Socionomprogrammet Utbildning i kommunal ekonomi 12 maj 2010 Välkomna! Tapani Savallampi Ekonomichef Karlstads kommun, vård- och omsorgsförvaltningen sedan år 2000 Vård- och omsorgsnämndens resultat 2000-2009 mnkr 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 -10,0 -20,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Syftet med utbildningen: • Ge insikt i och förståelse för kommunens och verksamhetens ekonomi – vad är det som påverkar! • Ge en bild av hur ekonomistyrningen kan se ut • Praktiska tips/förhållningssätt Innehåll • Grundläggande kommunal- och ekonomikunskap • De tre benen: budget, uppföljning och analys • Ekonomiskt beteende • Upphandling • Privata medel • Den ekonomiska krisen Vad är ekonomi? Ekonomi (från gr. oikos, "hus" och nomos, lag) behandlar hushållning av resurser i ett tillstånd av brist. Med brist menas att tillgängliga resurser understiger totala önskemål och behov. (WikipediA) Är ekonomi svårt eller? • Det handlar om siffror… • Kunskaper i ämnet ekonomi gör en inte till en god ekonom… • Terminologi och fackuttryck behövs till viss del • God ekonomi handlar om förståelse och styrning • Det finns alltid hjälp att få!!!!!!!!! Bakgrund till redovisning/ekonomi • Redan de gamla .…. • Nollans betydelse • Handelshusen i medeltida Italien • Pacioli - dubbel bokföring Ekonomi, min son, är konsten att använda sina pengar på sådant sätt att man inte har den minsta glädje av dem. (Thorvald Gahlin) ”Konflikter” inom den kommunala sektorn • Olika partier slåss om makten • Motsättningar betonas • Oklar rollfördelning politiker - tjänstemän • Väktare – förkämpar • Geografiska områden, kommundelar • Motsättning kommun – stat, kommun - landsting Hur styr vi? • Styrning via beslut – direktstyrning • Styrning via beteende - indirekt styrning • Ramstyrning - detaljstyrning • Resultatstyrning – historik • Ekonomistyrningens roll Styrning Vi har gått från direkt/detaljstyrning till indirekt/ramstyrning Den politiska styrningen Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige • Ekonomiska prioriteringar (ramtilldelning) • Målstyrning • Budgetstyrning (t ex riktade anslag) • Besparingskrav - generella eller riktade – direkta eller indirekta Den politiska styrningen Nämnden • Målstyrning (krav på genomförande) • Budgetstyrning (t ex riktade anslag) • Prioriteringar • Besparingskrav Ekonomistyrning Ekonomistyrning är åtgärder som utförs för att uppnå ekonomiska mål. Det inkluderar mätning, kontroll och undersökning av intäkter och kostnader, planering inför förväntade händelser som åtgärder mot oväntade händelser. Begreppet ekonomistyrning inbegriper planering och uppföljning mot icke-ekonomiska mål, såsom kvalitet och genomloppstid. Exempel på olika modeller är: Balanserat styrkort Benchmarking Total Quality Management Resursallokering • Rätt mängd resurser till verksamheten utifrån väldefinierade behov • Skilj på volymkostnader och utförarkostnader Vad styr ekonomi och redovisning i kommunen • Kommunallagen • Lag om kommunal redovisning • Reglementen, policies och rutinbeskrivningar - Riktlinjer för ekonomistyrning och intern kontroll - Attestreglemente - Övriga reglementen och riktlinjer • Normgivande organ m.m. och praxis Attestreglemente ” En del av den interna kontrollen” § 1 Reglementets omfattning Alla ekonomiska transaktioner skall attesteras…. § 2 Ansvar Nämnden ansvarar för