AB
C
D
E
Bromma stadsdelsförvaltning
Tjänsteutlåtande
Handläggare: Jan-Åke Frögéli
2005-02-17
508 06 066
Dnr: 99-05-102
SDN 2005-02-24
Till Bromma stadsdelsnämnd
Budgetunderlag för 2006 med inriktning för åren
2007-2008
Förslag till beslut
Nämnden godkänner underlaget för budget 2006 med beräkningar för åren
2007-2008 och överlämnar det till kommunstyrelsen.
Bertil Östberg
stadsdelsdirektör
Per Edorson
ekonomichef
Sammanfattning
Vårt arbete under perioden fokuseras på att hitta de praktiska och lokalmässiga lösningarna för att öka antalet förskoleavdelningar från 152 till
182. Skollokalplaneringen påverkas av ett planarbete för hela Bromma om
ca 4000 nya lägenheter. Enligt våra beräkningar kommer därför den tidigare bedömda elevminskningen istället att vändas till en avsevärd ökning
under perioden.
Behovet av heldygnsplatser inom äldreomsorgen kommer dock att minska,
som följd av att ett fortsatt sjunkande antal pensionärer. Utbudet av daglig
verksamhet för vuxna med lindrig utvecklingsstörning, autism eller
Aspergers syndrom måste utökas under perioden, liksom antalet platser i
gruppbostad eller stödboende.
Arbetet med individuell uppföljning av långtidssjukskrivna fortsätter. Ett
hälsoprojekt genomförs under år 2005-2006 med förebyggande hälsovård,
implementera projekt på arbetsplatser samt planera och genomföra seminarier och konferenser.
Under perioden prioriterar vi kompetensutvecklingen av vårdbiträden,
vårdare, personliga assistenter samt barnskötare, under förutsättning att
medel tillförs ur kompetensfonden.
2(15)
Bakgrund
Enligt budgetordningen ska nämnderna, som underlag för kommunfullmäktiges budgetbeslut, beskriva och bedöma övergripande trender,
strategiska frågor och väsentliga förändringar för verksamheten under den
kommande treårsperioden. Nämnderna ska särskilt kommentera budgetkonsekvenser till följd av redan fattade beslut av kommunfullmäktige.
Ärendets beredning
Detta ärende har utarbetats av ekonomiavdelningen i samarbete med
avdelningarna. Information lämnas i förvaltningsgruppen den 18 februari
2005. Handikappråd och pensionärsråd har givits tillfälle att lämna
synpunkter.
3(15)
Förbättra välfärden
Arbetet för att minska gruppstorlekarna inom förskolan mm
Antalet avdelningar behöver öka från 152 till 182 under perioden. Vårt
arbete är nu fokuserat på att hitta de praktiska och lokalmässiga lösningarna för att kunna tillskapa de nödvändiga nya avdelningarna. Eftersom
barn föds under hela året måste det finnas en flexibilitet, vad gäller antal
barn i grupperna, som tillåter ett större antal barn under våren jämfört med
hösten. Ett alternativ för att möta efterfrågan på plats i förskolan till våren
skulle kunna vara skolstart för sexåringar vid två tillfällen under året. För
att kunna planera och klara uppdraget bättre behövs en gemensam kö för
placering av barn i den kommunala och den enskilt drivna förskoleverksamhet. Detta motverkar också en segregation mellan enskild och
kommunal verksamhet.
Utvecklingen av antalet barn/elever
Andelen förskolebarn som idag har kommunal förskoleplats uppgår till
60% av antalet barn i åldern 1-5 år. Den kommande ökningen av barnantalet beror både på ökade födelsetal, på bostadsbyggande och på att
marknadsandelen förväntas öka till 62%. Det kommande platsbehovet kan
då beräknas till:
Prognos per år i dec
Antal barn 1-5 år
2006 2007 2008
2525 2685 2830
Skollokalplaneringen påverkas av ett planarbete för hela Bromma om ca
4000 nya lägenheter. Enligt våra beräkningar kommer den tidigare
bedömda elevminskningen istället att vändas till en avsevärd ökning under
perioden och den beräknas fortsätta även under åren därefter:
2006
2007
2008
Antal elever i omsorg F-3
2 410
2 480
2 590
Antal elever i skolår F-5
3 785
3 880
4 075
Antal elever i skolår 6-9
2 730
2 745
2 810
Som en följd av ovan beskrivna utveckling uppstår i en del stadsdelar
inom Bromma ökade lokalbehov för såväl förskola som skola. Verksamheternas lokalplanering samordnas därför och i flera fall innebär en
skollokalinvestering att det därigenom även skapas ett tillskott av
förskolelokaler.
