kommunal ekonomi

Socionomprogrammet
Utbildning i
kommunal ekonomi
24 maj 2011
Välkomna!
Tapani Savallampi
Ekonomichef Karlstads kommun,
vård- och omsorgsförvaltningen
sedan år 2000
Vård- och omsorgsnämndens
resultat 2000-2010
40,0
mnkr
30,0
20,0
10,0
0,0
-10,0
-20,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Syftet med utbildningen:
• Ge insikt i och förståelse för kommunens och
verksamhetens ekonomi – vad är det som
påverkar!
• Ge en bild av hur ekonomistyrningen kan se ut
• Praktiska tips/förhållningssätt
Innehåll
• Grundläggande kommunal- och
ekonomikunskap
• De tre benen: budget, uppföljning och analys
• Ekonomiskt beteende
• Upphandling
• Privata medel
• Den ekonomiska krisen
Vad är ekonomi?
Ekonomi (från gr. oikos, "hus" och nomos,
lag) behandlar hushållning av resurser i ett
tillstånd av brist. Med brist menas att
tillgängliga resurser understiger totala
önskemål och behov.
(WikipediA)
Är ekonomi svårt eller?
• Det handlar om siffror…
• Kunskaper i ämnet ekonomi gör en inte till en
god ekonom…
• Terminologi och fackuttryck behövs till viss del
• God ekonomi handlar om förståelse och styrning
• Det finns alltid hjälp att få!!!!!!!!!
Bakgrund till
redovisning/ekonomi
• Redan de gamla .….
• Nollans betydelse
• Handelshusen i medeltida Italien
• Pacioli - dubbel bokföring
• Debet/kredit – plus och minus
Enkel bokföring
Säljer tre kameler
+900 piaster
Köper en get
-100 piaster
En påse couscous
- 50 piaster
Tobak till vattenpipan
- 30 piaster
Fråga: hur mycket pengar fanns det i börsen sedan
tidigare och hur mycket finns det nu?
Dubbel bokföring
D
Kassa
K
1000 tkr
D
Enhet a
1000 tkr
Enhetschef A köper en ny micro
(DUBBEL) ITALIENSK BOKFÖRING
K
Brutto/netto
Löner
5 000
Material
2 000
Övr omkostn
1 000
Summa kostnader 8 000 Bruttokostnad
Försäljning
-1 050
Avgifter
-1 000
Summa intäkter
-2 050 (Bruttointäkt)
NETTO
5 950 NETTOKOSTNAD
Vikten av rätt kontering!
• Statistik – nyckeltal, räkenskapssammandrag,
nationalräkenskaper, EU-statistik
• Politiska prioriteringar
• Rätt resultat = ansvarsutkrävande och
kostnadskontroll
• Projektredovisning – ”utnyttja statsbidrag”
”Konflikter” inom den
kommunala sektorn
• Olika partier slåss om makten
• Motsättningar betonas
• Oklar rollfördelning politiker - tjänstemän
• Väktare – förkämpar
• Geografiska områden, kommundelar
• Motsättning kommun – stat, kommun - landsting
Hur styr vi?
• Styrning via beslut – direktstyrning
• Styrning via beteende - indirekt styrning
• Ramstyrning - detaljstyrning
• Resultatstyrning – historik
• Ekonomistyrningens roll
Styrning
Vi har gått från direkt/detaljstyrning till
indirekt/ramstyrning
Den politiska styrningen
Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
• Ekonomiska prioriteringar (ramtilldelning)
• Målstyrning
• Budgetstyrning (t ex riktade anslag)
• Besparingskrav - generella eller riktade
– direkta eller indirekta
Den politiska styrningen
Nämnden
• Målstyrning (krav på genomförande)
• Budgetstyrning (t ex riktade anslag)
• Prioriteringar
• Besparingskrav
Ekonomistyrning
Ekonomistyrning är åtgärder som utförs för att uppnå
ekonomiska mål. Det inkluderar mätning, kontroll och
undersökning av intäkter och kostnader, planering inför
förväntade händelser som åtgärder mot oväntade
händelser. Begreppet ekonomistyrning inbegriper
planering och uppföljning mot icke-ekonomiska mål,
såsom kvalitet och genomloppstid. Exempel på olika
modeller är:
Balanserat styrkort
Benchmarking
Total Quality Management
Varför ekonomistyrning?
