2017-01-19 1 (10) Budgetförutsättningar och budgetprocess 2018-2020 Inledning Budgeten är kommunens viktigaste styrdokument och innehåller kommunfullmäktiges mål, uppdrag och ekonomiska ramar. Den riktar sig till hela kommunkoncernen med dess bolag, styrelser och nämnder. Den utgör även vägledning till kommunens externa samarbetspartners och leverantörer i deras planering och åtagande under planeringsperioden. Budgeten har sin grund i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Utmaningar och möjligheter de kommande åren Järfälla har en hög tillväxt med Barkarby stadsutveckling och tunnelbana samt stor expansion i övriga stadsdelar. År 2030 förväntas befolkningen ha ökat från 72 429 till 127 573 invånare, en ökning med ca 3 500 invånare per år. Det innebär höga investeringsnivåer för såväl samhällsfastigheter som infrastruktur i vägar och gator samt en omfattande exploateringsredovisning. Finansiering av expansionen beräknas ske genom markintäkter och skatteintäkter från en ökad befolkning. Eftersom expansionen sker i stor omfattning både på lång och relativt kort tidshorisont, krävs en skarp planering med uppföljning av investeringar, verksamhet och likviditetsplanering. För välfärdstjänsterna innebär det ökade volymer med driftskonsekvenser inklusive ökade lokalåtaganden i nyproducerade lokaler. Det gäller både kommunal regi och externa samarbetspartners/utförare. Den demografiska utvecklingen och integration kommer även ställa nya krav på prioriteringar och åtaganden till medborgarna. Ovan ställer ökade krav på en förutsägbar process för planering och budgetering samt uppföljning av såväl verksamhet som ekonomi. Allt snabbare förändringar i omvärlden, lagstiftning och medborgarnas krav på öppenhet och transparens ökar behovet av en utvecklad budget - och uppföljningsprocess. Krav på god ekonomisk hushållning och intern kontroll samt riskanalys visar på behovet av mer integrerade och digitaliserade processer. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är grunden för kommunens ekonomi och verksamhet och skapas genom att verksamheten drivs med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Den goda hushållningen är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge alla Järfällabor en god service. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det ekonomiska resultatet ska vara positivt och den ekonomiska ställningen ska vara på en nivå som klarar kommande investeringar i tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder, återbetala lån och pensionsåtaganden. Kommunfullmäktiges bedömning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att ekonomiska resultatet minst ska uppgå till 1,0 % och sträva mot högre resultatmål. Den lägsta gräns för god 2017-01-19 2 (10) ekonomisk hushållning anses vara 2 % och i en tillväxtkommun krävs högre resultatmål för att en rimlig egenfinansiering av investeringar ska vara möjlig. Budget 2017 har 1,5 % i resultatmål. Ur ett verksamhetsperspektiv fastställer kommunfullmäktige i budgeten ett antal kvalitetsmål vilka också ska uppnås för att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Förändrad budget- och uppföljningsprocess Budgetprocessen i Järfälla har omfattat två år. Det första året motsvarar en traditionell årsbudget med planering för det två kommande åren. För det andra året i budgetprocessen gjordes i princip endast revideringar av volymer. Övriga delar inklusive mål ligger fast. Budgetprocessen har fungerat under åren med stabila planeringsförutsättningar. Förslag till ny och utvecklad budget- och uppföljningsprocess för Järfälla bygger på ledorden om en långsiktigt och hållbar ekonomisk planering i en expansion med snabba förändringar. Den nya budgetprocessen innebär att årsbudget