Planerad anpassning av heldygnsplatser inom äldreomsorgen
Den minskade efterfrågan på äldreomsorg som förväntades under 2004 på
grund av en minskande äldre befolkning uteblev, men vi kunde se en förskjutning från heldygnsomsorg och servicehusboende mot öppen hemtjänst. De flesta flerfamiljsfastigheter i Bromma saknar hiss. För många
4(15)
äldre är detta en anledning till att de behöver hemtjänstinsatser. För några
är det också anledningen till att man söker bostad i servicehus. Vi har
påtalat detta i flera år. Det är angeläget att staden verkar för att andelen
bostadsfastigheter med hiss ökar och att bostadsområden anpassas så att
det blir möjligt för äldre människor att bo kvar i sin invanda miljö och att
leva ett så självständigt liv som möjligt.
Vi räknar med att behovet av heldygnsplatser inom äldreomsorgen kommer att minska under perioden, som följd av att antalet pensionärer förväntas minska med 3%. Enligt USK:s framskrivning av äldreomsorgstagare 2004 förväntas en minskning av antalet personer i äldreboende med
heldygnsomsorg med 7% (ca 40 personer) mellan åren 2004 och 2008.
Med anledning av en beräknad minskning av antalet personer i servicehus
i Bromma har stadsdelsnämnden ställt sig positiv till en omstrukturering
av Tunets servicehus till ett seniorboende med hyresrätt.
Blackebergs sjukhem har byggts om för att kunna utnyttjas på ett mer
flexibelt sätt för olika behov av äldreboende i framtiden. Vi tittar även på
andra alternativ för att kunna erbjuda moderna och effektiva lösningar för
heldygnsomsorgen. För att möta framtida behov av omstrukturering av
särskilda boenden för äldre bör även fortsättningsvis medel i form av
stimulansbidrag reserveras centralt i staden.
Behov av utbyggnad inom omsorg för funktionshindrade
Arbetet med att utveckla och utöka utbudet av daglig verksamhet för
vuxna med lindrig utvecklingsstörning, autism eller Aspergers syndrom
kommer att fortsätta. Totalt förväntas ytterligare ca 35 personer ha behov
av daglig verksamhet till en kostnadsökning för 2008 motsvarande ca
16 mnkr. Vissa personer har funktionshinder som gör att de inte klarar
eget boende men inte heller har behov av den omvårdnadsnivå som
tillhandahålles i en gruppbostad. Ett stödboende ska inrättas som syftar till
att skapa förutsättningar till social samvaro och ett stöd så att de på sikt
klara eget boende.
I staden råder brist på LSS-godkända särskilda boendeformer för bl.a.
personer med neuropsykiatriska diagnos och för personer med förvärvade
hjärnskador. Allt fler av våra barn och ungdomar får sådana neuropsykiatriska diagnoser, varav många kommer att behöva särskilt boende inom
nära framtid. För att snabbare kunna bemöta dessa behov måste planerings- och utbyggnadsarbetet effektiviseras. Stadsbyggnadskontorets långa
handläggningstid utgör f.n. en flaskhals i byggprocessen.
I stadsdelen kommer ett antal gruppbostäder för funktionshindrade att
skapas. Totalt behövs 42 nya platser i gruppbostad eller stödboende för
personer med utvecklingsstörning, autism, Aspergers syndrom eller förvärvad hjärnskada. Behovet av stödboende ökar mest för personer med
Aspergers syndrom samt för personer med lindrigt utvecklingsstörning.
5(15)
Nedan redovisas bedömt behov av särskilda boendeformer:
År
2006
2007
2008
summa
Hjärnskada
3
0
0
3
Autism
1
1
0
2
Aspergers syndrom Utvecklingsstörning
6
13
4
6
7
1
17
20
Summa
23
11
8
42
Utbyggnadsplanerna motsvarar väl behovet och 55 ny gruppbostadsplatser
planeras i olika byggprojekt. Vi kommer under 2006 att ha kvar en gruppbostad av gammal icke godkänd norm som behöver ersättas. Kostnadsökningen för gruppbostäder enligt LSS beräknas 2008 uppgå till ca 56
mnkr.
