AB C D E Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Handläggare: Jan-Åke Frögéli 2005-02-17 508 06 066 Dnr: 99-05-102 SDN 2005-02-24 Till Bromma stadsdelsnämnd Budgetunderlag för 2006 med inriktning för åren 2007-2008 Förslag till beslut Nämnden godkänner underlaget för budget 2006 med beräkningar för åren 2007-2008 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Bertil Östberg stadsdelsdirektör Per Edorson ekonomichef Sammanfattning Vårt arbete under perioden fokuseras på att hitta de praktiska och lokalmässiga lösningarna för att öka antalet förskoleavdelningar från 152 till 182. Skollokalplaneringen påverkas av ett planarbete för hela Bromma om ca 4000 nya lägenheter. Enligt våra beräkningar kommer därför den tidigare bedömda elevminskningen istället att vändas till en avsevärd ökning under perioden. Behovet av heldygnsplatser inom äldreomsorgen kommer dock att minska, som följd av att ett fortsatt sjunkande antal pensionärer. Utbudet av daglig verksamhet för vuxna med lindrig utvecklingsstörning, autism eller Aspergers syndrom måste utökas under perioden, liksom antalet platser i gruppbostad eller stödboende. Arbetet med individuell uppföljning av långtidssjukskrivna fortsätter. Ett hälsoprojekt genomförs under år 2005-2006 med förebyggande hälsovård, implementera projekt på arbetsplatser samt planera och genomföra seminarier och konferenser. Under perioden prioriterar vi kompetensutvecklingen av vårdbiträden, vårdare, personliga assistenter samt barnskötare, under förutsättning att medel tillförs ur kompetensfonden. 2(15) Bakgrund Enligt budgetordningen ska nämnderna, som underlag för kommunfullmäktiges budgetbeslut, beskriva och bedöma övergripande trender, strategiska frågor och väsentliga förändringar för verksamheten under den kommande treårsperioden. Nämnderna ska särskilt kommentera budgetkonsekvenser till följd av redan fattade beslut av kommunfullmäktige. Ärendets beredning Detta ärende har utarbetats av ekonomiavdelningen i samarbete med avdelningarna. Information lämnas i förvaltningsgruppen den 18 februari 2005. Handikappråd och pensionärsråd har givits tillfälle att lämna synpunkter. 3(15) Förbättra välfärden Arbetet för att minska gruppstorlekarna inom förskolan mm Antalet avdelningar behöver öka från 152 till 182 under perioden. Vårt arbete är nu fokuserat på att hitta de praktiska och lokalmässiga lösningarna för att kunna tillskapa de nödvändiga nya avdelningarna. Eftersom barn föds under hela året måste det finnas en flexibilitet, vad gäller antal barn i grupperna, som tillåter ett större antal barn under våren jämfört med hösten. Ett alternativ för att möta efterfrågan på plats i förskolan till våren skulle kunna vara skolstart för sexåringar vid två tillfällen under året. För att kunna planera och klara uppdraget bättre behövs en gemensam kö för placering av barn i den kommunala och den enskilt drivna förskoleverksamhet. Detta motverkar också en segregation mellan enskild och kommunal verksamhet. Utvecklingen av antalet barn/elever Andelen förskolebarn som idag har kommunal förskoleplats uppgår till 60% av antalet barn i åldern 1-5 år. Den kommande ökningen av barnantalet beror både på ökade födelsetal, på bostadsbyggande och på att marknadsandelen förväntas öka till 62%. Det kommande platsbehovet kan då beräknas till: Prognos per år i dec Antal barn 1-5 år 2006 2007 2008 2525 2685 2830 Skollokalplaneringen påverkas av ett planarbete för hela Bromma om ca 4000 nya lägenheter. Enligt våra beräkningar kommer den tidigare bedömda elevminskningen istället att vändas till en avsevärd ökning under perioden och den beräknas fortsätta även under åren därefter: 2006 2007 2008 Antal elever i omsorg F-3 2 410 2 480 2 590 Antal elever i skolår F-5 3 785 3 880 4 075 Antal elever i skolår 6-9 2 730 2 745 2 810 Som en följd av ovan beskrivna utveckling uppstår i en del stadsdelar inom Bromma