med plan för en treårsperiod införs. Investerings- och exploateringsbudgeten ska omfatta ett längre perspektiv och den totala investeringen framgår. Driftkostnadskonsekvenser ska redovisas. Budgetprocessen ska vara förutsägbar och transparant för alla berörda (förtroendevalda, chefer, medarbetare, Järfällabor och externa samarbetspartner). Den bygger på en gedigen och löpande dialog mellan parterna. Den sätter verksamhetens förutsättningar och prioriteringar i fokus. Det innebär en fördjupad resultatanalys av effektivitet och kvalitet samt fokus på förbättringsområden och åtgärder vid avvikelser. Den förändrade processen innebär ett starkare samband mellan budget och uppföljning samt att det finns en röd tråd mellan kommunfullmäktiges mål och uppdrag till verksamheterna. Ett digitalt verktyg införs parallellt som säkerställer och underlättar budget- och uppföljningsprocessen för alla berörda. Budget- och uppföljningsprocessen innebär följande: Bokslutsrapport och årsredovisning med nämnders verksamhetsberättelser (janmars). Kommunstyrelsen beslutar om budgetförutsättningar för de kommande tre åren och med längre period för investeringar. (januari) Under våren tar nämnder fram svar på kommunstyrelsens budgetförutsättningar och en helhetsbild sammanställs för kommunens ekonomi. Dialoger genomförs på tjänstemannanivå mellan kommunstyrelseförvaltningen och de övriga förvaltningarna. Därefter presenteras sammanställt material till politiken. Under hösten utarbetas den kommande årsbudgeten och planen för planeringsperioden med totala investeringar. Under genomförandeåret 2017 samt valår tas beslut av kommunfullmäktige i november. Övriga år föreslås att kommunfullmäktige tar beslut i juni. Nämnderna tar under hösten fram sin verksamhetsplan med budget och mål samt säkerställer enheternas interbudget med arbetsplatsens mål. Två delårsrapporter införs, per april och augusti, inklusive periodiserat resultat samt uppföljning av mål och uppdrag. 2017-01-19 3 (10) Regelbundna månadsrapporteringar införs med direktrapporteringar från förvaltningarna till kommunstyrelseförvaltningen för att öka snabbheten i rapporteringen. För samtliga uppföljningar läggs vikt på analys och resultat med fokus på avvikelser och åtgärder. Avser ekonomi och verksamhetsmål och uppdrag. Inriktningsmål och kommungemensamma åtaganden För att säkerställa god hushållning av kommunens resurser och god kvalitet i de tjänster kommunen finansierar har kommunfullmäktige beslutat om inriktningsmål och kommungemensamma åtaganden. De fyra inriktningsmålen är Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Till inriktningsmålen finns indikatorer för att läsa av att den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Målen är styrande för nämndernas mål, vilka ska ta fasta på önskade effekter för dem som verksamheten är till för. Nämndernas mål, effektmålen, utgår därmed från ett brukarperspektiv. 2017-01-19 4 (10) Kommunfullmäktige har även beslutat om kommungemensamma åtaganden som handlar om tillgänglighet och bemötande och gäller alla verksamheter i kommunen. Dessa kan sammanfattas till följande punkter: Öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att kommunens invånare ska känna ansvar och delaktighet På kommunens webbplats kan man ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna När du kontaktar kommunen under kontorstid får du tala med någon som kan ta emot ditt ärende Du blir bemött med respekt och lyhördhet vid kontakt med kommunen Befolkningsutveckling Befolkningsprognosen från mars 2016 visar på en kraftig befolkningsökning. Till år 2020 prognostiseras befolkningen från år 2016 ha ökat med cirka 15 000 personer och fram till år 2030 med 53 000 personer. En ny prognos tas fram under mars med underlag från 2016 års befolkningsutveckling och eventuella förändrade förutsättningar för byggande i nya bostadsområden. Nedan redovisas förändringen i de olika åldersgrupperna. Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2030 0-6 7-15 16-18 19-64 65-79 80- 6 928 8 687 2 469 43 544 9 645 3 148 7 155 8 996 2 640 44 859 9 720 3 285 7 641 9 350 2 816 47 216 9 809 3 424 8 278 9 796 3 041 50 333 9 946 3 566 8 926 10 271 3 216 53 527 10 153 3 691 13 294 16 031 4 586 75 736 12 278 5 649 Summa 74 421 76 655 80 256 84 960 89 784 127 573 2 234 3,0 3 601 4,7 4 704 5,9 4 824 5,7 Förändring Förändring i % För de åldergrupper som huvudsakligen konsumerar kommunal service ökar befolkningen årligen i respektive åldersgrupp enligt nedan. 0-6 7-15 16-18 65-79 80---> Summa 2016 208 373 83 34 128 2017 227 309 171 75 137 2018 486 354 176 89 139 2019 637 446 225 137 142 2020 648 475 175 207 125 Totalt 2 206 1 957 830 542 671 826 919 1 244 1 587 1 630 6 206 Som framgår av tabellen ökar antalet 0-6-åringar med 2 206 st, 7-15-åringar med 2017-01-19 5 (10) 1 957 st, 16-18-åringar med 830st, 65-79-åringar med 542 st och åldersgruppen 80 år och äldre med 671 st. Sammanlagt ökar åldersgrupperna med 6 206 personer. Ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomin Den samhällsekonomiska bedömningen i avsnitt 2.1 och 2.2 är hämtad från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) makronytt 2/2016 som publicerades den 21 december 2016. Svensk ekonomi fortsätter växa i god takt också 2017. BNP ökar då med 2,5 procent jämfört med 3,4 procent 2016. Sysselsättningen ökar samtidigt som arbetslösheten minskar ytterligare. År 2017 kan därmed beskrivas som ett högkonjunkturår. Därefter beräknas den ekonomiska utvecklingen återgå till mer normala och mer måttliga tal. Åren 2018-2020 understiger BNP-tillväxten 2 procent samtidigt som ökningen i sysselsättningen är starkt begränsad. SKL antar att tilltagande brist på arbetskraft ska leda till successivt högre löneökningar. Tillsammans med gradvis stigande räntor medför det stigande inflation. SKL:s bedömning av samhällsekonomin är relativt lika andra bedömares. Kommunernas ekonomi Kommunernas resultat för 2015 uppgick till 15 miljarder. Det är ett resultat som ligger en bra bit över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. En del av det goda resultatet består av engångsintäkter bland annat återbetalning från AFA försäkring och tillfälligt stöd för flyktingsituationen. Indikationer visar på att det blir ett bra resultat även 2016 och man ser att även exploateringsintäkterna har stor betydelse för resultaten. En mer normal, långsammare, utveckling av skatteunderlaget, samtidigt som kommunsektorns kostnader växer i relativt snabb takt på grund av det starka demografiska trycket, innebär att ett betydande och växande gap riskerar uppstå mellan sektorns kostnader och intäkter. Det kommer att krävas effektiviseringar för att fortsätta klara av att hålla en god ekonomisk hushållning. Stora investeringsvolymer prognostiseras med anledning av den växande befolkningen men även på grund av att många verksamhetslokaler som byggdes under 1960- och 1970-talen behöver renoveras eller ersättas av nya enheter. De riktade statsbidrag som finns försvårar kommunernas långsiktiga planering och ökar kostnaderna i vissa fall. Många anser att dessa bidrag bör bli generella för att kommunerna ska kunna bedriva en effektiv verksamhet. Järfällas ekonomi För år 2016 budgeterades resultatet exklusive exploateringsnetto till 25 mnkr. I delårsrapporten per augusti 2016 prognostiserades årsresultatet till +3,6 mnkr och höjdes till 16,3 mnkr i uppföljning per september. I det prognostiserade resultatet fanns en bedömning att nämnderna på helåret sammanlagt