Objekt
Italienaren
Beckombergaväg
Beckombergaområdet
Rundavägen
Baltic
Summa
Platser
6
6
18
6
18
54
Prel inflytt
Hösten 2006
Hösten 2006
Hösten 2007
Hösten 2007
Hösten 2008
Samverkan med landstinget
Samverkan med landstinget kommer att ske såväl i individuell vårdplanering, som på ett övergripande plan. Den lokala överenskommelse om
vård i samverkan för äldre som stadsdelsförvaltningen har tecknat med
primärvård, geriatrik och akutvård kommer att utvecklas och tillämpas
under perioden. En diskussion pågår med landstinget om att utveckla
samarbetet kring de allra sjukaste som vårdas hemma.
Individ och familjeomsorgens samtliga verksamheter har samverkan med
landstinget. Mest omfattande är den inom barn- och ungdomsvården,
missbrukarvården och socialpsykiatrin. Samverkan sker frekvent på såväl
lednings- som handläggar- och utförarnivå. Förskolan samverkar med
landstinget när det gäller vårt familjecenter och barn med behov av särskilt
stöd.
Arbetet med kompetensförsörjning
Förvaltningen prioriterar såväl grundutbildning som kompletteringsutbildning för vårdbiträden, utbildning i omsorg om äldre med psykiatriska sjukdomstillstånd och utbildning i omsorg om äldre med demenssjukdom.
Under perioden kommer 15 sjuksköterskor gå i pension, men även ett
femtontal undersköterskor/vårdbiträden uppnår 65 år. Om EU-direktiven
gällande arbetstid får fullt genomslag från 1 januari 2007 kommer det
medföra ett ökat personalbehov inom omsorg om funktionshindrade och
äldreomsorg.
6(15)
Svårigheter finns att rekrytera utbildade vårdare och personliga assistenter
samtidigt som antal personer med funktionshinder som är i behov av
insatser ökar. Under perioden kommer nya gruppbostäder att starta i
Blackeberg och Norra Ängby, vilket ytterligare ökar behovet av utbildad
personal. Framtagna kompetensutvecklingsplaner har resulterat i ett
utvecklingsprogram som pågår till 2006. För att kompetensutvecklingen
ska kunna fortgå efter 2006 är det av vikt att staden fortsätter satsningen
på bas- och vidareutbildning av vårdare och personliga assistenter.
Förskolorna kommer att behöva rekrytera ett 100-tal förskollärare/barnskötare till nya avdelningar i samband med utbyggnaden av bostäder
främst i Blackeberg, Beckomberga, Abrahamsberg och Västerled. Även
minskade barngrupper och att ett trettiotal anställda pensioneras under
perioden medför rekryteringsbehov.
Rapporter från nya lärarutbildningen visar att de flesta studerande väljer
att utbilda sig till lärare mot äldre åldrar och för få väljer inriktning mot
yngre åldrar. Detta visar att det är nödvändigt att staden fortsätter sin satsning på att utbilda anställda barnskötare inom förskolan till förskollärare.
Samtidigt skulle en möjligheten att tidsbegränsa obehöriga förskollärare,
på samma sätt som skollagen ger inom offentliga skolväsendet, ge andra
yrkesgrupper möjlighet att kunna pröva på förskolläraryrket för att på så
sätt öka intresset att utbilda sig inom området.
Inom skolans verksamheter kommer förändringen av resursfördelningssystemet att fullt ut slå igenom under 2006, vilket då kan medföra en viss
övertalighet. Utbyggnaden av bostäder under perioden medför ökat elevunderlag och behov av fler lärare och övrig skolpersonal. Ett trettiotal
lärare uppnår pensionsålder, vilket ökar behovet ytterligare, särskilt bland
speciallärare, men även lärare F-3, ma/no och språklärare.
Våra planer för att skapa arbetsmiljömässigt hållbara arbetsplatser
Arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och arbetsmiljöundersökningar
utgör en god grund att ständigt stämma av arbetsplatserna och se över
arbetsorganisation samt ledarskap. Ledarskapet måste utvecklas och stödjas med fortbildningsinsatser, handledning samt nätverk. Olika arbetstidslösningar kommer fortsättningsvis att förekomma. Frisknärvaron ska
stödjas med hälsoprojekt och andra stödjande åtgärder.
