Budgetförutsättningar och budgetprocess 2018-2020

2017-01-19
1 (10)
Budgetförutsättningar och budgetprocess 2018-2020
Inledning
Budgeten är kommunens viktigaste styrdokument och innehåller kommunfullmäktiges mål, uppdrag och ekonomiska ramar. Den riktar sig till hela kommunkoncernen
med dess bolag, styrelser och nämnder. Den utgör även vägledning till kommunens
externa samarbetspartners och leverantörer i deras planering och åtagande under planeringsperioden. Budgeten har sin grund i kommunallagen och lagen om kommunal
redovisning.
Utmaningar och möjligheter de kommande åren
Järfälla har en hög tillväxt med Barkarby stadsutveckling och tunnelbana samt stor
expansion i övriga stadsdelar. År 2030 förväntas befolkningen ha ökat från 72 429
till 127 573 invånare, en ökning med ca 3 500 invånare per år. Det innebär höga investeringsnivåer för såväl samhällsfastigheter som infrastruktur i vägar och gator
samt en omfattande exploateringsredovisning. Finansiering av expansionen beräknas
ske genom markintäkter och skatteintäkter från en ökad befolkning. Eftersom expansionen sker i stor omfattning både på lång och relativt kort tidshorisont, krävs en
skarp planering med uppföljning av investeringar, verksamhet och likviditetsplanering.
För välfärdstjänsterna innebär det ökade volymer med driftskonsekvenser inklusive
ökade lokalåtaganden i nyproducerade lokaler. Det gäller både kommunal regi och
externa samarbetspartners/utförare. Den demografiska utvecklingen och integration
kommer även ställa nya krav på prioriteringar och åtaganden till medborgarna.
Ovan ställer ökade krav på en förutsägbar process för planering och budgetering
samt uppföljning av såväl verksamhet som ekonomi. Allt snabbare förändringar i
omvärlden, lagstiftning och medborgarnas krav på öppenhet och transparens ökar
behovet av en utvecklad budget - och uppföljningsprocess. Krav på god ekonomisk
hushållning och intern kontroll samt riskanalys visar på behovet av mer integrerade
och digitaliserade processer.
God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning är grunden för kommunens ekonomi och verksamhet och
skapas genom att verksamheten drivs med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Den
goda hushållningen är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge alla
Järfällabor en god service. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det ekonomiska resultatet ska vara positivt och den ekonomiska ställningen ska vara på en nivå som klarar kommande investeringar i tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder, återbetala lån och pensionsåtaganden. Kommunfullmäktiges
bedömning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att ekonomiska resultatet
minst ska uppgå till 1,0 % och sträva mot högre resultatmål. Den lägsta gräns för god
2017-01-19
2 (10)
ekonomisk hushållning anses vara 2 % och i en tillväxtkommun krävs högre resultatmål för att en rimlig egenfinansiering av investeringar ska vara möjlig. Budget
2017 har 1,5 % i resultatmål.
Ur ett verksamhetsperspektiv fastställer kommunfullmäktige i budgeten ett antal kvalitetsmål vilka också ska uppnås för att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning.
Förändrad budget- och uppföljningsprocess
Budgetprocessen i Järfälla har omfattat två år. Det första året motsvarar en traditionell årsbudget med planering för det två kommande åren. För det andra året i budgetprocessen gjordes i princip endast revideringar av volymer. Övriga delar inklusive
mål ligger fast. Budgetprocessen har fungerat under åren med stabila planeringsförutsättningar.
Förslag till ny och utvecklad budget- och uppföljningsprocess för Järfälla bygger på
ledorden om en långsiktigt och hållbar ekonomisk planering i en expansion med
snabba förändringar. Den nya budgetprocessen innebär att årsbudget med plan för en
treårsperiod införs. Investerings- och exploateringsbudgeten ska omfatta ett längre
perspektiv och den totala investeringen framgår. Driftkostnadskonsekvenser ska redovisas. Budgetprocessen ska vara förutsägbar och transparant för alla berörda (förtroendevalda, chefer, medarbetare, Järfällabor och externa samarbetspartner). Den
bygger på en gedigen och löpande dialog mellan parterna. Den sätter verksamhetens
förutsättningar och prioriteringar i fokus. Det innebär en fördjupad resultatanalys av
effektivitet och kvalitet samt fokus på förbättringsområden och åtgärder vid avvikelser.