skulle göra ett överskott om cirka 14 mnkr. I bokslutet för 2016 uppgår det samlade resultatet enligt ovan till cirka 30 mnkr varav nämndernas samlade resultat utgör cirka 30 mnkr. För 2017 har motsvarande resultat budgeterats till 57 mnkr och utgångspunkten för förslaget för 2018 är ett resultat om 60 mnkr. I 2017 års budget räknades nettokostnadsramen för barn- och ungdomsnämnden upp med en procent medan övriga nämnder inte fick någon uppräkning. I föreliggande förslag för 2018 föreslås en uppräkning av nettokostnaderna för samtliga nämnder med 0,5 procent. 2017-01-19 6 (10) Verksamhetens nettokostnader exklusive exploateringsnetto ökade från 2015 till bokslutet 2016 med 180 mnkr till 3566 mnkr. Motsvarande nettokostnader för 2017 och förslaget till 2018 framgår nedan. Skatteintäkter En ny skatteprognos har lämnats av SKL i december. Den innebär inga större förändringar jämfört med den prognos som ligger till grund för Mål och budget 2017-2019. Något lägre med ca 3 mnkr 2017 och 2018 men 6,6 mnkr högre år 2019. Totala skatteintäkter inkl utjämning o bidrag, mnkr 2016 2017 Enligt senaste prognos dec 2016 3626,8 3820,7 förändring per år 243,3 193,9 i% 7,2 5,3% Ökn mnkr pga bef ökn Ökn % pga bef ökn 97,2 2,7% 2018 4011,4 190,7 5,0% 2019 4333,7 322,3 8,0% 122,6 3,2% 195,9 4,9% Prognosen från SKL bygger på en lägre BNP utveckling framöver jämfört med 20152016. Ökad befolkning genererar ökade intäkter och den utgör ca hälften av ökningen 2017 och andelen ökar framöver i takt med befolkningsutvecklingen. 100 nya invånare ger i genomsnitt skatteintäkter ca 5 miljoner kronor i totala skatteintäkter. Resultatbudget Förslaget till resultatbudget är nuvarande ekonomisk plan med ett resultatmål om 60 mnkr, en buffert om 20 mnkr för osäkerhetsfaktorer samt medel för ökade kostnader för volymer, främst inom förskola, skola, äldreomsorg och funktionshinder, om cirka 135 mnkr. Nämndernas budgetramar föreslås utökas med 0,5 % för löne- och prisökningar vilket innebär 19 mnkr i ökade ramar för de skattefinansierade verksamheterna. De avgiftsfinansierade verksamheterna (vatten och avlopp samt avfall) förutsätts fullt ut finansieras via taxor och avgifter. Med en beräknad inflation, enligt SKL, på cirka 2 procent och löneökningar på cirka 3 procent innebär förslaget krav på fortsatt omprövnings- och effektivitetsarbete. De föreslagna budgetramarna redovisas nedan. Utöver dessa ramar finns riktade statsbidrag för verksamheter som nämnderna söker och förfogar över enligt de regler som finns kopplade till statsbidraget. Med ovanstående förutsättningar och förslag till uppräkning finns cirka 17 mnkr till förfogande för kommunstyrelsen som ett handlingsutrymme att hantera under budgetarbetet för prioriteringar, satsningar eller utökade medel för prisökningar. Det finns också en buffert för osäkerhetsfaktorer, resultatregleringsanslag, om 20 mnkr. Med hänsyn taget till god ekonomisk hushållning i en expansiv kommun bör vi till budgetarbetet under hösten överväga ett resultatmål upp mot 2 procent efter 2018. Detta för att även hålla låneskulden på en rimlig nivå. 2017-01-19 Resultatbudget, mnkr exkl exploateringsnetto Verksamhetens nettokostnad Skater, utjämning och bidrag Finansnetto Resultat resultat i % av skatter och utj Budget 2017 -3741,9 3820,7 -21,8 57 1,5% Plan 2018 -3913,2 4011,4 -38,2 60 1,5% 7 (10) Plan 2019 -4232,1 4333,7 -41,6 60 1,4% Exploateringsbudget Exploatering definieras som iordningställande av mark för bostads- och arbetsändamål och redovisas under kommunstyrelsen. Projekten innehåller både driftredovisning (intäkter och kostnader) och investeringsredovisning (inkomster och utgifter). Den höga takt som pågår inom exploateringsverksamheten och de snabba förändringar som pågår