ökade lokalbehov för såväl förskola som skola. Verksamheternas lokalplanering samordnas därför och i flera fall innebär en skollokalinvestering att det därigenom även skapas ett tillskott av förskolelokaler. Planerad anpassning av heldygnsplatser inom äldreomsorgen Den minskade efterfrågan på äldreomsorg som förväntades under 2004 på grund av en minskande äldre befolkning uteblev, men vi kunde se en förskjutning från heldygnsomsorg och servicehusboende mot öppen hemtjänst. De flesta flerfamiljsfastigheter i Bromma saknar hiss. För många 4(15) äldre är detta en anledning till att de behöver hemtjänstinsatser. För några är det också anledningen till att man söker bostad i servicehus. Vi har påtalat detta i flera år. Det är angeläget att staden verkar för att andelen bostadsfastigheter med hiss ökar och att bostadsområden anpassas så att det blir möjligt för äldre människor att bo kvar i sin invanda miljö och att leva ett så självständigt liv som möjligt. Vi räknar med att behovet av heldygnsplatser inom äldreomsorgen kommer att minska under perioden, som följd av att antalet pensionärer förväntas minska med 3%. Enligt USK:s framskrivning av äldreomsorgstagare 2004 förväntas en minskning av antalet personer i äldreboende med heldygnsomsorg med 7% (ca 40 personer) mellan åren 2004 och 2008. Med anledning av en beräknad minskning av antalet personer i servicehus i Bromma har stadsdelsnämnden ställt sig positiv till en omstrukturering av Tunets servicehus till ett seniorboende med hyresrätt. Blackebergs sjukhem har byggts om för att kunna utnyttjas på ett mer flexibelt sätt för olika behov av äldreboende i framtiden. Vi tittar även på andra alternativ för att kunna erbjuda moderna och effektiva lösningar för heldygnsomsorgen. För att möta framtida behov av omstrukturering av särskilda boenden för äldre bör även fortsättningsvis medel i form av stimulansbidrag reserveras centralt i staden. Behov av utbyggnad inom omsorg för funktionshindrade Arbetet med att utveckla och utöka utbudet av daglig verksamhet för vuxna med lindrig utvecklingsstörning, autism eller Aspergers syndrom kommer att fortsätta. Totalt förväntas ytterligare ca 35 personer ha behov av daglig verksamhet till en kostnadsökning för 2008 motsvarande ca 16 mnkr. Vissa personer har funktionshinder som gör att de inte klarar eget boende men inte heller har behov av den omvårdnadsnivå som tillhandahålles i en gruppbostad. Ett stödboende ska inrättas som syftar till att skapa förutsättningar till social samvaro och ett stöd så att de på sikt klara eget boende. I staden råder brist på LSS-godkända särskilda boendeformer för bl.a. personer med neuropsykiatriska diagnos och för personer med förvärvade hjärnskador. Allt fler av våra barn och ungdomar får sådana neuropsykiatriska diagnoser, varav många kommer att behöva särskilt boende inom nära framtid. För att snabbare kunna bemöta dessa behov måste planerings- och utbyggnadsarbetet effektiviseras. Stadsbyggnadskontorets långa handläggningstid utgör f.n. en flaskhals i byggprocessen. I stadsdelen kommer ett antal gruppbostäder för funktionshindrade att skapas. Totalt behövs 42 nya platser i gruppbostad eller stödboende för personer med utvecklingsstörning, autism, Aspergers syndrom eller förvärvad hjärnskada. Behovet av stödboende ökar mest för personer med Aspergers syndrom samt för personer med lindrigt utvecklingsstörning. 