Den förändrade processen innebär ett starkare samband mellan budget och uppföljning samt att det finns en röd tråd mellan kommunfullmäktiges mål och uppdrag till
verksamheterna. Ett digitalt verktyg införs parallellt som säkerställer och underlättar
budget- och uppföljningsprocessen för alla berörda.
Budget- och uppföljningsprocessen innebär följande:
 Bokslutsrapport och årsredovisning med nämnders verksamhetsberättelser (janmars).
 Kommunstyrelsen beslutar om budgetförutsättningar för de kommande tre åren
och med längre period för investeringar. (januari)
 Under våren tar nämnder fram svar på kommunstyrelsens budgetförutsättningar
och en helhetsbild sammanställs för kommunens ekonomi. Dialoger genomförs på tjänstemannanivå mellan kommunstyrelseförvaltningen och de övriga
förvaltningarna. Därefter presenteras sammanställt material till politiken.
 Under hösten utarbetas den kommande årsbudgeten och planen för planeringsperioden med totala investeringar. Under genomförandeåret 2017 samt valår
tas beslut av kommunfullmäktige i november. Övriga år föreslås att kommunfullmäktige tar beslut i juni.
 Nämnderna tar under hösten fram sin verksamhetsplan med budget och mål
samt säkerställer enheternas interbudget med arbetsplatsens mål.
 Två delårsrapporter införs, per april och augusti, inklusive periodiserat resultat
samt uppföljning av mål och uppdrag.
2017-01-19
3 (10)
 Regelbundna månadsrapporteringar införs med direktrapporteringar från förvaltningarna till kommunstyrelseförvaltningen för att öka snabbheten i rapporteringen.
 För samtliga uppföljningar läggs vikt på analys och resultat med fokus på avvikelser och åtgärder. Avser ekonomi och verksamhetsmål och uppdrag.
Inriktningsmål och kommungemensamma åtaganden
För att säkerställa god hushållning av kommunens resurser och god kvalitet i de
tjänster kommunen finansierar har kommunfullmäktige beslutat om inriktningsmål
och kommungemensamma åtaganden.
De fyra inriktningsmålen är
 Framtida tillväxt
Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning
av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden,
behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet
arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva
besöksmål.
 Kvalitativ välfärd
Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar.
Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens
innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster.
 Miljö och klimat
Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska
ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska
också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet.
 Demokrati, öppenhet och trygghet
Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka
alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet.
Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta
såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet.
Till inriktningsmålen finns indikatorer för att läsa av att den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Målen är styrande för nämndernas mål, vilka ska ta fasta på
önskade effekter för dem som verksamheten är till för. Nämndernas mål, effektmålen, utgår därmed från ett brukarperspektiv.
2017-01-19
4 (10)
Kommunfullmäktige har även beslutat om kommungemensamma åtaganden som
handlar om tillgänglighet och bemötande och gäller alla verksamheter i kommunen.
Dessa kan sammanfattas till följande punkter:
 Öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att kommunens invånare ska
känna ansvar och delaktighet
 På kommunens webbplats kan man ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna
 När du kontaktar kommunen under kontorstid får du tala med någon som kan ta
emot ditt ärende
 Du blir bemött med respekt och lyhördhet vid kontakt med kommunen
Befolkningsutveckling
Befolkningsprognosen från mars 2016 visar på en kraftig befolkningsökning. Till år
2020 prognostiseras befolkningen från år 2016 ha ökat med cirka 15 000 personer
och fram till år 2030 med 53 000 personer. En ny prognos tas fram under mars med
underlag från 2016 års befolkningsutveckling och eventuella förändrade förutsättningar för byggande i nya bostadsområden. Nedan redovisas förändringen i de olika
åldersgrupperna.