inom de olika exploateringsområdena medför att planen ständigt måste uppdateras. Den preliminära exploateringsplanen för år 2018 ligger till grund för den fortsatta processen, men påverkas av utfall 2016 och vad som nu beräknas ske under 2017. Enligt kommunfullmäktiges beslut i november uppgår exploateringsnetto till 477,5 mnkr 2017 och 373,8 mnkr respektive 525,2 mnkr åren därefter. Investeringsbudget Kommunens ambitioner och planer för tillväxt samt åtagande inom tunnelbanans influensområde med Barkarby stadsutveckling innebär historiskt höga investeringsnivåer framöver. Finansieringen beräknas huvudsakligen ske via markintäkter. Det är av största vikt att följa kassaflödet och låneportföljen på kort och lång sikt för att minska de ekonomiska riskerna. Under vårens budgetarbete kommer en översyn av detta att göras. Investeringsvolymen för år 2017-2019 är 3 470 mnkr, varav 996 mnkr avser exploateringsområden och ligger till grund för den fortsatta planeringen. Den strategiska lokalförsörjningsplanen är underlag till nämndernas planering av verksamhetslokaler. Det är viktigt att det görs prioriteringar i investeringarna för att hålla tillbaka låneskulden. Vid en bedömning av investeringsbudgeten bör även hänsyn tas till typen av investering; ett nytt äldreboende kan t ex medföra minskade driftkostnader, medan t ex en ny sporthall medför ökade driftkostnader. Det bör även noteras att huvudprincipen är att inte kompensera för de ökade kapitalkostnader som en investering medför. Detta gäller dock inte investeringar i infrastruktur. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några påverkas direkt av kommunala beslut, andra genom omvärlden. Nedan beskrivs hur några olika händelser påverkar kommunens ekonomi. 2017-01-19 Känslighetsanalys Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Förändrad utdebitering Ränteförändring kommunens låneskuld 8 (10) Förändring mnkr 1% 54 1% 22 100 per 5 10 öre 17,5 1 %-enhet 18 Preliminära nämndvisa budgetramar Utgångspunkt är kommunfullmäktiges beslut 2016-11-07 om ekonomisk flerårsplan för åren 2018 - 2019. Av beslutet framgår att den preliminära nettokostnadsramen, exklusive exploateringsnetto, för verksamheterna blir 3 913,2 mnkr, en ökning med 171,3 mnkr (4,6 %). Nedan lämnas förslag på fördelning av nettokostnadsramen till preliminära nämndvisa budgetramar som inkluderar 0,5 procent i uppräkning för nämnderna. Styrelse/nämnder Nettokostnad 2017 Nettokostnad 2018 Kommunstyrelsen 271 179 272 409 Barn- och ungdomsnämnden 1 571 397 1 579 672 Kompetensnämnden 367 762 369 593 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 157 805 158 587 Socialnämnden 1 272 820 1 279 170 Familjerättsnämnden 4 469 4 491 Miljö- och bygglovsnämnden 11 281 11 336 Tekniska nämnden Skattefinansierat 144 206 144 613 Tekniska nämnden Vatten och avlopp 0 0 Tekniska nämnden Avfall 0 0 Summa nämnder 3 800 919 3 819 871 Volymökningar 134 700 Resultatregleringsanslag 20 000 Kommunstyrelsen förfogandeanslag 16 500 Gemensamma intäkter* -799 500 -832 400 Gemensamma kostnader 544 500 525 400 Avskrivningar 196 000 229 200 NETTORAM 3 741 919 3 913 271 * Exklusive exploateringsnetto De preliminära budgetramarna innebär fortsatta krav på effektiviseringar och verksamhetsförändringar. Samtidigt skapar tillväxt med ökade volymer förutsättningar att tacka fasta kostnader för till exempel lokaler och ledningsfunktioner. För att åstadkomma tydlighet i hur detta sker bör nämnden strukturera materialet så att det framgår inom vilka områden och i vilken omfattning budgetförstärkningar åstadkoms genom - effektiviseringar (d.v.s. samma tjänst men till en lägre kostnad), - begränsningar i åtaganden (d.v.s. verksamhetens omfattning eller kvalitet förändras), 2017-01-19 9 (10) - ökad avgiftsfinansiering eller nya avgifter. Nämnderna ska ämna sina budgetförutsättningar den 18 maj 2017. Det är av stor vikt att nämnden respekterar denna arbetsordning så att äskanden över ram inte aktualiseras i den fortsatta processen. Det är sammanfattningsvis av stor vikt att nämnden dels lyfter fram eventuella nödvändiga förslag till förändringar av målen utifrån den tilldelade ramen, dels informerar kommunstyrelse/kommunfullmäktige om övriga verksamhetsförändringar som från servicesynpunkt kan vara väsentligt att dessa organ känner till. Nämndernas arbete i budgetprocessen Budgetprocessen ska bygga på analys och uppföljning av mål och resultat utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndmål. Nämnderna utgår från uppföljning för 2016 samt planering för 2017. Inför kommunfullmäktiges beslut om Mål och budget 2018-2020 ska nämnderna lämna en kortfattad beskrivning och analys av sina förutsättningar på nämndnivå. Beskrivningen ska omfatta följande: Utifrån mål och uppdrag samt analys av tidigare resultat ska utmaningar i verksamheten avseende kvalitet och effektivitet beskrivas. Nämnden ska utgå ifrån finansiering inom angivna ramar och föreslå prioriteringar inom verksamheten. Om anpassningen av verksamheten innebär negativa förändringar för nyttjare/brukare ska nämnden föreslå förändringar/anpassningar av nämndmål och åtaganden så att målen kommunicerar med resurserna. Med utgångspunkt i kommunens Miljöplan för 2010-2020 redovisas nämndens miljömål för budgetperioden. En plan för uppföljning och utvärdering av mål, kvalitetskrav och åtaganden m.m. ska redovisas. Riskanalys och intern kontrollplan. Nämnderna ska som grund för sin planering, prioritering och uppföljning genomföra risk- och väsentlighetsanalyser för sin verksamhet. Volymer, peng och nyckeltal rörande ekonomi och kvalitet. För verksamheter med kundval ska priser och vad dessa avser bekosta framgå av planen. Volymer, peng och relevanta ekonomiska nyckeltal för verksamheterna ska redovisas. Peng och volymer följs sedan upp i såväl delårsrapport som verksamhetsberättelse. Förslag till justeringar i ersättningsmodeller och ersättningsnivåer lämnas. Investeringar. En uppdaterad investeringsnivå med hänsyn till pågående investeringar, lokalförsörjningsplanen samt nya åtaganden. Omvärldsfaktorer som har större påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi redovisas. Arbetet utgör grund för verksamhetsplan 2018 men kan komma att justeras efter kommunfullmäktiges beslut om mål och budget i november 2017. Innehåll och struktur på nämndernas budgetförutsättningar kommer att preciseras i samband med anvisningar för mål- och budgetarbetet. 2017-01-19 10 (10) Tidplan 30 januari Kommunstyrelsen beslutar om riktlinjer och tidsplan för budgetprocessen och preliminära nämndvisa budgetramar för 2018 med kommunfullmäktiges beslut den 7 november som utgångspunkt. 13 mars Resultatanalysdag med uppföljning av 2016 års resultat med framåtblick och avstämning inför budgetarbetet. Deltagare är kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndpresidier, förvaltningschefer och representanter för nämndkanslier och personalorganisationer. 19 april Förvaltningar lämnar förslag till budgetförutsättningar till kommunstyrelseförvaltningen. 26-27 april Dialog mellan kommunstyrelseförvaltningen och respektive förvaltning om deras lämnade förslag. 22 maj Nämndernas förslag till budgetförutsättningar inkommer till kommunstyrelsen. 20-21 september Dialog mellan kommunstyrelseförvaltningen och respektive förvaltning om delårsrapport per augusti 2017 och verksamhetsplan 2018-2020 25 oktober KSau behandlar budget 2018-2020 6 november KS behandlar budget 2018-2020 20 november KF beslutar om budget 2018-2020