5(15) Nedan redovisas bedömt behov av särskilda boendeformer: År 2006 2007 2008 summa Hjärnskada 3 0 0 3 Autism 1 1 0 2 Aspergers syndrom Utvecklingsstörning 6 13 4 6 7 1 17 20 Summa 23 11 8 42 Utbyggnadsplanerna motsvarar väl behovet och 55 ny gruppbostadsplatser planeras i olika byggprojekt. Vi kommer under 2006 att ha kvar en gruppbostad av gammal icke godkänd norm som behöver ersättas. Kostnadsökningen för gruppbostäder enligt LSS beräknas 2008 uppgå till ca 56 mnkr. Objekt Italienaren Beckombergaväg Beckombergaområdet Rundavägen Baltic Summa Platser 6 6 18 6 18 54 Prel inflytt Hösten 2006 Hösten 2006 Hösten 2007 Hösten 2007 Hösten 2008 Samverkan med landstinget Samverkan med landstinget kommer att ske såväl i individuell vårdplanering, som på ett övergripande plan. Den lokala överenskommelse om vård i samverkan för äldre som stadsdelsförvaltningen har tecknat med primärvård, geriatrik och akutvård kommer att utvecklas och tillämpas under perioden. En diskussion pågår med landstinget om att utveckla samarbetet kring de allra sjukaste som vårdas hemma. Individ och familjeomsorgens samtliga verksamheter har samverkan med landstinget. Mest omfattande är den inom barn- och ungdomsvården, missbrukarvården och socialpsykiatrin. Samverkan sker frekvent på såväl lednings- som handläggar- och utförarnivå. Förskolan samverkar med landstinget när det gäller vårt familjecenter och barn med behov av särskilt stöd. Arbetet med kompetensförsörjning Förvaltningen prioriterar såväl grundutbildning som kompletteringsutbildning för vårdbiträden, utbildning i omsorg om äldre med psykiatriska sjukdomstillstånd och utbildning i omsorg om äldre med demenssjukdom. Under perioden kommer 15 sjuksköterskor gå i pension, men även ett femtontal undersköterskor/vårdbiträden uppnår 65 år. Om EU-direktiven gällande arbetstid får fullt genomslag från 1 januari 2007 kommer det medföra ett ökat personalbehov inom omsorg om funktionshindrade och äldreomsorg. 6(15) Svårigheter finns att rekrytera utbildade vårdare och personliga assistenter samtidigt som antal personer med funktionshinder som är i behov av insatser ökar. Under perioden kommer nya gruppbostäder att starta i Blackeberg och Norra Ängby, vilket ytterligare ökar behovet av utbildad personal. Framtagna kompetensutvecklingsplaner har resulterat i ett utvecklingsprogram som pågår till 2006. För att kompetensutvecklingen ska kunna fortgå efter 2006 är det av vikt att staden fortsätter satsningen på bas- och vidareutbildning av vårdare och personliga assistenter. Förskolorna kommer att behöva rekrytera ett 100-tal förskollärare/barnskötare till nya avdelningar i samband med utbyggnaden av bostäder främst i Blackeberg, Beckomberga, Abrahamsberg och Västerled. Även minskade barngrupper och att ett trettiotal anställda pensioneras under perioden medför rekryteringsbehov. Rapporter från nya lärarutbildningen visar att de flesta studerande väljer att utbilda sig till lärare mot äldre åldrar och för få väljer inriktning mot yngre åldrar. Detta visar att det är nödvändigt att staden fortsätter sin satsning på att utbilda anställda barnskötare inom förskolan till förskollärare. Samtidigt skulle en möjligheten att tidsbegränsa obehöriga förskollärare, på samma sätt som skollagen ger inom offentliga skolväsendet, ge andra yrkesgrupper möjlighet att kunna pröva på förskolläraryrket för att på så sätt öka intresset att utbilda sig inom området. Inom skolans verksamheter kommer förändringen av resursfördelningssystemet att fullt ut slå igenom under 2006, vilket då kan medföra en viss övertalighet. Utbyggnaden av bostäder under perioden medför ökat elevunderlag och behov av fler lärare och övrig skolpersonal. Ett trettiotal lärare uppnår pensionsålder, vilket ökar behovet ytterligare, särskilt bland speciallärare, men även lärare F-3, ma/no och språklärare. Våra planer för att skapa arbetsmiljömässigt hållbara arbetsplatser Arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och arbetsmiljöundersökningar utgör en god grund att ständigt stämma av arbetsplatserna och se över arbetsorganisation samt ledarskap. Ledarskapet måste utvecklas och stödjas med fortbildningsinsatser, handledning samt nätverk. Olika arbetstidslösningar kommer fortsättningsvis att förekomma. Frisknärvaron ska stödjas med hälsoprojekt och andra stödjande åtgärder. Stadsdelsförvaltningen har påbörjat ett arbete med att införa flexibel arbetstid vid samtliga enheter inom äldreomsorgen. Vidare kommer schemaläggningen att ses över för att om möjligt skapa mer tid och utrymme under arbetsdagen för bl. a. dokumentation, friskvård och reflektion. 