Plan mot diskriminering och kränkande behandling 16-17

Plan mot diskriminering och
kränkande behandling 16-17
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år
beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap.
8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett
gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag
anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till
huvudmannen.
Verksamhet
Älvkvarnsskolan; en integrerad förskola-grundskola med elever till år 9.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
2016-08-10 - 2017-08-10
1
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
Med förra årets planerade åtgärder menas läsår 15/16.
Åtgärder och utvärdering av förskolan under 15/16:
Implementeringen av planen mot diskriminering och kränkande behandling har genomförts, men
analysen visar dock att en fördjupning behövs för att förankra planen i verksamheten.
Vidare behövs det arbetas fram ett tydligare gemensamt förhållningssätt och samsyn för att få en
mer likvärdig förskola, samt öka samarbetet mellan skolan och fritids.
Fortsättningsvis synliggör utvärderingen att processen behöver tydliggöras med BHT (Barnhälsa och
trygghetsteam) samt den tillhörande dokumentationen.
Nedanstående punkter är en sammanfattning och utvärdering av åtgärder:



Schemalägga hur vi är placerade i utemiljön samt att samspela med barnen pedagogiskt.
Resultatet av utvärderingen har visat att schemalägga utemiljön har ökat tryggheten och
användandet av pedagogiska verktyg att samspela med barnen. Det har visat sig öka
lärandet i sociala relationer som vi fortsätter att arbeta vidare med.
Genom att sprida ut oss, göra gården mer trygg, lyssna och observera barnen. Åtgärden har
lett till, ökad engagemang hos personalen, mer struktur har skapats och ökad trygghet som
vi arbetar vidare med i personalgruppen.
Vara ALLA barn behjälpliga i att vara ”en snäll kompis” inne som ute. Detta har vi sett som
en mer effektiv väg till lärandet att uppleva sig sedd och hörd av andra. Med hjälp av våra
pedagoger lär sig barnen att vara en "snäll kompis”. Att uppmärksamma otrygga situationer
och lyfta till diskussion för att hjälpa barnen än mer att reda ut de situationer som uppstår.
Åtgärder och utvärdering av Fritids under 15/16:
Vi har vid terminsstart haft olika aktiviteter på fritids som eleverna uppskattat. Däremot har vi märkt
av att elevtätheten minskat efter en tid. Vi kommer att öka inflytandet av vad eleverna uppskattar
för lekar/aktiviteter och se över fritidsutrustningen.
Nedanstående punkter är en sammanfattning och utvärdering av åtgärder:



I vår årliga utvärdering framkom att fokus behöver vara på metoder som arbetar fram
styrda aktiviteter som ger mer struktur till eleverna för ökad tryggheten på områden som
elever har uttryckt oro och otrygghet över.
Dessutom kommer pedagogerna att bevaka barntoaletterna i matsalskorridoren och fritids
och övriga platser där eleverna uttryckt oro.
Pedagogerna kommer att direkt ingripa vid händelser, vilket leder till att miljön blir
tryggare och viljan att stanna kvar på fritids ökar.
Åtgärder och utvärdering av skolan under 15/16:
Vid skolstarten höstterminen 2015 förankrades planen mot kränkande behandling och
diskriminering för läsåret 2015/2016. Trygghetsteamet träffade samtliga elever under uppstarten
för att presentera Älvkvarnsskolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering.
Under uppstartsdagarna 21-22/8 arbetade varje klass, med riktlinjer från Trygghetsteamet, med
frågor som berör kränkande behandling och diskriminering. Personalgruppen har under
2
studiedagarna i augusti 2015 fått kompetensutbildning i arbetet mot kränkande behandling och
diskriminering.
Vid mentorstider har mentorer arbetat främjande genom olika övningar och frågeställningar som
Trygghetsteamet har tillhandahållit. Vid lärarmöten och fritidsmöten har Trygghetsteamet handlett
personalen rörandande främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i klasserna.
Nedanstående punkter är en sammanfattning och utvärdering av åtgärder:




Tätare schemaläggning av rastvakter. Rastvakterna ingriper direkt vid händelser mellan
elever. Utvärderingen har visat att detta leder till ökad trygghet och säkerhet för eleverna i
skolan.
Att tydligare synliggöra rastvakterna genom inköp av speciella rastvakts västar. Resultatet
av denna åtgärd har visat att det blir lättare för elever och föräldrar att hitta personalen när
de behöver hjälp vid händelser. Inköp av rastvakts västar.
Insatser vid toaletterna och omklädningsrummen. I mellanstadiet krävs ytterligare satsning
på att främja och trygga arenan vid toaletterna. Genom att rastvakterna har cirkulerat vid
toaletterna och utsatta platser har säkerheten för eleverna i skolan ökat.
Ökat antal fritidsledare. Åtgärderna kräver fler antal fritidsledare som är i vandring och styr
upp aktiviteter och är behjälpliga för alla elever.
Efter vår analys har trygghetsteamet utökats under vårterminen 2016. Trygghetsteamet har valt att
arbeta med gruppdynamik och grupprocesser i olika klasser som resulterat i ökad trygghet både i
klassrummet och på raster. Dessutom har arbetet inom trygghetsteamet kompletterats med att
arbeta på individnivå och intensivt samarbete och handledning av pedagoger.
I samband med att ny kurator tillträdde sin tjänst i slutet av december 2015 förstärktes
förebyggande och åtgärdande insatser i de klasser där kränkningar, hot och våld var mer vanligt
förekommande. Kurator har arbetat på organisation, grupp och individnivå regelbundet mot
mobbning, kränkningar, hot och våld. Kurator har vidare arbetat aktivt med psykosociala frågor i
klasserna och tillsammans med pedagoger och fritidsledare.
Trygghetsteamet har i samtliga klasser F-8 presenterat trygghetsarbetet på skolan och redogjort för
alla elever hur arbetet går till i samband med upplevd kränkning, diskriminering, mobbning eller hot
och våld och till vem/vilka man kan vända sig till när någonting inträffar.
Under våren 2015 utarbetades rutinerna för hur hanteringen av kränkande behandling och
diskriminering ska gå till. Det uttalades tydligt att mentor ansvarar för utredning, kontakter och
dokumentation. Mentor ska avlägga rapport till Trygghetsteamet som dokumenterar i elev akt i
PMO. Kontinuerlig uppföljning av åtgärderna löpande under läsåret i Trygghetsteamet, vid
fritidsmöten och personalmöten.
FÖRSKOLAN
Vi valde att mäta Resultat av insatserna mot Pysslingens NKI genomförd i 2015. I de mätningarna
framkom följande resultat:


”Mitt barn känner sig trygg på förskolan”
(medelvärde 8,8 av 10).
”Mitt barn trivs på sin förskola”
(medelvärde 8,8 av 10).
3



”Förskolans personal arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt!”
(medelvärde 8,7 av 10).
”Personalen tar hänsyn till vad barnen tycker och tänker!
(medelvärde 8,5 av 10).
”Mitt barn har möjlighet att påverka verksamhetens innehåll i förskolan”
(medelvärde 7,2, av 10).
Sundbybergs Stads undersökning visar följande resultat från NKI 2015:
 ”Jag upplever att mitt barn känner trygghet i förskolan”
visar 3,7 av 4 .
 ”Personalen motverkar aktivt att något barn far illa”
visar 3,5 av 4
 ”Mitt barn får göra det som intresserar henne/honom, utan att det anses vara typiskt för
endast flickor/pojkar att göra”
visar 3,5 av 4.
SKOLAN (NKI förra årets resultat 2015)



”Jag känner mig trygg i skolan” (Medelvärde 8,0 av 10).
”På min skola behandlar eleverna varandra med respekt” (Medelvärde: 5,9 av 10).
”De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt”
(Medelvärde: 6,7 av 10).
Trygghetsteamets enkät visade att elever känner sig mest otrygga vid följande platser; fotbollsplan,
toaletter, trapphuset, omklädningsrum. Elevernas svar samt analys av dessa ledde fram till
planerade åtgärder för läsår 15/16. Dessa redovisas nedan.
Utvärdering av årets planerade åtgärder
Olika undersökningar genomförs i skolan för att kunna arbeta och uppnå en hög grad av trygghet
och säkerhet för eleverna. Trygghetsteamet beslutade att genomföra olika åtgärder med alla
klasser. Resultaten analyserades av Trygghetsteamet och ledningsgruppen som resulterade i att
många elever upplever att de trivs bättre i skolan. Dessutom framgick det att övervägande del hade
någon att vara med på rasterna. Vidare fortsätter skolans arbete med att trygga skolans utsatta
områden som upplevs mer otrygga.
Nedan beskrivs de olika åtgärderna, när aktiviteterna utförs och hur utvärderingen går till.
NKI


Undersökningen genomförs i februari 2017 ”NKI”. Resultaten och samanställningen
inhämtas från extern aktör senast 31 mars 2017.
Utvärderingen av resultaten utförs under skolans studiedagar start 10 juni 2017.
4




En gruppledare utses i varje arbetslag.
Varje mål läses igenom i lokala arbetsplanen (LAP:en) av arbetslaget.
I gruppen arbetas fram tre olika del mål som behöver bearbetas för att kunna uppnå det
slutgiltiga målet. Dessa delmål ska följas av all personal i skolan.
Gruppledaren mailar del målen och aktiviteterna till rektor.
Trivselenkät
 Undersökningen genomförs maj 2017. Resultaten och samanställningen utförs av skolans
trygghetsteam senast 5 juni 2017.
 Utvärderingen av resultaten utförs under skolans studiedagar start 10 juni 2017.
 En gruppledare utses i varje arbetslag.
 Varje mål läses igenom i lokala arbetsplanen (LAP:en) av arbetslaget.
 I gruppen arbetas fram tre olika del mål som behöver bearbetas för att kunna uppnå det
slutgiltiga målet. Dessa delmål ska följas av all personal i skolan.
 Gruppledaren mailar del målen och aktiviteterna till rektor.
Elevintervjuer
 Undersökningen genomförs i samband med trivselenkäten maj 2017. Resultaten och
samanställningen utförs av intervjuaren och lämnas in till skolans trygghetsteam.
 Utvärderingen av resultaten utförs under skolans studiedagar start 10 juni 2017.
 En gruppledare utses i varje arbetslag.
 I gruppen arbetas fram aktiviteter för att kunna tillgodose elevernas önskemål och
trygghet.
 Bestämda aktiviteter utförs av respektive klasslärare och mentorer
 Gruppledaren mailar aktiviteterna till rektor.
Elevråd
 Elevråd hålls en gång per månad av ansvarig som utses av ledningsgruppen
 Eleverna kommer med förslag till olika aktiviteter och önskemål
 Ansvarig person redovisar de olika aktiviteterna och önskemålen till ledningsgruppen.
 Uppföljning och utvärdering genomförs av ansvarig och ledningsgruppen.
 Resultatet jämförs med föregående protokoll.
 Beslut tas av ledningsgruppen. Därefter redovisas beslutet av ansvarig till elevrådet
Klassråd
 Klassråd två gånger per termin av mentor och elever i respektive klass.
 Tillsammans kommer eleverna med förslag om olika aktiviteter.
 Uppföljning och utvärdering genomförs av mentor.
 Mentor fattar beslut om vilka aktiviteter som kan genomföras.
 Beslutet redovisas av mentor till eleverna.
Trygghetsteamet
 Vid inkommande ärenden av diskriminering och kränkande behandling utvärderar
trygghetsteamet.
 En anmälan görs till rektor
 Utredning upprättas av kurator tillsammans med trygghetsteamet.
 Vid behov skrivs en handlingsplan av kurator tillsammans med trygghetsteamet. I
handlingsplanen utses ansvarig för uppföljning och utvärdering av åtgärderna samt när
åtgärderna ska genomföras.
5
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
På Älvkvarnsskolan ska alla barn, elever och personal känna sig trygga. Ingen ska bli utsatt för
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man. Mål: Alla elever ska behandlas lika oavsett kvinna eller man.
Främjande åtgärder: Vi arbetar med att diskutera i grupper och medvetandegöra jämlikhet i
skolan och samhället.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man
eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Mål: Alla elever
ska få uttrycka sin identitet så som den själv önskar och bli accepterad för den man är. Främjande
åtgärder: Det främjande arbetet går ut på att tydliggöra och skapa diskussioner i grupper samt
arbeta med teman som rör ämnet identitet.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Mål:
Alla människor ska bemötas på ett respektfullt sätt oavsett vilken nationalitet eller etniskt
ursprung man besitter. Främjande åtgärder: Att i skolarbetet söka fakta och kunskaper om olika
etniska tillhörigheter samt diskutera skilda nationaliteter och ursprung.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis
muslimer, kristna, buddister och ateister. Mål: Alla människor ska bemötas på ett respektfullt sätt
oavsett religion eller annan trosuppfattning: Främjande åtgärder: Att i skolarbetet söka fakta och
öka kunskapen om olika religioner och andra trosuppfattningar samt aktualisera diskussioner och
grupparbeten.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Mål: Ingen människa ska utsättas för diskriminering
eller kränkning på grund av någon form av funktionsnedsättning. Främjande åtgärder: Skolmiljön
anpassas efter alla elevers behov samt implementering av ökad förståelse kring människors
olikheter.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Mål: Att alla olika sexuella
läggningar accepteras. Främjande åtgärder: Medvetandegöra olika sexuella läggningar och arbeta
med könsrollstema.
Ålder: uppnådd levnadslängd. Mål: Alla ska bli respekterade och lyssnade på oavsett ålder.
Främjande åtgärder: Blandade gruppindelningar på temadagar och raster.
6
I samband med skolstart HT-16 och VT-17 har vi uppstartsdagar.
Innehåll uppstartsdagar:
-
-
Analys och uppföljning av elevernas svar i trivselenkäten genomförs i ledningsgruppen och
personalgruppen i samband med uppstartsdagarna augusti 2016.
Vi utbildar personal om kränkande behandling och diskriminering. Vi tar upp vår plan mot
diskriminering och kränkande behandling vid föräldramöten HT- 2016.
Gå igenom rutinerna för hur hanteringen av kränkande behandling och diskriminering ska
gå till. Det uttalades tydligt att mentor ansvarar för utredning, kontakter och
dokumentation. Mentor ska avlägga rapport till Trygghetsteamet som dokumenterar i elev
akt i PMO.
Mentor går igenom vid uppstartsdagarna plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
Skillnad mellan kränkning och diskriminering
”Vad gör jag om…”
Vi arbetar även med diskrimineringsgrunderna och gör överenskommelser kring hur vi ska
agera gentemot varandra i klassen.
Info om TTs arbete. Vilka jobbar där?
Regelbundet arbete under terminens gång:
-
Arbetslaget pratar om arbete mot kränkande behandling regelbundet under
arbetslagsmöten (Se samtalsmall/mötesunderlag)
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet
har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt
missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell
läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat
syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana
åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar
situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på
tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska
förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
7
-
Kränkande behandling kan till exempel vara
om någon skickar elaka mail eller sms
om någon upprepade gånger blir retad för någon
om någon inte får vara med de andra
våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016
utifrån resultatet av kartläggningarna
Förskola – resultat av pysslingens kartläggningar: NKI 2016: 72 % av föräldrarna valde att
deltaga.




”Mitt barn känner sig trygg på sin förskola ”
visar av 8,4 av 10, en nedgång från 8,8.
Mitt barn trivs på förskolan”
Visar 8,4 av 10, en nedgång från 8,5
”Personalen tar hänsyn till vad barnen tycker och tänker”
visar 8,3 av 10, en nedgång från 8,5 förra året.
”Mitt barn har möjlighet att påverka verksamhetens innehåll i förskolan”
visar 7,6 en ökning från 7,2 förra året.
Sundbybergs Stads undersökning visar följande resultat från NKI 2016:
 ”Jag upplever att mitt barn känner trygghet i förskolan”
visar 3,8 av 4, en uppgång från 3,7 förra året.
 ”Personalen motverkar aktivt att något barn far illa”
visar 3,7 en uppgång från 3,5 förra året
 ”Mitt barn får göra det som intresserar henne/honom, utan att det anses vara typiskt för
endast flickor/pojkar att göra”
visar 3,6 en uppgång från 3,5 förra året.
Förskola – Planerade åtgärder på förebyggande nivå inför läsåret 16/17:

Det känns viktigt för oss i förskolan att uppmärksamma vårdnadshavares synpunkter, och
än mer arbeta med värdegrunden.

Delge vårdnadshavare den pedagogiska verksamheten och BHTs arbetssätt för att
synliggöra förskolas arbete mot kränkande och diskriminering.
8

Planerat värdegrundsarbete med barngrupperna är; ”Stopp”, för de minsta barnen 1-3.
”Start och Stegvis” för barn mellan 3-5 år. Samt lekfulla metoder, där organiserade
gruppstärkande lekar står i fokus.

När det gäller medarbetarnas förhållningssätt planerar även att fortsätta arbetet på APT/
hemvistreflektioner med att implementera : trestegsmetoden, medarbetarkontakt, samt
rollspel och 24 timmarsmetoden- allt för att medarbetarna skall ha egna verktyg att arbeta
till då vi är barnens förebilder.

Hur vi i förskolan är mot varandra påverkar barnens förskolemiljö och trygghet.
Skola resultat av kartläggningar:
NKI 2015/2016 årets resultat januari 2016)



”Jag känner mig trygg i skolan” har gått ner till 7,6 från 8,0.
”På min skola behandlar eleverna varandra med respekt” har gått ner till 5,6 från 5,9.
”De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt” har gått
ner till 6,4 från 6,7.
I vår egen enkät maj 2016 framgick det i trivselenkäten att matsal, omklädningsrum och parker var
trygga platser. De platser eleverna upplevde otrygga var: trapphus, korridor och toaletter. Ett
lysande resultat som framkom var att endast 2,6 % av eleverna uppgav att de inte trivs på skolan.
Skola -Planerade åtgärder på förebyggande nivå inför läsåret 16/17:
- Trygghetsteamet - att träffa alla klasser och informera om och innebörden av plan mot
diskriminering och kränkande behandling. Förebyggande arbete på skolan är pågående
över tid och uppmuntras och stödjs av trygghetsteamet att alla i tjänsten ska arbeta med
fortlöpande.
- Arbete med pedagoger på uppstartsdagarna om:
 Skillnaden mellan kränkande behandling och diskriminering
 Skillnaden mellan främjande och förebyggande arbete
 Att eleverna upplever att personal inte alltid säger till när kränkningar sker.
- Arbeta med eleverna under uppstartsdagarna kring skolans plan mot kränkande
behandling och diskriminering.
Fritids – resultat av kartläggning: åk 1-3 går på fritids
Sammanställningen från trivselenkäten för upplevelsen av trygghet på Fritids/Fritidsklubben
framgår det att fotbollsplan var den otryggaste platsen på skolan. Vi har under vårterminen 2016
ökat rastvakts systemet. En orsak till att fotbollsplan är den otryggaste arenan kan bero på att
planen ligger längst bort från skolans entré.
Fritids- planerade åtgärder på förebyggande nivå inför läsåret 16/17:
I en rundfrågning bland barnen (genomförd i maj efter resultaten från trivselenkäten kommit in),
om hur fritids skulle kunna göras till en tryggare plats, tog barnen upp flera exempel. Av dessa
kommer vi under nästkommande läsår att arbeta med:
- Fokus på att pedagoger har uppsikt över otrygga platser på skolan
- Patrullera vid barntoaletterna i matsalskorridoren.
- Ingripa direkt vid händelse som kan skapa otrygga situationer
- Dela in elever i anpassade grupper
- Diskussioner har förts inom arbetslaget i förebyggande syfte att trygga hela skolområdet
9
-
Regelbundna fritidsmöten med handledning av fritidsansvarig och biträdande rektor
Att fritidspedagoger är jämnt fördelade, när aktiviteter sker på olika platser.
Att fritidspedagoger deltar mer i aktiviteterna med barnen.
Personalen har koll på vilka barn som går på toaletten och när.
Introduktionsutbildning för nyanställda
Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Under läsåret 15/16 har vi:
-
Presenterat 15/16 plan på föräldramötet.
Gått igenom trivselenkäterna med eleverna.
Haft uppstartsdagar augusti 2015 där vi gick igenom planen mot kränkande behandling,
ordningsreglerna, skapat klassrumsöverenskommelser.
Under läsåret 16/17 kommer vi:
-
Trygghetsteamet träffa alla klasser för att skapa delaktighet gällande ordningsregler och
arbetet mot kränkande behandling och diskriminering.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka i förskolan: (ute/ inne)
Alltid lyssna, stötta och trösta, direkt om något behov observeras. (dokumentera).
- Ta upp på FF och BHT om något observerats (lyft dokumentationen).
- Personalen delar upp sig och är där barnen är (medforskande- och trygghets skapande).
- Samarbeta och leva upp till att ”allas barn är alls ansvar”. Sprida trygghet (Lyft eventuell
otrygghet till BHT)
- Arbeta med värdegrunden, som underlag för reflektioner på hemvistmöten/FF/BHT, samt
föräldraworkshops/föräldramöten.
Upptäcka i skola/fritids:
-
Vid varje rast finns det rastvakter ute.
Mentorer har återkommande samtal med klassen och elever rörande trivsel och trygghet.
Fritidsklubben deltar i Instagram konto
Mentorer anmäler till rektor om elever med hög frånvaro
Fritidsledare, pedagoger och övrig personal på skolan rapporterar till trygghetsteamet
Dokumentera i skola/förskola/fritids:
-
Mentor dokumenterar enligt Älvkvarnsskolans mall när incidenter inträffar. Mall finns i
Onedrive
10
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Förskolan:
Om personal bevittnar barn som far illa i leken, eller under vistelse på förskolan
1) Observera, och dokumentera, samt diskutera i det egna arbetslaget (alt. framföra detta till
barnets arbetslag)
2)
Ta upp det som hänt på FF/BHT
3)
Enskilda samtal med inblandade. Arbeta med LST (lyssna stötta trösta med det/de
berörda barnen. Samt hålla diskussioner om hur man skall gå vidare
”kollegialhandledning”, samt uppföljning på det.
4) Om problem kvarstår, eller bedöms som alvarligt; Berörda föräldrar (om ej misstanke om
våld mot barn finns då kontaktas endast socialtjänsten) och rektor informeras. (bitr.
förskolechef startar en internutredning och anmäler till Rektor, eller anmälan lämnas
direkt till Rektor i akuta fall, som anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning
påbörjas och avslutas.)
5) Uppföljningsmöten med förskollolärare, inblandade vårdnadshavare kontaktas av
förskolläraren. Tills det uppnåtts en bra lösning, för barnet i fråga.
6) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan
behöva kopplas in.
Skolan/fritids:
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig
utsatt av annan elev eller andra elever:
1) Enskilda samtal med inblandade snarast möjligt. Gör klart för utsättande elev/er att detta
inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. Vidare kan
värderingsövningar med de inblandade eleverna genomföras.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som
ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3)
Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas vid behov av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen/vid behov med utsättande elev och utsatt elev för att försäkra oss
om att eleven känner sig trygg i skolan.
5)
Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis:


