Granskning av årsredovisning 2007

advertisement
Revisionsrapport*
Granskning av årsredovisning 2007
Laholms kommun
7 april 2008
Inger Andersson
Carl-Magnus Stensson
*connectedthinking
Innehållsförteckning
1
2
Sammanfattning ............................................................................................................. 3
Inledning ........................................................................................................................ 5
2.1 Bakgrund ................................................................................................................. 5
2.2 Revisionsfråga och metod ....................................................................................... 5
3 Granskningsresultat ........................................................................................................ 6
3.1 God redovisningssed ............................................................................................... 6
3.2 Förvaltningsberättelse.............................................................................................. 7
3.2.1 Personalredovisning .......................................................................................... 8
3.2.2 Investeringsredovisning .................................................................................... 8
3.2.3 Driftredovisning ................................................................................................ 9
3.2.4 God ekonomisk hushållning ........................................................................... 12
3.2.5 Balanskravet.................................................................................................... 14
3.3 Ekonomisk översikt ............................................................................................... 15
3.4 Resultaträkning ...................................................................................................... 16
3.5
3.6
3.7
3.8
Balansräkning ........................................................................................................ 16
Finansieringsanalys/kassaflödesrapport ................................................................ 18
Sammanställd redovisning..................................................................................... 18
Nämndernas redovisning av sitt uppdrag .............................................................. 19
2
1 Sammanfattning
Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten,
verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande
räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.
Vi vill här även framhålla att Laholms kommun har hög standard när det gäller följsamhet
och tillämpning av aktuella redovisningsprinciper. Den ekonomiska översikten ger en god
bild av kommunens resultat och ställning.
Ekonomiskt resultat och prognoser
Laholms kommun uppnår kommunallagens balanskrav. Kommunen hade ett budgeterat
resultat om 9,8 mnkr. Det slutliga resultatet för 2007 blev 17,1 mnkr, d v s en förbättring
gentemot budget med 7,3 mnkr.
Nämnderna har tillsammans överskridit budgeten med sammanlagt 3,8 mnkr. I princip
hela underskottet återfinns på Socialnämnden. Trots ett tilläggsanslag om 5,1 mnkr efter
delårsrapporten, redovisar nämnden ett underskott om 12,3 mnkr. Från prognos baserad på
redovisning t o m november månad och fram till bokslutet ökade kostnadsvolymen med
närmare 5 mnkr. Vi har även inom andra nämnder noterat betydande avvikelser mellan
årets sista prognos och det slutliga resultatet. Vi ser det som oroande att variationerna är så
omfattande i slutet av året. En tidig upptäckt av befarade budgetavvikelser gör det lättare
att vidtaga åtgärder som får effekt på det slutliga resultatet
God ekonomisk hushållning
Fullmäktige i Laholms kommun har beslutat om definition av god ekonomisk hushållning.
I budget 2007 och ekonomisk plan för 2008-2009 anges följande finansiella mål som
styrande för den ekonomiska planeringen i kommunen:






Kommunens finansiella planering skall präglas av långsiktighet med inriktning på
att bedriva en god ekonomisk hushållning, som ytterst syftar till att varje
generation skall bära sina kostnader. Verksamheternas mål och krav på
ambitionshöjningar måste underordnas de samlade ekonomiska förutsättningarna.
Resultatet (förändringen av eget kapital) måste vara positivt varje år.
Den kommunala förmögenheten ska skyddas mot inflationen.
Lånefinansiering av investeringar skall undvikas och skall begränsas till
avgiftsfinansierad verksamhet.
Soliditeten får inte försämras.
Ambitionen är att ha ett oförändrat skatteuttag.
3
I förvaltningsberättelsen anges att samtliga finansiella mål – med undantag av soliditeten –
har uppfyllts under 2007.
Vi delar bedömningen att kommunen – med undantag av soliditet – uppnått de finansiella
målen för 2007. Soliditeten, exklusive pensionsåtagande före 1998, uppgår till 69,5%.
Inkluderas pensionsförpliktelserna är soliditeten nere i 13% att jämföra med 72,9
respektive 22,5% 2006. Det har skett en successiv minskning av soliditeten under i princip
hela den senaste 10-årsperioden. Likaså är kommunens nettokostnadsandel av
skatteintäkter och generella statsbidrag hög, 98,7%. Inkluderas finansnettot är siffran
98,1%. Under 2007 har relativ utveckling av verksamhetens nettokostnader varit högre än
utveckling av skatteintäkter. I den ekonomiska översikten anges att budgeterat resultat för
2008 ligger på gränsen för att kommen skall klara de finansiella målen 2008. Ovanstående
mot bakgrund av kraftigt ökade verksamhetskostnader i slutet av 2007 gör att vi anser att
Laholms kommun måste vidtaga åtgärder för att få en ekonomi i balans över tiden.