7(15) Vi vill ytterligare minska förskollärarnas tid i det direkta barnarbetet. Förskollärarna måste med sitt utökade ansvar få en mer likartad arbetssituation som skolans lärare. För att utveckla biståndshandläggarnas arbete ska kompetenshöjning erbjudas i form av kurser, seminarier och extern handledning. Våra planerade insatser för att skapa förutsättningar för ett förlängt yrkesliv för yrkesgrupper med låg avgångsålder För att förbättra arbetsvillkoren och ”förlänga yrkeslivet” skulle en arbetstidsförkortning i första hand för äldre personal inom skola, förskola och äldreomsorg vara att föredra, men för att arbetstidsförkortning ska kunna genomföras krävs full kostnadskompensation. Inom förvaltningen tillämpas vid flera enheter flexibel arbetstid och önskeschema. Inom äldreomsorgen planerar man att införa flexibel arbetstid vid samtliga enheter och inom förskolan ser man över möjligheten till individuellt anpassade scheman. Arbetet för att minska sjukfrånvaron och öka hälsan Arbetet med individuell uppföljning av långtidssjukskrivna fortsätter och det krävs att uppföljning sker snabbt, då det är lättare att rehabilitera medarbetare som inte varit sjukskrivna under någon längre tid. Rehabiliteringsplaner upprättas (de som behöver remitteras till företagshälsovården Previa) och arbetet med att öka möjligheten för sjukskrivna till återgång i arbete på deltid fortsätter. Vid behov underlättas återgången i arbete genom anpassning av arbetsuppgifter alt arbetsträning eller utredningar via t.ex. Arbetslivstjänst. Möjlighet för alla anställda att köpa träningskort vid valfri friskvårdsanordnare fortsätter, korten subventioneras med 500 kr/termin. Förvaltningens utbildade friskvårdscoacher kommer fortsätta att stödja och motivera medarbetare till motionsbefrämjande aktiviteter. Inom förskolan drivs projektet 58 +, en kartläggning över vad förvaltningen kan göra för att medarbetare i förskolor och familjedaghem ska arbeta fram till pensionsåldern. Projektet är i kartläggningsfasen men på sikt hoppas man kunna minska sjukfrånvaron. Ett hälsoprojekt genomförs under år 2005-2006 med förebyggande hälsovård, implementera projekt på arbetsplatser samt planera och genomföra seminarier och konferenser. Arbetet med att motverka uppkomst av och åtgärder mot eventuella osakliga löneskillnader För att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader kartläggs årligen löner och löneskillnader mellan kvinnor och män. Kartläggningens resultat analyseras och utmynnar i en handlingsplan som anger vilka ev. lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas. Resultatet av löne- 8(15) kartläggning kommer att användas vid löneöversynsförhandlingar då lönen ska sättas oberoende av kön. Som ett komplement inför löneöversynsförhandlingarna används även månadsvis framtagen lönestatistik. Behovet av kompetensfondens insatser för ovannämnda arbete För att förvaltningen skall kunna erbjuda såväl grundutbildning som kompletteringsutbildning för vårdbiträden, bas- och vidareutbildning för vårdare, personliga assistenter samt utbilda anställda barnskötare till förskollärare är det nödvändigt att få ta del av kompetensfondens medel. B y g g b o s t ä d e r o c h u t ve c k l a S t o c k h o l m De nuvarande planerna omfattar 35 bostadsprojekt i Bromma , vilka om de genomförs innebär ett tillskott av cirka 4050 nya lägenheter. Inom de större exploateringarna, såsom kv. Baltic och Beckomberga sjukhusområde, är läget för förskolor och övrig kommunal service gott. Men för ca. 2 000 nya bostäder i ett tiotal stadsdelar blir det mer besvärligt att tillgodose behoven av förskola och gruppbostäder m.m. Vi vill därför