den interna kontrollen… Förvaltningschefen ansvarar …utbildning… Personalens ansvar ….tillämpa regler och anvisningar samt rapportera förekommande fel och brister. Attestansvar • Vad betyder attestansvaret? • Vem kan ersätta mig som attestant? • När behövs ersättare? Fullständig verifikation • Beställare • Leverantörsuppgifter • Vad som köpts • Kontering • Beslut/attest Rollfördelning i ekonomistyrningen • Kommunfullmäktige fastställer budget samt bokslut och årsredovisning. • Kommunstyrelsen leder arbetet med och samordningen av utformningen av mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten • Kommunstyrelsen övervakar att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs Rollfördelning i ekonomistyrningen • Nämnderna är ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvariga för den verksamhet som ålagts dem och skall följa de mål och riktlinjer som fullmäktige antagit. • Nämnderna skall rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under verksamhetsåret. Ekonomiska strategier • Höja skatten/sänka skatten • Minska kostnaderna = olika strategier • Öka intäkterna • Sälja tillgångar Budget ”En metod att bli pank på ett systematiskt sätt” eller ett viktigt verktyg i arbetet att styra företagets ekonomi, det vill säga att stämma av verkligt ekonomiskt utfall med det planerade utfallet och därifrån fatta relevanta beslut. Man kan då få större kontroll över hur man ska göra inköp, anställa personal, fördela de ekonomiska resurserna med mera. (WikipediA) Budgetprocessen Nämnderna KS / KF Preliminära ramar Feb Mar Apr Yttrande Maj Behandling i KS Juni Beslut i KF Juli Arbete med Aug internbudget Sep Okt Nov Dec Beslut Tidsplan för budgetarbete Februari Kommunfullmäktige fastställer preliminära ramar April Vård- och omsorgsnämnden yttrar sig över ramförslaget Juni Kommunfullmäktige beslutar om budget för nästa år Hösten Arbete med internbudget November Vård- och omsorgsnämnden fastställer internbudgeten för nästa år Budgettekniker/processer • Olika tekniker (build-up, break-down, nollbas, rambudget) • Olika roller/olika påverkansmöjligheter • Olika budgetprocesser beroende på ekonomistyrning Hur prioriteras medlen? • Öronmärkta medel • Löne- och övrig kostnadsuppräkning • Volympengar • Prioritera resten • Behov av buffert? Budget per verksamhet Verksamhet Politisk ledning och central administration Lokal administration Hälso- och sjukvård inkl rehab Hemtjänst Korttidsvård/vårdboende äldre LSS funktionsh. LASS kommunal och statlig Övrigt Budget 2010 Bruttokost. Andel 34 mnkr 3% 52 mnkr 4% 82 mnkr 7% 255 mnkr 21% 353 mnkr 28% 184 mnkr 15% 177 mnkr 15% 82 mnkr 7% Budget per kostnad/intäkt Kostnadsslag Lön Vårdentreprenader Lokalhyror Övrigt Brutto Andel 820 mnkr 127 mnkr 96 mnkr 176 mnkr 67% 11% 8% 14% 1 219 mnkr 115 mnkr 43 mnkr 54 mnkr 22 mnkr 49% 18% 23% 10% 234 mnkr Intäktsslag Statsbidrag LASS Hyresintäkter Taxor och avgifter Övriga intäkter Enhetsbudget • Ser olika ut beroende på ekonomistyrningen på verksamheten • ” Vanlig” budget inom vårdboendets gruppboende • Verksamheter med intäktsfinansiering har ibland ingen budget (skuggbudget??) Enhetsbudget • Faktiska lönekostnader per person eller snittlön per arbetslag/grupp? • Vilka övriga kostnader är budgeterade? • Vilka intäkter är budgeterade? • Hur exakt skall/kan en budget vara? • Buffert? Biståndskontoret • Svarar för