Fullmäktige har inte klart uttalat antagit mål avseende god ekonomisk hushållning utifrån
ett verksamhetsperspektiv. I budget 2007 och ekonomisk plan för 2008-2009 anges att
fullmäktige har fem övergripande målområden som varit utgångspunkt för nämndernas
inriktningsmål. Inriktningsmålen är i sin tur nedbrutna i effektmål och därefter i
verksamhetsmål. De övergripande målområdena är:





Utveckling
Demokrati
Livskvalitet
Samverkan
Omvärld
Samtliga inriktnings- och effektmål finns redovisade i årsredovisningen. För vart och ett
av effektmålen anges huruvida de anses uppfyllda – helt, delvis eller inte alls. I stort sett
samtliga mål anses ha uppfyllts helt eller delvis. En avstämning har gjorts med vad som
förutspåddes i delårsrapporten och vi kan konstatera att överensstämmelsen är god. I
delårsrapporten saknades dock redovisning från Barn- och utbildningsnämnden.
Vi uppfattar att själva uppföljningen och redovisningen är i linje med lagstiftarens
intentioner. För att utveckla redovisningen, rekommenderar vi att det sker en tydligare
koppling mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter.
Investeringsredovisning
Kommunens investeringsredovisning är upprättad i enlighet med KRL´s direktiv. Vi har
noterat att redovisningen kompletterats med uppgifter om fleråriga projekt. Vi
rekommenderar dock att investeringsredovisningen kompletteras med uppgifter om
4
ursprunglig budget samt eventuella ombudgeteringar från tidigare år och eventuella
tilläggsanslag.
Ursprunglig investeringsbudget uppgick till 75 mnkr, men har under året reducerats till 50
mnkr. Trots detta har endast 38,8 mnkr ianspråktagits. En mer realistisk budget måste
eftersträvas.
2 Inledning
Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Laholms kommuns
revisorer granskat årsredovisningen för 2007.
2.1
Bakgrund
Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den
kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i
tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.
Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen.
När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det
sätt som fullmäktige bestämmer.
2.2
Revisionsfråga och metod
Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för
denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är
upprättad i enlighet med KRL och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för
kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och
riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor:


Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens
finansiering och den ekonomiska ställningen?
Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?
Granskningen av årsredovisningen omfattar:
 förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning)
 resultaträkning
 finansieringsanalys
 balansräkning
 sammanställd redovisning
5
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.
Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av
balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god
ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.
Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen gjort en översiktlig
bedömning avseende nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från
fullmäktige.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats
och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma
om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför
att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då
vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda
felaktigheter/brister kan förekomma.
3 Granskningsresultat
3.1
God redovisningssed
I KRL 1:3 anges ”Bokföring och redovisning skall fullgöras på ett sätt som
överensstämmer med god redovisningssed. Om avvikelser görs från vad som följer av
allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala
området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not”.
Det normgivande organ som lagstiftaren avser är Rådet för kommunal redovisning (RKR).
Rådet har lämnat ett antal rekommendationer i olika redovisningsfrågor.
Under rubriken ”Redovisningsprinciper” anger Laholms kommun inte några avsteg från
vad som betraktas som god redovisningssed.
Beträffande anslutningsavgifter för VA anges att dessa bokförs som en intäkt i
driftredovisningen. Från årets redovisning tillgodoförs 10% i 2007 års redovisning, medan
resterande 90% bokförs om en långfristig skuld för att periodiseras över den berikande
nyttjandeperioden för anläggningstillgången (33 år).
Revisionell bedömning
Vi bedömer att kommunen följer vad som anges i KRL samt vad som i övrigt kan
betraktas som god redovisningssed.
6
En ny VA-lag gäller från den 1 januari 2007, Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster.
RKR har under 2006 publicerat en idéskrift, Redovisning av affärsverksamhet – mot
bakgrund av självkostnadsprincipen. VA-lagen kräver att denna verksamhet redovisas
med egen resultaträkning och balansräkning. Fördelning av gemensamma kostnader ska
även framgå av redovisningen. Lagstiftningen lämnar ett stort utrymme för
praxisutveckling rörande redovisningens praktiska utformning.
Laholms kommun har upprättat separata resultaträkningar för vatten- och avloppsverksamheten. Separata balansräkningar saknas dock. Enligt uppgift skall dessa tas fram
under 2008.
När det gäller anslutningsavgifter är det sedan lång tid tillbaka god sed att redovisa dessa
som intäkter över resultaträkningen. I RKR´s idéskrift, anges att intäkterna ska
periodiseras. Till större delen ska anslutningsavgiften bokföras som en förutbetald intäkt
som intäktsförs i takt med att tillgången som avgiften ska finansiera nyttjas/avskrivs. När
det gäller frågan om uppkomna överskott föreslås i idéskriften att överskotten ska
betraktas som en skuld till avgiftskollektivet och bokföras som en avsättning. Argumentet
för förfaringssättet är att affärsverksamhet som lyder under självkostnadsprincipen inte
kan göra någon vinst.