lyfta fram behoven av en skyndsam planering av i först hand förskolor. Under perioden 2005 – 2013 bedömer vi att vi har behov av att starta 62 nya förskoleavdelningar. B r y t a s e g re g a t i o n e n o c h f ö rd j u p a d e m o k r a t i n Våra planer för att utveckla medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i de demokratiska processerna De två viktigaste kommunikationskanalerna telefoni och webb utvecklas ytterligare genom fokusering på den mest efterfrågade informationen och ökad målgruppsanpassning. Telefoni och e-post integreras alltmer. Brommas kontaktcenter drivs i projektform och avslutas som projekt vintern 2006. Projektet kommer kontinuerligt att följas upp och utvärderas under planperioden. Avsikten med kontaktcenter är att uppnå ökad servicegrad till brukarna. De flesta samtal och huvuddelen av inkomna ärenden ska kunna avslutas vid den första kontakten. Snabbare handläggning uppnås eftersom handläggarna avlastas när kontaktcenter tar en större del av samtalen. Brommas webbplats utvecklas i riktning mot allt större interaktivitet t ex genom webbtjänsten ”Fråga Jeanette”. Brommabornas möjlighet att delta i den lokala demokratiska beslutsprocessen ökar genom tjänsten Insyn som erbjuder möjlighet att prenumerera på information om aktuella dagordningar och beslut, att bevaka intresseområden samt att delta i virtuella rådslag i frågor som berör hela stadsdelen. Medborgarna kommer även fortsättningsvis att inbjudas till en budgetchat om kommande års verksamhetsplan. I frågor där det är speciellt viktigt att 9(15) nå alla målgrupper, exempelvis byggplaneändringar, är det viktigt att också kommunicera via andra kanaler än de digitala. Det sker redan idag genom dialogmöten och information i samband med allmänhetens frågestund, Öppet Forum och skulle kunna utökas exempelvis genom årliga informationsmöten och nyhetsutskick till stadsdelens föreningar. Arbetet med att minska antalet personer/ hushåll med behov av försörjningsstöd För att hjälpa arbetslösa försörjningsstödstagare ut i egen försörjning har Jobbforum tillskapats. Verksamheten ska förutom att stödja och hjälpa arbetslösa även ordna fram praktikplatser både för arbetslösa och personer som läser SFI (svenska för invandrare). Tanken är att använda både kommunens egna verksamheter och privata företag i större utsträckning för arbetsprövning och praktik. Stadsdelen deltar också i ett flerårigt projekt ”Kompetens Nord” som syftar till att stärka invandrares möjligheter på arbetsmarknaden genom olika yrkesutbildningar. För gruppen sjukskrivna utan rätt till sjukpenning har en s.k. förtroendeläkare anlitats. Syftet är att hjälpa denna grupp till egen försörjning via försäkringskassan. Samarbetet med försäkringskassan blir också en viktig framgångsfaktor de kommande åren. Våra systematiska och aktiva åtgärder under perioden, utifrån riktlinjerna för jämställdhet och mångfald. Vi genomför seminarier och föreläsningar om rekrytering och mångfald för att öka kompetensen bland förvaltningens chefer. Så motverkar vi varje form av diskriminering och rasism Äldreomsorgens enheter kommer att fortsätta arbetet för att främja och tillvarata mångfald inom verksamheten genom bl. a mångfaldsplaner och utbildning. Under hösten 2004 har Blackebergs sjukhem genomfört seminarier i mångfaldsfrågor för samtliga medarbetare inom följande områden: ”Hur kommunicerar vi med färre missförstånd?”, ”Hur bemöter jag som personal diskriminering av mig själv och mina medarbetare?” samt ”Hur agerar jag gentemot de boende och anhöriga?”. Vidare har seminarier i mångfaldsfrågor genomförts för arbetsledare inom följande områden: ”Tydlig kommunikation - vad kräver det?!” samt ”Hur arbeta med trakasserier och diskriminering?”. Sjukhemmet har även ordnat en storföreläsning för samtliga medarbetare med ämnet :”Mötet mellan islam och vården”. 