Ålder
2016
2017
2018
2019
2020
2030
0-6
7-15
16-18
19-64
65-79
80-
6 928
8 687
2 469
43 544
9 645
3 148
7 155
8 996
2 640
44 859
9 720
3 285
7 641
9 350
2 816
47 216
9 809
3 424
8 278
9 796
3 041
50 333
9 946
3 566
8 926
10 271
3 216
53 527
10 153
3 691
13 294
16 031
4 586
75 736
12 278
5 649
Summa
74 421
76 655
80 256
84 960
89 784
127 573
2 234
3,0
3 601
4,7
4 704
5,9
4 824
5,7
Förändring
Förändring i %
För de åldergrupper som huvudsakligen konsumerar kommunal service ökar befolkningen årligen i respektive åldersgrupp enligt nedan.
0-6
7-15
16-18
65-79
80--->
Summa
2016
208
373
83
34
128
2017
227
309
171
75
137
2018
486
354
176
89
139
2019
637
446
225
137
142
2020
648
475
175
207
125
Totalt
2 206
1 957
830
542
671
826
919
1 244
1 587
1 630
6 206
Som framgår av tabellen ökar antalet 0-6-åringar med 2 206 st, 7-15-åringar med
2017-01-19
5 (10)
1 957 st, 16-18-åringar med 830st, 65-79-åringar med 542 st och åldersgruppen 80 år
och äldre med 671 st. Sammanlagt ökar åldersgrupperna med 6 206 personer.
Ekonomiska förutsättningar
Samhällsekonomin
Den samhällsekonomiska bedömningen i avsnitt 2.1 och 2.2 är hämtad från Sveriges
Kommuner och Landstings (SKL) makronytt 2/2016 som publicerades den 21 december 2016. Svensk ekonomi fortsätter växa i god takt också 2017. BNP ökar då
med 2,5 procent jämfört med 3,4 procent 2016. Sysselsättningen ökar samtidigt som
arbetslösheten minskar ytterligare. År 2017 kan därmed beskrivas som ett högkonjunkturår. Därefter beräknas den ekonomiska utvecklingen återgå till mer normala
och mer måttliga tal. Åren 2018-2020 understiger BNP-tillväxten 2 procent samtidigt
som ökningen i sysselsättningen är starkt begränsad. SKL antar att tilltagande brist
på arbetskraft ska leda till successivt högre löneökningar. Tillsammans med gradvis
stigande räntor medför det stigande inflation. SKL:s bedömning av samhällsekonomin är relativt lika andra bedömares.
Kommunernas ekonomi
Kommunernas resultat för 2015 uppgick till 15 miljarder. Det är ett resultat som ligger en bra bit över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. En del av det
goda resultatet består av engångsintäkter bland annat återbetalning från AFA försäkring och tillfälligt stöd för flyktingsituationen. Indikationer visar på att det blir ett bra
resultat även 2016 och man ser att även exploateringsintäkterna har stor betydelse för
resultaten. En mer normal, långsammare, utveckling av skatteunderlaget, samtidigt
som kommunsektorns kostnader växer i relativt snabb takt på grund av det starka
demografiska trycket, innebär att ett betydande och växande gap riskerar uppstå mellan sektorns kostnader och intäkter. Det kommer att krävas effektiviseringar för att
fortsätta klara av att hålla en god ekonomisk hushållning. Stora investeringsvolymer
prognostiseras med anledning av den växande befolkningen men även på grund av
att många verksamhetslokaler som byggdes under 1960- och 1970-talen behöver
renoveras eller ersättas av nya enheter. De riktade statsbidrag som finns försvårar
kommunernas långsiktiga planering och ökar kostnaderna i vissa fall. Många anser
att dessa bidrag bör bli generella för att kommunerna ska kunna bedriva en effektiv
verksamhet.
Järfällas ekonomi
För år 2016 budgeterades resultatet exklusive exploateringsnetto till 25 mnkr. I delårsrapporten per augusti 2016 prognostiserades årsresultatet till +3,6 mnkr och höjdes till 16,3 mnkr i uppföljning per september. I det prognostiserade resultatet fanns
en bedömning att nämnderna på helåret sammanlagt skulle göra ett överskott om
cirka 14 mnkr. I bokslutet för 2016 uppgår det samlade resultatet enligt ovan till
cirka 30 mnkr varav nämndernas samlade resultat utgör cirka 30 mnkr.