biståndsbeslut • Volymbudgetar för intäktsfinansierade verksamheter • Externa kostnader, t ex entreprenader • Ansvarar för resursfördelning • Mer än 500 mnkr i omslutning Biståndsbedömning och ekonomi • Varje biståndsbedömare hanterar en volym motsvarande 10-12 mnkr • Kundens behov + den professionella bedömningen + ”skälig levnadsnivå” måste hänga ihop • Lika bedömning över hela kommunen • Resultatinriktning i beställar-/utförarmodell Biståndsbedömning och ekonomi • Biståndsbedömaren fattar beslut som förvaltningen anser vara ekonomiskt bärkraftiga • Handläggaren förfogar inte över ”verktygen” = ”äger inte systemet” • Handläggaren har inte längre ansvar för ett ”kundstock” - man beviljar insatser, ej tid • Diskussionerna om resurser förs mellan chefer Hemtjänstens ekonomi • Biståndskontoret beställare – volymbudget • Vårdbehovet/vårdtyngden styr insatsens storlek • Utförare: Attendo, Carema och Hemtjänsten • Hemtjänstval i tätort, Carema entreprenad i Molkom, Hemtjänsten i övr glesbygd • Entreprenader svarar för 30% av volymen Hemtjänstens ekonomi • Utförare ersätts med kr per beviljad timme, men frånvaro räknas bort • Timpriset innehåller tid - tid hos kund - transporttid (tätort, glesbygd, serv.hus) - planering, dokumentation, möten • Buffert på 5% till rehab och oförutsett • Vissa kostnader, t ex chef/adm/utbildning som anslag Hemtjänstens ekonomi • Olika timpriser beroende på olika förutsättningar ( här 2010 års prisnivå): anhörigvård 189 kr servicehus 250 kr tätort 290 kr hemtjänstval (entreprenad) 311 kr glesbygd (egen drift) 327 kr entreprenad Molkom 425 kr Vårdboendets ekonomi • Budgetanslag för personal och övrig drift inom gruppboende • Numera samma bemanning 0,66 åa per plats förutom två ”specialboenden” • Demens/soma - vårdtyngd Gruppboenden i Karlstad Namn Brattska Fryken Gunnern Gruvan Pelargården Hagaborg Kronogården Källan Stagnellska Skattkärr Väse Sveagatan (entr) Molkom (entr) Summa Inkl entrepr Plats- Å.arb. dag antal summa 48 34,3 48 34,0 46 34,0 33 22,1 30 21,0 1 0,9 29 20,1 9 6,3 66 48,5 26 19,6 25 18,8 30 0,0 68 0,0 361 459 259,7 0,88 5-6pl 6 0,79 7-8pl 8 0,70 9-10pl 30 29 12 30 1 9 19 30 16 7 10 19 61 127 0,67 Å.arb natt 11-15pl summa 12 3,84 11 5,76 35 3,97 33 3,84 3,84 3,84 30 3,84 5,91 37 7,77 3,84 3,84 0,00 0,00 158 50,29 Vårdboendets ekonomi • Servicehus har samma ekonomistyrning som hemtjänsten, dvs vårdtyngden styr resurserna • Timpriset är lägre än i yttre hemtjänst p g a mindre gångtid Handikappomsorgens ekonomi • Budgetanslag – t ex gruppboende, backstugor • Intäktsfinansiering: grundbemanning med tillägg för vårdtyngd - t ex serviceboende • Blandform: grundbemanning på anslag med individuella tillägg via intäktsfinansiering – t ex daglig verksamhet • Såld verksamhet - t ex elevhem Personlig assistans • 252 kr per arbetad timme från FK (varav 5% går till administration) • 115 mnkr statligt och 32 mnkr kommunen • Journattstimmar = 15 mnkr (kommunen) • Sjukersättning = 3 mnkr (kommunen) • Kommunal assistans = 5 mnkr (kommunen) • Hälso- och sjukvård = 4 mnkr (kommunen) Uppföljning • Enhetschefen är ansvarig för enhetens ekonomi • Organisationen avgör ansvarsnivåerna • Ekonomifunktionens månadsvisa uppföljning är ett stöd till verksamheten • Delårsprognos efter april, delårsbokslut med prognos efter augusti, bokslut Uppföljningens syften: • Stämma mot budgeterade anslag/intäkter • Stämma mot måluppfyllelse • Ge signaler om avvikelser i ett tidigt skede • Vidta åtgärder vid avvikelser • Medverka till rationalisering och effektivisering • Rapportera till chef och nämnd • Informera och föra dialog med medb/brukare/anst Uppföljningsteknik Viktigt att ställa de ”rätta” frågorna: Hur har jag planerat min verksamhet (ekonomin)? Hur ser min budget ut? Har jag fattat beslut som påverkar kostnader/intäkter? Har ”någon annan” påverkat min ekonomi? Uppföljningsteknik 1. Hur ser det totala utfallet ut? 2. Är resultatet rimligt utifrån mina förväntningar? Vad är det jag vet? 3. Om jag ”ingenting” vet – hur tar jag reda på fakta? 4. Hur har kostnaderna utvecklats, jmf bakåt i tiden 5. Vilka kostnader/intäkter har ökat/minskat? Uppföljningsteknik • ”Korsanalys” för att ta reda på ”hela sanningen” = titta på alla dimensioner i redovisningen • Koncentrera dig på det viktigaste = personalkostnader • Gå genom analyslistan!!! Uppföljningsteknik • Analyslistan innehåller all personaltid och -kostnader • Jämför utförd tid med planerad tid (schema- eller planeringsinstrument) • Vad är din grundbemanning? • Hur stor är din buffert? Ej lägga ut all tid = sunt förnuft! Det finns andra personalkostnader, t ex övertid, vak m m Uppföljningsteknik • Glöm inte intäktssidan! • Har det gjorts rättelser i redovisningen som påverkar resultatet? • Följer utfallet din planering eller??? • Rehabkostnader och utköp!! • Gör din egen analys och prata sedan med din ekonom!! Vårdboendets ekonomi Redovisning juli aug 2008 2008 Omslutning Avvikelse efter aug 33 506 13 020 13 360 12 554 8 456 7 579 185 825 1,7% 2,0% 1,1% 4,6% 4,4% 4,4% 2,5% 2,0% Vårdboende Verksamhetschef Enhet A Enhet B Enhet C Enhet D Enhet E Summa juli 378 146 48 521 284 244 3 217 564 265 151 583 372 331 4 717 Uppföljning vårdboende Gruppboende Gunnern Ansvar: Vht: 773322-773329+773350 (timavlönade) 512 Exklusive hyra Antal boende 48 Ersättning/bidrag m.m. Personalkostnad Budget Kosthåll Budget Total kostnad % förbrukn Total budget av budget Aktiveringstid Jan 1 339 929 1 321 315 29 513 26 280 1 394 150 1 363 180 Feb 1 297 741 1 305 002 20 639 26 280 1 331 074 1 346 799 2 375 Mars 1 360 648 1 239 752 27 681 26 280 1 393 880 1 281 549 1 500 April 1 215 059 1 256 065 24 106 26 280 1 245 757 1 297 862 5 375 Fortbildning Buffert 43 303 95 500 Riktpunkt budget Netto 2010 Netto 2009 % förbrukn -30 970 -159 034 8,22% 8,04% 18 100 -110 148 7,85% 7,94% -67 528 -56 760 8,22% 7,56% 152 979 46 870 7,34% 7,65% Maj 1 321 315 26 280 0 1 363 112 105 491 0,00% 8,04% Juni 1 402 877 26 280 0 1 444 674 150 991 0,00% 8,52% Juli 1 566 003 26 280 0 1 607 800 142 720 0,00% 9,48% Aug 1 631 253 26 280 0 1 673 050 48 442 0,00% 9,86% Sept 1 435 502 26 280 0 1 477 299 101 964 0,00% 8,71% Okt 1 272 377 26 280 0 1 314 174 89 159 0,00% 7,75% Nov 1 256 065 26 280 0 1 297 861 91 861 0,00% 7,65% Dec 1 305 002 26 280 0 1 346 798 208 908 0,00% 7,94% Totalt 16 312 527 315 360 5 213 378 5 122 133 Övriga kostnader Budget Jan 24 708 15 585 Feb 12 694 15 517 Mar 5 551 15 517 Apr 6 592 101 939 105 120 16 814 157 5 364 861 Antal vårddygn 26 087 5 289 389 5 760 Kronor/dygn 931 Budget/dygn ackumulerat 944 9 250 Totalt: 43 303 148 053 95 500 72 582 660 464 0,43% 1 Kommentar: Utfallet visar ett överskott för perioden: 72 582 15 517 Förbrukningen ligger på 8,29% av budget som uppgår till 8,11 % Maj 15 517 vilket innebär att förbrukningen är 0,18% högre än vad som är Jun 15 517 budgeterat. Jul 15 517 Aug 15 517 Personalkostn Sep 15 517 Kosthåll 3 181 Överskott -91 244 Okt 15 517 Övriga kostn 12 592 Nov 15 516 Totalt 15 773 Dec 15 516 186 270 49 544 62 136 Ersättning/bidrag Underskott 148 053 72 582 -91 244 Hemtjänstens ekonomi Redovisning juli aug 2008 2008 Omslutning Avvikelse efter aug 6 076 11 502 12 862 13 291 16 048 16 084 132 215 49,5% 0,2% -4,6% -8,0% -2,1% -3,4% 0,6% 0,3% Hemtjänst Verksamhetschef Hemtjänst 1 Hemtjänst 2 Hemtjänst 4 Natt och dagverksamhet Hälso o sjukvård Summa Hemtjänst juli 2 480 105 -624 -1 270 -246 250 375 3 010 21 -592 -1 062 -337 -552 840 Uppföljning hemtjänst Uppföljning Hemtjänst v 510 2010-777410 Öst City 41, Centrum/Museigatan, 42 Centrum, 43 Herrhagen, Öst City 44 Bet.timmar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Januari Februari Mars April Maj Juni 1 0 juli aug 1 0 sept okt nov dec Summa Riktpunkt Bet.timmar kr kr 20 494 278 275 261 264 275 302 333 343 299 264 268 271 286 1 488 412 1 288 375 1 427 148 1 316 568 5 520 503 0 24 484 211 575 133 060 0 0 0 0 0 0 0 0 369 119 Aktiveringstid Plustid Ers ur buffert Bidrag miljonkonto 15 588 1 127 29 613 8 896 9 281 9 200 201 167 94 247 46 327 27 378 295 414 5 354 4 685 5 468 4 987 Anslag 0 Periodiserad Tot timpris totalbudget inkl anslag 1 488 412 1 312 859 1 638 723 1 449 628 5 889 622 287 278 280 300 291 #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Fortbildning 0 Förbrukning 1 575 247 1 798 000 1 437 237 1 569 529 6 380 013 311 Summa 0 24 484 211 575 133 060 0 0 0 0 0 0 0 0 369 119 Avvikelse Utfall kr kostn/tim -86 835 -485 142 201 485 -119 901 0 0 0 0 0 0 0 0 -490 392 294 384 263 315 ###### ###### ###### ###### ###### ###### ###### ###### 311 Handikappomsorgens ekonomi Redovisning aug juli 2008 2008 Omslutning Avvikelse efter aug 4 385 21 638 22 077 18 176 19 374 74 970 200 377 15,4% -2,8% 7,1% 0,9% -1,2% -0,5% 1,5% 2,9% Handikappomsorg Verksamhetschef Boendeenhet 1 Boendeenhet 2 Boendeenhet 3 Daglig verksamhet Personlig assistans Summa handikapp juli 606 -438 1 463 626 -280 1 280 4 925 675 -597 1 568 157 -234 -368 3 019 Uppföljning handikappomsorg Sammandrag Servicebostad 2010 -7887 vht 522 Kostnad pers Intäkt pers Nettoutfall jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Summa 1 517 432 1 687 971 1 482 645 1 473 689 0 0 0 0 0 0 0 0 6 161 737 1 531 139 1 503 559 1 449 362 1 490 360 0 0 0 0 0 0 0 0 5 974 420 13 707 -184 412 -33 284 16 671 0 0 0 0 0 0 0 0 -187 318 Platser 7 680 7 680 64 802 778 Övriga kostn budget övrigt 11 653 10 247 9 090 25 038 0 0 0 0 0 0 0 0 56 029 Total avvikelse 17 559 17 473 17 472 17 471 17 472 17 471 17 471 17 471 17 471 17 471 17 471 17 471 209 744 avviskelse övrigt 5 906 7 226 8 382 -7 567 17 472 17 471 17 471 17 471 17 471 17 471 17 471 17 471 153 715 -33 602 Bokslut 2009 Prognos april aug Bokslut Överskott 2008 36,1 36,1 36,1 Vårdboende -3,3 -1,5 -1,1 Hemtjänst -1,0 -2,0 -0,6 Resurscentrum 0,9 0,9 1,5 Handikappomsorg 0,0 1,0 3,2 -3,4 -1,6 3,0 Biståndskontor 4,0 12,0 12,2 Centrl medel m m 1,6 1,0 4,1 Semesterlöneskuld m m 0,0 0,0 1,5 delsumma övr medel 5,6 13,0 17,8 delsumma utförare Rehab till KS Prognos april aug 2,3 2,3 Bokslut 2,3 Aktiveringstid 3,0 3,0 3,0 Reserv budget 2009 6,8 6,8 6,8 delsumma VON 12,1 12,1 12,1 Delsumma för året 14,3 23,5 32,9 