10(15) G ö r a S t o c k h o l m t i l l e n e ko l o g i s k t h å l l b a r storstad Möjligheten att göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad och att realisera miljöprogrammets sex mål inom stadsdelområdet Stadens miljöprogram 2000-2006 ”På väg mot en hållbar utveckling” är styrande för förvaltningens miljöarbete. Skolungdom är en prioriterat grupp också när det gäller miljöarbete. Förvaltningen erbjuder högstadieelever i Bromma guidade naturexkursioner. Exkursionerna är av hög kvalitet. Vi anlitar Naturskyddsföreningens auktoriserade naturguider som är biologer och naturvetare. För att öka lärarnas möjligheter att själva undervisa i stadens naturområden kommer de att erbjudas utbildning i naturguidning. Skolorna ska även erbjudas föreläsare för miljötemadagar om t.ex. hållbar utveckling med global inriktning. Programmet med miljöutbildning och naturvandringar för boende igenomgångbostäderna i Blackeberg ska fortsätta och breddas. I det arbetet har vi särskilt tagit fasta på den sociala dimensionen av Agenda 21. Kunskap om den svenska naturen behöver de nyanlända invandrare för att bekanta sig med Sverige och den svenska livsstilen. Detta är en av många nätverkskapande aktiviteter som underlättar integration. I samarbete med Naturskyddsföreningen kommer informationen kring naturreservaten Judarskogen, Kyrksjölöten och Grimsta/Blackeberg, via guidade turer och informationsmaterial, som riktar sig till allmänheten i Bromma, fortsätta och utvecklas. Samarbetet med Brommas koloniträdgårdsföreningar startade 2004 med erbjudande om utbildning i jordlära och kompostering. Arbetet kommer fortsätta så att alla intresserade trädgårdsodlare få den utbildning och det stöd som behövs för att miljöcertifiera sitt trädgårdsarbete. Även villaboende ska erbjudas kurser i ekologisk trädgårdsodling med fokus på kompostering. Möjligheten att minimera och rena utsläpp samt sanera förorenade områden I samarbete med renhållningsförvaltningen informerar vi fortlöpande allmänheten om vikten att farligt avfall lämnas till miljöstationerna, alternativt till de mobila miljöstationerna som kommer till Bromma fyra gånger per år. Ett annat viktigt arbete är att bevara den biologiska mångfalden inom naturreservatena. Här kan nämnas åtgärder för att bevara skogsbrynen, slån- och rosenvegetationen samt förhindra igenväxning av ängsmark. Förvaltningen har ansökt om bidrag ur miljömiljarden för restaurering och skötselplan för Olovslundsdammen, projektering av damm i Judarskogen, samt informationsskyltning i Judarskogens- och Kyrksjölötens naturreservat. 11(15) Ta a n s v a r f ö r e ko n o m i n Väsentliga förändringar För skolan 30 nya avdelningar behövs under planperioden med bibehållen gruppstorlek. En minskning med ett barn per avdelning förutsätter att prestationsersättningen måste ökas med 7 % (förutom normal uppräkning med ca 3% för att täcka ökade pris- och löneökningar) och det medför en ökad kostnad för perioden på 48 mnkr. Nya avdelningar betyder högre hyreskostnader vilka dessutom ofta har högre hyresnivåer än befintliga avdelningar. För att kunna minska barngrupperna med ett barn i genomsnitt krävs i realiteten således en ökad schablonersättning per barn med drygt 10%. Därtill kommer initialkostnader vid upprättandet av nya avdelningar, ca 0,85 mnkr per ny avdelning vilket sammanlagt blir en kostnad på 21 mnkr under perioden. För att dessutom i enlighet med förskoleplanen öka personaltätheten till 3 heltider pedagogisk personal per avdelning krävs ett tillskott av 85 tkr/ avd och år, vilket under planperioden innebär ytterligare ökade kostnader för förvaltningen med ca. 41 mnkr. Äld reo mso r g Nämndens avtal med Attendo Care AB för drift av Ceremoniens äldreboende har förlängts t.o.m. den 30 september 2006 och kan inte förlängas ytterligare. Ombyggnationen av Blackebergs sjukhem beräknas medföra ökade kostnader för bl. a. el, städning, vaktmästeri, brandskydd