För 2017 har motsvarande resultat budgeterats till 57 mnkr och utgångspunkten för
förslaget för 2018 är ett resultat om 60 mnkr. I 2017 års budget räknades nettokostnadsramen för barn- och ungdomsnämnden upp med en procent medan övriga nämnder inte fick någon uppräkning. I föreliggande förslag för 2018 föreslås en uppräkning av nettokostnaderna för samtliga nämnder med 0,5 procent.
2017-01-19
6 (10)
Verksamhetens nettokostnader exklusive exploateringsnetto ökade från 2015 till
bokslutet 2016 med 180 mnkr till 3566 mnkr. Motsvarande nettokostnader för 2017
och förslaget till 2018 framgår nedan.
Skatteintäkter
En ny skatteprognos har lämnats av SKL i december. Den innebär inga större förändringar jämfört med den prognos som ligger till grund för Mål och budget 2017-2019.
Något lägre med ca 3 mnkr 2017 och 2018 men 6,6 mnkr högre år 2019.
Totala skatteintäkter inkl utjämning o bidrag, mnkr
2016
2017
Enligt senaste prognos dec 2016
3626,8
3820,7
förändring per år
243,3
193,9
i%
7,2
5,3%
Ökn mnkr pga bef ökn
Ökn % pga bef ökn
97,2
2,7%
2018
4011,4
190,7
5,0%
2019
4333,7
322,3
8,0%
122,6
3,2%
195,9
4,9%
Prognosen från SKL bygger på en lägre BNP utveckling framöver jämfört med 20152016. Ökad befolkning genererar ökade intäkter och den utgör ca hälften av ökningen 2017 och andelen ökar framöver i takt med befolkningsutvecklingen. 100 nya
invånare ger i genomsnitt skatteintäkter ca 5 miljoner kronor i totala skatteintäkter.
Resultatbudget
Förslaget till resultatbudget är nuvarande ekonomisk plan med ett resultatmål om 60
mnkr, en buffert om 20 mnkr för osäkerhetsfaktorer samt medel för ökade kostnader
för volymer, främst inom förskola, skola, äldreomsorg och funktionshinder, om cirka
135 mnkr.
Nämndernas budgetramar föreslås utökas med 0,5 % för löne- och prisökningar vilket innebär 19 mnkr i ökade ramar för de skattefinansierade verksamheterna. De avgiftsfinansierade verksamheterna (vatten och avlopp samt avfall) förutsätts fullt ut
finansieras via taxor och avgifter. Med en beräknad inflation, enligt SKL, på cirka 2
procent och löneökningar på cirka 3 procent innebär förslaget krav på fortsatt omprövnings- och effektivitetsarbete. De föreslagna budgetramarna redovisas nedan.
Utöver dessa ramar finns riktade statsbidrag för verksamheter som nämnderna söker
och förfogar över enligt de regler som finns kopplade till statsbidraget.
Med ovanstående förutsättningar och förslag till uppräkning finns cirka 17 mnkr till
förfogande för kommunstyrelsen som ett handlingsutrymme att hantera under budgetarbetet för prioriteringar, satsningar eller utökade medel för prisökningar. Det
finns också en buffert för osäkerhetsfaktorer, resultatregleringsanslag, om 20 mnkr.
Med hänsyn taget till god ekonomisk hushållning i en expansiv kommun bör vi till
budgetarbetet under hösten överväga ett resultatmål upp mot 2 procent efter 2018.
Detta för att även hålla låneskulden på en rimlig nivå.
2017-01-19
Resultatbudget, mnkr
exkl exploateringsnetto
Verksamhetens nettokostnad
Skater, utjämning och bidrag
Finansnetto
Resultat
resultat i % av skatter och utj
Budget
2017
-3741,9
3820,7
-21,8
57
1,5%
Plan
2018
-3913,2
4011,4
-38,2
60
1,5%
7 (10)
Plan
2019
-4232,1
4333,7
-41,6
60
1,4%
Exploateringsbudget
Exploatering definieras som iordningställande av mark för bostads- och arbetsändamål och redovisas under kommunstyrelsen. Projekten innehåller både driftredovisning (intäkter och kostnader) och investeringsredovisning (inkomster och utgifter).