•
Rätt mängd resurser till verksamheten
utifrån väldefinierade behov
•
Skiljer på volymkostnader och
utförarkostnader
Vad styr ekonomi och
redovisning i kommunen
• Kommunallagen
• Lag om kommunal redovisning
• Reglementen, policies och rutinbeskrivningar
- Riktlinjer för ekonomistyrning och intern kontroll
- Attestreglemente
- Övriga reglementen och riktlinjer
• Normgivande organ m.m. och praxis
Attestreglemente
” En del av den interna kontrollen”
§ 1 Reglementets omfattning
Alla ekonomiska transaktioner skall attesteras….
§ 2 Ansvar
Nämnden ansvarar för den interna kontrollen…
Förvaltningschefen ansvarar …utbildning…
Personalens ansvar ….tillämpa regler och anvisningar
samt rapportera förekommande fel och brister.
Attestansvar
• Vad betyder attestansvaret?
• Vem kan ersätta mig som attestant?
• När behövs ersättare?
Fullständig verifikation
• Beställare
• Leverantörsuppgifter
• Vad som köpts
• Kontering
• Beslut/attest
• Syftet
Rollfördelning i ekonomistyrningen
• Kommunfullmäktige fastställer budget samt bokslut
och årsredovisning.
• Kommunstyrelsen leder arbetet med och
samordningen av utformningen av mål, riktlinjer och
ramar för styrningen av hela den kommunala
verksamheten
• Kommunstyrelsen övervakar att de av fullmäktige
fastställda målen och planerna för verksamheten och
ekonomin efterlevs
Rollfördelning i ekonomistyrningen
• Nämnderna är ekonomiskt och verksamhetsmässigt
ansvariga för den verksamhet som ålagts dem och
skall följa de mål och riktlinjer som fullmäktige antagit.
• Nämnderna skall rapportera hur verksamheten
utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under
verksamhetsåret.
Ekonomiska strategier
• Höja skatten/sänka skatten
• Minska kostnaderna = olika strategier
• Öka intäkterna
• Sälja tillgångar
Budget
”En metod att bli pank på ett systematiskt sätt”
eller
ett viktigt verktyg i arbetet att styra företagets ekonomi,
det vill säga att stämma av verkligt ekonomiskt utfall
med det planerade utfallet och därifrån fatta relevanta
beslut. Man kan då få större kontroll över hur man ska
göra inköp, anställa personal, fördela de ekonomiska
resurserna med mera.
(WikipediA)
Budgetprocessen
Nämnderna
Feb
KS / KF
Preliminära ramar
Mar
Apr
Yttrande
Maj
Behandling i KS
Juni
Beslut i KF
Juli
Arbete med
Aug
internbudget
Sep
Okt
Nov
Dec
Beslut
Tidsplan för budgetarbete
Februari
Kommunfullmäktige fastställer
preliminära ramar
April
Vård- och omsorgsnämnden yttrar sig
över ramförslaget
Juni
Kommunfullmäktige beslutar om
budget för nästa år
Hösten
Arbete med internbudget
November
Vård- och omsorgsnämnden
fastställer internbudgeten för nästa år
Budgettekniker/processer
• Olika tekniker (build-up, break-down,
nollbas, rambudget)
• Olika roller/olika påverkansmöjligheter
• Olika budgetprocesser beroende på
ekonomistyrning
Budgetram 2011
Vård- och omsorgssnämndens ram
Ram året före
Generell uppräkning/teknisk justering
Kompensation för förändrat antal äldre
48 boendeplatser Zakrisdal
Anhörigstöd in i generellt statsbidrag
Seniorernas hus
Fler händer i vården
Summa
Summa rambudget
2011
2012
2013
985 468
-3 971
1 017 627
20 209
1 037 177
20 744
6 500
8 000
7
20
1
1
6
36
300
000
330
500
000
130
-1 500
5 000
8 000
1 017 627 1 042 836 1 065 921
Hur prioriteras medlen?
