BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
2015-12-14
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
KIL1000, v1.1, 2014-01-31
SANNERUDSSKOLAN
Årskurs F-6
Kils kommun
Postadress
Besöksadress
Telefon
0554-191 00
Bankgiro
109-6510
Box 88
Kommunhuset
Fax
0554-129 74
Plusgiro
12 21 10-0
665 23 Kil
Östra Torggatan 2D
E-post
[email protected]
Org.nr
212000-1751
Sida 1 av 15
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SIDAN
SANNERUDSSKOLANS MÅLSÄTTNING
3
ANSVARSFÖRDELNING
4
LAGAR OCH STYRDOKUMENT
5
DEFINITIONER
7
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
8
ARBETSGÅNG VID MISSTÄNKT MOBBNING
10
KONTAKTVÄGAR
11
BILAGOR
SANNERUDSSKOLANS ORDNINGSREGLER
KONSEKVENSER VID REGELBROTT
HANDLINGSPLAN
Sida 2 av 15
SANNERUDSSKOLANS MÅLSÄTTNING
Målsättningen är att Sannerudsskolan ska vara en skola fri från
diskriminering och annan kränkande behandling.
Det förebyggande arbetet ska vara hela skolans angelägenhet. Om många är
involverade stärker detta skolans profil och skapar förtroende och trovärdighet
utåt.
Om skolan har rätt beredskap innebär det att det finns många personer som kan
upptäcka diskriminering, trakasserier, kränkningar och mobbning. Den utsatta
behöver inte vara rädd för att bli beskylld för att ha skvallrat, när det finns många
personer som kan ha upptäckt vad som är på gång.
• Vi skall skapa ett så positivt och uppmuntrande skolklimat att mobbning,
rasism, främlingsfientlighet och kränkande särbehandling aldrig får fotfäste.
• Alla skall känna sig trygga.
• Alla skall vara med och känna gemenskap.
• Ingen skall behöva vara rädd på väg till/från skolan eller ute på gården.
Sida 3 av 15
ANSVARSFÖRDELNING
ELEVENS ANSVAR
Det är varje elevs ansvar att bidra till en trevlig skolmiljö genom att uppträda som
en god kamrat och berätta för personal när man uppmärksammat diskriminering
eller kränkande behandling.
PERSONALENS ANSVAR
Skolan skall engagera alla vuxna i arbetet med att främja en positiv anda samt
medvetet motverka och förhindra mobbning, diskriminering och annan kränkande
särbehandling. Det är alla vuxnas ansvar att vara uppmärksamma på vad som
händer bland barnen och fånga upp signaler från barnen. Utsatta barn skall känna
ett obetingat stöd från de vuxna. Omedelbara ingripanden är oftast nödvändiga
kombinerade med ett långsiktigt arbete.
REKTORS ANSVAR
Det är viktigt att ledningen och personalen är uppmärksam på om barn eller elever
upplever sig kränkta av någon vuxen i verksamheten. I förekommande fall bör
rektor ansvara för utredningen.
Sida 4 av 15
LAGAR OCH STYRDOKUMENT
SKOLLAGEN
1 kap. § 5 ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främjade de mänskliga rättigheterna
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”
KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING
Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu
uppdelat i två olika lagar. Från och med januari 2009 skall därför förskolan och
skolan beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt
Skollagen (SFS 1985:1100, SFS 2010:800 fr.o.m. 2011-07-01) 14a kap.
En förändring är att begreppet annan kränkande behandling ersatts med
kränkande behandling. I skollagen har också skrivningen att en årlig plan skall
upprättas skärpts. Det är inte längre tillräckligt att den gamla planen ses över och
revideras. En plan för kommande året med planerade åtgärder och uppföljning av
föregående år krävs. En sådan plan förutsätter att en regelbunden kartläggning av
den egna verksamheten görs.
SKOLANS UPPDRAG
Enligt 6 kap i Skollagen angående kränkande behandling samt 3 kap. 14§-16§ i
Diskrimineringslagen skall huvudmannen se till att:
• Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling
och diskriminering.
• Det varje år upprättas en plan över vilka åtgärder som behövs för att främja
lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt vidta åtgärder för
att förebygga och förhindra trakasserier.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 1 § OCH
KAP. 2 §
”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
Sida 5 av 15
religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck,
sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande
behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och
intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
ALLA SOM ARBETAR I SKOLAN SKALL
• Medverka till att utveckla elevens känsla för samhörighet, solidaritet och
ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.
• I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor.
• Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller
grupper.”
• Visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från
ett demokratiskt förhållningssätt.
ARBETSMILJÖLAGEN
Från 7 år och uppåt har eleverna rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift
att delta i skolans arbetsmiljöarbete. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om
kränkande särbehandling i arbetslivet finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa
gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom
finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud
som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas.
SOCIALTJÄNSTLAGEN
Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till
socialtjänsten enligt 14 kap. § 1 Socialtjänstlagen. Enligt denna bestämmelse är
både skolmyndigheten och alla anställda i skola, skyldiga att ”genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära
att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd”.
Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av
den anmälningsskyldige själv. Att få kännedom om något som kan innebära att
socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att detta skall vara klarlagt. Även
svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas om de tyder på att ett barn
kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida.
Sida 6 av 15
DEFINITION AV DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE
BEHANDLING
I Skollagen 6 kap. 3§ definieras kränkande behandling som:
Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen
(2008:567) kränker ett barns eller elevs värdighet. Lag (2008:571)
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer – när som helst. En kränkning
kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande.
Kränkningar utförs av och drabbar såväl elever som personal. En viktig
utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas
på allvar.
Kränkande behandling är när en eller flera personer upprepade gånger, under en
längre tid, utsätter en eller flera individer för medvetna, aktiva och destruktiva
handlingar. Den utsattes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för en
bedömning av och utredning kring vad som hänt.
Kränkningarna kan vara
•
•
•
•
fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
psykosociala (t.ex. att vara utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
text-och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, Internet, sms och
mms)
DISKRIMINERING
Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4§ och är ett övergripande
begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de
missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också
som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt
missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna är:
•
•
•
•
•
•
kön, ålder
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
könsöverskridande identitet eller uttryck
Sida 7 av 15
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
• Vuxna finns ute på rasterna, rastvärdar.
• Kartlägg skolgården för att se vart eleverna känner sig otrygga. Rastvärdarna
ska cirkulera.
• Personal med i idrottens omklädningsrum när lågstadiet har idrottslektion.
• Varje termin gås gemensamma regler igenom och vilka konsekvenserna blir
om de bryts. Regler och konsekvenser skickas hem till vårdnadshavare för
kännedom en gång/läsår.
• Sträva efter att personalen lär känna barnen så att ingen är anonym.
• Eleverna lär känna varandra över klass- och årskursgränserna. Sker ex. vid
temaarbeten och fadderverksamhet minst 1 dag/termin.
• Lägesenkät. Hur mår eleverna? Enkäten delas ut i oktober. Resultatet
bearbetas i kamratgruppen, personalgruppen och elevgruppen. Därefter
upprättas en handlingsplan.
• Vid utvecklingssamtal tas frågor om trygghet och kamratskap i skolan upp.
• Klassamtal och diskussioner i syfte att öka trivseln och den sociala
kompetensen.
• Klassrådsmöten 1 gång/månad.
• Elevrådsmöten 1 gång/månad.
• EHM 1 gång i månaden där rektor, elevvårdspersonal, speciallärare och
mentorer diskuterar elever.
KLASSRÅDEN
• På varje klassråd diskuteras stämningen i klassen och hur man är en god
kompis. Aktuella konflikter tas upp och lösningar söks med barnens aktiva
medverkan.
ELEVRÅDEN
• Elevrådet har till uppgift att verka för en positiv arbetsmiljö.
• De särskilt utsedda elevrådsrepresentanterna tar med till elevrådet
iakttagelser som rör hela skolan. Barnen föreslår åtgärder.
• En handlingsplan tas fram i samarbete elever/vuxna.
UTVÄRDERING:
Utvärdering sker i samband med att en ny handlingsplan upprättas.
Sida 8 av 15
KONKRETA ÅTGÄRDER, STEG FÖR STEG, NÄR KRÄNKNING
SKETT
1. Varje anställd som ser, hör eller observerar någon form av diskriminering
eller kränkande behandling skall ingripa direkt – genom tydlig tillsägelse.
Varje elev som ser, hör eller observerar någon form av diskriminering eller
kränkande behandling bör ingripa genom att säga till den som utför
kränkningen samt berätta för någon i personalen.
2. Vid diskriminering eller kränkande behandling eller misstanke därom skall
alltid mentor och kamratgruppen informeras. Här skall dokumentation
påbörjas och fortgå tills ärendet anses avslutat.
3. Mentor/kamratgruppen samtalar med inblandade elever och kontaktar
elevernas vårdnadshavare.
4. Läraren kontaktar psykolog/kurator för handledning.
5. Samtal föräldrar/rektor.
6. Om trakasserierna, kränkningarna eller mobbningen fortsätter trots
vidtagna åtgärder beslutar rektor om ärendet skall anmälas till sociala
myndigheter och/eller polisen.
7. Ytterst kan Barn- och elevombudet besluta om att begära skadestånd. Det
förutsätter att kommunen och skolan inte gjort allt som borde ha gjorts för
att stoppa den kränkande behandlingen
Sida 9 av 15
ARBETSGÅNG
Tillvägagångssätt om man misstänker mobbning. Skolans kamratgrupp genomför
samtalen.
1. Ta reda på så mycket som möjligt om den eventuella mobbningen, genom att
fråga den mobbade själv och/eller vuxna som kan ha sett mobbningen. Vad
hände? När hände det? Var hände det? Vilka var inblandade? Tag endast
med aktuella händelser! Anteckna!
2. Kom överens med lärare som har lektion med de inblandade när ni ska
hämta dem, en och en, utan att de kan tala med varandra. Ingen får förvarna
eleverna, de ska inte känna till att ni kommer!
3. Hämta eller kalla på elev 1. Genomför det noggrant strukturerade samtalet.
Var alltid två vuxna vid samtalet, för att understryka allvaret. En leder
samtalet och en antecknar.
4. Hämta eller kalla på elev 2. Gör likadant.
5. Om det behövs, upprepa med ytterligare elever. I allmänhet räcker det med
ledarna och det är sällan mer än fyra. Alla samtal måste ske i en följd, så att
eleverna ej kan tala med varandra. Gör minnesanteckningar! Vid samtalets
slut bestäms en tid för uppföljning om ca 1 vecka. Ytterligare ett samtal efter
ca 1 månad.
6. Se till att eleverna märker att ni kontrollerar dem några gånger under
kommande vecka.
7. Mentor/kamratgruppen informerar föräldrar skyndsamt om samtalen.
8. Om mobbningen inte upphört hålls ett möte med kamratgruppen och rektor.
All dokumentation förvaras i låst skåp.
VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ
• Det är oerhört viktigt att behandla även mobbaren med respekt, trots att
man visar fasthet och bestämdhet i samtalet utan att för den skull bli hotfull
eller fördömande.
• Mobbaren är ingen ond person utan ett barn som alla andra barn.
• Ställ helst frågor som kan besvaras med JA eller NEJ, undvik frågan varför!
• Tala aldrig i grupp om att eleverna ska sluta mobba en viss person! Det får
oftast motsatt effekt, eftersom grupptrycket är större än lärarens påverkan.
Sida 10 av 15
KONTAKTVÄGAR
Rektor: Anne-Len Grahl
telefon 19 236
Skolsköterska: Maria Werme
telefon 19 207
Kurator: Linn Drufva
telefon 19 317
Skolpsykolog: Oskar Eriksson
telefon 19 183
Karin Johansson
telefon 19 288
Staffan Skånfors
telefon 19 245
Irene Svärd
telefon 19 314
Emma Gerloff
telefon 19 584
Louise Lugne
telefon 19 314
BREVLÅDOR
På Sannerudsskolan finns brevlåda där man anonymt kan lämna anmälningar om
kränkningar. Lådan töms varje vecka av kamratgruppen.
HJÄLPTELEFONER
VUXEN
BRIS vuxentelefon
077-150 50 50
Rädda barnens föräldratelefon
020-78 67 86
ELEV
Är du elev så kontaktar du BEO (Barn- och elevombudet).
Du kan antingen skriva, ringa eller e-posta.
Ring till: Skolverkets växel telefon 08-527 332 00
telefontid: måndag-fredag klockan 10.00–12.00
Skriv till: Barn- och elevombudet, 106 20 Stockholm
E-posta: [email protected]
Sida 11 av 15
TILL DIG SOM ELEV
VAD SKA MAN TÄNKA PÅ?
När man skriver till BEO blir brevet offentligt.
Med det menas att den som vill kan få läsa det. Skolverket kan hemlighålla delar
som rör personliga saker om dig.
Följande kan vara viktigt att tänka igenom innan du kontaktar oss:
•
•
•
•
•
•
Ditt namn, din adress och telefon-nummer, men du kan också vara anonym.