Den höga takt som pågår inom exploateringsverksamheten och de snabba förändringar som pågår inom de olika exploateringsområdena medför att planen ständigt
måste uppdateras. Den preliminära exploateringsplanen för år 2018 ligger till grund
för den fortsatta processen, men påverkas av utfall 2016 och vad som nu beräknas
ske under 2017. Enligt kommunfullmäktiges beslut i november uppgår exploateringsnetto till 477,5 mnkr 2017 och 373,8 mnkr respektive 525,2 mnkr åren därefter.
Investeringsbudget
Kommunens ambitioner och planer för tillväxt samt åtagande inom tunnelbanans
influensområde med Barkarby stadsutveckling innebär historiskt höga investeringsnivåer framöver. Finansieringen beräknas huvudsakligen ske via markintäkter. Det är
av största vikt att följa kassaflödet och låneportföljen på kort och lång sikt för att
minska de ekonomiska riskerna. Under vårens budgetarbete kommer en översyn av
detta att göras.
Investeringsvolymen för år 2017-2019 är 3 470 mnkr, varav 996 mnkr avser exploateringsområden och ligger till grund för den fortsatta planeringen. Den strategiska
lokalförsörjningsplanen är underlag till nämndernas planering av verksamhetslokaler.
Det är viktigt att det görs prioriteringar i investeringarna för att hålla tillbaka låneskulden. Vid en bedömning av investeringsbudgeten bör även hänsyn tas till typen av
investering; ett nytt äldreboende kan t ex medföra minskade driftkostnader, medan
t ex en ny sporthall medför ökade driftkostnader.
Det bör även noteras att huvudprincipen är att inte kompensera för de ökade kapitalkostnader som en investering medför. Detta gäller dock inte investeringar i infrastruktur.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några påverkas direkt av kommunala beslut, andra genom omvärlden. Nedan beskrivs hur några olika händelser påverkar kommunens ekonomi.
2017-01-19
Känslighetsanalys
Pris och löneökning
Varav löner och sociala avgifter egen personal
Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter)
Förändrad utdebitering
Ränteförändring kommunens låneskuld
8 (10)
Förändring
mnkr
1%
54
1%
22
100 per
5
10 öre
17,5
1 %-enhet
18
Preliminära nämndvisa budgetramar
Utgångspunkt är kommunfullmäktiges beslut 2016-11-07 om ekonomisk flerårsplan
för åren 2018 - 2019. Av beslutet framgår att den preliminära nettokostnadsramen,
exklusive exploateringsnetto, för verksamheterna blir 3 913,2 mnkr, en ökning med
171,3 mnkr (4,6 %).
Nedan lämnas förslag på fördelning av nettokostnadsramen till preliminära nämndvisa budgetramar som inkluderar 0,5 procent i uppräkning för nämnderna.
Styrelse/nämnder
Nettokostnad 2017 Nettokostnad 2018
Kommunstyrelsen
271 179
272 409
Barn- och ungdomsnämnden
1 571 397
1 579 672
Kompetensnämnden
367 762
369 593
Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden
157 805
158 587
Socialnämnden
1 272 820
1 279 170
Familjerättsnämnden
4 469
4 491
Miljö- och bygglovsnämnden
11 281
11 336
Tekniska nämnden Skattefinansierat
144 206
144 613
Tekniska nämnden Vatten och avlopp
0
0
Tekniska nämnden Avfall
0
0
Summa nämnder
3 800 919
3 819 871
Volymökningar
134 700
Resultatregleringsanslag
20 000
Kommunstyrelsen förfogandeanslag
16 500
Gemensamma intäkter*
-799 500
-832 400
Gemensamma kostnader
544 500
525 400
Avskrivningar
196 000
229 200
NETTORAM
3 741 919
3 913 271
* Exklusive exploateringsnetto
De preliminära budgetramarna innebär fortsatta krav på effektiviseringar och verksamhetsförändringar. Samtidigt skapar tillväxt med ökade volymer förutsättningar att
tacka fasta kostnader för till exempel lokaler och ledningsfunktioner. För att åstadkomma tydlighet i hur detta sker bör nämnden strukturera materialet så att det framgår inom vilka områden och i vilken omfattning budgetförstärkningar åstadkoms
genom
- effektiviseringar (d.v.s. samma tjänst men till en lägre kostnad),
- begränsningar i åtaganden (d.v.s. verksamhetens omfattning eller kvalitet förändras),
2017-01-19
9 (10)
- ökad avgiftsfinansiering eller nya avgifter.
Nämnderna ska ämna sina budgetförutsättningar den 18 maj 2017.
Det är av stor vikt att nämnden respekterar denna arbetsordning så att äskanden över
ram inte aktualiseras i den fortsatta processen.
Det är sammanfattningsvis av stor vikt att nämnden dels lyfter fram eventuella nödvändiga förslag till förändringar av målen utifrån den tilldelade ramen, dels informerar kommunstyrelse/kommunfullmäktige om övriga verksamhetsförändringar som
från servicesynpunkt kan vara väsentligt att dessa organ känner till.
Nämndernas arbete i budgetprocessen
Budgetprocessen ska bygga på analys och uppföljning av mål och resultat utifrån
kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndmål. Nämnderna utgår från uppföljning för 2016 samt planering för 2017. Inför kommunfullmäktiges beslut om Mål
och budget 2018-2020 ska nämnderna lämna en kortfattad beskrivning och analys av
sina förutsättningar på nämndnivå. Beskrivningen ska omfatta följande:
 Utifrån mål och uppdrag samt analys av tidigare resultat ska utmaningar i verksamheten avseende kvalitet och effektivitet beskrivas. Nämnden ska utgå ifrån
finansiering inom angivna ramar och föreslå prioriteringar inom verksamheten.
Om anpassningen av verksamheten innebär negativa förändringar för nyttjare/brukare ska nämnden föreslå förändringar/anpassningar av nämndmål och
åtaganden så att målen kommunicerar med resurserna.
 Med utgångspunkt i kommunens Miljöplan för 2010-2020 redovisas nämndens
miljömål för budgetperioden.
 En plan för uppföljning och utvärdering av mål, kvalitetskrav och åtaganden
m.m. ska redovisas.
 Riskanalys och intern kontrollplan. Nämnderna ska som grund för sin planering,
prioritering och uppföljning genomföra risk- och väsentlighetsanalyser för sin
verksamhet.
 Volymer, peng och nyckeltal rörande ekonomi och kvalitet. För verksamheter med
kundval ska priser och vad dessa avser bekosta framgå av planen. Volymer, peng
och relevanta ekonomiska nyckeltal för verksamheterna ska redovisas. Peng och
volymer följs sedan upp i såväl delårsrapport som verksamhetsberättelse. Förslag
till justeringar i ersättningsmodeller och ersättningsnivåer lämnas.
 Investeringar. En uppdaterad investeringsnivå med hänsyn till pågående investeringar, lokalförsörjningsplanen samt nya åtaganden.
 Omvärldsfaktorer som har större påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi redovisas.
 Arbetet utgör grund för verksamhetsplan 2018 men kan komma att justeras efter
kommunfullmäktiges beslut om mål och budget i november 2017.
Innehåll och struktur på nämndernas budgetförutsättningar kommer att preciseras i
samband med anvisningar för mål- och budgetarbetet.
2017-01-19
10 (10)
Tidplan
30 januari
Kommunstyrelsen beslutar om riktlinjer och tidsplan för budgetprocessen och preliminära nämndvisa budgetramar för 2018 med kommunfullmäktiges beslut den 7 november som utgångspunkt.
13 mars
Resultatanalysdag med uppföljning av 2016 års resultat med framåtblick och avstämning inför budgetarbetet. Deltagare är kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndpresidier, förvaltningschefer och representanter för nämndkanslier och personalorganisationer.
19 april
Förvaltningar lämnar förslag till budgetförutsättningar till kommunstyrelseförvaltningen.
26-27 april
Dialog mellan kommunstyrelseförvaltningen och respektive förvaltning om deras
lämnade förslag.
22 maj
Nämndernas förslag till budgetförutsättningar inkommer till kommunstyrelsen.
20-21 september
Dialog mellan kommunstyrelseförvaltningen och respektive förvaltning om delårsrapport per augusti 2017 och verksamhetsplan 2018-2020
25 oktober
KSau behandlar budget 2018-2020
6 november
KS behandlar budget 2018-2020
20 november
KF beslutar om budget 2018-2020