Delade rasttider för olika elever/elevgrupper
Ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev
känner sig otrygg
11

Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt
och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där
vidare åtgärder kan vara exempelvis:
 Tillfällig omplacering i skolenheten
 Tillfällig förflyttning till annan skolenhet
 Tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Vid AKUTA händelser av våld och hot
- Kontakta rektor direkt som stänger av elev och kontaktar
vårdnadshavare
- Vid behov kontaktas polis och socialtjänst
- Elevhälsa och rektor informerar berörda klasser på skolan om händelsen
och konsekvenser
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
Förskolan:
Om personal bevittnar barn som far illa i leken, eller under vistelse på förskolan
1) Observera, och dokumentera, samt diskutera i det egna arbetslaget (alt. framföra detta till
barnets arbetslag)
2) Ta upp det som hänt på FF/BHT
3) Enskilda samtal med inblandade. Arbeta med LST (lyssna stötta trösta med det /de
berörda barnen. Samt hålla diskussioner om hur man skall gå vidare
”kollegialhandledning”, samt uppföljning på det.
4) Om problem kvarstår, eller bedöms som alvarligt;
Tas frågan upp direkt med biträdande förskolechef som avgör om anmälan till
socialtjänsten/polis är aktuellt. Berörda föräldrar informeras(om ej misstanke om våld mot
barn finns då kontaktas endast socialtjänsten) rektor informeras. I akuta fall anmäls direkt
till rektor, som anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt
att uppföljning sker.)
5) uppföljningsmöten med förskollolärare, inblandade vårdnadshavare kontaktas av
förskolläraren/bitr. förskolechef/rektor. Tills det uppnåtts en bra lösning, för barnet i
fråga.
6) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan
behöva kopplas in.
12
Skola/fritids
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas
samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare
samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan
behöva kopplas in.
2016-06-22
13