Kommunens redovisning avseende anslutningsavgifter bedömer vi vara i linje med RKR´s
direktiv.
3.2
Förvaltningsberättelse
I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla:
-
en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1)
-
särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a)
-
samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2)
-
en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den
löpande verksamheten (KRL 4:3)
-
en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4)
-
en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning (KRL 4:5)
-
sådana upplysningar som avses i KRL 4:1 skall också omfatta sådan kommunal
verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1).
7
Revisionell bedömning
Vi bedömer att uppgifterna i årsredovisningen till övervägande del överensstämmer med
kraven i KRL. De olika delarna kommenteras närmare nedan.
3.2.1 Personalredovisning
Enligt KRL 4:1 skall förvaltningsberättelsen innehålla en redovisning om de anställdas
sjukfrånvaro under räkenskapsåret. Sjukfrånvaron skall anges i procent av de anställdas
sammanlagda ordinarie arbetstid.
I avsnittet ”Personalekonomisk redovisning” framgår att den totala sjukfrånvaron 2007
uppgick till 6,9% (en minskning med 0,3 procentenheter gentemot 2006) av den
sammanlagda ordinarie arbetstiden. För kvinnor var procentsatsen 7,6 (7,9% 2006) och för
män 4,4% (4,7% föregående år). Långtidssjukfrånvaron har minskat från 72,5 % 2006 till
70% 2007.
Revisionell bedömning
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a,
d v s frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt
åldersindelning.
3.2.2 Investeringsredovisning
Enligt KRL 4:2 skall förvaltningsberättelsen innehålla en samlad redovisning av
kommunens investeringsverksamhet. I förarbetena anges att redogörelsen bl a skall
möjliggöra en avstämning mellan den av fullmäktige fastställda årsbudgeten och det
verkliga utfallet. Redovisningen bör omfatta en totalkalkyl för respektive investering. Rör
det sig om fleråriga projekt bör årets investeringsutgift samt en prognos för
färdigställandet redovisas.
Investeringsredovisningen innehåller uppgift om budget 2007, utfall samt avvikelse. För
fleråriga projekt redovisas en totalkalkyl samt en prognos avseende färdigställande.
Revisionell bedömning
Kommunens investeringsredovisning är upprättad i enlighet med KRL´s direktiv. Vi
noterar med tillfredsställe redovisningen avseende fleråriga projekt. Vi rekommenderar
dock att investeringsredovisningen kompletteras med uppgifter om ursprunglig budget
samt eventuella ombudgeteringar från tidigare år och eventuella tilläggsanslag
Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets
investeringar. En avstämning gentemot grundbokföringen har gjorts på totalnivå samt för
vissa större projekt.
8
Av en total budget om 50,1 mnkr har 28,8 mnkr ianspråktagits, d v s drygt hälften –
närmare bestämt 58%. Största avvikelsen finns inom Kommunstyrelsen. Av budgeterad
nettoinkomst 5,5 mnkr blev det slutliga resultatet en nettoinkomst om 11,3 mnkr.
Markförsäljningar har skett till ett värde om 16,6 mnkr (budget 15,7 mnkr). Mindre än
budgeterat markförvärv har skett; 0,6 mnkr gentemot budgetar 2,5 mnkr. Servicenämnden
har gjort investeringar om 33 mnkr under året. En avvikelse om 14,2 mnkr och ett
utnyttjande om drygt 70%. Sammantaget sett har utnyttjandet av investeringsbudgeten
försämrats något gentemot tidigare år. Det skall här tilläggas att ursprunglig
investeringsbudget uppgick till 75 mnkr, men har under året reducerats p g att flera större
projekt senarelagts.
I kommunens tre uppföljningsrapporter har även prognoser avseende investeringar
lämnats enligt följande:
Aktuell budget
Prognosutfall
Avvikelse
Prognos 1
75 mnkr
60,2 mnkr
15,7 mnkr
Prognos 2
62 mnkr
40,5 mnkr
21,5 mnkr
Prognos 3
50,1 mnkr
29,6 mnkr
20,5 mnkr
Bokslut
50,1 mnkr
28,8 mnkr
21,3 mnkr
Vi vill påtala behovet av en realistisk investeringsbudget. Förseningar innebär att
kommunen avvaktar något med eventuell upplåning och att de finansiella kostnaderna
således temporärt hålls nere. Osäkerhet i investeringsbudgeten får till följd att även
driftbudgeten blir osäker. För nämnderna innebär det bl a att kapitalkostnaderna inte ökar i
den omfattning som budgeteras, samt att övriga driftkostnader till följd av investeringen är
ytterst osäkra att budgetera.