• Öronmärkta medel
• Löne- och övrig kostnadsuppräkning
• Volympengar
• Prioritera resten
• Behov av buffert?
Budget per verksamhet
Verksamhet
Pol.ledning och centr.adm
Lokal adm.
Hs inkl rehab
Hemtjänst
Korttidsvård/vårdbo.äldre
LSS funktionsh.
LASS komm/statl
Övrigt
Budget 2011
Bruttokost.
Andel
37 mnkr
3%
55 mnkr
4%
81 mnkr
6%
258 mnkr
21%
393 mnkr
31%
191 mnkr
15%
172 mnkr
14%
76 mnkr
6%
Budget per kostnad/intäkt
Kostnadsslag
Lön
Vårdentreprenader
Lokalhyror
Övrigt
Brutto
Andel
861 mnkr
122 mnkr
107 mnkr
173 mnkr
68%
10%
9%
13%
1 263 mnkr
105 mnkr
45 mnkr
59 mnkr
24 mnkr
45%
19%
25%
11%
233 mnkr
Intäktsslag
Statsbidrag LASS
Hyresintäkter
Taxor och avgifter
Övriga intäkter
Läsanvisning budget
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN - BUDGET 2011
Text
Lön
Övrigt
Hyra
Brutto
0
257
930
100
480
21
1 788
2010-11-19
Hyr.int. Övr int.
Netto
109 Politisk ledning
50 % förv sekr
Nämnd och råd
Utbildning året efter valår
Hjälpmedelsnämnd
Förtroendenämnd
summa
257
882
100
1 239
48
480
21
549
0
0
257
930
100
480
21
1 788
0
22 120
11 350
1 417
34 887
500 Central administration
Personal m m
IT
Ökad kostnad IT
summa
18 122
18 122
2 568
11 350
1 417
15 335
1 430
1 430
22 120
11 350
1 417
34 887
0
Enhetsbudget för utförare
• Ser olika ut beroende på ekonomistyrningen
på verksamheten
• ” Vanlig” budget inom vårdboendets
gruppboende
• Verksamheter med intäktsfinansiering har
ibland ingen budget (skuggbudget??)
Enhetsbudget för utförare
• Faktiska lönekostnader per person eller
snittlön per arbetslag/grupp?
• Vilka övriga kostnader är budgeterade?
• Vilka intäkter är budgeterade?
• Hur exakt skall/kan en budget vara?
• Buffert?
