvänta sig att se i de histologiska snitten!
Svar:
33
Aid nr …………….….34(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med
Fluoxetin. Efter 1 årsbehandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren
beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Gustav
remitteras till neurokirurgiska kliniken för fortsatt handläggning och opereras för hjärntumören 1
vecka senare. Beskriv vad man kan förvänta sig att se i de histologiska snitten!
Astrocytär differentiering, hypercellularitet, kärnatypi, cellpleomorfism, mitoser, kärltromboser, mikrovaskulär proliferation och
nekroser.
Mål C Nivå 2:18
Fortsättning av fallet:
PAD visar glioblastoma multiforme och Gustav omhändertages på onkologiska kliniken för
fortsatt handläggning. Gustavs äldsta syster dog för 5 år sedan i bröstcancer som spridit sig till
skelett och lungor och Gustav undrar nu var hjärntumörer vanligen sprider sig.
Fråga C16 (2p)
Vad svarar Du Gustav? Vart sprider sig denna typ av cancer och varför?
Svar:
34
Aid nr …………….….35(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med
Fluoxetin. Efter 2 års behandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren
beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Gustav
remitteras till neurokirurgiska kliniken för fortsatt handläggning och opereras för hjärntumören 1
vecka senare. Gustavs äldsta syster dog för 5 år sedan i bröstcancer som spridit sig till skelett och
lungor och Gustav undrar nu var hjärntumörer vanligen sprider sig. Vad svarar Du Gustav? Vart
sprider sig denna typ av cancer och varför?
Högmaligna gliom, glioblastom, växer expansivt och infiltrativt i hjärnparenchymet där små härdar av tumörceller, sk
mikrometastasering, förekommer ”långt” från primärtumören, vilket försvårar radikalresektion – extirpation. Däremot är en
extraneuronal spridning till övriga kroppen mycket sällsynt.
Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som
orsakar störd struktur och funktion
Terminsmål: T3C31, Målpyramid Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse ”Hjärntumör”
Fortsättning av fallet:
Patientens ålder är ofta avgörande för sjukdomsmekanismer, diagnostik och behandling.
Fråga C17 (2p)
Gustav har glioblastoma multiforme. Hur vanligt förekommande är denna tumörtyp jämfört med
andra intrakraniella tumörer? Förklara vilka dessa andra vanliga tumörer är?
Svar:
35
Aid nr …………….….36(36)
Tentamen Läkarprogrammet T5 VT13
8LAG20 – skr5
2012-04-12
Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och
äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har
behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med
Fluoxetin. Efter 2 års behandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren
beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Gustav har
glioblastoma multiforme. Hur vanligt förekommande är denna tumörtyp jämfört med andra
intrakraniella tumörer? Förklara vilka dessa andra vanliga tumörer är?
De vanligaste tumörerna är gliom (45%), meningiom (15%) och metastaser (15%)
Mål C Nivå3:27
36