och bevakning. Möjligheten att effektivisera lokalkostnaderna har varit begränsade och kan inte jämföras med de möjligheter till effektivisering som finns vid nyproduktion. Stad smilj ö Enligt kf:s beslut kommer vi att få ett utökat ansvar för verksamheten stadsmiljö avseende parkinvesteringar, reinvesteringar samt lokala trafikfrågor och markupplåtelser. För större investeringsprojekt kommer det, i den nybildade markförvaltningen, att finnas tillgänglig kompetens. Vår bedömning är att handläggning av markupplåtelse samt parkinvesteringar och lokala trafikfrågor på stadsdelsnämndsnivå kommer att kräva utökade personalresurser. Individ och familj eo mso r g Såväl staden som landstinget har beslutat om ökade satsningar på ungdomsmottagningar, familjecentraler samt tillskapande av stödcenter 12(15) för brottsoffer det senare i samverkan med polisen. Detta beräknas medföra ökade personalkostnader i storleksordningen 1 mknr. Tendenser i omvärlden visar på en ökad alkoholkonsumtion i befolkningen och mest bland unga och kvinnor. Med stor sannolikhet kommer detta att leda till att flera människor har behov av vård. Inom socialpsykiatrin är det största orosmolnet att landstingspsykiatrin i ökande omfattning kräver placering i särskilda boenden för personer som sviktar i det egna boendet och anses belasta den psykiatriska slutenvården genom alltför täta återinläggningar. Försäkringskassans hårdare bedömningar av rätten till sjukpenning har inneburit en ökning av antalet sjukskrivna personer utan rätt till sjukpenning. Ingenting tyder på försäkringskassans policy kommer att bli annorlunda under de närmaste åren, vilket troligen kommer att påverka behovet av försörjningsstöd. Även byggandet av nya bostäder i stadsdelen tillsammans med en relativt stor andel förmedlade äldre lägenheter, inte minst förturer, kan betyda ett ökat behov av ekonomiskt bistånd. Lokaler För skolo r o ch sko lor Det ökande barnantalet i kombination med färre barn i grupperna, gör att antalet förskoleavdelningar under prognosperioden beräknas öka från 152 till 182. Om samtliga 30 avdelningar står klara till 2008 beräknas lokalkostnaden att öka med ca 12-14 mnkr per år. Förvaltningen vill lyfta fram svårigheterna att hitta lämplig mark inom delar av stadsdelen för att bygga nya permanenta lokaler. I Mariehäll är tillgången på kommunala förskoleplatser mycket begränsade i förhållande till den nybyggnation som för närvarande pågår. Ett intensivt planeringsarbete pågår. Förvaltningen räknar fortfarande med ett behov av en ny skola för ca 420 elever i skolåren f-5 i Beckomberga, förutsatt att ca 800 lägenheter uppförs i Beckomberga under perioden 2007-2009. Den nya skolan bör stå klar under 2007-2009 för att klara den planerade etappvisa inflyttningen. De svängningar som finns i barn- och elevantalsutvecklingen gör att en ny skola i Beckomberga även bör inkludera 5 förskoleavdelningar. Vi beräknar nu nettohyresökningen per år till 5-7 mnkr inklusive fem förskoleavdelningar, integrerade i skollokalerna. Utöver nämnda avdelningar planeras ytterligare 5 avdelningar i områdets södra del, samtidigt som några äldre och ineffektiva förskolor kan avvecklas. Stadsdelsnämnden har begärt medgivande till en om- och tillbyggnad av Södra Ängby skola samt en ombyggnad i Blackebergsskolan för elever med autism. Båda förslagen har återemitterats till stadsdelen med hänvis- 13(15) ning till den s.k. ”Västerortsutredningen” och förvaltningens egen skolkapacitetsutredning. Förvaltningen kommer under våren att åter ta upp ärendet om en om- och tillbyggnad av Södra Ängby. Enligt tidigare skulle ombyggnadens första etapp som beräknas klar till höstterminen 2008, ge en beräknad nettohyresökning per år på 2,8 mnkr. Vid en ombyggnad frigörs dock också lokaler som kan användas till 5 avdelningar förskola, till en rimlig hyresnivå i förhållande till nybyggnation. I den