Biståndskontoret = beställare
•
Svarar för biståndsbeslut
•
Ansvarar för resursfördelning
•
Externa kostnader, t ex entreprenader
•
Volymbudgetar för intäktsfinansierade
verksamheter
•
Budget ca 612 mnkr brutto – 439 mnkr netto
Biståndsbedömning och
ekonomi
• Varje biståndsbedömare hanterar en volym
motsvarande 10-12 mnkr
• Kundens behov + den professionella bedömningen
+ ”skälig levnadsnivå” måste hänga ihop
• Lika bedömning över hela kommunen
• Resultatinriktning i beställar-/utförarmodell
Biståndsbedömning och
ekonomi
• Biståndsbedömaren fattar beslut som förvaltningen
anser vara ekonomiskt bärkraftiga
• Handläggaren förfogar inte över ”verktygen” = ”äger
inte systemet”
• Handläggaren har inte längre ansvar för ett
”kundstock” - man beviljar insatser, ej tid
• Diskussionerna om resurser förs mellan chefer
Hemtjänstens ekonomi
• Biståndskontoret beställare – volymbudget
• Vårdbehovet/vårdtyngden styr insatsens storlek
• Utförare: Attendo, Carema och Hemtjänsten
• LOV infört 1/10 2010, Carema entreprenad i
Molkom,
• Entreprenader svarar för 34% av volymen
Hemtjänstens ekonomi
• Utförare ersätts med kr per beviljad timme,
men frånvaro räknas bort
• Timpriset innehåller tid
- tid hos kund
- transporttid (tätort, glesbygd, serv.hus)
- planering, dokumentation, möten
• Buffert på 5% till rehab och oförutsett
• Vissa kostnader, t ex chef/adm/utbildning
som anslag
Hemtjänstens ekonomi
Olika timpriser beroende på olika förutsättningar
(2011 års prisnivå):
 anhörigvård
192 kr
servicehus
260 kr
 tätort
298 kr
 hemtjänstval (entreprenad) 323 kr
glesbygd (egen drift)
336 kr
entreprenad Molkom
435 kr
Vårdboendets ekonomi
• Budgetanslag för personal och övrig drift
inom gruppboende
• Numera samma bemanning 0,66 åa per
plats förutom två ”specialboenden”
• Demens/soma - vårdtyngd
Vårdboendets ekonomi
• Servicehus har samma ekonomistyrning
som hemtjänsten, dvs vårdtyngden styr
resurserna
• Timpriset är lägre än i yttre hemtjänst p g a
mindre gångtid
Handikappomsorgens ekonomi
• Budgetanslag – t ex gruppboende, backstugor
• Intäktsfinansiering: grundbemanning med tillägg
för vårdtyngd - t ex serviceboende
• Blandform: grundbemanning på anslag med
individuella tillägg via intäktsfinansiering – t ex
daglig verksamhet
• Såld verksamhet - t ex elevhem
Personlig assistans
258 kr per arbetad timme från FK (varav 5%
går till administration)
105 mnkr staten och 39 mnkr kommunen
Journattstimmar = 17 mnkr (kommunen)
Sjukersättning = 3 mnkr (kommunen)
Kommunal assistans = 6 mnkr (kommunen)
Hälso- och sjukvård = 5 mnkr (kommunen)
Uppföljning
• Enhetschefen är ansvarig för enhetens ekonomi
• Organisationen avgör ansvarsnivåerna
• Ekonomifunktionens månadsvisa uppföljning är ett
stöd till verksamheten
• Delårsprognos efter april, delårsbokslut med
prognos efter augusti, bokslut
Uppföljningens syften:
• Stämma mot budgeterade anslag/intäkter
• Stämma mot måluppfyllelse
• Ge signaler om avvikelser i ett tidigt skede
• Vidta åtgärder vid avvikelser
• Medverka till rationalisering och effektivisering
• Rapportera till chef och nämnd
• Informera och föra dialog med medb/brukare/anst
Uppföljningsteknik
Viktigt att ställa de ”rätta” frågorna:
 Hur har jag planerat min verksamhet
(ekonomin)?
 Hur ser min budget ut?
 Har jag fattat beslut som påverkar
kostnader/intäkter?
 Har ”någon annan” påverkat min
ekonomi?
Uppföljningsteknik
1. Hur ser det totala utfallet ut?
2. Är resultatet rimligt utifrån mina
förväntningar? Vad är det jag vet?
3. Om jag ”ingenting” vet – hur tar jag reda på
fakta?
4. Hur har kostnaderna utvecklats, jmf bakåt i
tiden
5. Vilka kostnader/intäkter har ökat/minskat?
Uppföljningsteknik
• ”Korsanalys” för att ta reda på ”hela
sanningen” = titta på alla dimensioner i
redovisningen
• Koncentrera dig på det viktigaste =
personalkostnader
• Gå genom analyslistan!!!