3.2.3 Driftredovisning
I KRL 4:3 anges att förvaltningsberättelsen skall innehålla en redovisning av hur utfallet
förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten.
Driftredovisningen innehåller uppgift om kostnader, intäkter samt nettokostnader per
verksamhet för 2007. Även 2006 års utfall finns redovisat netto. På nämndsnivå finns
redovisat budget samt budgetavvikelse.
9
Revisionell bedömning
Kommunens nämndsvisa driftredovisning är upprättad i enlighet med KRL´s direktiv. Vi
bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet
förhåller sig till fullmäktiges budget. En avstämning gentemot grundbokföringen har
gjorts på såväl nämndsnivå.
För att underlätta uppföljningen rekommenderar vi att eventuella tilläggsanslag samt
ombudgeteringar särskilt redovisas.
3.2.3.1 Bokslutsprognoser och utfall
Laholms kommun har redovisat tre bokslutsprognoser baserade på mars, juli och
november månads utfall.
Nämnd
Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Bokslut
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Utvecklings- o näringslivsn
Servicenämnden (skattefin)
Servicenämnden
(avgiftsfin)
Miljö- och byggnadsnämnd
Kultur- och fritidsnämnden
Barn- och utbildningsn.
Socialnämnden
Revisorerna
Summa:
0,1
1,4
-1,1
0
1
0,1
1
-0,6
0,5
-0,7
0,1
2,9
-0,1
0,7
2,5
0,2
3,2
1,5
1,4
0,4
0
-0,4
-1
-4,6
0
-4,6
0
0
4
-5,1
0
-0,8
0,5
-0,5
6,5
-7,4
0,1
5,3
0,2
-0,8
2,3
-12,3
0,1
-3,8
Mellan prognos 2 och 3 har Socialnämnden erhållit 5,1 mnkr i tilläggsanslag.
Revisionell bedömning
Vi finner det anmärkningsvärt att skillnaderna är så stora mellan decemberprognosen och
bokslutet. Vi har gjort en översiktlig analys avseende de största skillnaderna och sett
närmare på vad som finns beskrivet i nämndernas redovisningar. Nedan visas
variationerna inom Barn- och utbildningsnämndens och Socialnämndens prognoser och
slutligt resultat.
10
5
0
Prognos 1
Prognos 2
Prognos 3
Bokslut
SOC
-5
-10
-15
BUN
10
Barn- och utbildningsnämndens första tidiga prognos pekade på ett underskott om 1 mnkr.
Allteftersom under året vändes underskottet mot ett allt större överskott. Så sent som i
december månad förutspåddes ett resultat om plus 6,5 mnkr. En kort tid senare visar det
slutliga resultatet 4,2 mnkr mindre. I nämndens verksamhetsberättelse kan vi inte utläsa
någon närmare analys avseende denna förändring. Vi kan dock konstatera att inom
verksamheterna förskola och grundskola har stora förändringar skett. Gentemot prognosen
baserad på redovisningen t o m november månads utgång har förskolans överskott minskat
med 0,9 mnkr och stannar på 0,5 mnkr. För grundskolans del har ett prognostiserat
överskott om 0,5 mnkr vänts till ett underskott om drygt 3,3 mnkr.
Inte heller i Socialnämndens verksamhetsberättelse framgår orsak till det kraftigt
försämrade resultatet under årets sista månad. Vad vi kan se här är det – förutom vård och
omsorg gemensamt (resultatförsämring om drygt 1,5 mnkr) ingen verksamhet som
utmärker sig mer specifikt. När det gäller Socialnämnden ser vi extra allvarligt på det stora
budgetunderskottet. I samband med delårsrapporten anhöll Socialnämnden om ett
tilläggsanslag om 5,1 mnkr, vilket beviljades av fullmäktige. Trots ramtillskottet redovisas
i december en prognos om ett budgetöverskridande om 7,4 mnkr vilket sedan ökades på
med ytterligare 5 mnkr för att slutligen stanna på ett underskott om 12,3 mnkr. Vi
bedömer att det finns stora brister när det gäller Socialnämndens kontroll av det
ekonomiska utfallet av verksamheten. I såväl årsredovisning som i den mer utförliga
verksamhetsberättelsen anges volymökningar. I redovisningen anges i princip endast
volymökningar i krontal. Vi efterlyser mer konkreta uppgifter avseende hur och var
verksamheten utökats. Budgeterade verksamhetsmått/nyckeltal gentemot utfall efterlyses.
Enligt vår uppfattning skulle detta underlätta planering och uppföljning betydligt.