kommande skollokalplaneringen måste också den pågående etableringen av friskolor i stadsdelen beaktas. Förvaltningen kommer att med anledning av den stora bostadsproduktionen i Blackeberg, att föreslå Sisab att det badet i Blackebergsskolan byggs om till förskola. Av samma skäl kommer vi att uppdra åt Sisab att presentera en förslagshandling om möjligheten till en nybyggnation på Smedslättsskolan. Syftet är att frigöra lokaler till tre avdelningar förskola på Nyängsvägen 21 där efterfrågan på förskolor är som störst i stadsdelen. För Smedslättskolans del har ökningen av nettohyran preliminärt beräknats till ca 0,7 mnkr, då vi lämnar lokaler till ett värde av 0,8 mnkr. Flera av skolköken i stadsdelen har brister i livsmedelshanteringen och delvis eftersatt underhåll. Sisab har uppdrag att utreda ombyggnad av köken i Abrahamsbergsskolan, Blackebergsskolan och Ålstensskolan. Vid Abrahamsbergsskolan beräknas ombyggnaden stå klar till höstterminen 2007, med en tillkommande hyra om ca 0,7 mnkr. Ålstenskolans kök som beräknas öka hyran med 0,5 mnkr kan också stå klar till hösten 2007, medan Blackebergsskolans kök beräknas färdigställt till vårterminen 2008 för en beräknad hyresökning om 0,7 mnkr per år. Äld reo mso r gen Den inventering av stadens servicehus som gjorts kommer att påverka lokalanvändningen inom äldreomsorgen i Bromma. Vi kommer bl.a. att utreda Ceremoniens äldreboende framtida användning, då dessa byggnader är svåra att anpassa till en mera vårdkrävande omsorg. Vidare pågår diskussioner med en byggherre om ett nytt äldreboende i Beckombergaområdet. Vi för också samtal med Familjebostäder Servicehus om en nybyggnad på deras fastighet, Tunet 1 i Råcksta. Dessa projekt kommer, om de genomförs, att leda till ökade hyreskostnader. Handikappo mso r gen Bristen på LSS-godkända boendeformer har gjort att vi f.n. planerar trefyra nya gruppboenden i Mariehäll, ett i Blackeberg, Kv Italienaren, ett i Äppelviken vid Runda Vägen samt ett i Norra Ängby, Beckomberga- 14(15) vägen. Ytterligare 3-4 gruppboenden planeras i Beckombergaområdet. Ett av de planerade gruppboendena ska ersätta Blackebergs gruppbostad. Detta innebära ökade hyreskostnader, som idag är svåra att kvantifiera. Vidare planeras ett stödboende vid Blackebergs Sjukhem. Individ och familjeo mso r g/so cialp sykiatri I Beckombergaområdet bor ca 15 personer med psykiska funktionshinder i bostäder som tidigare ägdes av landstinget. Flertalet av dessa kommer att behöva evakueras vilket kan innebära en ökad kostnad för stadsdelen. I Norra Ängby, Långskeppsgatan, blockförhyr vi 30 lägenheter och gemensamhetsytor. Nuvarande byggnader kommer att renoveras av fastighetsägaren, samtidigt som nyproduktion kommer att innebära ett tillskott på fastigheten med ca 110 lägenheter. Vi planerar för en evakuering till en annan befintlig byggnad inom tomten. Avsikten är att öka det särskilda boendet med 8 platser från nuvarande 12 till 20 lägenheter, samtidigt som stödboendet minskas till 6 lägenheter. Två lägenheter omdisponeras till gemensamhetsytor, och två lägenheter kan komma att användas för stödeller ytterligare särskilt boende. Hyresmässigt kommer flytten till nyrenoverade lokaler att innebära en hyreshöjning med ca 0,9 mnkr. Se även ”Lokalförsörjningsplan 2005 Bromma stadsdelsnämnd” bilaga till VP-2005. Lö ne - och pr isutveckling Det har avgörande betydelse för verksamhetens innehåll, kvalitet och omfattning om avtalsenlig löneutveckling ska finansieras med full kompensation eller genom besparingar. Varje procentenhet som lönerna ökar medför ökade personalkostnader med knappt 10 mnkr (baserat på 2004). En löneutveckling som ligger på ca 3- 4 % medför ökade personalkostnader för befintlig verksamhet med ca 30 - 40 mnkr. Motsvarande kostnadsökning kan förväntas för köpta tjänster med ca 15-20 mnkr, totalt sålunda 45 –60 mnkr i automatisk kostnadsutveckling. 15(15)