Stadsdelsförvaltningen har påbörjat ett arbete med att införa flexibel
arbetstid vid samtliga enheter inom äldreomsorgen. Vidare kommer
schemaläggningen att ses över för att om möjligt skapa mer tid och
utrymme under arbetsdagen för bl. a. dokumentation, friskvård och
reflektion.
7(15)
Vi vill ytterligare minska förskollärarnas tid i det direkta barnarbetet.
Förskollärarna måste med sitt utökade ansvar få en mer likartad arbetssituation som skolans lärare.
För att utveckla biståndshandläggarnas arbete ska kompetenshöjning
erbjudas i form av kurser, seminarier och extern handledning.
Våra planerade insatser för att skapa förutsättningar för ett förlängt yrkesliv för yrkesgrupper med låg avgångsålder
För att förbättra arbetsvillkoren och ”förlänga yrkeslivet” skulle en arbetstidsförkortning i första hand för äldre personal inom skola, förskola och
äldreomsorg vara att föredra, men för att arbetstidsförkortning ska kunna
genomföras krävs full kostnadskompensation. Inom förvaltningen tillämpas vid flera enheter flexibel arbetstid och önskeschema. Inom äldreomsorgen planerar man att införa flexibel arbetstid vid samtliga enheter och
inom förskolan ser man över möjligheten till individuellt anpassade
scheman.
Arbetet för att minska sjukfrånvaron och öka hälsan
Arbetet med individuell uppföljning av långtidssjukskrivna fortsätter och
det krävs att uppföljning sker snabbt, då det är lättare att rehabilitera medarbetare som inte varit sjukskrivna under någon längre tid. Rehabiliteringsplaner upprättas (de som behöver remitteras till företagshälsovården
Previa) och arbetet med att öka möjligheten för sjukskrivna till återgång i
arbete på deltid fortsätter. Vid behov underlättas återgången i arbete genom anpassning av arbetsuppgifter alt arbetsträning eller utredningar via
t.ex. Arbetslivstjänst.
Möjlighet för alla anställda att köpa träningskort vid valfri friskvårdsanordnare fortsätter, korten subventioneras med 500 kr/termin. Förvaltningens utbildade friskvårdscoacher kommer fortsätta att stödja och
motivera medarbetare till motionsbefrämjande aktiviteter. Inom förskolan
drivs projektet 58 +, en kartläggning över vad förvaltningen kan göra för
att medarbetare i förskolor och familjedaghem ska arbeta fram till
pensionsåldern. Projektet är i kartläggningsfasen men på sikt hoppas man
kunna minska sjukfrånvaron.
Ett hälsoprojekt genomförs under år 2005-2006 med förebyggande
hälsovård, implementera projekt på arbetsplatser samt planera och
genomföra seminarier och konferenser.
Arbetet med att motverka uppkomst av och åtgärder mot eventuella
osakliga löneskillnader
För att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader kartläggs
årligen löner och löneskillnader mellan kvinnor och män. Kartläggningens
resultat analyseras och utmynnar i en handlingsplan som anger vilka ev.
lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas. Resultatet av löne-
8(15)
kartläggning kommer att användas vid löneöversynsförhandlingar då
lönen ska sättas oberoende av kön. Som ett komplement inför löneöversynsförhandlingarna används även månadsvis framtagen lönestatistik.
Behovet av kompetensfondens insatser för ovannämnda arbete
För att förvaltningen skall kunna erbjuda såväl grundutbildning som
kompletteringsutbildning för vårdbiträden, bas- och vidareutbildning för
vårdare, personliga assistenter samt utbilda anställda barnskötare till
förskollärare är det nödvändigt att få ta del av kompetensfondens medel.
B y g g b o s t ä d e r o c h u t ve c k l a S t o c k h o l m
De nuvarande planerna omfattar 35 bostadsprojekt i Bromma , vilka om de
genomförs innebär ett tillskott av cirka 4050 nya lägenheter. Inom de
större exploateringarna, såsom kv. Baltic och Beckomberga sjukhusområde, är läget för förskolor och övrig kommunal service gott. Men för
ca. 2 000 nya bostäder i ett tiotal stadsdelar blir det mer besvärligt att
tillgodose behoven av förskola och gruppbostäder m.m. Vi vill därför lyfta
fram behoven av en skyndsam planering av i först hand förskolor. Under
perioden 2005 – 2013 bedömer vi att vi har behov av att starta 62 nya
förskoleavdelningar.
B r y t a s e g re g a t i o n e n o c h f ö rd j u p a d e m o k r a t i n
Våra planer för att utveckla medborgarnas möjligheter till insyn och
deltagande i de demokratiska processerna
De två viktigaste kommunikationskanalerna telefoni och webb utvecklas
ytterligare genom fokusering på den mest efterfrågade informationen och
ökad målgruppsanpassning. Telefoni och e-post integreras alltmer.
Brommas kontaktcenter drivs i projektform och avslutas som projekt
vintern 2006. Projektet kommer kontinuerligt att följas upp och utvärderas
under planperioden. Avsikten med kontaktcenter är att uppnå ökad
servicegrad till brukarna. De flesta samtal och huvuddelen av inkomna
ärenden ska kunna avslutas vid den första kontakten. Snabbare handläggning uppnås eftersom handläggarna avlastas när kontaktcenter tar en
större del av samtalen.
Brommas webbplats utvecklas i riktning mot allt större interaktivitet t ex
genom webbtjänsten ”Fråga Jeanette”. Brommabornas möjlighet att delta i
den lokala demokratiska beslutsprocessen ökar genom tjänsten Insyn som
erbjuder möjlighet att prenumerera på information om aktuella dagordningar och beslut, att bevaka intresseområden samt att delta i virtuella
rådslag i frågor som berör hela stadsdelen.
Medborgarna kommer även fortsättningsvis att inbjudas till en budgetchat
om kommande års verksamhetsplan. I frågor där det är speciellt viktigt att
9(15)
nå alla målgrupper, exempelvis byggplaneändringar, är det viktigt att
också kommunicera via andra kanaler än de digitala. Det sker redan idag
genom dialogmöten och information i samband med allmänhetens frågestund, Öppet Forum och skulle kunna utökas exempelvis genom årliga
informationsmöten och nyhetsutskick till stadsdelens föreningar.
Arbetet med att minska antalet personer/ hushåll med behov av
försörjningsstöd
För att hjälpa arbetslösa försörjningsstödstagare ut i egen försörjning har
Jobbforum tillskapats. Verksamheten ska förutom att stödja och hjälpa
arbetslösa även ordna fram praktikplatser både för arbetslösa och personer
som läser SFI (svenska för invandrare). Tanken är att använda både
kommunens egna verksamheter och privata företag i större utsträckning
för arbetsprövning och praktik.
Stadsdelen deltar också i ett flerårigt projekt ”Kompetens Nord” som
syftar till att stärka invandrares möjligheter på arbetsmarknaden genom
olika yrkesutbildningar. För gruppen sjukskrivna utan rätt till sjukpenning
har en s.k. förtroendeläkare anlitats. Syftet är att hjälpa denna grupp till
egen försörjning via försäkringskassan. Samarbetet med försäkringskassan
blir också en viktig framgångsfaktor de kommande åren.
Våra systematiska och aktiva åtgärder under perioden, utifrån riktlinjerna
för jämställdhet och mångfald.
Vi genomför seminarier och föreläsningar om rekrytering och mångfald
för att öka kompetensen bland förvaltningens chefer.
Så motverkar vi varje form av diskriminering och rasism
Äldreomsorgens enheter kommer att fortsätta arbetet för att främja och
tillvarata mångfald inom verksamheten genom bl. a mångfaldsplaner och
utbildning. Under hösten 2004 har Blackebergs sjukhem genomfört
seminarier i mångfaldsfrågor för samtliga medarbetare inom följande
områden: ”Hur kommunicerar vi med färre missförstånd?”, ”Hur bemöter
jag som personal diskriminering av mig själv och mina medarbetare?”
samt ”Hur agerar jag gentemot de boende och anhöriga?”. Vidare har
seminarier i mångfaldsfrågor genomförts för arbetsledare inom följande
områden: ”Tydlig kommunikation - vad kräver det?!” samt ”Hur arbeta
med trakasserier och diskriminering?”. Sjukhemmet har även ordnat en
storföreläsning för samtliga medarbetare med ämnet :”Mötet mellan islam
och vården”.
10(15)
G ö r a S t o c k h o l m t i l l e n e ko l o g i s k t h å l l b a r
storstad
Möjligheten att göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad och att
realisera miljöprogrammets sex mål inom stadsdelområdet
Stadens miljöprogram 2000-2006 ”På väg mot en hållbar utveckling” är
styrande för förvaltningens miljöarbete. Skolungdom är en prioriterat
grupp också när det gäller miljöarbete. Förvaltningen erbjuder högstadieelever i Bromma guidade naturexkursioner. Exkursionerna är av hög
kvalitet. Vi anlitar Naturskyddsföreningens auktoriserade naturguider som
är biologer och naturvetare. För att öka lärarnas möjligheter att själva
undervisa i stadens naturområden kommer de att erbjudas utbildning i
naturguidning. Skolorna ska även erbjudas föreläsare för miljötemadagar
om t.ex. hållbar utveckling med global inriktning.
Programmet med miljöutbildning och naturvandringar för boende igenomgångbostäderna i Blackeberg ska fortsätta och breddas. I det arbetet har vi
särskilt tagit fasta på den sociala dimensionen av Agenda 21. Kunskap om
den svenska naturen behöver de nyanlända invandrare för att bekanta sig
med Sverige och den svenska livsstilen. Detta är en av många nätverkskapande aktiviteter som underlättar integration. I samarbete med Naturskyddsföreningen kommer informationen kring naturreservaten Judarskogen, Kyrksjölöten och Grimsta/Blackeberg, via guidade turer och
informationsmaterial, som riktar sig till allmänheten i Bromma, fortsätta
och utvecklas.
Samarbetet med Brommas koloniträdgårdsföreningar startade 2004 med
erbjudande om utbildning i jordlära och kompostering. Arbetet kommer
fortsätta så att alla intresserade trädgårdsodlare få den utbildning och det
stöd som behövs för att miljöcertifiera sitt trädgårdsarbete. Även villaboende ska erbjudas kurser i ekologisk trädgårdsodling med fokus på
kompostering.
Möjligheten att minimera och rena utsläpp samt sanera förorenade
områden
I samarbete med renhållningsförvaltningen informerar vi fortlöpande
allmänheten om vikten att farligt avfall lämnas till miljöstationerna,
alternativt till de mobila miljöstationerna som kommer till Bromma fyra
gånger per år. Ett annat viktigt arbete är att bevara den biologiska
mångfalden inom naturreservatena. Här kan nämnas åtgärder för att bevara
skogsbrynen, slån- och rosenvegetationen samt förhindra igenväxning av
ängsmark. Förvaltningen har ansökt om bidrag ur miljömiljarden för
restaurering och skötselplan för Olovslundsdammen, projektering av
damm i Judarskogen, samt informationsskyltning i Judarskogens- och
Kyrksjölötens naturreservat.
11(15)
Ta a n s v a r f ö r e ko n o m i n
Väsentliga förändringar
För skolan
30 nya avdelningar behövs under planperioden med bibehållen gruppstorlek. En minskning med ett barn per avdelning förutsätter att prestationsersättningen måste ökas med 7 % (förutom normal uppräkning med
ca 3% för att täcka ökade pris- och löneökningar) och det medför en ökad
kostnad för perioden på 48 mnkr. Nya avdelningar betyder högre
hyreskostnader vilka dessutom ofta har högre hyresnivåer än befintliga
avdelningar.
För att kunna minska barngrupperna med ett barn i genomsnitt krävs i
realiteten således en ökad schablonersättning per barn med drygt 10%.
Därtill kommer initialkostnader vid upprättandet av nya avdelningar, ca
0,85 mnkr per ny avdelning vilket sammanlagt blir en kostnad på 21 mnkr
under perioden.
För att dessutom i enlighet med förskoleplanen öka personaltätheten till
3 heltider pedagogisk personal per avdelning krävs ett tillskott av 85 tkr/
avd och år, vilket under planperioden innebär ytterligare ökade kostnader
för förvaltningen med ca. 41 mnkr.
Äld reo mso r g
Nämndens avtal med Attendo Care AB för drift av Ceremoniens äldreboende har förlängts t.o.m. den 30 september 2006 och kan inte förlängas
ytterligare.
Ombyggnationen av Blackebergs sjukhem beräknas medföra ökade kostnader för bl. a. el, städning, vaktmästeri, brandskydd och bevakning. Möjligheten att effektivisera lokalkostnaderna har varit begränsade och kan
inte jämföras med de möjligheter till effektivisering som finns vid
nyproduktion.
Stad smilj ö
Enligt kf:s beslut kommer vi att få ett utökat ansvar för verksamheten
stadsmiljö avseende parkinvesteringar, reinvesteringar samt lokala trafikfrågor och markupplåtelser. För större investeringsprojekt kommer det, i
den nybildade markförvaltningen, att finnas tillgänglig kompetens. Vår
bedömning är att handläggning av markupplåtelse samt parkinvesteringar
och lokala trafikfrågor på stadsdelsnämndsnivå kommer att kräva utökade
personalresurser.
Individ och familj eo mso r g
Såväl staden som landstinget har beslutat om ökade satsningar på
ungdomsmottagningar, familjecentraler samt tillskapande av stödcenter
12(15)
för brottsoffer det senare i samverkan med polisen. Detta beräknas
medföra ökade personalkostnader i storleksordningen 1 mknr.
Tendenser i omvärlden visar på en ökad alkoholkonsumtion i befolkningen och mest bland unga och kvinnor. Med stor sannolikhet kommer
detta att leda till att flera människor har behov av vård.
Inom socialpsykiatrin är det största orosmolnet att landstingspsykiatrin i
ökande omfattning kräver placering i särskilda boenden för personer som
sviktar i det egna boendet och anses belasta den psykiatriska slutenvården
genom alltför täta återinläggningar.
Försäkringskassans hårdare bedömningar av rätten till sjukpenning har
inneburit en ökning av antalet sjukskrivna personer utan rätt till sjukpenning. Ingenting tyder på försäkringskassans policy kommer att bli
annorlunda under de närmaste åren, vilket troligen kommer att påverka
behovet av försörjningsstöd. Även byggandet av nya bostäder i stadsdelen
tillsammans med en relativt stor andel förmedlade äldre lägenheter, inte
minst förturer, kan betyda ett ökat behov av ekonomiskt bistånd.
Lokaler
För skolo r o ch sko lor
Det ökande barnantalet i kombination med färre barn i grupperna, gör att
antalet förskoleavdelningar under prognosperioden beräknas öka från 152
till 182. Om samtliga 30 avdelningar står klara till 2008 beräknas lokalkostnaden att öka med ca 12-14 mnkr per år. Förvaltningen vill lyfta fram
svårigheterna att hitta lämplig mark inom delar av stadsdelen för att bygga
nya permanenta lokaler. I Mariehäll är tillgången på kommunala förskoleplatser mycket begränsade i förhållande till den nybyggnation som för
närvarande pågår. Ett intensivt planeringsarbete pågår.
Förvaltningen räknar fortfarande med ett behov av en ny skola för ca 420
elever i skolåren f-5 i Beckomberga, förutsatt att ca 800 lägenheter uppförs i Beckomberga under perioden 2007-2009. Den nya skolan bör stå
klar under 2007-2009 för att klara den planerade etappvisa inflyttningen.
De svängningar som finns i barn- och elevantalsutvecklingen gör att en ny
skola i Beckomberga även bör inkludera 5 förskoleavdelningar. Vi beräknar nu nettohyresökningen per år till 5-7 mnkr inklusive fem förskoleavdelningar, integrerade i skollokalerna. Utöver nämnda avdelningar
planeras ytterligare 5 avdelningar i områdets södra del, samtidigt som
några äldre och ineffektiva förskolor kan avvecklas.
Stadsdelsnämnden har begärt medgivande till en om- och tillbyggnad av
Södra Ängby skola samt en ombyggnad i Blackebergsskolan för elever
med autism. Båda förslagen har återemitterats till stadsdelen med hänvis-
13(15)
ning till den s.k. ”Västerortsutredningen” och förvaltningens egen
skolkapacitetsutredning.
Förvaltningen kommer under våren att åter ta upp ärendet om en om- och
tillbyggnad av Södra Ängby. Enligt tidigare skulle ombyggnadens första
etapp som beräknas klar till höstterminen 2008, ge en beräknad nettohyresökning per år på 2,8 mnkr. Vid en ombyggnad frigörs dock också
lokaler som kan användas till 5 avdelningar förskola, till en rimlig
hyresnivå i förhållande till nybyggnation.
I den kommande skollokalplaneringen måste också den pågående
etableringen av friskolor i stadsdelen beaktas.
Förvaltningen kommer att med anledning av den stora bostadsproduktionen i Blackeberg, att föreslå Sisab att det badet i Blackebergsskolan
byggs om till förskola.
Av samma skäl kommer vi att uppdra åt Sisab att presentera en förslagshandling om möjligheten till en nybyggnation på Smedslättsskolan. Syftet
är att frigöra lokaler till tre avdelningar förskola på Nyängsvägen 21 där
efterfrågan på förskolor är som störst i stadsdelen. För Smedslättskolans
del har ökningen av nettohyran preliminärt beräknats till ca 0,7 mnkr, då
vi lämnar lokaler till ett värde av 0,8 mnkr.
Flera av skolköken i stadsdelen har brister i livsmedelshanteringen och
delvis eftersatt underhåll. Sisab har uppdrag att utreda ombyggnad av
köken i Abrahamsbergsskolan, Blackebergsskolan och Ålstensskolan. Vid
Abrahamsbergsskolan beräknas ombyggnaden stå klar till höstterminen
2007, med en tillkommande hyra om ca 0,7 mnkr. Ålstenskolans kök som
beräknas öka hyran med 0,5 mnkr kan också stå klar till hösten 2007,
medan Blackebergsskolans kök beräknas färdigställt till vårterminen 2008
för en beräknad hyresökning om 0,7 mnkr per år.
Äld reo mso r gen
Den inventering av stadens servicehus som gjorts kommer att påverka
lokalanvändningen inom äldreomsorgen i Bromma. Vi kommer bl.a. att
utreda Ceremoniens äldreboende framtida användning, då dessa byggnader är svåra att anpassa till en mera vårdkrävande omsorg. Vidare pågår
diskussioner med en byggherre om ett nytt äldreboende i Beckombergaområdet. Vi för också samtal med Familjebostäder Servicehus om en
nybyggnad på deras fastighet, Tunet 1 i Råcksta. Dessa projekt kommer,
om de genomförs, att leda till ökade hyreskostnader.
Handikappo mso r gen
Bristen på LSS-godkända boendeformer har gjort att vi f.n. planerar trefyra nya gruppboenden i Mariehäll, ett i Blackeberg, Kv Italienaren, ett i
Äppelviken vid Runda Vägen samt ett i Norra Ängby, Beckomberga-
14(15)
vägen. Ytterligare 3-4 gruppboenden planeras i Beckombergaområdet.
Ett av de planerade gruppboendena ska ersätta Blackebergs gruppbostad.
Detta innebära ökade hyreskostnader, som idag är svåra att kvantifiera.
Vidare planeras ett stödboende vid Blackebergs Sjukhem.
Individ och familjeo mso r g/so cialp sykiatri
I Beckombergaområdet bor ca 15 personer med psykiska funktionshinder i
bostäder som tidigare ägdes av landstinget. Flertalet av dessa kommer att
behöva evakueras vilket kan innebära en ökad kostnad för stadsdelen.
I Norra Ängby, Långskeppsgatan, blockförhyr vi 30 lägenheter och
gemensamhetsytor. Nuvarande byggnader kommer att renoveras av fastighetsägaren, samtidigt som nyproduktion kommer att innebära ett tillskott
på fastigheten med ca 110 lägenheter. Vi planerar för en evakuering till en
annan befintlig byggnad inom tomten. Avsikten är att öka det särskilda
boendet med 8 platser från nuvarande 12 till 20 lägenheter, samtidigt som
stödboendet minskas till 6 lägenheter. Två lägenheter omdisponeras till
gemensamhetsytor, och två lägenheter kan komma att användas för stödeller ytterligare särskilt boende. Hyresmässigt kommer flytten till
nyrenoverade lokaler att innebära en hyreshöjning med ca 0,9 mnkr.
Se även ”Lokalförsörjningsplan 2005 Bromma stadsdelsnämnd” bilaga till
VP-2005.
Lö ne - och pr isutveckling
Det har avgörande betydelse för verksamhetens innehåll, kvalitet och omfattning om avtalsenlig löneutveckling ska finansieras med full kompensation eller genom besparingar. Varje procentenhet som lönerna ökar medför
ökade personalkostnader med knappt 10 mnkr (baserat på 2004). En löneutveckling som ligger på ca 3- 4 % medför ökade personalkostnader för
befintlig verksamhet med ca 30 - 40 mnkr. Motsvarande kostnadsökning
kan förväntas för köpta tjänster med ca 15-20 mnkr, totalt sålunda 45 –60
mnkr i automatisk kostnadsutveckling.
15(15)