Förutom ovanstående stora nämnder har vi konstaterat betydande skillnad när det gäller
Utvecklings- och näringslivsnämnden. Mellan decemberprognosen och bokslutet är det en
resultatförbättring om 1,6 mnkr. Orsak redovisas inte i verksamhetsberättelsen.
Variationer av större grad finns även inom Servicenämnden – såväl inom skatte- som
avgiftsfinansierad verksamhet. Orsak till de stora avvikelserna mellan sista prognos och
bokslut saknas.
Vi har förståelse för att det är besvärligt att ge säkra prognoser, men ser det som ytterst
allvarligt att variationerna är så omfattande i slutet av året. Vi vill understryka vikten av
budgetföljsamhet och prognossäkerhet. En tidig upptäckt av befarade budgetavvikelser
gör det lättare att vidtaga åtgärder som får effekt på det slutliga resultatet.
11
3.2.4 God ekonomisk hushållning
I KRL kap 4:5 anges att: ”Förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering av om
målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts.” .
Enligt KL 9:9 a ska revisorerna avge en skriftlig bedömning till fullmäktige avseende
måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål respektive verksamhetsmål som är av
betydelse för god ekonomisk hushållning.
Fr o m 1 december 2004 har kommunallagen kompletterats med föreskrifter som
förtydligar synen på god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet. Förändringen
innebär bl a kommunen skall ta fram särskilda mål och riktlinjer för god ekonomisk
hushållning. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste
det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta
säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta
krävs bl a en utvecklad planering med framförhållning och beredskap, tydliga och mätbara
mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser
gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som utvisar hur
verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv
organisation som säkerställer måluppfyllelsen. God ekonomisk hushållning innebär inte
bara att det är balans i räkenskaperna, utan det innebär också att tillgängliga medel
utnyttjas på ett effektivt sätt.
I budget 2007 och ekonomisk plan för 2008-2009 anges följande finansiella mål som
styrande för den ekonomiska planeringen i kommunen:






Kommunens finansiella planering skall präglas av långsiktighet med inriktning på
att bedriva en god ekonomisk hushållning, som ytterst syftar till att varje
generation skall bära sina kostnader. Verksamheternas mål och krav på
ambitionshöjningar måste underordnas de samlade ekonomiska förutsättningarna.
Resultatet (förändringen av eget kapital) måste vara positivt varje år.
Den kommunala förmögenheten ska skyddas mot inflationen.
Lånefinansiering av investeringar skall undvikas och skall begränsas till
avgiftsfinansierad verksamhet.
Soliditeten får inte försämras.
Ambitionen är att ha ett oförändrat skatteuttag.
Av förvaltningsberättelsen framgår att samtliga finansiella mål – med undantag av
soliditeten – har uppfyllts under 2007.
Fullmäktige har inte klart uttalat antagit mål avseende god ekonomisk hushållning utifrån
ett verksamhetsperspektiv. I budget 2007 och ekonomisk plan för 2008-2009 anges att
fullmäktige har fem övergripande målområden som varit utgångspunkt för nämndernas
12
inriktningsmål. Inriktningsmålen är i sin tur nedbrutna i effektmål och därefter i
verksamhetsmål. De övergripande målområdena är:





Utveckling
Demokrati
Livskvalitet
Samverkan
Omvärld
I förvaltningsberättelsen anges sammanfattningsvis att övervägande delen av nämndernas
effektmål uppfyllts eller delvis uppfyllts. I nämndsredovisningen finns samtliga effektmål
redovisade. I dokumentet ” Årsredovisning 2007 nämndernas redovisningar finns mer
utförliga redovisningar.
Revisionell bedömning
Nedan kommenteras vart och ett av de finansiella målen:

Kommunens finansiella planering skall präglas av långsiktighet med inriktning på
att bedriva en god ekonomisk hushållning, som ytterst syftar till att varje
generation skall bära sina kostnader. Verksamheternas mål och krav på
ambitionshöjningar måste underordnas de samlade ekonomiska förutsättningarna.
Detta mål är inte kommenterat i årsredovisningen, men som vi ser det kan det besvaras
sammanfattningsvis efter övriga mål.
 Resultatet (förändringen av eget kapital) måste vara positivt varje år.
Målet är uppfyllt. Resultatet uppgår till 13,5 mnkr exklusive realisationsvinster.
 Den kommunala förmögenheten ska skyddas mot inflationen.
Målet i princip uppfyllt. Inflationen 2007 uppgick till 2,2%. Beroende på förändrad
redovisningsprincip avseende anslutningsavgifter har eget kapital endast ökat med 11
mnkr, d v s cirka 2%.

Lånefinansiering av investeringar skall undvikas och skall begränsas till
avgiftsfinansierad verksamhet.
Målet är uppfyllt. Under 2007 har inga nya lån tagits.
 Soliditeten får inte försämras.