Uppföljningsteknik
•
Analyslistan innehåller all personaltid och
-kostnader
•
Jämför utförd tid med planerad tid
(schema- eller planeringsinstrument)
•
Vad är din grundbemanning?
•
Hur stor är din buffert? Ej lägga ut all tid =
sunt förnuft! Det finns andra personalkostnader, t ex övertid, vak m m
Uppföljningsteknik
• Glöm inte intäktssidan!
• Har det gjorts rättelser i redovisningen som
påverkar resultatet?
• Följer utfallet din planering eller???
• Rehabkostnader och utköp!!
• Gör din egen analys och prata sedan med
din ekonom!!
Vårdboendets ekonomi
Redovisning
juli
aug
2008
2008
Omslutning
Avvikelse
efter
aug
33 506
13 020
13 360
12 554
8 456
7 579
185 825
1,7%
2,0%
1,1%
4,6%
4,4%
4,4%
2,5%
2,0%
Vårdboende
Verksamhetschef
Enhet A
Enhet B
Enhet C
Enhet D
Enhet E
Summa
juli
378
146
48
521
284
244
3 217
564
265
151
583
372
331
4 717
Uppföljning vårdboende
Gruppboende Gunnern
Ansvar:
Vht:
773322-773329+773350 (timavlönade)
512
Exklusive hyra
Antal boende
48
Ersättning/bidrag m.m.
Personalkostnad
Budget
Kosthåll
Budget
Total kostnad
% förbrukn
Total budget
av budget
Aktiveringstid
Jan
1 339 929
1 321 315
29 513
26 280
1 394 150
1 363 180
Feb
1 297 741
1 305 002
20 639
26 280
1 331 074
1 346 799
2 375
Mars
1 360 648
1 239 752
27 681
26 280
1 393 880
1 281 549
1 500
April
1 215 059
1 256 065
24 106
26 280
1 245 757
1 297 862
5 375
Fortbildning
Buffert
43 303
95 500
Riktpunkt
budget
Netto 2010
Netto 2009
% förbrukn
-30 970
-159 034
8,22%
8,04%
18 100
-110 148
7,85%
7,94%
-67 528
-56 760
8,22%
7,56%
152 979
46 870
7,34%
7,65%
Maj
1 321 315
26 280
0
1 363 112
105 491
0,00%
8,04%
Juni
1 402 877
26 280
0
1 444 674
150 991
0,00%
8,52%
Juli
1 566 003
26 280
0
1 607 800
142 720
0,00%
9,48%
Aug
1 631 253
26 280
0
1 673 050
48 442
0,00%
9,86%
Sept
1 435 502
26 280
0
1 477 299
101 964
0,00%
8,71%
Okt
1 272 377
26 280
0
1 314 174
89 159
0,00%
7,75%
Nov
1 256 065
26 280
0
1 297 861
91 861
0,00%
7,65%
Dec
1 305 002
26 280
0
1 346 798
208 908
0,00%
7,94%
Totalt
16 312 527
315 360
5 213 378
5 122 133
Övriga kostnader
Budget
Jan
24 708
15 585
Feb
12 694
15 517
Mar
5 551
15 517
Apr
6 592
101 939
105 120
16 814 157
5 364 861
Antal vårddygn
26 087
5 289 389
5 760
Kronor/dygn
931
Budget/dygn ackumulerat
944
9 250
Totalt:
43 303
148 053
95 500
72 582
660 464
0,43%
1
Kommentar:
Utfallet visar ett överskott för perioden:
72 582
15 517
Förbrukningen ligger på 8,29% av budget som uppgår till 8,11 %
Maj
15 517
vilket innebär att förbrukningen är 0,18% högre än vad som är
Jun
15 517
budgeterat.