Namn och adress på skolan.
En beskrivning av vad som hänt dig.
Hur länge kränkningarna har pågått.
Om du pratat med någon på skolan om det som har hänt dig.
Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig.
BRIS barnens hjälptelefon
116 111
Röda korsets jourhavande kompis
0771-900 800
Sida 12 av 15
SANNERUDSSKOLAN - EN PLATS ATT TRIVAS PÅ
VÅRA REGLER
JAG RESPEKTERAR OCH VISAR HÄNSYN MOT ALLA.
JAG RESPEKTERAR ARBETSRON I KLASSRUMMET.
VI ÄR UTE PÅ ALLA RASTER.
JAG UPPTRÄDER TREVLIGT OCH ÄR HJÄLPSAM MOT ALLA.
JAG HJÄLPER DE SOM ÄR MINDRE ELLER RÄDDA.
JAG ANVÄNDER INTE FULA ORD ELLER GESTER.
JAG FÖLJER UPPMANINGAR FRÅN ALLA VUXNA PÅ SKOLAN.
JAG TAR ANSVAR FÖR SKOLANS MILJÖ OCH MATERIAL GENOM ATT INTE KLOTTRA,
FÖRSTÖRA ELLER SKRÄPA NER, VARKEN INOMHUS ELLER UTOMHUS.
JAG TAR INTE MED FARLIGA FÖREMÅL TILL SKOLAN.
OM JAG HAR MOBILTELEFON MED TILL SKOLAN SKALL DEN VARA AVSTÄNGD TILLS
SKOLDAGEN ÄR SLUT.
Genom att följa dessa regler skapar vi tillsammans en bra arbetsmiljö
där alla kan känna sig trygga.
Sida 13 av 15
KONSEKVENSER VID REGELBROTT ÅK. F-6
• Tillsägelse
• Samtal:
• Lärare och elev.
• Lärare, elev och förälder
• Lärare, elev, förälder, elevvårdsteam och rektor.
• Vid mobbning följs riktlinjerna i handlingsplanen för mobbning.
• Den som uppträder otrevligt mot kamrater eller personal ska förklara sig och
ges möjlighet att be om förlåtelse.
• Den som förstör något med flit är ersättningsskyldig och ska i möjligaste
mån återställa det han/hon brutit mot samt be om ursäkt.
•
•
•
•
Återläsning, hemuppgifter med mera.
I samråd med hemmet, indragning av rolig aktivitet.
Omplacering av elev (tillfälligt eller permanent).
Vid behov kontaktas BUP, socialmyndighet eller polis.
Dessa regler och konsekvenser har utarbetats från enkäter som
besvarats av elever, föräldrar/vårdnadshavare samt personalen på
Sannerudsskolan.
Sida 14 av 15
RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN 2015
Konflikter, knuffar och att säga fula ord till varandra sker oftast ute på raster. Bland
de yngre eleverna verkar det inte finnas några större bekymmer av enkäten att
döma.
I en av årskurserna år F-3 är man inte nöjd med rasterna och de känner sig inte
trygga på skolgården.
I åk 4-6 förekommer konflikter och kränkningar i några klasser, oftast på rasterna.
HANDLINGSPLAN 2016
Schemalagd tid på Multiarenan.
Arbeta med skolgården och rastaktiviteter.
Vi ska under våren inhämta information om projektet ”trivselprogrammet”
som en annan kommun arbetar med.
Arbeta gemensamt tillsammans med vår idrottslärare för en samsyn kring
regler och konsekvenser.
Regelbundet arbeta med skolans regler. Trivselfrågor tas regelbundet upp på
klassråd och elevråd.
Språkbruket – vi vuxna måste säga ifrån när eleverna använder fula ord.
Redogöra för konsekvenser vid regelbrott och tydligt visa att vi menar allvar.
Revidera trivselenkäten för F-3 och 4-6 och gärna få översatt till andra språk.
TIPS PÅ BÖCKER OCH TV-PROGRAM OM MOBBNING:
”Rättens riddare” (åk 1-6) UR
”Whalrider” (åk 4-6) UR
UR filmserie ”Värsta vänner” och ”Ugglan och kompisproblemet” (åk F-3)
Må-bra-pass: avslappning, massage, ”Röris”.
Böcker: ” Mod Matilda”, ”Pricken”, ”Tzatzi”
Sida 15 av 15