Målet är inte uppfyllt. Soliditeten exklusive pensionsåtagande före 1988, uppgår till
69,5%. Inkluderas pensionsförpliktelserna är soliditeten nere i 13% att jämföra med 72,9
respektive 22,5% 2006. Även här spelar den förändrade redovisningsprincipen avseende
anslutningsavgifter in. Enligt ekonomikontorets beräkningar utgör denna del cirka 1,3%-
13
enheter. Som ytterligare orsak till sänkning anges att det i huvudsak beror på att de
kortfristiga skulderna ökat. Enligt vår bedömning torde det var det förhållandevis låga
resultatet i förhållande till kommunens totala tillgångar som är av avgörande betydelse.
 Ambitionen är att ha ett oförändrat skatteuttag.
Målet är uppfyllt. Målet kommenteras inte i årsredovisningen, men vad vi erfar kommer
ingen skattehöjning att ske 2008.
Sammanfattningsvis vill vi hävda att den negativa utvecklingen avseende soliditeten är
oroväckande. Som framgår av årsredovisningen har soliditeten successivt sjunkit under
den senaste 10-årsperioden. Vi vill i detta sammanhang även påtala vikten av en ”bra
relation” mellan verksamhetens nettokostnader och skatter/utjämningsbidrag. Under 2007
steg nettokostnaderna med 9%, medan skatter/utjämningsbidrag ökade med drygt 6%
gentemot vad som var fallet 2006. På den positiva sidan skall kommunens goda likviditet
framhållas. På balansdagen fanns drygt 160 mnkr i likvida medel. Kommunens
rörelsekapital är positivt, 73 mnkr.
När det gäller verksamhetsmässiga mål redovisas samtliga inriktnings- och effektmål i
nämndernas redovisningar. För vart och ett av effektmålen har nämnden redovisat
måluppfyllelsegrad i form av uppfyllt, delvis uppfyllt, inte uppfyllt. I flera fall är målen
kortfattat kommenterade. Som framgår ovan bedöms i stort sett samtliga mål att ha
uppfyllts helt eller delvis. Endast i något enstaka undantag anges att målet inte kunnat
uppfyllas.
Vi har även gjort en översiktlig genomgång av dokumentet ”Årsredovisning 2007
nämndernas redovisningar”. En avstämning gentemot vad som prognostiserades avseende
måluppfyllelse i samband med delårsrapport har gjorts. Vi kan konstatera att det råder en
mycket stor överensstämmelse gentemot vad som då förutspåddes. Noterbart är dock att
Barn- och utbildningsnämnden inte redovisat någon prognos avseende måluppfyllelse.
Vi uppfattar att själva uppföljningen och redovisningen är i linje med lagstiftarens
intentioner. För att utvecklas rekommenderar vi att det sker en tydligare koppling mellan
prestation och resurs. I kommunens årsredovisning saknas nyckeltal och verksamhetsmått.
I dokumentet ”Årsredovisning 2007 nämndernas redovisningar” redovisas budget och
utfall och ibland även utfall 2006. Av anvisningarna framgår att detta mer är att betrakta
som ett internt material. Vi ser det som angeläget att lyfta upp det även till den externe
läsaren.
3.2.5 Balanskravet
I KRL kap 4:4 anges att: ”…om kostnaderna för ett visst år överstiger intäkterna skall det
i förvaltningsberättelsen…..anges när och på vilket sätt…..reglering av det negativa
resultatet skall ske…..”
14
Stort fokus sätts på huruvida en kommun uppnår balanskravet eller ej. Vid avstämning
mot balanskravet skall eventuella realisationsvinster exkluderas. Hänsyn skall också ta till
om kommunen har tidigare ej reglerade negativa underskott. Även om kommunen
redovisar ett positivt resultat kan det således vara så att balanskravet inte är uppfyllt.
I årsredovisningen redovisas en avstämning mot balanskravet. Årets resultat uppgår till
17,1 mnkr. Från resultaten skall realisationsvinster om 3,6 mnkr exkluderas.
Revisionell bedömning
Laholms kommun uppfyller lagstadgat balanskrav. Avstämning mot balanskravet visar på
ett resultat om 13,5 mnkr. Några negativa resultat från tidigare år kvarstår inte.
3.3
Ekonomisk översikt
Den ekonomiska översikten redogör utförligt för årets resultat och ställning och
kommunens ekonomiska förutsättningar. Förutom en analys redovisas i flera fall även
nyckeltal i diagramform – vanligtvis över en 10-årsperiod.
Revisionell bedömning
Vi uppfattar att den ekonomiska översikten ger en god bild av Laholms kommuns
finansiella ställning och resultat. Olika nyckeltal och ekonomiska begrepp redovisas på ett
informativt och lättillgängligt sätt. Redovisningen över en 10-årsperiod ger en tydlig bild
av utvecklingen. Vi vill särskilt lyfta fram redovisning av kommunens samlade
pensionsåtagande och borgensåtagande som utmärkta exempel på hur sådan redogörelse
kan utformas.