Jul
15 517
Aug
15 517
Personalkostn
Sep
15 517
Kosthåll
3 181
Överskott
-91 244
Okt
15 517
Övriga kostn
12 592
Nov
15 516
Totalt
15 773
Dec
15 516
186 270
49 544
62 136
Ersättning/bidrag
Underskott
148 053
72 582
-91 244
Hemtjänstens ekonomi
Redovisning
juli
aug
2008
2008
Omslutning
Avvikelse
efter
aug
6 076
11 502
12 862
13 291
16 048
16 084
132 215
49,5%
0,2%
-4,6%
-8,0%
-2,1%
-3,4%
0,6%
0,3%
Hemtjänst
Verksamhetschef
Hemtjänst 1
Hemtjänst 2
Hemtjänst 4
Natt och dagverksamhet
Hälso o sjukvård
Summa Hemtjänst
juli
2 480
105
-624
-1 270
-246
250
375
3 010
21
-592
-1 062
-337
-552
840
Uppföljning hemtjänst
Uppföljning Hemtjänst v 510 2010-777410 Öst City 41, Centrum/Museigatan, 42 Centrum, 43 Herrhagen, Öst City 44
Bet.timmar
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Summa
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni 1
0
juli
aug 1
0
sept
okt
nov
dec
Summa
Riktpunkt
Bet.timmar
kr
kr
20 494
278
275
261
264
275
302
333
343
299
264
268
271
286
1 488 412
1 288 375
1 427 148
1 316 568
5 520 503
0
24 484
211 575
133 060
0
0
0
0
0
0
0
0
369 119
Aktiveringstid
Plustid
Ers ur buffert
Bidrag miljonkonto
15 588
1 127
29 613
8 896
9 281
9 200
201 167
94 247
46 327
27 378
295 414
5 354
4 685
5 468
4 987
Anslag
0
Periodiserad
Tot timpris
totalbudget
inkl anslag
1 488 412
1 312 859
1 638 723
1 449 628
5 889 622
287
278
280
300
291
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
Fortbildning
0
Förbrukning
1 575 247
1 798 000
1 437 237
1 569 529
6 380 013
311
Summa
0
24 484
211 575
133 060
0
0
0
0
0
0
0
0
369 119
Avvikelse
Utfall
kr
kostn/tim
-86 835
-485 142
201 485
-119 901
0
0
0
0
0
0
0
0
-490 392
294
384
263
315
######
######
######
######
######
######
######
######
311
Handikappomsorgens ekonomi
Redovisning
aug
juli
2008
2008
Omslutning
Avvikelse
efter
aug
4 385
21 638
22 077
18 176
19 374
74 970
200 377
15,4%
-2,8%
7,1%
0,9%
-1,2%
-0,5%
1,5%
2,9%
Handikappomsorg
Verksamhetschef
Boendeenhet 1
Boendeenhet 2
Boendeenhet 3
Daglig verksamhet
Personlig assistans
Summa handikapp
juli
606
-438
1 463
626
-280
1 280
4 925
675
-597
1 568
157
-234
-368
3 019
Uppföljning handikappomsorg
Sammandrag Servicebostad 2010 -7887
vht 522
Kostnad pers
Intäkt pers
Nettoutfall
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Summa
1 517 432
1 687 971
1 482 645
1 473 689
0
0
0
0
0
0
0
0
6 161 737
1 531 139
1 503 559
1 449 362
1 490 360
0
0
0
0
0
0
0
0
5 974 420
13 707
-184 412
-33 284
16 671
0
0
0
0
0
0
0
0
-187 318
Platser
7 680
7 680
64
802
778
Övriga kostn budget övrigt
11 653
10 247
9 090
25 038
0
0
0
0
0
0
0
0
56 029
Total avvikelse
17 559
17 473
17 472
17 471
17 472
17 471
17 471
17 471
17 471
17 471
17 471
17 471
209 744
avviskelse övrigt
5 906
7 226
8 382
-7 567
17 472
17 471
17 471
17 471
17 471
17 471
17 471
17 471
153 715
-33 602
Bokslut 2010
Prognos
aug
