Likabehandlingsplan
Köpings skola, förskoleklassen, fritidshemmet och
grundsärskolan
Likabehandlingsplan Köpings Skola
(Förskoleklass, grundskola 1-5, grundsärskolan
och fritidshemmet)
Planen beslutad: 2013
Planen gäller till: 2014-09-30
I planen används förkortningar:
TG- Köpings skolas trygghetsgrupp
Vt- vårterminen
Ht- höstterminen
Vision
På Köpings skola behandlar vi varandra med respekt.
Rektors ord
Som rektor har jag ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla elever och
personal samt för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat.
Att motverka kränkningar och diskriminering och stötta personalen i detta arbete är en av
mina viktigaste uppgifter.
Målet är att alla på Köpings skola behandlar varandra med respekt i ord och handling.
Rolf Hellborg
Kartläggning av tryggheten på skolan
All personal ska vid varje tillfälle rapportera kränkningar och olämpligt beteende på
allvarslappar.
Kamratstödjargruppen träffas varje månad för avstämning av det aktuella läget, samt
för att vara involverade i värdegrundsarbetet för att förebygga kränkningar och
diskriminering på skolan. Det diskuteras frågor rörande likabehandlingsplanen, för att
få ett större elevinflytande. TG ansvarar.
All personal utvecklar och fördjupar sig i värdegrundsarbetet tillsammans för att
notverka diskriminering och kränkningar. Likabehandlingsplanen är ett levande
dokument och arbetas återkommande under läsåret.
En trygghetsenkät genomförs med alla Köpings skolas elever under maj. TG och
klasslärare ansvarar.
På elevrådsmöten som genomförs en gång i månaden diskuteras den fysiska miljön
och vad som kan utvecklas/förbättras. Magnus Flygare ansvarar och rapporterar till
TG vid behov.
I varje arbetslag finns TG representerat och under arbetslagsmötena varje vecka kan
dessa delge TG:s aktuella arbete. Representanterna tar ev. elevärenden till TG.
Vid utvecklingssamtalen ska följande fråga finnas med: Känner du dig trygg i skolan?
Klasslärarna och TG ansvarar.
2
TG sammanställer all kartläggning inför upprättande av ny likabehandlingsplan, senast
30 september 2014.
Ledningen och personalen är särskilt uppmärksamma på om barn och elever upplever
sig kränkta av någon personal i verksamheten.
Förebyggande och främjande arbete
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka
respekten för allas lika värde. På Köping skola finns det kamratstödjare, elevråd och
trygghetsgrupp. De arbetar för att skolan ska kunna följa riktlinjerna i likabehandlingsplanen.
Med förebyggande arbete menar vi det arbete som vi gör på skolan för att avvärja risker för
diskriminering eller annan kränkande behandling och de omfattar sådant som i en
kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
Enligt förordningen (2006:1083) om barns och elevers
deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande
behandling ska planerna upprättas, följas upp och ses
över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet
för vilken planen gäller.
Skolan har kamratstödjarträffar och elevråd en gång per månad, där vidare diskussioner
förs utifrån vad som kommit upp på klassråd. Där kan elever framföra sina åsikter om skolans
arbete under punkten likabehandlingsplan. Klasslärare ansvarar för detta.
Två elever föreslås av klassen till kamratstödjare och utses av klasslärarna i varje klass
senast under augusti.
Vårdnadshavare ska vara delaktiga på utvecklingssamtal och föräldramöten.
TG och kamratstödjarna arbetar med resultaten från trygghetsenkäten under terminen. Detta
är ett redskap för att uppmärksamma elevernas upplevelse av tryggheten på skolan samt
kunna se utvecklings- och förbättringsområden för att utveckla värdegrundsarbetet och arbeta
för att alla ska uppleva att de är trygga på skolan.
På skolan finns en trygghetsgrupp som arbetar med värdegrundsfrågor. Gruppen träffas för att
diskutera riktlinjer för förebyggande och främjande arbete på skolan, ex. vilka insatser som
behövs för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Trygghetsgruppen
träffas kontinuerligt under terminen för att diskutera de ärenden och den dokumentation som
inkommit samt åtgärda vid behov. De fördelar arbetet i de fall som ett ärende har blivit anmält
till rektor, lärare eller till trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen arbetar skyndsamt och
kontinuerlig uppföljning sker.
Åtgärdande arbete
Utifrån de rutiner som finns på skolan och nämns ovan kan personalen uppmärksamma om
kränkande handlingar eller diskriminering pågår. Skolan är då skyldig att sätta in åtgärder för
att utreda och få stopp på det.
3
Enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen och 6 kap. 10 § skollagen
ska huvudmannen om det förekommer trakasserier, sexuella
trakasserier eller kränkande behandling vidta de åtgärder
som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier
och kränkande behandling.
Enligt 6 kap. 10 § skollagen är en lärare, förskollärare eller
annan personal som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla
detta till förskolechefen eller rektorn.
Personalen på skolan har gemensamt ansvar för att dokumentera kränkningar och
diskriminering som sker på skolan. Personal registrerar vad som händer när de har lektioner,
när de rastvaktar och under vistelse i fritidsverksamheten. Det man ser eller hör och som kan
betraktas som ett olämpligt agerande markeras direkt och man upplyser eleven om att detta
skrivs upp och rapporteras till berörd lärare. Sammanställningen och överblicken av
tryggheten på skolan ansvarar trygghetsgruppen för samt att sätta in åtgärder vid behov (se
bilaga 2).
Alla vårdnadshavare kan hjälpa till!
Elever, lärare och annan personal på Köpings skola kan göra mycket, men det är nödvändigt
att hemmen hjälper till. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att diskriminering
och kränkning/mobbning förekommer. Om skola och hem klart tar avstånd från
kränkning/mobbning får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om detta. Är
någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn
berättar om kränkning/mobbning!
Barn berättar inte alltid om kränkning/mobbning de känner till därför att de tror att det är
skvaller eller är rädda för hämnd. Att berätta om det är inte skvaller. Det är att hjälpa den som
har det svårt. Skolans personal berättar aldrig var de fått sin information ifrån. Ingen skall
kunna pekas ut eller drabbas. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår
bra. På vår skola kan du kontakta de vuxna i TG eller klassläraren/mentorn.
Mål 2013/2014
Vi använder ett trevligt språk och bidrar till att öka ett trevligt klimat på skolan
Öka att vuxna reagerar mera vid olämpligt beteende, kränkningar eller diskriminering
Förbättra dokumentationen av händelser gällande kränkningar eller diskriminering
Åtgärder för att nå dessa
För att nå dessa mål ska personalen tillsammans med eleverna arbeta med den gyllene regeln;
”behandla andra som du själv vill bli behandlad”. Skolan arbetar också med åldersblandade
grupper där eleverna möter varandra över gränserna och får en förståelse för varandra – lär sig
samarbeta och inkludera varandra. För att behålla ett trevligt klimat med ett vårdat språkbruk
markerar dessutom personal direkt om detta uppmärksammas.
4
Likabehandlingsplanen förankras och bearbetas av all personal och elever så att målen
genomsyrar verksamheten. Ex. tas upp i bikupor och sedan diskutera fram en syn/lösning på
kring olika frågor som all personal sedan arbetar utefter.
Ansvarsfördelning
All personal på Köpings skola har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att
likabehandlingsplanen följs och förankras hos elever, personal och samverkas med
vårdnadshavare.
All personal ska dokumentera på allvarslappar alla former av olämpligt beteende.
Rektor ansvarar för att
Alla i personalen får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.
Trygghetsgruppen får tid och möjlighet att genomföra sitt uppdrag.
Trygghetsgruppen ansvarar för att
Likabehandlingsplanen utvärderas och ny upprättas.
Möten med kamratstödjare genomförs.
Enkäter genomförs och utvärderas.
Uppmärksammar och dokumenterar kränkande handlingar och olämpligt beteende på skolan.
Klasslärare ansvarar för att
Alla elever har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att planen
efterlevs.
Alla klasser ska arbeta med gott beteende fortlöpande under hela läsåret.
Två elever föreslås till kamratstödjare av eleverna i klassen och utses av klasslärarna i varje
klass senast under augusti.
Elevers ansvar
Är att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen samt att medverka vid
uppföljning och upprättande av ny plan.
Trygghetsgruppen 2013-2014
Namn Kontakt
Helen Karlsson
Anette Bogren
Fredrik Alvarmo
Fredrik Bexell
Therese Ämtvall
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
5
Bilaga 1
Utvärdering av 2012/2013 likabehandlingsplan
Resultat av kartläggningen
Utifrån våra kartläggningsmetoder ser vi att
• Eleverna trivs på skolan.
• Det är en trygg miljö för eleverna
Mål
Främja ett gott beteende där vi bland annat hälsar på varandra när vi möts.
Att alla elever trivs och känner sig trygga på skolan.
All personal är väl insatta i arbetet mot kränkande behandling.
Periodens mål ligger till grund för likabehandlingsarbetet och hur processen går vidare mot
vår vision.
Åtgärder
Prickbollsturnering
Utedag i familjegrupper
Fadderverksamhet
Skördefesten (i familjegrupper)
Främja ett gott beteende
Alla klasser har fortlöpande under hela läsåret arbetat med gott beteende. Klasslärarna har
ansvarat.
Vid storsamlingar har alla påmints om vikten av att se varandra och hälsa när vi möts.
Påminnelse har också skett i klasserna. Alla vuxna har föregått med gott exempel.
Genom olika aktiviteter i åldersblandade grupper har gott beteende tränats/premierats. Alla
elever har träffat och lärt känna varandra vilket har skapat trygghet och trivsel. Samtliga
vuxna har varit ansvariga.
All personal har vid varje tillfälle dokumenterat på allvarslappar alla former av kränkande
handling och/eller olämpligt beteende. Trygghetsgruppen har ansvarat för att all personal
regelbundet påmints om detta och det kommer fortsätta även under HT-13/VT-14.
6
Bilaga 2
Trygghetsgruppens arbete
När skolan får indikationer om att något inte står rätt till enligt vår likabehandlingsplan
påbörjas ett utredande arbete som leder till åtgärder. Det kan vara utifrån den
sammanställning av händelser som trygghetsgruppen gör. Det kan också vara svar utifrån
trivselenkäterna.
En pärm finns centralt placerad i kopieringsrummet där lappar med nedskrivna händelser
placeras. Det kan vara händelser så som fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar,
öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder
(teckningar, lappar) och andra olämpliga beteenden eller kränkande handlingar. Dessa
sammanställs sedan regelbundet av trygghetsgruppen och ger en överblick av vilka elever
som mer regelbundet uppvisar ett kränkande beteende.
Efter en sammanställning gör trygghetsgruppen en bedömning av om dessa aktuella händelser
handlar om ett ärende för gruppen eller om ärendet ska överlämnas till klassläraren eller
annan ansvarig personal att utreda.
Utredningen skall alltid ske med största möjliga hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och
den/de som påstås utövat kränkningarna. Utredningens omfattning anpassas efter det enskilda
fallet.
Elever som ser något som kan vara en kränkande handling kan vända sig till vuxna på skolan
eller kamratstödjarna.
Om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller
kränkande handling leds utredningen av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion
Ärenden som behandlas av trygghetsgruppen åtgärdas enligt rutin på sidan 8 och 9.
7
Arbetsgång vid utredning om misstänkt mobbning
Mobbning skiljer sig från annan kränkande behandling genom att den förutsätter att den som
utsätts kränks vid upprepade tillfällen och under viss tid. Dessutom råder en obalans i makt
mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Def. Olweus.
Utifrån allvarslapparna som sammanställs av trygghetsgruppen, information från rektor eller
från annat håll gör trygghetsgruppen en bedömning om det är ett ärende som
trygghetsgruppen skall utreda kring misstänkt mobbning.
Om bedömningen görs att det är ett ärende som kan handla om mobbning behandlas det av
trygghetsgruppen enligt följande:
Steg 1
Två representanter från trygghetsgruppen pratar med den utsatte. Under hela
arbetsprocessen har gruppen fortlöpande samtal med denne och kuratorssamtal
erbjuds. Samtalet dokumenteras. Bilaga 1
Samma personer ur trygghetsgruppen hämtar den som utsätter för samtal där det
klargörs vad gruppen vet och att skolan inte accepterar att kränkningarna/mobbningen
fortsätter. Kuratorssamtal erbjuds.
I samband med samtalen kontaktas vårdnadshavare till alla inblandade parter.
Nytt samtal med de inblandade sker en till två veckor efter första samtalet för att
kontrollera att beteendet upphört.
Om personal kränker elev skall rektor kontaktas.
Steg 2
Om kränkningarna/mobbningen fortsätter tar trygghetsgruppen initiativ till ett möte, där rektor
sammankallar eleven som utsätter och föräldrar. Personal från elevhälsan och representanter
från trygghetsgruppen medverkar. Åtgärdsprogram skall då upprättas och undertecknas av
mobbande elev, förälder och personal.
Steg 3
Om kränkningarna/mobbningen trots insatta åtgärder inte upphör följer skolan de
riktlinjer som finns i skollagens kapitel 5 om trygghet och studiero samt kapitel 6 om
åtgärder mot kränkande behandling. Det kan handla om en tillfällig omplacering på
den egna skolan eller en tillfällig placering vid annan enhet. I väldigt allvarliga fall
kan rektor stänga av en elev om det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers
trygghet och studiero, syftet med åtgärder som vidtagits tidigare inte uppnåtts eller om
det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende. Skolan ska vid avstängning
erbjuda kompensation för den undervisning eleven går miste om.
Trygghetsgruppens samtal inriktar sig på att i första hand snabbt få stopp på
kränkningarna/mobbningen. Samtalen dokumenteras. Dokumentationen sammanställs på en
särskild blankett.
8
Arbetsgång vid olämpligt beteende och kränkande behandling
Övriga ärenden som inte bedöms som mobbningsärenden lämnas över till klasslärare eller
annan ansvarig personal.
Ärendet behandlas enligt följande:
Steg 1
Allvarssamtal. Klasslärare och elev samtalar om det inträffade. Samtalet dokumenteras
och lämnas till trygghetsgruppen. Vårdnadshavare informeras. Uppföljningssamtal
sker cirka två veckor efter allvarssamtalet. Bilaga 2
Steg 2
Allvarssamtal. Klasslärare och elev samtalar om det inträffade. Vårdnadshavare
informeras. Samtalet dokumenteras och lämnas till trygghetsgruppen.
Uppföljningssamtal sker cirka två veckor efter allvarssamtalet. Bilaga 2
Steg 3
Utredande samtal. Om en elev vid upprepade tillfällen uppträtt olämpligt eller gjort sig
skyldig till en allvarlig förseelse ska rektor se till att saken utreds. Rektor kallar
vårdnadshavare, elev, klasslärare och representanter från trygghetsgruppen till ett
utredande samtal. Åtgärdsprogram kan då upprättas. Kuratorssamtal erbjuds.
Steg 4
Skriftlig varning. En sådan varning innehåller information om vilka åtgärder som kan
komma att vidtagas om inte eleven ändrar sitt beteende. Det kan handla om en tillfällig
omplacering på den egna skolan eller en tillfällig placering vid annan enhet. I väldigt
allvarliga fall kan rektor stänga av en elev om det är nödvändigt med hänsyn till andra
elevers trygghet och studiero, syftet med åtgärder som vidtagits tidigare inte uppnåtts
eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende. Skolan ska vid
avstängning erbjuda kompensation för den undervisning eleven går miste om.
Steg 5
Åtgärder enligt steg 4
9
Bilaga 3
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
10
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon
inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
11
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till
exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
12
Bilaga 4
Utbildningsförvaltningen
Dokumentation av arbetsgång då ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling.
(Skollagen 6 kap. 10 §)
Anmälan till rektor/förskolechef
Kränkande behandling har uppmärksammats för eleven/barnet
Namn
Personnummer Klass
Anmälan görs av
Datum
Anmälan till huvudman
Anmälan görs av
Datum
Skola
Utredning
Utredningen genomförs av
Utredningen påbörjas
Utredningen avslutas
Samråd med elevhälsan
Åtgärder
13
Bilaga 5
Allvarssamtal 1
Datum
/
Elev: ____________________________ Klass: ______
Samtalsansvarig: _________________________________ sign: __________
Vid samtalet framkom följande:
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Uppföljningssamtal 1
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
14
Allvarssamtal 2
Datum
/
Elev: ____________________________ Klass: ______
Samtalsansvarig: _________________________________ sign: __________
Vid samtalet framkom följande:
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Uppföljningssamtal 2
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
15
Bilaga 6
Styrdokument
Diskrimineringslagen
I 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att likabehandlingsplanen ska
upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels
främja elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och
förhindra trakasserier.
Skollagen
Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en
plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling av elever.
I proposition 2005/06:38 betonas vikten av att ange en tydlig ansvarsfördelning mellan
rektorn, eller någon med motsvarande ledningsfunktion och personal.
I samma proposition anförs även vikten av att planen görs känd i hela verksamheten för att
den ska fungera som ett effektivt verktyg i det förebyggande arbetet.
Lagstiftningen kräver att det varje år upprättas en ny plan mot diskriminering och kränkande
behandling. I praktiken innebär kravet att planen är daterad och att giltighetstiden uppges.
Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem Lgr 11
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också
med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
16
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor också utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
Läraren ska
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess
konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en
grund för arbetet och för samarbete..
Skolverkets allmänna råd
I Skolverkets allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling, (SKOLFS 2009:38) framgår det bland annat att
arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det främjande
och förebyggande arbetet och bör bedrivas på ett sådant sätt att de blir kända i verksamheten
och hos elevers vårdnadshavare.
Planerna bör även innehålla en beskrivning av verksamhetens långsiktliga mål och en
beskrivning av hur elever har varit delaktiga i arbetet med att ta fram planerna.
17