Som tidigare nämnts uppfyllde Laholms kommun balanskravet för 2007. För 2008 uppgår
det budgeterade resultatet till 17,1 mnkr. Senaste skatteprognos från Sveriges kommuner
och landsting visar dock på sämre slutavräkning för 2007 än vad som framkom i
decemberprognosen. För Laholms del gör det cirka 3 mnkr som kommer att belasta 2008
års resultat negativt. Med tanke på den relativt sett stora nettokostnadsökningen och
Socialnämndens kraftiga kostnadshöjning under slutet av 2007 ser vi med viss oro
framöver. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till
närmare 99%. Ett riktvärde som Sveriges kommuner och landsting för fram är en
nettokostnadsandel om 98%. Detta mått skall ses över tiden för att kommunens skall ha en
god ekonomisk hushållning. Under den senaste 10-årsperioden har procentsiffran för
Laholms del varierat mellan 96 och drygt 102.
Kommunens soliditet har successivt minskat under i princip hela den senaste 10årsperioden. Soliditeten, exklusive pensionsåtagande före 1998, uppgår till 69,5%.
Inkluderas pensionsförpliktelserna är soliditeten nere i 13% att jämföra med 72,9
respektive 22,5% 2006. Enligt vår uppfattning beror den sjunkande soliditeten på att
15
kommunens resultat inte har ökat i paritet med totala tillgångar. Soliditeten påverkas även
av förändrad redovisningsprincip avseende periodisering av anslutningsavgifter.
Vi vill i detta sammanhang lyfta fram att kommunen måste ha ekonomiskt utrymme för
fördyrade pensionskostnader. Som framgår av balansräkningen har pensionsförpliktelser,
intjänade innan 1998, höjts från 401 mnkr i 2006 års bokslut till 480 mnkr 2007. Orsak är
förändringar i pensionsberäkningen (bl a beräkning av längre medellivslängd). Denna
omfattande ökning om närmare 80 mnkr förklarar soliditetsförsämringen när hela
pensionsåtagande inkluderas.
3.4
Resultaträkning
Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna
kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1).
Resultaträkningen redovisar utfallet för åren 2005 – 2007 samt budget och
budgetavvikelse för 2007. Uppgifterna är kompletterade med nothänvisningar för samtliga
tre år.
Kommunen hade ett budgeterat resultat om 9,8 mnkr. Det slutliga resultatet för 2007 blev
17,1 mnkr, d v s en förbättring gentemot budget med 7,3 mnkr. Nämnderna har
tillsammans överskridit budgeten med sammanlagt 3,8 mnkr. Pensionskostnaderna
överskred budget med 5,6 mnkr. Även nedskrivning av fastigheter och inlösen av borgen
om 2 mnkr påverkade årets resultat negativt. Skatteintäkter ökade däremot gentemot
budget med 11,2 mnkr och ett förbättrat finansnetto gav ytterligare plus 4,8 mnkr.
Revisionell bedömning
Vi har granskat att resultaträkningen är uppställd enligt KRL. En avstämning gentemot
grundbokföringen har gjorts Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt
rättvisande bild över årets resultat.
3.5
Balansräkning
Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar,
avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång
(balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL
5:2)
Balansräkningen redovisar utfallet för åren 2005 - 2007. Uppgifterna kompletteras med
nothänvisningar för samtliga tre år.
16
Revisionell bedömning
Vi har granskat att balansräkningen är uppställd enligt KRL. En avstämning gentemot
grundbokföringen har gjorts. 2006 års utgående balanser har överförts korrekt som 2007
års ingående balanser.
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar,
avsättningar, skulder och eget kapital.
Underlag i form av bilagor och specifikationer till balansräkningen har en hög kvalitet.
Handläggning av anläggningsregister sker i likhet med tidigare år manuellt på
ekonomienheten. En övergång till datorisering kommer att införas under 2008.
Beträffande anläggningsregistret lämnar BFN i allmänna råd 2003:1 ett uttalande om
anläggningsregister som behandlar hur materiella och immateriella tillgångar skall
förtecknas och vad det skall innehålla: -anskaffningsvärde – anskaffningstidpunkt –
tillämpad avskrivningsmetod - nyttjandeperiod – ackumulerade avskrivningar –
ackumulerade nedskrivningar – uppgifter som behövs för att tillgången kan identifieras –
korrigeringar av tidigare års av-, nedskrivningar, omklassificeringar. Tillgångar som är
helt avskrivna men innehas skall finnas med i registret.
Vi rekommenderar, i likhet med tidigare år, att ovanstående uttalande beaktas vid
införandet av datoriserat system för anläggningsregistret.