april
dec/bok
-4,0
0,0
2,9
Hälso- och sjukvård
0,0
1,0
0,0
Handikappomsorg
0,0
2,0
4,1
delsumma utförare
-4,0
3,0
7,0
Biståndskontor
14,0
16,0
14,0
2,0
3,0
4,5
-3,0
-3,0
-3,2
Löneavtal
0,0
4,0
4,8
Semesterlöneskuld
0,0
0,0
-1,7
13,0
20,0
18,4
Äldreomsorg
Övr medel
IT-utbildning m m
delsumma övr medel
Bokslut 2010
Prognos
april
aug
Äldreomsorg
dec/bok
-4,0
0,0
2,9
Hälso- och sjukvård
0,0
1,0
0,0
Handikappomsorg
0,0
2,0
4,1
delsumma utförare
-4,0
3,0
7,0
Biståndskontor
14,0
16,0
14,0
2,0
3,0
4,5
-3,0
-3,0
-3,2
Löneavtal
0,0
4,0
4,8
Semesterlöneskuld
0,0
0,0
-1,7
13,0
20,0
18,4
Övr medel
IT-utbildning m m
delsumma övr medel
Bokslut 2010
Prognos
april
aug
Prognos för året
dec/bok
9,0
23,0
25,4
Eget kapital 2009
60,4
60,4
60,4
Prognos eget kapital
69,4
83,4
85,8
Rätt ekonomiskt beteende
• Handla rationellt (”inga” lager)
• Avstå från lockelser (det finns inga
gratisluncher)
• Välj inte det dyraste alternativet
• Alla har alltid ansvar för ekonomin
LOU = lagen om offentlig
upphandling
• Icke-diskriminering/likabehandling/transparans
• Tröskelvärden
• Direktupphandling/förenklad upphandling
• Tidsfrister, t ex 52 dagar
• Möjlighet till prövning
Upphandling
• Varför ramavtal? (stora volymer/många
inköp)
• Normalt 5 åriga avtal - kontinuitet
• Avtalstrohet
• Gränsbelopp i delegationsförteckning
• Intern kontroll
Privata medel
Dessa riktlinjer skall syfta till att skydda personalen såväl som att skydda vårdtagarna
när det gäller hantering av privata medel,
smycken och andra värdesaker.
Privata medel
FÖRUTSÄTTNING
Personliga Arbetsplanen är utgångspunkten för
diskussioner om hur kontaktpersonalens
ekonomiska åtagande skall utformas i
förhållande till den enskildes eget/god
mans/förvaltares ansvar.
Privata medel
ANSVAR FÖR ENHETSCHEF
• Enhetschefen ansvarar för att alla vårdtagare har en
utsedd kontaktpersonal.
• Enhetschefen skall se till att det finns en förteckning …
• Enhetschefen ansvarar för att nyckelhanteringen till
värdeskåpen inom särskilt boende ….
• Enhetschefen skall kontakta ekonomifunktion …
revision vid eventuell brist i hanteringen av privata
medel eller annan oegentlighet.
Privata medel
ANSVAR FÖR KONTAKTPERSONAL
• Kontaktpersonalen har endast ansvaret för den del av
de privata medlen som är överenskommet i avtalet
mellan kontaktpersonalen och den anhörige/god
man/förvaltare
• Kontaktpersonalen är ansvarig för redovisning ….
• Kontaktpersonalen övertar ansvaret när hon/han är
utsedd av enhetschefen och en särskild överenskommelse om ekonomiskt åtagande undertecknats.
• Kontaktpersonalen skall utse ersättare….
Hur ser det ut nu?
• Besparingar i 2010 års budget, ingen uppräkning
2011, endast 1% 2012.
• Svårt att ta igen det som har försvunnit/förlorats
• Fortsatt stark ekonomisk press
• Ökad statlig styrning och granskning
• Ny majoritet – nya politiska initiativ