SUMMA 50,4 59,6 69,0 Rätt ekonomiskt beteende • Handla rationellt (”inga” lager) • Avstå från lockelser (det finns inga gratisluncher) • Välj inte det dyraste alternativet • Alla har alltid ansvar för ekonomin LOU = lagen om offentlig upphandling • Icke-diskriminering/likabehandling/transparans • Tröskelvärden • Direktupphandling/förenklad upphandling • Tidsfrister, t ex 52 dagar • Möjlighet till prövning Upphandling • Varför ramavtal? (stora volymer/många inköp) • Normalt 5 åriga avtal - kontinuitet • Avtalstrohet • Gränsbelopp i delegationsförteckning • Intern kontroll Privata medel Dessa riktlinjer skall syfta till att skydda personalen såväl som att skydda vårdtagarna när det gäller hantering av privata medel, smycken och andra värdesaker. Privata medel FÖRUTSÄTTNING Personliga Arbetsplanen är utgångspunkten för diskussioner om hur kontaktpersonalens ekonomiska åtagande skall utformas i förhållande till den enskildes eget/god mans/förvaltares ansvar. Privata medel ANSVAR FÖR ENHETSCHEF • Enhetschefen ansvarar för att alla vårdtagare har en utsedd kontaktpersonal. • Enhetschefen skall se till att det finns en förteckning … • Enhetschefen ansvarar för att nyckelhanteringen till värdeskåpen inom särskilt boende …. • Enhetschefen skall kontakta ekonomifunktion … revision vid eventuell brist i hanteringen av privata medel eller annan oegentlighet. Privata medel ANSVAR FÖR KONTAKTPERSONAL • Kontaktpersonalen har endast ansvaret för den del av de privata medlen som är överenskommet i avtalet mellan kontaktpersonalen och den anhörige/god man/förvaltare • Kontaktpersonalen är ansvarig för redovisning …. • Kontaktpersonalen övertar ansvaret när hon/han är utsedd av enhetschefen och en särskild överenskommelse om ekonomiskt åtagande undertecknats. • Kontaktpersonalen skall utse ersättare…. BNP och arbetad timmar enl SKL och SCB Finanskrisens orsaker.. • Större del av ”överskottet” hamnar i finanssektorn • Ökad bruk och handel med värdepapper • Globaliserad och mer sammanväxt finansmarknad • En mer spekulativ ekonomi Finanskrisens orsaker.. • Fokuset i den ekonomiska politiken har flyttat från realekonomi och finanspolitik till överdriven tro på penningpolitik och liberal marknadsekonomi • Dominoeffekter skapades av de nya komplicerade finansiella instrumenten – brist i riskvärdering • Marknadsvärderingar i stället för ”konservativa” räkenskapsprinciper Finanskrisens orsaker.. • • • • • • • De rika lånar av de fattiga Låga räntor i uppgångstider ”Drömmen” om normal riskfördelning Frikoppling av kreditbeslut och ansvar ”Finansiell innovation”! Moralisk förfall i finanssektorn Finansnäringens politiska makt Finanskrisens orsaker… • Kortsiktighet • Kollektiv optimism – om alla gör så, kan det då vara fel? • Manipulation – lockräntor – amorteringsfrihet – ”löfte” om värdestegring • Provisionsintäkter – bonusar Finanskrisens konsekvenser.. Prognos resultaträkning (utgångsläge) (Belopp i mnkr) Resultat KF beslut i juni 2008 Resultat prognos feb 2009 2009 2010 2011 2012 86 56 70 -126 161 -139 -9 • Ökade kostnader för försörjningsstöd • Ökade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder Hur ser det ut nu? • Besparingar i 2010 års budget • Engångspengar förstärker kommunernas budgetar under 2010 • Löneavtalet för 2010 blir avgörande för de två kommande åren • Svårt att ta igen det som har försvunnit/förlorats