Skånetrafiken månadsrapport januari – mars 2015
Sammanfattning
Resultatet för perioden januari-mars blev 39 mkr vilket är 47 mkr bättre än budget.
Resandeutvecklingen är lägre än budget, 0,7 % mot budgeterat +5 %. Resandet i mars
blev drygt 2 % högre än motsvarande månad i fjol. Biljettintäkterna är 7 mkr under
budget, -1 % och även 1 % lägre än motsvarande period i fjol. Lägre intäkter än
förväntat beror i huvudsak på för låg resandeökning.
Övriga intäkter är något över budget varför de totala intäkterna endast underskrider
budget med 2 mkr, rensat från vidarefakturering. Prognosen är att de totala intäkterna
kommer att klara budgeten för helåret.
Trafikkostnaderna ligger för perioden 27 mkr under budget, vilket är en följd av ett lågt
indexutfall samt periodiseringseffekter av tågunderhåll mm. Trafiken är organiserad i
fyra affärsområden som har eget resultatansvar. Vid uppföljningen av affärsområdens
resultat visade såväl Tåg som Buss söder och Buss norr ett resultat som var något bättre
än budget medan Serviceresor har ett resultat något sämre än budget. Kostnaderna för
räntor och avskrivningar underskrider budget något. Övriga interna kostnader för
förvaltningen underskrider budget med 3 mkr för perioden delvis på grund av
försenade utvecklingsprojekt och delvis övriga periodiseringseffekter. Prognosen för
kostnaderna är att de för helåret kommer att följa budget.
Prognosen för helåret är oförändrat ett resultat lika med budget på 0 mkr. Prognosen är
efter 3 månader väldigt osäker och en risk är att resandet och intäkterna inte når upp till
budgeterad nivå.
Kund
Resande
Skånetrafikens totala antal resor för Januari– Mars 2015 är 39 055 524 stycken. Detta
innebär en ökning med 0,7% mot samma period föregående år. Resandet på tågen är
konstant jämfört med föregående år och ökningen sker i Stadsbuss-trafiken. Högst
ökning ser vi i Lund och Hässleholm. Lunds stadstrafik ökar med 9% ackumulerat och
slår därmed ett nytt resanderekord i mars där vi når nästan 1 miljon månatliga resor.
Hässleholm passerar +11% ackumulerat. De linjer vi satsade på i december har
bidragit mest. Även Malmö fortsätter öka, Linje 5 har konstaterats öka med ca 30%
sedan trafikstart vilket tillsammans med trafiksatsningen till Ön bidrar till
resandeökningen på 3,7% i mars. Även i Helsingborg ökar resandet under mars och
delvis kan detta vara en effekt av de byggprojekt som sker i staden och att busstrafiken
prioriteras under byggperioden genom bra samarbete med kommunen. Utmaningarna i
de stora städerna är framförallt framkomlighetsrelaterade. I Malmö visar nyckeltalen
en negativ utveckling kopplat till medelhastighet och inställda turer. Detta kan få en
effekt på resandet om vi inte sätter in rätt åtgärder. Åtgärdspaket med dygnet runt
verkstad & mobil verkstad i Malmö har initialt bidragit till lägst antal inställda turer
sedan trafikstarten i augusti 2014. Fördjupad dialog med Malmö stad för att få
förståelse för situationen i Malmö med avsevärt antal vägarbeten som drabbar samma
linjer.
Kundnöjdhet
Efter ett svagare resultat i februari vänder NKI återigen uppåt i mars. Ökningen sker
främst på Pågatågen och Regionbuss. En anledning är att den upplevda punktligheten
ökar tämligen kraftigt mellan februari och mars och även en stabilare reell punktlighet
ligger bakom den ökningen.
Resultatet är något ostabilt för närvarande och detta beror troligen på hur
punktlighetsproblemen slår och hur många kunder det drabbar. Som läget är just nu är
punktligheten, både på tåg och buss, uppåtgående och mer stabilt än tidigare, även om
det finns problem lokalt i Malmö. Om stabiliteten håller i sig så bör även NKI bli mer
stabilt framöver. Punktligheten och kundnöjdheten korrelerar i hög grad och det syns
tydligt i kundernas nöjdhet om de drabbas av punktlighetsstörningar, därav den något
svängiga kundnöjdheten. Den upplevda punktligheten påverkar till lika stor grad som
den reella punktligheten och när den går upp ger detta direkt effekt på kundernas
övergripande nöjdhet.
Verksamhet
Trafikutbudet under 2015 är högre än 2014 genom helårseffekt av den utökning av
trafiken som gjordes i augusti och december 2014. Främst utökad trafik, bättre
turtäthet och tillgänglighet i de fyra städerna Malmö, Lund, Helsingborg och
Kristianstad. Extra satsningar gjordes även på vissa regionbusslinjer, nattrafik och
tätare avgångar, samt en ny linje mellan Svalöv, Teckomatorp och Kävlinge.
Som komplement till befintliga 69 Pågatåg har ytterligare 30 Pågatåg beställts med
leverans av de första tågen i början av 2017.
Medarbetare
Antal anställda var i mars 310 vilket är en minskning med 9 jämfört med mars 2014.
Sjukfrånvaron för perioden januari-februari 2015 var 3,39 dagar vilket är något högre
än sjukfrånvaro för motsvarande period i fjol på 3,3 dagar.
Ekonomi
Resultatet för perioden januari-mars blev 39 mkr vilket är 47 mkr bättre än budget.
Resultatet beror på lägre kostnader än budgeterat för perioden genom främst
periodiseringseffekter.
Resandeutvecklingen är lägre än budget, 0,7 % mot budgeterat +5 %. Resandet i mars
blev drygt 2 % högre än motsvarande månad i fjol. Dock en vardag mer i mars i år än i
fjol. Biljettintäkterna är 7 mkr under budget, -1 % och även 1 % lägre än motsvarande
period i fjol. Lägre intäkter än förväntat beror i huvudsak på för låg resandeökning.
Övriga intäkter är något över budget varför de totala intäkterna endast underskrider
budget med 2 mkr, rensat från vidarefakturering.
Ökat med bidrag hamnar de totala intäkterna på 1 249 mkr. Prognosen är att de totala
intäkterna kommer att klara budgeten för helåret.
Trafikkostnaderna som uppgår till 978 mkr ligger för perioden 27 mkr under budget,
vilket är en följd av ett lågt indexutfall samt periodiseringseffekter av tågunderhåll mm.
Trafiken är organiserad i fyra affärsområden som har eget resultatansvar. Vid
uppföljningen av affärsområdens resultat visade såväl Tåg som Buss söder och Buss
norr ett resultat som var något bättre än budget medan Serviceresor har ett resultat
något sämre än budget. Resultatet för serviceresor påverkas av ökning av antalet
sjukresor samt försenad start för nytt trafikavtal på grund av överklagan. Kostnaderna
för räntor och avskrivningar underskrider budget något. Övriga interna kostnader för
förvaltningen underskrider budget med 3 mkr för perioden delvis på grund av
försenade utvecklingsprojekt och delvis övriga periodiseringseffekter.
De totala kostnaderna uppgår till 1 210 mkr vilket är 35 mkr lägre än budget och en
ökning mot motsvarande period i fjol med 5 %. Prognosen för helåret är att
förvaltningens totala kostnader kommer att ungefär följa budget.
Prognosen för helåret är oförändrat ett resultat lika med budget på 0 mkr. Prognosen är
efter 3 månader väldigt osäker och en risk är att resandet och intäkterna inte når upp till
budgeterad nivå.