Vi har noterat att det under 2007 tagits fram övergripande centrala riktlinjer för
inventarieförteckningar.
3.5.1.1 Pensionsmedel
Enligt fullmäktigebeslut ska placeringsreglementet för pensionsfond löpande uppdateras
med hänsyn till aktuella förhållanden inom kommunen och på de finansiella marknaderna.
Kommunstyrelsen ska varje år i samband med budget bedöma behovet av att uppdatera
placeringsreglementet. Regler för placeringsverksamheten kan delas upp i tre avsnitt:



Strategisk tillgångsfördelning
Taktisk tillgångsfördelning
Val av värdepapper
Strategisk tillgångsfördelning ger de övergripande riktlinjerna, bl a normalposition i den
långsiktiga tillgångsfördelningen, index och limiter för maximi- och minimiposition samt
tillåtna tillgångsslag.
17
Taktisk tillgångsfördelning syftar till att visa vilken förvaltningsstruktur som gäller,
generalist och/eller specialist, aktiv eller passiv förvaltning, vilka principer som gäller för
vid beräkning av portföljens värde samt eventuella krav på rebalansering.
Val av värdepapper talar om vilka limiter som gäller vid placering i enskilda värdepapper,
derivat eller värdepappersfonder.
Nedan beskriv kommunens innehav, marknadsvärde per den 2007-12-31.
Handelsbanken Aktiefond index
SPP Aktiefond Global Sustainability
Robur Obligationsfond Mega
Robur Småbolag fond Sverige
Robur Absolutavkastning Plus
Likvida medel
Summa
Marknadsvärde %
19 811 546
10 778 328
45 402 931
5 666 896
17 151 952
12 877
98 824 530
20%
11%
46%
6%
17%
0%
100%
Revisionell bedömning
Vår bedömning är att kommunen håller sig till finanspolicyn. En övervikt inom
räntebärande papper finns. En översyn över föreskriften bör göras med hänsyn till aktuella
förhållanden på finansmarknaden. Vi ser att vid val av strukturerade produkter bör det
anges att produkten kapitalsäkras av emittenten.
3.6
Finansieringsanalys/kassaflödesrapport
I finansieringsanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under
räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1).
Kassaflödesrapporten redovisar utfallet för åren 2005 – 2007.
Revisionell bedömning
En avstämning gentemot grundbokföringen har gjorts. Vi bedömer att
kassaflödesrapporten redovisar kommunens finansiering och investeringar.
3.7
Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens
ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(Rådets
rekommendation)
18
Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas
resultat- och balansräkning. (KRL 8:2)
Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. (Rådets
rekommendation)
Den sammanställda redovisningen omfattar Laholms kommun, Laholmshem och Laholms
Biogas. Laholmshem ägs till 100% av kommunen. I Laholms Biogas uppgår kommunens
ägarandel till 33%.
Koncernen visar ett positivt resultat om 15,5 mnkr. 2006 uppgick resultatet till 38,1 mnkr.
Revisionell bedömning
Vi bedömer att den sammanställda redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av
resultat och ställning. Vi rekommenderar att den sammanställda redovisningen
kompletteras med en finansieringsanalys
3.8
Nämndernas redovisning av sitt uppdrag
Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina
uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna
för den.
Samtliga verksamhetsberättelser är redovisade på ett likartat sätt med följande rubriker:
 Årets verksamhet
 Måluppfyllelse
 Ekonomiska resultat
 Framtiden
Revisionell bedömning
Beträffande måluppfyllelse hänvisar vi till avsnittet avseende god ekonomisk hushållning
(3.2.4).
Vi uppfattar att nämndernas redovisningar överlag håller en tämligen bra kvalitet. För att
få redovisningarna mer likriktiga rekommenderar vi att ekonomikontorets anvisningar
efterlevs bättre. Vi har t ex noterat att det ibland saknas upplysning om nämndens
ansvarsområde.
Kommentarer avseende det ekonomiska resultatet anges dock i princip alltid som överrespektive underskott gentemot budget. Det skall här påpekas att det rör sig om
19
internbudget, varför redovisningen skulle kunna förtydligas genom att beloppen ställdes i
relation till tidigare år.
Vi rekommenderar att ekonomidelen kompletteras med volymuppgifter/nyckeltal/
verksamhetsmått. Socialnämnden redovisar ett underskott om 12,3 mnkr, inklusive ett
tilläggsanslag om 5,1 mnkr. Som orsak anges just volymförändringar, men endast
avvikelser i belopp redovisas (institutionsplaceringar 5 mnkr, personal assistans 3,8 mnkr,
familjehemsplacering av barn och ungdom 3,4 mnkr, LSS-boende 2,9 mnkr och
ekonomiskt bistånd 1,4 mnkr).
20
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards