Fågelfaunan och Playa Plannja, vindkraft på Svartön 18:17, Luleå Beskrivning av fågelfaunan, områdets värde som fågellokal samt miljökonsekvenser för fåglarna vid en vindkraftsetablering Ett underlag till Luleå Energi AB:s miljökonsekvensbeskrivning för Playa Plannja - vindkraft på Svartön 18:17, Luleå Konsultrapport, september 2008 Författare: Jan Henriksson Amalina Natur & Miljökonsult Åldersbäck Tallebo • 593 93 Västervik www.amalina.se • [email protected] • 070 - 660 32 43 © Amalina Natur och Miljökonsult CS Miljö & Luleå Energi AB, september 2008 Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo 593 93 Västervik 070 – 660 32 43 www.amalina.se [email protected] På uppdrag av CS Miljö Christer Sundqvist Blåbärsstigen 6 974 51 Luleå 0920 – 622 26 och Luleå Energi AB Box 50 100 973 23 Luleå 0920 – 26 44 00 www.luleaenergi.se Omslagsfoto: Huvuddelen av området utgörs av utfyllnadsmark där Stålverk 80 skulle ha uppförts. © Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 2 Innehållsförteckning 1 1.1 1.2 2 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.5 3 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 5 5.1 5.2 5.3 6 6.1 6.2 6.3 Sammanfattning Inledning Projektet Metodik Allmän beskrivning av området Strandskog Primär lövskog Sandhed och sandstrand Ruderatmark Dammar/vattensamlingar Strandängar Områdets fågelfauna Häckande arter Rastande och sträckande arter Näringssökande arter Ruggande arter Tillfälligt besökare Rovfåglar Naturvärdesbedömning Rödlistade arter Arter upptagna i EU:s fågeldirektiv Övriga ovanliga arter Områden med specifika naturvärden Områdets naturvärde som helhet Konsekvenser för fågelfaunan Biotoppåverkan Störningar Kollisioner med vindkraftverk Referenser Litteratur Internet Muntliga källor Bilaga 1 Kommenterad artlista Bilaga 2 Fåglar observerade vid Amalinas fältbesök 4 5 5 6 7 7 7 7 8 9 10 10 11 11 11 11 11 11 7 12 12 12 14 14 14 14 15 16 16 18 18 19 34 Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 3 Sammanfattning Denna rapport är sammanställd av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult. Den skall utgöra ett underlag vid den miljöprövningen av Luleå Energi AB:s projekt Playa Plannja – vindkraft på Svartön 18:17, Luleå. Det aktuella området ligger ytterst på det industriområde där bland annat SSAB, Plannja och LKAB:s malmhamn finns. Det går i folkmun under benämningen Playa Plannja och består av före detta mindre öar och utfyllda områden dem emellan. Enligt Luleå Energi AB:s bedömning ryms någonstans mellan 4 – 7 vindkraftverk som har generator effekt över 2 MW. Rapporten behandlar områdets fågelfauna och dess värde ur ett ornitologiskt perspektiv. Dessutom ingår en analys av vilken påverkan på fågelfaunan som kan komma att ske vid projektets realisering. Delar av området, i anslutning till Gräsörenbron besöks ofta av fågelskådare. Resterande delar är otillgängliga på grund av att de ligger på industrimark med tillträdesförbud. Detta medför att kunskapen om områdets fågelfauna är splittrad. I rapporten finns en artsammanställning om 167 fågelarter. De data som ligger till grund till sammanställningen är publicerade fynd, observationer rapporterade till observationsdatabasen, Svalan, på Internet och författarens egna erfarenheter från fågelstudier från Gräsörenbron. Som komplement har några intervjuer med fågelskådare från Luleå gjorts liksom erfarenheterna från ett fältbesök i början av juli 2008 tagits med. I området förekommer flera olika biotoper som en bård av gråalskog, strandängar, sandhed och sanddyner liksom ruderatmark och ett område med flera mindre dammar/vattensamlingar. Till vanliga tättingar hör t ex lövsångare, stenskvätta, sävsparv och sädesärla. I de centralt belägna dammarna finns en koloni med häckande tärnor och måsar och även olika änder liksom grågås häckar där. I gråalskogen häckar t ex koltrast och mindre hackspett. På grund av områdets geografiska läge och att det har öppet vatten huvuddelen av året innebär att många arter rastar i området på sin väg till häckningslokaler längre väster- och norrut. Även om höstarna rastar en del arter, t ex arktiska vadare. Området bedöms som helhet ha ett högt värde för fågelfauna och delar av det har även i tidigare sammanhang klassats som ett område med ett högt naturvärde. Fem delområden har i denna studie avgränsats som speciellt intressanta. Värdet som fågellokal är både för rastande fåglar liksom för häckande och näringssökande arter. I området häckar t ex flera rödlistade fågelarter och ytterligare någon rödlistad art näringssöker kontinuerligt. Även för några rastande rödlistade arter har området betydelse. Det som gäller för de rödlistade arterna gäller också för flera arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv. Den aktuella vindkraftsetableringen kommer att ha påverkan på områdets fågelfauna. En viss biotoppåverkan kommer att ske men om man tar särskild hänsyn till de delområden med höga ornitologiska värden torde denna bli marginell. Störningar bl a på grund av buller har i andra sammanhang uppmärksammats som ett problem för fågelfaunan. I det nu aktuella fallet bedöms denna konsekvens som ringa. Speciell hänsyn bör dock tas till häckande arter under anläggningsfasen av vindkraftverken. När det gäller kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk bedöms enstaka fåglar komma att dö. För att minimera riskerna för fåglar att kollidera med vindkraftverk bör dessa placeras en bit från det fågelstråk som finns mellan Hertsöfjärden och havet. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 4 1 Inledning 1.1 Projektet Luleå Energi AB har en målsättning att öka andelen egenproducerad el. Företaget anser att den nya energiproduktionen bör lokaliseras nära förbrukningen hos huvuddelen av kunderna och vara förnybar. Därför bedömer de att det endast är vindkraft som klarar de interna och externa kraven. Luleå Energi AB:s mål är att anläggningen ska göra så litet intrång som möjligt vilket innebär att man i första hand letar efter områden som på något sätt redan är påverkade av den moderna människan. Samtidigt måste platsen uppfylla de affärsmässiga krav som ställs bland annat i form av ett bra vindläge. För att klara ut dessa förutsättningar genomförs nu vindmätningar i området. Det aktuella området ligger ytterst på det industriområde där bland annat SSAB, Plannja och LKAB:s malmhamn finns. Det går i folkmun under benämningen Playa Plannja och består av före detta mindre öar och utfyllda områden dem emellan. Markområdet ägs av Luleå kommun och kommunen påbörjade en detaljplaneprocess 1999 för vindkraftutbyggnad där. Kommunen planerar nu att fortsätta denna process. I den fördjupade översiktsplanen för Luleå tätort (FÖP Luleå antagen av kommunfullmäktige 1993-04-26) är området utpekat som ett lämpligt område för verksamheter av mer störande karaktär. Områdets storlek innebär att det rymmer någonstans mellan 4 – 7 vindkraftverk som har en generatoreffekt över 2 MW. Utvecklingen av vindkraftverk har varit dramatisk. Vindkraftverken blir allt större och effektivare. Det är svårt att i tidigt skede exakt veta hur anläggningen kommer att se ut men tornen torde komma att bli ca 100 meter höga och rotorbladen ca 50 meter. Denna typ av verksamhet klassas som anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Luleå Energi AB planerar att frivilligt ansöka om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken och bedömer att projektet kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan. Detta innebär att det i miljöprövningsprocessen kommer att tas fram olika underlag. Underlag som på olika sätt belyser den planerade verksamheten och dess eventuella miljökonsekvenser. Denna rapport utgör ett sådant underlag och behandlar områdets fågelfauna och dess naturvärden ur ett ornitologiskt perspektiv. Den beskriver vidare vilken påverkan på områdets fågelfauna som kan komma att ske vid en vindkraftsetablering. 1.2 Metodik Inledningsvis gjordes en översiktlig avgränsning av det område som studeras i studien. Den framgår av karta 1 nedan. Vid avgränsningen tog huvudsakligen hänsyn till vilket område som direkt kan komma att påverkas av etableringen. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 5 Karta 1. Läget för den planerade vindkraftsparken. Utredningsområdet ligger innanför den heldragna röda linjen. En del av rapporten ägnas åt att beskriva områdets fågelfauna, kapitel 3 och bilaga 1. För att sammanställa detta har nyttjats olika informationskällor: • Fågelobservationer inom området publicerade i Fåglar i Norrbotten (Andersson et al 2006a, 2006b, Backe 2001a & 2001b, Bergquist et al 1997, 2002a, 2002b & 2003, Eliasson 1986, 1987, 1988a, 1988b, 1989a, 1989b, 1990, 1991, 1992, 1993, Gustafsson et al 1998, 1999, Nilsson 1994, 1995, 1996, Livbom et al 2004 & 2005 samt Persson 1983, 1984 & 1985) • Rapporter från området inrapporterade till Svalan, observationsdatabasen på Internet, http://www.artportalen.se/birds/default.asp. Sökningen genomfördes i månadsskiftet juli/augusti 2008. • Författarens erfarenheter från fågelskådning från Gräsörenbron mellan 1993 och 2005 • Ett par intervjuer med fågelskådare i Luleå • Fältbesöket i området i början av juli 2008 • Analys av vilka ytterligare fåglar som bedöms kunna höra till områdets fågelfauna huvudsakligen byggd på författarens erfarenhet av fågelfaunan i Norrbottens kustland Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 6 Från rapporterna i Fåglar i Norrbotten har de observationer som anges från ”Gräsören”, ”Gräsörenbron” och ”Börstskär” tagits med. Dessutom kan någon enstaka observation från till exempel ”Hertsöfjärden” ha tagits med om författaren vet att den observationen gjorts inom utredningsområdet. Från Svalan har de observationer som gjorts i tre olika delområden bedömts vara aktuella för utredningsområdet, se karta 2 nedan. Centralt i området ligger lokalen, ”Yttre Sandskäret, SSAB ind. Omr.” och torde egentligen vara den lokal som är mest intressant. Här finns dock bara få observationer. Detta då lokalen ligger inom för allmänheten avstängd industrimark. Den lokal med i särklass flest observationer är ”Gräsörenbron, Hertsöfjärden”, en mycket välbesökt fågellokal bland Norrbottens ornitologer. Den sista lokalen utgörs av ”Laxfisket Gräsören, Hertsön”. Enligt kartmaterialet på Svalan är denna lokal definierad liggande strax utanför utredningsområdet. Det flesta observationerna torde dock vara gjorda inom utredningsområdet. Även vissa observationer rapporterade från Gräsörenbron är gjorda utanför det egentliga utredningsområdet. Karta 2. De tre rapporteringspunkterna på Svalan som finns inom området. Ett par besök på olika delar av dagen gjordes inom utredningsområdet i början av juli 2008. Som ett komplement gjordes besök på Gräsörenbron sen kväll/natt och tidig morgon. Vid fältbesöket noterades alla observerade fågelarter. Huvudsyftet med fältbesöket att identifiera områden som bedöms vara speciellt värdefulla ur ett ornitologisk perspektiv. Dessutom togs foton för att kunna illustrera rapporten med både typiska miljöbilder och bilder på de ornitologiskt värdefulla områdena. Som stöd vid fältbestämningen fanns Fågelguiden (Mullarney et al 1999) vilken också nyttjats för de latinska namnen i bilaga 1. Konsekvensanalysen bygger på en litteraturstudie över den nuvarande kunskapen om eventuella konflikter mellan fågelfauna och vindkraft. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 7 2 Allmän beskrivning av området Det aktuella området ligger ytterst på det industriområde där bland annat SSAB, Plannja och LKAB:s malmhamn finns. Det går i folkmun under benämningen Playa Plannja och består av före detta mindre öar och omfattande utfyllda områden dem emellan. Ursprungligen var området tänkt för Stålverk 80, ett stort stålverk som planerades under 1970-talet. Inom området finns flera olika biotoper. De beskrivs mer ingående nedan och benämns strandskog, primär lövskog, sandhed och sandstrand, ruderatmark, dammar/vattensamlingar och strandängar. 2.1 Strandskog Utmed norra stranden växer en relativt tät strandskog, se foto 1 nedan. Björk, gråal och sälg dominerar bland trädslagen men även enstaka granar står lite längre från stranden. Fältskiktet är bitvis rikt med olika högre örter och gräs. I delar av skogen finns rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier. Foto 1. En lövträdsdominerad strandskog växer i norra kanten av området. Bitvis finns rikligt med död ved. 2.2 Primär lövskog På den utfyllda marken innanför strandskogen växer idag en bård med ung, björkdominerad lövskog med inslag av andra trädslag, huvudsakligen sälg, i trädskiktet. 2.3 Sandhed och sandstrand Delar av områdets stränder består av sandstrand. Innanför stranden finns i de östra delarna områden med sandhed och här finns även enstaka mindre sanddyner. På sandheden växer arter som strandråg och strandvial, se foto 2 nedan. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 8 Foto 2. Innanför stranden finns bitvis en bård med sandhed. Ängspiplärka är allmän fågelart här. 2.4 Ruderatmark Omfattande partier av utredningsområdet består av mer eller mindre vegetationsfri utfyllnadsmark så kallad ruderatmark. Den består dels av malmhamnens spårområde och dels av ett större parti där slagg från järnverket plattats ut, se foto 3 nedan. Foto 3. Omfattande ruderatmarker breder ut sig inom utredningsområdet. Sädesärla och stenskvätta hör till fågelarter som häckar här. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 9 2.5 Dammar/vattensamlingar Centralt i området finns ett par vattensamlingar/dammar. I den största finns flera mindre öar, se foto 4 nedan. Foto 4. Centralt i området ligger ett område med vattensamlingar. På öarna i dem häckar måsar och tärnor. 2.6 Strandängar Runt den större av dammarna växer en gräsdominerad strandäng, se foto 5 nedan. Havsstrandängar finns även längs delar av kuststräckan. Foto 5. Runt den större dammen växer gräsdominerad strandäng. Ängen är välbetad av gäss. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 10 3 Områdets fågelfauna I detta kapitel presenteras översiktligt områdets fågelfauna. I bilaga 1, Kommenterad artlista finns en mer omfattande genomgång av de arter som är observerade i området. Artlistan är omfångsrik men skall inte ses som en komplett lista, enstaka observationer av sällsynta fågelarter kan saknas liksom observationer av vanligare arter som normalt inte torde uppehålla sig i området. Den ger dock en god bild av områdets fågelfauna som helhet. Några arter som ej kunnat verifieras från området men som utifrån utbredning och biotopkrav med mycket stor sannolikhet torde höra till faunan är tillagda. Totalt finns 167 stycken arter i sammanställningen. Utöver dessa arter är det inte orimligt att anta att ytterligare några åtminstone kan ha funnits i området eller passerat över det ex bläsgås, spetsbergsgås, prutgås, jaktfalk, dvärgbeckasin, göktyta och törnskata. Områdets häckfågelfauna verkar aldrig vara systematiskt inventerad. Delar av området, i anslutning till Gräsörenbron, besöks ofta av fågelskådare inte minst under våren. Resterande delar är otillgängliga på grund av att det ligger på industrimark med tillträdesförbud för allmänheten. Besök i området under häckningstid har dock gjorts vid några få tillfällen av lokala ornitologer. Detta medför att kunskapen om områdets fågelfauna är splittrad. Fågelfaunan i området kring Gräsörenbron är ganska väl dokumenterad medan kunskapen är mycket begränsad vad det gäller övriga området. Att Gräsörenbron besöks av ornitologer beror på att det under vårarna samlas mycket rastande fåglar där. Processvattenutsläpp och strömmande vatten medför att området är isfritt under en stor del av året. Vid lågvatten finns dessutom långgrunda stränder som friläggs och där många vadare kan ses. Från Gräsörenbron finns gott om publicerade observationer av olika ovanligare arter. Dessa data ligger grund för sammanställningen av områdets fågelfauna tillsammans med observationer rapporterade till Svalan på Internet. Från ”Yttre Sandskäret” finns 41 arter, från ”Gräsörenbron” finns 162 arter och från ”Laxfisket, Gräsören” finns 68 arter rapporterade till Svalan. När man sedan genomför sökningar av arterna för respektive område ger sju arter från Gräsören bron ”Sökningen gav ingen träff” vilket innebär att 155 arter med säkerhet rapporterats från området. Författarens egna erfarenheter från fågelstudier från Gräsörenbron kompletterar sammanställningen liksom resultatet från några intervjuer med fågelskådare från Luleå. Slutligen utgör fältbesöket naturligtvis också ett komplement. Då noterades 54 arter vilka presenteras i bilaga 2. 3.1 Häckande fågelarter Som framgår i kapitel 2 ovan hyser området ett flertal olika biotoper. Dessa har sina specifika och gemensamma häckfåglar. I strandskogen häckar t ex mindre hackspett och ringduva tillsammans med ett flertal mer eller mindre vanliga tättingar som koltrast, björktrast, lövsångare, talgoxe, blåmes och bofink. På ruderatmarken hör sädesärla och stenskvätta till de allmännaste häckfåglarna men även en koloni med tärnor skall tidigare ha häckat i denna miljö. Bland de allmänna silvertärnorna och fisktärnorna häckade då även ett par par med den sällsynta småtärnan. Utmed stränderna häckar drillsnäppa och sävsparv medan ängspiplärka häckar på sandhedarna. Även den sällsynta mosnäppan verkade häcka på sandmark 2008. I det centralt belägna området med flera dammar sågs många kullar med gäss och änder vid fältbesöket. Häckningar av grågås, kanadagås, bläsand, knipa och salskrake konstaterades. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 11 3.2 Rastande och sträckande fågelarter Området kring Gräsörenbron är isfritt under så gott som hela året. Detta beror bland annat på att vattnet strömmar över den damm som ligger under bron. Öppet vatten attraherar alltid tidigt anländande svanar, gäss, änder och måsar som då rastar tills häckningsplatserna blivit snö/isfria. Generellt kan man konstatera att området har ett ”bra läge” i landskapet för rastande fåglar om våren. Detta innebär att det rastar en hel del vadare på de långgrunda stränderna, inte minst vid Gräsörenbron. Detta gäller speciellt vid lågvatten. Vid optimala betingelser har mängder med strandpipare, brushanar, grönbenor, rödbenor, skogssnäppor, gluttsnäppor och småvadare setts där. Vid fältbesöket noterades även att det rastar vadare på sydstrecket i de centralt belägna dammarna, då en svartsnäppa sågs. I öster finns långgrunda stränder där mycket talar för att arktiska vadare som kustsnäppor, småsnäppor och spovsnäppor rastar på sin väg tillbaka från häckplatserna. Den öppna vaken vid Gräsörenbron innebär även att enstaka fåglar som normalt flyttar från Norrbotten kan övervintra i vaken. 3.3 Näringssökande fågelarter I området näringssöker en del fågelarter som häckar i omgivningarna men inte inom det. Till dessa arter hör fiskgjuse som kan ses i ganska stort antal om våren. Skräntärna är en annan art som regelbundet finns i området. 3.4 Ruggande arter Den mängd med änder som noterades i de centralt belägna dammarna indikerar att det rör sig om en ruggningsplats (plats där änderna sommartid byter huvudparten av sina fjädrar). Dammarna ligger väl skyddade innanför järnvägsspåret och torde vara en god miljö för änderna att rugga i. Där kan de ligga ostörda under den period de inte kan flyga. 3.5 Tillfälligt besökande fågelarter Fåglarna är en artgrupp som rör sig över stora områden. Detta innebär att många arter som i egentlig mening inte hör till ett områdes fauna kan observeras där. De kan stryka omkring, genomföra flyttningen åt fel håll etc. Den för Sverige ovanligaste besökaren har varit en mongolpiplärka som sågs i området hösten 2005 en för Norrbottens förhållanden ovanlig besökare är rörhöna. 3.6 Rovfåglar Rovfåglar, speciellt örnar, hör till den artgrupp bland fåglarna som anses kunna påverkas mest negativt av vindkraft. Erfarenheter från bland annat Norge och Spanien visar att kollisioner med vindkraftverk på en del platser där är frekvent förekommande mellan örnar och vindkraftverken. En mer ingående beskrivning och analys av områdets rovfågelfauna har därför gjorts. Den visar att ett relativt stort antal rovfåglar noterats i området men att ingen med säkerhet häckar där. På Hertsön, norr om utredningsområdet, finns åtminstone ett par revir med fiskgjuse och längre ut i skärgården finns häckande havsörn. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 12 4 Naturvärdesbedömning 4.1 Rödlistade arter ArtDatabanken vid SLU tar fram listor över de arter vars långsiktiga överlevnad i Sverige inte är säkerställd, så kallade rödlistor. Detta görs efter internationella kriterier (Gärdenfors 2000). Aktuell eventuell rödlistekategori (Gärdenfors 2005) för de fåglar som har rapporterats från området har fyllts in i bilaga 1. Flera av dessa arter häckar eller har nyligen häckat i där. Detta gäller salskrake (NT, missgynnad), mosnäppa (NT), småtärna (VU, sårbar), mindre hackspett (NT), backsvala (NT) och stenskvätta (NT). Bland relativt vanligt förekommande arter i området, dock troligen ej häckande, och som också är rödlistade märks skedand (NT), silltrut (VU), skräntärna (VU) liksom de rastande arterna myrspov (VU) storspov (NT) och brushane (VU). För övriga rödlistade arter hänvisas till bilagan. 4.2 Arter upptagna i EU:s fågeldirektiv Det finns ett direktiv i EU som berör fåglar och deras biotoper, rådets direktiv 79/409/EEG. Direktivet kallas populärt Fågeldirektivet. I direktivet finns en lista, annex 1, över vilka fågelarter som medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till. Listan finns bl a publicerad hos Cederberg & Löfroth (2000). I området är följande arter från listan noterade: smålom, storlom, svarthakedopping, mindre sångsvan, sångsvan, salskrake, bivråk, havsörn, brun kärrhök, blå kärrhök, fiskgjuse, stenfalk, pilgrimsfalk, järpe, orre, trana, ljungpipare, brushane, myrspov, grönbena, smalnäbbad simsnäppa, skräntärna, fisktärna, silvertärna, småtärna, sparvuggla, jorduggla, gråspett, spillkråka, tretåig hackspett och blåhake. Bland dessa bör salskrake, småtärna, silvertärna och fisktärna räknas som mer eller mindre regelbundna häckfåglar även om småtärnan eventuellt inte häckat de senaste åren. Smålom, fiskgjuse, järpe, orre, grönbena, spillkråka och tretåig hackspett häckar åtminstone i omgivningarna. Skräntärna bör också räknas till områdets fågelfauna under häckningstid då arten ofta ses näringssöka sommartid. Sångsvan, brushane och myrspov rastar relativt regelbundet i området medan de flesta övriga arter mer eller mindre regelbundet torde passera området på sträck. Det tydligaste undantaget av en art på listan som inte bör betraktas som tillhörande områdets fågelfauna är mindre sångsvan som är mycket sporadiskt förekommande. 4.3 Övriga ovanliga arter Utöver de arter som nämns i kapitel 4.1 och 4.2 ovan är snatterand att betrakta som en sällsynt häckfågel i norra Sverige. Skäggdopping och koltrast är också tämligen sällsynta även om de förekommer med fler par och sannolikt även på fler lokaler än snatterand. 4.4 Områden med specifika naturvärden Ur ett fågelfaunaperspektiv bedöms fem delar av området ha ett högt värde för fågelfaunan, se karta 3 nedan. För att identifiera sådana områden har hänsyn tagits till inom vilka områden många fåglar/fågelarter uppehåller sig, t ex rastar, områden där många arter häckar eller biotoper som är speciellt viktiga för sällsyntare arter som rödlistade arter. . Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 13 Karta 3. Områden som bedöms ha ett specifikt högt naturvärde för fågelfaunan. A. Strandskogen på Gräsören Den strandskog som växer utmed Gräsören utgörs av en relativt olikåldrig och delvis flerskiktad lövnaturskog. Den är relativt rik på död ved i form av lågor och högstubbar och bör enligt Skogsstyrelsens naturvärdesklassificering (Larsson 2005) klassas som nyckelbiotop. Naturvärdet för fågelfaunan är huvudsakligen kopplad till den rikliga förekomsten av död lövved. Även orördheten i sig och att det ligger otillgänglig för besök av människor höjer värdet. I området har ett permanent revir av den sällsynta och rödlistade mindre hackspetten funnits de senaste åren. Strandskogar likt denna finns spridda utmed Bottenvikskusten. Dessa är dock oftast betydligt mer påverkade av skogsbruk. B. Området utanför Gräsörenbron Hela området utanför Gräsörenbron är en viktig rastfågellokal om vårarna. Vid lågvatten i havet utgör stränderna värdefulla marker för rastande vadare. I vattnet ligger ofta relativt gott om änder, även av de för Norrbotten mer sällsynta arterna snatterand och årta liksom skedand och stjärtand. Området är dessutom isfritt under så gott som hela året vilket gör att det attraherar och är viktigt för en del övervintrande fåglar. Det totala antalet arter som rapporterats från området är dessutom relativt stort för Norrbottensförhållanden. Isfria områden likt denna är mycket ovanliga längs Bottenvikskusten. När det gäller viktiga rastfågellokaler om vårarna finns enstaka betydligt mer värdefulla områden längs Bottenvikskusten, t ex Ersnäsfjärden och Gammelstadsviken. C. Dammarna i den centrala delen av området De dammar som ligger innanför den järnväg som gör en loop i området har ett mycket högt ornitologiskt naturvärde. Detta gäller som häckfågellokal för bland annat änder, tärnor, måsar Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 14 och några vadarearter. Några av dessa arter är rödlistade. Under sommaren verkar dessutom det nyttjas som ruggningslokal för änder och enstaka vadare torde även rasta där. I närbelägna delar av Norrbottens kustland finns troligen en hel del spridda lokaler med liknande kvaliteter. Kunskapen om var dessa finns och deras fågelfauna bedöms i dagsläget som begränsad. Mindre skär med häckande tärnor och måsar finns dock på flera platser i Luleå skärgård. D. Stranden i öster Strandområdet i öster är långgrunt. Det utgör vid lågvatten, på sommaren en god rastlokal för olika arktiska vadare. Under häckningstid uppehåller sig dessutom en hel del måsar, trutar och tärnor i området, se foto 6, nedan. Detta innebär att området har ett relativt högt ornitologisk naturvärde. Liknande områden med långgrunda stränder finns på flera platser i Luleå skärgård, till exempel på Sandön, vid Lulnäset, på Junkön och Sandgrynnorna/Skvalpen. Flera av dessa bedöms ha ett högre naturvärde än det här aktuella. Foto 6. På den östra stranden uppehåller sig under häckningstid måsar, trutar och tärnor. I mitten ses bland annat dvärgmås. E. Fd häckningsplats för småtärna Den rödlistade arten småtärna verkar inte ha häckat i utredningsområdet de senaste åren. Det har den däremot gjort tills för några år sedan. Exakt var den häckat samtliga år är okänt men åtminstone ett år häckade den på ruderatmark mellan järnvägsspåret och stranden i norr. Även om detta område visuellt verkar ointressant för fågelfaunan visar häckningen av småtärna att så inte är fallet. Detta område bedöms därför ha ett högt ornitologisk naturvärde. I övriga Norrland finns få kända häcklokaler för just småtärna, de flesta ligger ute i Luleå skärgård som Junkön, Skvalpen och Sandgrynnorna. 4.5 Områdets naturvärde som helhet Studien visar att området som helhet har höga ornitologiska naturvärden och detta både för häckande, näringssökande och rastande arter. Detta gäller även om det framförallt är fem delområden som har specifika naturvärden för olika fågelarter (se kapitel 4.4). Områdets storlek, att det i området finns många olika biotoper bidrar till att fågelfaunan i området är rik. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 15 I området häckar flera rödlistade fågelarter, ytterligare någon rödlistad art näringssöker kontinuerligt i det och även för några rastande rödlistade arter har området betydelse (se kapitel 4.1). Det som gäller för de rödlistade arterna gäller också för flera arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv (se kapitel 4.2). Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 16 5 Konsekvenser för fågelfaunan 5.1 Biotoppåverkan Vid vindkraftetableringar påverkas oftast olika biotoper. Här märks minskning av olika biotopers storlek, förändrad hydrologi, ökad lokal erosion och skapandet av nya biotoper. Dessa biotopförändringar kan i sin tur komma att påverka fågelfaunan. Vid den nu aktuella vindkraftsetableringen torde biotoppåverkan bli marginell. Särskild hänsyn bör dock tas till de delområden som bedöms ha höga ornitologiska naturvärden i kapitel 4.4 ovan. Detta genom att försöka dra vägar utanför eller i utkanten av områdena och att verkens fundament placeras med omsorg. Att ta hjälp av ekologisk/biologisk sakkunskap vid detaljprojektering av vägar och verk är önskvärt. När det gäller delområde A. Strandskogen vid Gräsörenbron är rekommendationen att inget verk placeras där. Istället torde det finnas utrymme att de placera vindkraftverken omedelbart söder om detta område. 5.2 Störningar En generell konsekvens som ofta nämns i vindkraftssammanhang är störningar, inte minst i driftsfasen. Störningar för fågelfaunan av vindkraftverk har dock varit svårt att belägga. Det finns dock studier som tyder på att vissa häckfåglar drar sig från höga byggnader (Pettersson muntl.). För att undvika detta är rekommendationen att inget verk placeras i direkt anslutning till delområde C. Dammarna i den centrala delen av området. Inget verk bör därför placeras innanför den aktuella järnvägsloopen. Studier av konsekvenser på fågelfaunan från buller från vägar och järnvägar har visat att häckande fåglar kan påverkas negativt av buller starkare än 45 dB(A) (se t ex Reijnen et al 1994 och Tulp et al 2004). Detta indikerar med andra ord att buller från vindkraftverk också kan påverka häckningsframgången hos fåglar. I denna studie bedöms inte denna konsekvens vara av någon större betydelse, inte minst då området redan idag är påverkat av buller från annan aktivitet. I samband med anläggningsfasen kommer en del aktiviteter ske i området. Vägar till verken kommer att byggas och verken kommer att lyftas på plats. Detta genererar en del tung trafik. I det nu aktuella området förekommer redan mycket sådan, både av mycket långa malmtåg och stora dumprar. Detta medför att man kan anta att fåglarna i viss mån har anpassat sig till den typ av störningar som kommer att uppstå. Slutsatsen är att denna effekt därför trots allt är relativt ringa och den är dessutom övergående. För att minimera konsekvensen är rekommendationen att man bygger så lite som möjligt under fåglarnas mest aktiva tid i området, dvs från mitten av april till mitten av augusti. Om verk behöver uppföras under häckningstid rekommenderas att en översiktlig inventering av häckande fåglar görs omedelbart innan. Detta för att om möjligt att identifiera häckplatser för särskilt känsliga arter, inte mins efter småtärna. Specifik hänsyn till bon av sådana arter borde sedan kunna göras. 5.3 Kollisioner med vindkraftverk Den påverkan som i detta fall bedöms ha störst betydelse för fågelfaunan är kollision mellan fåglar och vindkraftverken. Rotorbladen riskerar helt enkelt att träffa en flygande fågel så den dör. Fåglar har även uppgivits kunna krocka med tornen men detta är betydligt mer sällsynt. Fågelkollisioner mellan vindkraftsverkens rotorblad och fåglar är därför något som fått stor uppmärksamhet vid olika vindkraftsetableringar. Studier ibland annat från Norge har visat att örnar är den fågelgrupp som är speciellt känsliga för detta. För flertalet andra arter skall risken att kollidera med ett rotorblad vara liten (Pettersson munt.). En relativt ny studie från Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 17 Kalifornien (Anon. 2008) visar dock att relativt många arter finns i riskzonen. Från oktober 2005 till september 2007 studerades mortaliteten vid 2 500 vindkraftverk i ett område med 4 500 stycken kraftverk. Studien konstaterade 1596 turbinrelaterade dödsfall bland flygande djur, 7 fladdermöss och resten fåglar. Bland de 1589 fåglarna var 633 (40 %) rovfåglar och ugglor. Av dessa 633 utgjordes 229 av rödstjärtade vråkar, 150 prärieugglor, 95 tornugglor, 56 amerikanska tornfalkar och 49 kungsörnar. Bland de övriga fåglarna stod klipp/tamduvor för 300, 194 var västliga ängstrupialer, 183 starar, 31 spetstjärtade duvor och 23 korpar. Den studerade vindkraftparken ligger i ett bergsområde varför den inte helt går att överföra resultatet till Playa Plannja. De studera vindkraftverkens storlek är dessutom betydligt mindre än de som är aktuella i Luleå. För mindre fåglar uppges turbulensen bakom rotorerna kunna leda till problem (Sundberg 2000). Slutsatsen av det är att enstaka fåglar troligen kommer att dö i kollisioner vid en etablering. I relation till andra orsaker till människorelaterad mortalitet t ex jakt, kollisioner med bilar och tåg samt högspänningsledningar bedöms problemet trots allt som ringa. För att minimera riskerna för fåglar att kollidera med vindkraftverk kan dessa placeras på ett klokt sätt. Då bör man ta hänsyn till om fåglarna i det aktuella området oftare flyger i någon speciell riktning och i ett specifikt delområde. Detta har inte studerats speciellt noggrant i denna studie utan ytterligare studier kan behövas. Vid fältbesöket och vid utredarens tidigare besök i området har det varit relativt enkelt att konstatera att det kontinuerligt passerar måsar och tärnor över Gräsörenbron och dess närområden. Dessa fåglar verkar till största delen följa riktningen av stränderna finns, se karta 4 nedan. Genom att placera vindkraftverken en bit ifrån detta område torde minska risken för fågelkollisioner. Karta 4. Fågelstråket i anslutning till Gräsörenbron. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 18 6 Referenser 6.1 Litteratur Andersson, A. Bergquist, M., Eriksson, U. P., Harnemo, L. & Livbom, A. 2006a. Fågelrapport för Norrbottens län 2005 – meddelande nr 28:1 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2 2006 sid 35-65. Andersson, A. Bergquist, M., Eriksson, U. P., Harnemo, L. & Livbom, A. 2006b. Fågelrapport för Norrbottens län 2005 – meddelande nr 28:2 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 2006 sid 78-87. Anon. 2008. Bird Fatality Study at Altamont Pass Wind Resource Area October 2005 to September 2007. Altamont Pass Avian Monitoring Team: Jones & Stokes, Inc., BioResource Consultants Inc., University of California at Santa Cruz , Predatory Bird Research Group, Contact: Brian Latta, [email protected]. Draft Report. Backe, S., Bergquist, M., Bondestad, L., Harnemo, L. & Livbom, A. 2001a. Fågelrapport för Norrbottens län 2000 – meddelande nr 23:1 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2 2001 sid 35-52. Backe, S., Bergquist, M., Bondestad, L., Harnemo, L. & Livbom, A. 2001b. Fågelrapport för Norrbottens län 2000 – meddelande nr 23:2 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 2001 sid 68-74. Bergquist, M., Gustafsson, R., Karström, M. & Lindgren, F. 1997. Fågelrapport för Norrbottens län 1996 – meddelande nr 19 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1997 sid 68-89. Bergquist, M., Gustafsson, T., Harnemo, L. & Livbom, A. 2002a. Fågelrapport för Norrbottens län 2001 – meddelande nr 24:1 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2 2002 sid 35-52. Bergquist, M., Gustafsson, T., Harnemo, L. & Livbom, A. 2002b. Fågelrapport för Norrbottens län 2001 – meddelande nr 24:2 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2 2002 sid 68-78. Bergquist, M., Eriksson, U. P., Harnemo, L. & Livbom, A. 2003. Fågelrapport för Norrbottens län 2002 – meddelande nr 25 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2 2003 sid 37-65. Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 160 sid. Elliasson, Å. 1986. Fågelrapport för Norrbotten 1985 - Meddelande nr 8 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 3 1986 sid 4-13. Elliasson, Å. 1987. Fågelrapport för Norrbotten 1986 - Meddelande nr 9 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 2 1987 sid 5-17. Elliasson, Å. 1988a. Fågelrapport för Norrbotten 1987 - Del 1 - meddelande nr 10 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 3 1988 sid 6-15. Elliasson, Å. 1988b. Fågelrapport för Norrbotten 1987 - Del 2 - meddelande nr 10 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 4 1988 sid 6-13. Elliasson, Å. 1989a. Fågelrapport för Norrbotten 1988, del 1 – meddelande nr 11 från lokala rapportkommittén. Fåglar i Norrbotten nr 2 1989 sid 45-54. Elliasson, Å. 1989b. Fågelrapport för Norrbotten 1988, del 2 – meddelande nr 11 från lokala rapport kommittén. Fåglar i Norrbotten nr 3 1989 sid 75-81. Elliasson, Å. 1990. Fågelrapport för Norrbotten 1989 – meddelande nr 12 från lrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1990 sid 67-80. Elliasson, Å. 1991. Fågelrapport för Norrbotten 1990 – meddelande nr 13 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1991 sid 70-86. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 19 Elliasson, Å. 1992. Fågelrapport för Norrbotten 1991 – meddelande nr 14 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1992 sid 67-82. Elliasson, Å. 1993. Fågelrapport för Norrbotten 1992 – meddelande nr 15 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1993 sid 67-81. Gustafsson, R., Backe, S., Bergquist, M. & Karström, M. 1999. Fågelrapport för Norrbottens län 1998 – meddelande nr 21 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2 1999 sid 35-55. Gustafsson, R., Bergquist, M., Backe, S. & Karström, M. 1998. Fågelrapport för Norrbottens län 1997 – meddelande nr 20 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2 1998 sid 43-64. Gärdenfors, U. 2000. Hur rödlistas arter? Manual och riktlinjer. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 83 sid. Gärdenfors, U. (ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005 – The 2005 Redlist of Swedish Species. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 496 sid. Larsson, A. (red.) 2005. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan. Skogsstyrelsen, Jönköping. 106 sid. Livbom, A., Bergquist, M., Harnemo, L., Eriksson, U. P. & Arvidsson, M. 2004. Fågelrapport för Norrbottens län 2003 – meddelande nr 26 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2 2004 sid 37-63. Livbom, A., Andersson, A., Bergquist, M., Harnemo, L., Eriksson, U. P. & Arvidsson, M. 2005. Fågelrapport för Norrbottens län 2004 – meddelande nr 27 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2 2005 sid 37-65. Mullarney, K., Svensson, L. Zetterström, D. & Grant, P. P. 1999. Fågelguiden - Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Albert Bonniers Förlag. 400 sid. Nilsson, P. 1994. Fågelrapport för Norrbotten 1993 – meddelande nr 16 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1994 sid 67-82. Nilsson, P. 1995. Fågelrapport för Norrbottens län 1994 – meddelande nr 17 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1995 sid 67-83. Nilsson, P. 1996. Fågelrapport för Norrbottens län 1995 – meddelande nr 18 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 4 1996 sid 99-118. Persson, K. 1983. Fåglar i Norrbotten 1982 - Meddelande nr 5 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 1 1983 sid 34-40. Persson, K. 1984. Fåglar i Norrbotten - meddelande nr 6 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 2 1984 sid 8-19. Persson, K. 1985. Fåglar i Norrbotten 1984 - meddelande nr 7 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 3 1985 sid 5-13. Reijnen, R., Foppen, R. & Veenbaas, G. 1997. Disturbance by traffic of breeding birds: evaluation of the effect and considerations in planning and managing road corridors. Biodiversity and Conservation 6, 567-581. Sundberg, J. 2000. Vindkraft och faunakonflikter – att identifiera och lösa problem. Uppsala Universitet. Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement nr 31. Ekologiska institutionen Lunds universitet, ArtDatabanken SLU & Sveriges Ornitologiska Förening. Stockholm. 550 sid. Tulp, I., Reijnen, R. & Dirksen, S. 2004. Disturbance of breeding grassland birds by railway traffic. Wader Study Group Bulletin 103, 18. Wahlberg, T. 1993: Kunskapen om fåglar. Alla häckande arter i Sverige. Rabén & Sjögren. 479sid. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 20 6.2 Internet Anon. 2007c. Rapportsystemet för fåglar, Svalan. www.artportalen.se/birds/default.asp. 200807-30 - 2008-08-02 6.3 Muntliga källor Nordlund, M. Ornitolog, Luleå, 0920 – 22 41 35. Pettersson, J. JP Fågelvind, Färjestaden, tel 0485 – 348 76, 070 – 794 26 89. 6.4 Övriga handlingar Luleå kommun, Fördjupad översiktsplan för Luleå tätort, antagen av kommunfullmäktige 1993-04-26 Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 21 Bilaga 1 Kommenterad artlista Storlom Gavia arctica I månadsskiftet april/maj har enstaka till spridda storlommar setts rasta i området utanför Gräsörenbron. Rapporter finns från åren 2001, 2004-2006 och 2008. Arten häckar i skärgården och enstaka storlommar torde flyga förbi området under häckningstid. Smålom Gavia stellata NT Enstaka smålommar har setts utanför Gräsörenbron vid några tillfällen om vårarna. Rapporter finns från månadsskiftet april/maj 2004, 2005, 2007 och 2008. Den närmaste smålomhäckningen finns på Laxbodhedbergsmyran på Hertsölandet några kilometer norr om utredningsområdet. Skäggdopping Podiceps cristatus Skäggdopping hör till områdets häckand arter och har uppskattnings häckat med några par utanför Gräsörenbron under ett flertal år, bland annat 2003. Nu verkar det åtminstone häcka ett par inne i dammarna i den centrala delen av området. Gråhakedopping Podiceps grisegena Gråhakedopping häckar spritt utmed Norrbottenskusten dock finns inga indikationer om häckningar i utredningsområdet. Enstaka gråhakedoppingar är rapporterade från Gräsörenbron om vårarna och avser rastande fåglar. Individer är sedda 3/5 2001, 29/4 och 3/5 2008. Det finns även en observation från hösten 2005 då en individ sågs den 2/10. Svarthakedopping Podiceps auritus VU Svarthakedopping är en sällsynt häckfågel i Norrbotten och Lappland. På våren har enstaka rapporter gjorts från Gräsörenbron avseende rastande fåglar som 3-4/5 2001 och tre ex den 2/5 2008. Storskarv Phalacrocorax carbo Observationer av storskarv har ökat successivt i Norrbotten sedan 1980-talet. Enstaka observationer finns i det aktuella området bland annat den 12/10 2000, 5-6/10 2006 och 4-26/6 2007. Gråhäger Ardea cinera Några få rapporterade observationer av gråhägrar är gjorda vid Gräsörenbron av denna sporadiska häckfågel i Norrbotten. Rapporter finns om en individ den 16/4 2001, en i augusti 2002, en våren 2008 och en den 22/7 2008. Sångsvan Cygnus cygnus Rastande sångsvanar ses regelbundet i området under våren. Mindre sångsvan Cygnus columbianus Mindre sångsvan har observerats några gånger i Norrbotten om vårarna. Arten häckar på ryska tundran. En av dessa observationer gjordes av fyra fåglar vid Gräsörenbron den 22-26/4 1998. Sädgås Anser fabalis NT Enstaka sädgäss brukar rasta i området om vårarna på sin väg till häcklokalerna. Grågås Anser anser Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 22 Grågås hör till områdets häckfåglar. Konstaterade häckningar har bland annat gjorts 1998 och 2008. Arten rastar dessutom regelbundet om vårarna. Kanadagås Branta canadensis Kanadagäss ses regelbundet i området. Två häckningar konstaterades vid fältbesöket 2008 och en häckning finns rapporterad från 2002. Gravand Tadorna tadorna Gravand är en sällsynt besökare och sporadisk häckfågel i Norrbotten. Enstaka gravänder har vissa år hållit till utanför Gräsörenbron. Rapporter finns till exempel från 28-29/4 1990, 30/4 och 13/5 1995, 8/4 1996, 22/4 2001, 29/4-14/5 2004, 30/4-10/5 2005. En häckning av gravand är gjord i området 1996 och troligen även 1997 då en familj observerades den 30/6. Området torde vara ett av de lokaler längs Norrbottenskusten där flest observationer gjorts av gravänder under de senaste 20 åren. Snatterand Anas strepera I stort sätt årliga observationer av snatteränder har gjorts i området, bl a 1 par våren 1996 och tre ex 1998. Ett par noterades även vid fältbesöket. Kricka Anas crecca Krickor ses regelbundet rasta i området om vårarna. Uppenbarligen håller en hel del krickor till i området även under sommaren då de centralt belägna dammarna troligen nyttjas som ruggningsplats. Gräsand Anas platyrhynchos Gräsänder ses regelbundet i området och mycket talar för att den även häckar. Enstaka observationer är dessutom gjorda av övervintrande gräsänder vid Gräsörenbron. Observationer finns t ex från 2/1 1997, 29/1 2001, 4-18/12 2005. Arten ruggar troligen i de centralt belägna dammarna. Bläsand Anas penelope Bläsänder ses regelbundet i området och arten hör till områdets häckfåglar. Arten ruggar troligen i de centralt belägna dammarna. Stjärtand Anas acuta NT Stjärtand är en relativt sällsynt häckfågel i Norrbotten. Åtminstone några stjärtänder brukar ses i området under vårsträcket. Skedand Anas clypeata NT Skedänder häckar relativt sällsynt i Norrbottens kusttrakter. Skedänder ses regelbundet i området om vårarna. Under sommaren finns enstaka observationer bland annat ett par 6/6 2002 och en hona med en kull har setts vid Gräsörenbron runt år 2000. Årta Anas querquedula VU Årta är troligen Norrbottens sällsyntaste häckande and. Inget talar starkt för häckningar i området men enstaka observationer av årtor är gjorda. Bland annat sågs två hannar och en hona under häckningstid, den 4/6 1996. Två par har dessutom setts både i maj 2006 och 2008. Brunand Aythya ferina Brunand häckar på några få lokaler längs Norrbottenskusten. Enstaka observationer finns av brunand bland annat en hane 21/4 och 4/5 2001 liksom 16/5 2003. Observationer finns även av två individer 20/8 2007 och två i april 2008. Rapporterna avser säkerligen rastande fåglar. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 23 Vigg Aythya fuligula Vigg ses regelbundet rasta i området om vårarna. Fältbesöket verifierade att det även finns en hel del vigg i området även under sommaren då de troligen använder de centralt belägna dammarna som ruggningsplats. Bergand Aythya marila Enstaka bergänder har sannolikt rastat i området om våren då arten ses regelbundet utmed Norrbottenskusten om vårarna. Arten häckar dessutom längre ut i skärgården. En verifierad observation har påträffats i denna studie då två par sågs vid Gräsörenbron den 14 maj 2004. Sjöorre Melanitta nigra Sjöorrar noteras ibland på höst och/eller vårstreck. Rastande fåglar finns rapporterade från den 28/4 2005 och 27/4 2006. Det finns även spridda observationer från vaken vid Gräsörenbron vintertid. Ett exemplar uppehöll sig t ex vid Gräsörenbron 4/12 2003 liksom 8-10/12 2005. Svärta Melanitta fusca NT Svärtor häckar spritt i Luleå skärgård. Arten ses regelbundet liggande på vattnet utanför området. Ejder Somateria mollissima Enstaka ejdrar har observerats utanför Gräsörenbron. Alfågel Clangula hyemalis Enstaka alfåglar torde uppehålla sig i området vår och höst. Från Yttre Sandskäret finns en rapport om tre födosökande fåglar från den 5/10 2006. Knipa Bucephala clangula Knipor ses regelbundet i området och en häckning konstaterades vid årets fältbesök. Troligen ruggar enstaka knipor i de centralt belägna dammarna. Salskrake Mergus albellus NT Enstaka salskrakar brukar rasta utanför Gräsörenbron om vårarna. Häckningar har också konstaterades i området till exempel 7-8/7 1989, 30/6-1/7 1990 och 21/7 1995, sommaren 2002 liksom vid fältbesöket 2008. Enstaka övervintrande fåglar finns också som en hona 18-31/1 2001. Småskrake Mergus serrator Småskrakar ses ofta, huvudsakligen om våren, födosöka i vattnen kring Playa Plannja. Det är möjligt att arten också häckar i omgivningarna. Storskrake Mergus merganser En del storskrakar ses ibland födosöka i vattnen runt Playa Plannja. Troligen häckar den i närheten. Två hannar övervintrade i området vintern 1998-1999 och flera storskrakar sågs även i januari 2001 och en i december 2002. Havsörn Haliaeetus albicilla NT Havsörn häckar sällsynt i Luleå skärgård. Enstaka observationer av näringssökande havsörnar finns i området bland annat ett ex den 27/2 2005 och 14/10 2006. Fiskgjuse Pandion haliaeuts Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 24 Fiskgjuse häckar spritt i Norrbottenskusten och flera regelbundna häckningar finns på Hertsön några kilometer från utredningsområdet. Ett flertal fiskgjusar brukar fiska i området om vårarna, speciellt innan isarna har gått upp längre ut i skärgården. Blå kärrhök Circus cyaneus VU Observationer och häckningar av blå kärrhök har minskat kraftigt under senare år i Norrbotten. Fortfarande ses dock en del fåglar på sträck och enstaka kända häckningar finns rapporterade. Från Gräsörenbron finns fyra rapporter om förbiflygande fåglar från de senaste tre åren. Brun kärrhök Circus aeruginosus Brun kärrhök häckar på några lokaler utmed Norrbottenskusten. Enstaka nyanlända bruna kärrhökar har setts om vårarna. Rapporter finns från Gräsörenbron om enstaka fåglar 2004, 2006, 2007 och 2008. Bivråk Pernis apivorus EN Bivråk har blivit allt mer sällsynt i Sverige under senare år och minskningen i Norrbotten har varit kraftig. Från området har två bivråkar rapporterats rastande den 25/8 2007. Fjällvråk Buteo lagopus NT Fjällvråk häckar spritt i Norrbotten och Lappland, mer rikligt vissa år och häckningar saknas i stort sätt helt andra. Enstaka fjällvråkar har setts i området på sträck. Bland annat noterades en hona vid Gräsörenbron den 20 oktober 2005. Ormvråk Buteo buteo Relativt många ormvråkar passerar Norrbottenskusten vår och höst. En del häckar även där andra lite längre in i landet. Enstaka förbisträckande ormvråkar har rapporterats från Gräsörenbron till exempel den 25/4 2004, 18/9 2005 och 16/4 2006. Duvhök Accipiter gentilis Duvhök häckar relativt sällsynt i Norrbotten. Enstaka duvhökar har noterats i området både under sträcktid och under vintern. Det finns rapporter från Gräsörenbron den 24/9 2005, 10/4, 24/4, 7/5, 7/10 2006, 11/3 2007 och 2/1, 10/4, 26/4 2008. Sparvhök Accipiter nisus Sparvhök är en tämligen allmän häckfågel i Norrbotten. Spridda sparvhöksobservationer finns i området. Många observationer finns till exempel från våren 2008 liksom 2005 samt 6-8/10 2006. Pilgrimsfalk Falco peregrinus VU Enstaka pilgrimsfalkar torde ha passerat området på sträck, inte minst om vårarna då ett flertal observationer finns från inre delarna av Hertsöfjärden. Från Yttre Sandskäret finns en observation av en födosökande individ den 20/4 2007. Lärkfalk Falco subbuteo Lärkfalk är en mindre allmän häckfågel i Norrbottens kustland. Från Gräsörenbron finns åtminstone två rapporter av enstaka individer 18/8 2000 och 30/4 2001. Tornfalk Falco tinnunculus Arten häckar sparsamt i Norrbotten och mer allmänt i och närmare fjällen. Någon enstaka observation av tornfalk finns i området under sträcktid. En fågel har till exempel rapporterats Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 25 förbiflygande från Yttre Sandskäret den 31/8 2006 aprilobservationer finns från Gräsörenbron 20042006 liksom en individ 9/6 2005 och 2/10 2007. Stenfalk Falco columbarius Stenfalkar passerar Norrbottenskusten vår och höst på sin väg mot häcklokalerna närmare fjällen. Enstaka individer har även noterats övervintra. Rapporter från Gräsörenbron om enstaka fåglar finns från den 1/5 2005, 8/9 2005, 5/10 2006 och 27/4 2008. Järpe Bonasa bonasia Järpe häckar spritt i Norrbotten. Ibland brukar järpar höras från strandskogen vid Gräsörenbron. Rapporter finns till exempel från 30/1 2001, 6/10 och 30/10 2006, 3/4 2007 och 20/4 2008. Huruvida den häckar inom området eller strax utanför är oklart. Dalripa Lagopus lagopus Åtminstone en dalripa är observerad i området, den 5/2 2005. Dalripa är en sällsynt häckfågel i Luleå skärgård och observationen kan troligen härröras till denna population. Orre Tetrao tetrix Orrar häckar centralt på Hertsön, någon kilometer från utredningsområdet. Enstaka fåglar besöker därför området ibland. Tre olika individer noterades vintern 2006-2007 och två den 26/1 2008. Flest fåglar har rapporterats under april 2008 då upp till sju fåglar setts samtidigt från Gräsörenbron. Det finns även ett par observationer av enstaka spelande orrar, en från Gräsörenbron den 10/5 2005 och en från Laxfisket, Gräsören den 1 maj 2008. Trana Grus grus Tranor häckar spritt över hela Norrbotten. Enstaka tranor passerar därför säkerligen området vår och höst och troligen ibland även större flockar. Från området finns ett par rapporter om observerade tranor från Gräsörenbron. 1 ex sågs mellan den 14 och 16 april 2005 och 2008 fanns mellan 1 och fem tranor i området mellan den 23 april och första maj. Rörhöna Gallinula chloropus Rörhöna är en sällsynt och ej årligen rapporterad gäst i Norrbotten. En rapport finns från utredningsområdet då en rörhöna sågs vid Gräsörenbron den 28 april 1981. Sothöna Fulica atra Sothöna häckar tämligen sällsynt längs Norrbottenskusten, huvudsakligen i Gammelstadsviken. Någon enstaka sothöna har rastat i området. Från Gräsörenbron finns rapporter om en till tre individer under april 2006 liksom en sent stannande individ den 16 november samma år. Strandskata Haematopous ostralegus Strandskator häckar ute i Luleå skärgård och regelbundna observationer finns från vårarna. Ett par sågs den 4/6 1998 och två par den 9/6 2008 vid Yttre Sandskäret. Även sommartid skall arten ses ibland bland annat den 29/7 2006. Mindre strandpipare Charadrius dubius Mindre strandpipare är sedd i området vid ett flertal tillfällen, både under sträcktid och häcktid. Arten häckar ofta på ruderatmark och sandmarker vilket gör att den mindre strandpipare troligen bör betraktas som en regelbunden häckfågel. Två häckningar noterades sommaren 2002, ett par sågs den 15/6 2003 och en fågel med avledningsbeteende sågs den 8/7 2006 liksom en parning i maj 2008. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 26 Större strandpipare Charadrius hiaticula Gräsörenbron är en vanlig rastlokal för större strandpipare om vårarna. Erfarenheterna från årets fältbesök gör att man kan dra slutsatsen att arten även häckar i området. Upprörda fåglar har även noterats i området 2007. Kustpipare Pluvialis squatarola Kustpipare rastar sällsynt i Norrbotten vår och höst och området utgör en rastlokal. Några rapporter finns från Gräsörenbron bland annat den 17/9 1980, 20/9 1981 och 1/6 1998. Ljungpipare Pluvialis apricaria Ljungpipare häckar huvudsakligen i fjällen men även på lågfjäll och myrar i de fjällnära delarna av Norrbottens län. Några enstaka observationer av ljungpipare finns om förbiflygande/rastande fåglar från området. Tofsvipa Vanellus vanellus Tofsvipa häckar spritt i Norrbottens kustland. Tofsvipor ses regelbundet i området under vårsträcket. Vid fältinventeringen noterades två fåglar vid dammarna i den centrala delen av området. Det är oklart om dessa fåglar häckade men det går i alla fall inte att utesluta. Roskarl Arenaria interpres VU Roskarl häckar sällsynt i Luleå och skärgård. I området finns enstaka observationer t ex 19/5 1997, 14/5 och 16/5 2001 samt 2 ex den 13/5 och ett ex den 17/5 2004. Kärrsnäppa Calidris alpina ssp. alpina Kärrsnäppor rastar i området, många observationer finns på vårsträcket i mitten av maj. Spovsnäppa Calidris ferruginea Spovsnäppor sträcker förbi Norrbotten på sin väg mot häcklokalerna i arktis. Spovsnäppor är ibland sedda på höststräck i området till exempel den 17/8 1975 samt 1/9, 3/9 och 6/9 1985. Kustsnäppa Calidris canutus En del kustsnäppor passerar Norrbotten på sin väg till och från häcklokalerna. Enstaka observationer av kustsnäppor finns från området på vårsträck respektive höststräck bland annat den 24/8 1975, 14/5 1982, 25/8 och 28/8 1985, 3 ex 12/5 2003 liksom ett ex den 7/5 2004. Sandlöpare Calidris alba Sandlöpare häckar i arktis och passerar Norrbottenskusten under sträck. Från området finns enstaka observationer på höststräck av arten till exempel den 10/9 1978, 20/9 1981 och 5/9 1985. Mosnäppa Calidris temminckii NT Mosnäppa är en sällsynt häckfågel i Norrbottens skärgård. Dessutom häckar de i fjällen. Mosnäppor ses regelbundet rasta i området under vårarna. Vid fältbesöket noterades en orolig individ på sandmark strax innanför stranden i den östra delen av området. Observationen tyder på häckning. Småsnäppa Calidris minuta Småsnäppa är ytterligare en arktisk vadare som passerar Norrbotten under vår och höst. Troligen rastar enstaka småsnäppor i området i stort sett varje år. En småsnäppa noterades rasta den 31/8 2006 vid Yttre Sandskäret. Från Gräsörenbron finns en rapport om sju exemplar den 3/9 1978 och ett exemplar 30/8 2007. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 27 Myrsnäppa Limicola falcinellus Myrsnäppor passerar Norrbotten på sträck vår och höst. En rapport om rastande myrsnäppor finns från området. Tre exemplar sågs vid Gräsörenbron den 25/5 2002. Grönbena Tringa glareola Grönbenor rastar utmed stränderna om våren. Vid fältbesöket noterades en liten flock i dammarna i den centrala delen av området vilket tyder på rastande fåglar även på höststrecket. Detta område skulle eventuellt även kunna utgöra en häcklokal. Skogssnäppa Tringa ochropus Enstaka skogssnäppor ses rasta i området om våren. Det är inte omöjligt att arten även häckar, åtminstone i närområdet. Drillsnäppa Acitis hypoleucos På vårsträcket ses drillsnäppor ibland från Gräsörenbron. Vid fältbesöket noterades tre drillsnäppor utmed stränderna vilket tyder på att den häckar i området. Svartsnäppa Tringa erythropus Svartsnäppor rastar regelbundet vid Gräsörenbron om vårarna. En individ sågs vid fältbesöket, vilket visar att de även rastar på höststräcket. Rödbena Tringa totanus Rödbenor ses regelbundet på stränderna vid Gräsörenbron om vårarna. En varnande fågel hördes vid fältbesöket och den flög tillsammans med ytterligare en individ. Detta talar starkt för att arten häckar. Gluttsnäppa Tringa nebularia Gluttsnäppor ses regelbundet utmed stränderna vid Gräsörenbron om vårarna. Vid fältbesöket hördes varnande fåglar ifrån dammarna i den centrala delen av området. Detta är en stark indikation på att den även häckar i området. Den sågs även här under häckningstid 2006. Rödspov Limosa limosa VU Någon enstaka observation finns från området av denna sällsynta Norrbottensgäst, 19/5 2000 och 9/5 2002. Myrspov Limosa lapponica VU En hel del myrspovar rastar under våren vid Gräsörenbron. Arten har bland annat noterats årligen mellan 1996 och 2004. Storspov Numenius arquata NT Storspov häckar spritt i Norrbotten och om våren rastar ibland en hel del i området. Det finns bland annat observationer av en del flockar stående på iskanten vid Gräsörenbron. Det är troligt att arten även häckat vid något tillfälle. Småspov Numenius phaeopus Småspov häckar spritt från inlandet till fjällen i Norrbottens län. Enstaka småspovar brukar rasta i området om våren. Enkelbeckasin Gallinago gallinago Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 28 Enkelbeckasin är en relativt allmän häckfågel i Norrbotten. Enkelbeckasiner rastar regelbundet vid Gräsörenbron om vårarna och det är inte otänkbart att arten även häckat. Morkulla Scolopax rusticola Morkulla häckar spritt i Norrbotten och arten ses regelbundet vid Gräsörenbron under häckningstid. I samband med fältbesöket skrämdes en morkulla upp i strandskogen och det mesta talar för att arten häckar där. Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus Enstaka smalnäbbade simsnäppor är sedda rastande i området under våren. En rapport om två rastande individer finns från Gräsörenbron den 31 maj 2008. Brushane Philomachus pugnax VU Brushanar häckar sällsynt i Norrbottens kustland och mer frekvent i inlandet och fjälltrakterna. Varje år rastar stora mängder utmed kusten och mindre flockar bruka rasta i området om vårarna. Kustlabb Stercorarius parasiticus Kustlabb häckar spritt i Norrbottens skärgård. Enstaka fåglar torde därför ha passerat området eller näringssökt i det vid enstaka tillfällen. En rapporterad observation finns, en individ noterades förbiflygande Yttre Sandskäret den 4/9 2006. Fiskmås Larus canus Fiskmåsar ses regelbundet flyga förbi området och fiskar även där. På en ö i dammarna i den centrala delen av området sågs många juvenila fåglar vid fältbesöket. Skrattmås Larus ridibundus Skrattmåsar ses regelbundet i området under våren och sommaren. Ingen häckning är uppgiven från området med det är inte helt osannolikt att arten häckat någon gång. Dvärgmås Larus minutus Dvärgmås ses ofta i området, dels fiskande, dels flygande förbi och vid fältbesöket satt flera på en sandrevel i öster. Det är inte omöjligt att enstaka dvärgmåsar häckat. Gråtrut Larus argentatus Gråtrutar anländer tidigt om våren till området. Därefter ses kontinuerligt näringssöka och flyga i området och detta till relativt sent in på hösten. Silltrut Larus fuscus Silltrutar ses regelbundet i området under vår, sommar och en bit in på hösten. VU Havstrut Larus marinus En ruvande havstrut sågs strax utanför utredningsområdet den 26/5 1998 liksom 12/5 2003. Enstaka fåglar födosöker dessutom i området under sommaren. Tidigt om våren står ofta enstaka havstrutar på iskanten av den vak som bildas vid Gräsörenbron. 10 ex sågs den 20/4 2007 och fem flög förbi den 17/9 samma år. Vittrut Larus hyperboreus Vittrutar ses sällsynt om vårarna utmed Norrbottenskusten. Åtminstone en fågel är observerad i området då en 2K fågel fanns där 22-25/4 1998. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 29 Fisktärna Sterna hirundo Fisktärnor ses regelbundet fiska i området. En mindre häckande koloni identifierades på en liten ö i dammarna i den centrala delen av området i samband med fältbesöket. Silvertärna Sterna paradisaea I kolonin med fisktärnor som beskrivs ovan sågs även häckande silvertärnor. Även silvertärnor ses ofta födosöka i området. Småtärna Sterna albifrons VU Småtärna är en av Norrbottens sällsyntaste häckfåglar. Arten ses ofta näringssöka utanför Gräsörenbron om vårarna bl a 29/5 – 9/6 2005. Arten har häckat på sandmark inom Playa Plannjaområdet t ex 1995 och 2002. Den är dessutom sedd under häckningstid även 1996 – 1998 samt 2000, 2001, 2003 och 2008. Flera juvenila fåglar har observerats åtminstone under vissa av dessa år vilket innebär att småtärnor åtminstone har häckat någonstans i närområdet från 1995 till 2003. Skräntärna Sterna caspia VU Skräntärna ses regelbundet i området. Innan häckningstid brukar flera skräntärnor uppehålla sig i anslutning till Gräsörenbron. Därefter syns enstaka fåglar i området även under häckningstid t ex 22/6 1996 och vid fältbesöket i området 2008. Tamduva Columba livia Tamduva häckar allmänt ibland annat Luleå. Enstaka tamduvor torde ibland uppehålla sig i området. Det finns åtminstone några rapporter därifrån från år 2006. Skogsduva Columba oenas NT Ett par observationer, av den i Norrbotten sällsynta häckfågeln skogsduva, finns från området. Ett exempel är från den 22/4 2001 andra är 8/5 2004 liksom 2 ex den 19/4 2008. Ringduva Columba palumbus Ringduva häckar relativt allmänt i Norrbotten och ringduvor ses relativt ofta i området. Observationerna vid fältbesöket tyder på att arten möjligen hör till områdets häckfåglar. Gök Cuculus canorus Gök finns spritt över Norrbotten. Ett par observationer är rapporterade från området till exempel en individ den 1 juni 2003 och den 9 juni 2004. Jorduggla Asio flammeus Enstaka förbiflyttande jordugglor har noterats. Sparvuggla Glaucidium passerinum Sparvuggla är en relativt sällsynt häckfågel i Norrbotten. Från Gräsörenbron finns spridda rapporter från 2004 till 2007 även gällande spelande fåglar. Tornseglare Apus apus Tornseglare näringssöker ibland i området under häckningstid. Arten häckar i närheten. Tretåig hackspett Picoides tridactylus VU Den tretåiga hackspetten har åtminstone för några år sedan haft ett revir på Hertsön, cirka en kilometer norr om utredningsområdet. Det är rimligt att anta att någon fågel näringssöker mer eller Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 30 mindre regelbundet i strandskogen vintertid. Rapporter från Gräsörenbron finns från den 2/1 och 12/2 2005 liksom den 17/4 2001. En upprört varnande tretåig hackspett har dessutom hörts från Laxfisket, Gräsören den 1 maj 2008. Större hackspett Dendrocopos major Den större hackspetten häckar allmänt i Norrbotten. Relativt många observationer av större hackspett finns från Gräsörebron från åren 2004 och framåt och torde åtminstone häcka i närheten. Mindre hackspett Dendrocopos minor NT Mindre hackspett är en relativt sällsynt häckfågel i Norrbotten. Under de senaste åren har ett revir med mindre hackspett funnits i strandskogen vid Gräsörenbron. Observationer finns även från 2001, 2002, 2003 och 2004. Gråspett Picus canus Gråspett häckar sällsynt i Norrbotten. Det finns ett par kända häckningar från Hertsölandet några kilometer utanför utredningsområdet. En rapport om en observation finns från Gräsörenbron där ett exemplar sågs/hördes den 7/10 2006. Spillkråka Dryocopus martius Spillkråka häckar relativt sällsynt om än spritt i Norrbotten. Relativt gott om observationer finns från Gräsörenbron från 2004 och framåt. I strandskogen vid Gräsörenbron sågs hackspår i en gran efter spillkråka i samband med fältinventeringen. Sånglärka Alauda arvensis NT Vid fältbesöket noterades en trolig sånglärka i anslutning till sandhedsvegetation. Arten häckar i liknande biotop på Sandgrynnorna i den yttersta delen av Luleå skärgård så det är fullt möjligt att arten även häckar inom utredningsområdet. Arten är även noterad vid andra tillfällen bland annat 10 rastande fåglar den 18 april 2004. Backsvala Riparia riparia NT Det finns spridda kolonier med backsvalor i Norrbotten. Arten har tidigare häckat i en strandbrink inom området. Nu häckar en mindre koloni i en jordhög strax utanför utredningsområdet. Vid fältbesöket noterades många näringssökande backsvalor. Ladusvala Hirundo rustica Ladusvalor näringssöker regelbundet i området och två stycken sågs vid fältbesöket. De är fullt möjligt att de häckar i närheten. Hussvala Delichon urbica Hussvalor näringssöker ibland i området i större eller mindre grupper. Flest individer finns rapporterade från Gräsörenbron den 14/5 2004 då 100 exemplars sågs näringssöka. Arten häckar troligen i närheten. Mongolpiplärka Anthus godlewskii Norrbottens första och enda rapporterade mongolpiplärka observerades i området den 3-4/10 2005. Trädpiplärka Anthus trivialis Trädpiplärka är en allmän häckfågel i Norrbotten och arten torde häcka i lövskogsmiljö inom utredningsområdet. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 31 Skärpiplärka Anthus petrosus Några enstaka vårobservationer finns från Gräsörenbron av denna i övrigt mycket ovaliga fågelart i Norrbotten som den 8/4 1999, 8-10/4 respektive 4/6 2000, 2-6/4 2005 liksom 19-28/4 2006 och i mitten av april 2008. Ängspiplärka Anthus pratensis Flera par ängspiplärkor häckar på sandhedarna inom området. Rödstrupig piplärka Anthus cervinus VU Enstaka rödstrupiga piplärkor är noterade rastande i området t ex den 31/8 1985. Sädesärla Motacilla alba Sädesärla häckar med relativt många par i området. Vid fältbesöket noterades sädesärlor både utmed stränderna och på ruderatmarken. Gulärla Motacilla flava thunbergi Gulärla häckar huvudsakligen på våtmarker och myrar i Norrbotten. Enstaka gulärlor är observerade på sträck under våren. Gärdssmyg Troglodytes troglodytes Gärdssmyg noteras årligen från Norrbotten och någon enstaka individ har hörts från Gräsörenbron vid något tillfälle. Strömstare Cinclus cinclus Strömstarar övervintrar vid öppet vatten i Norrbottenskusten. Vid vaken i Gräsörenbron har strömstareobservationer gjorts december 2002 till januari 2003 och aprilobservationer finns 2004, 2006 och 2007. Sidensvans Bombycilla garrulus Sidensvans häckar sparsamt i Norrbotten. Under vinterhalvåret flyttar arten genom landskapet i relativt stora grupper och ibland stannar flockar kvar hela året. Arten bedöms därför passera i större och mindre flockar mer eller mindre årligen. En större flock om 100 fåglar finns rapporterad från Gräsörenbron den 16/11 2006. I övrigt finns observationer om 5 till 35 individer 2003, 2004, 2006 och 2008. Järnsparv Prunella modularis Järnsparv bör höra till områdets häckfågelfauna. Arten har under senare år hörts sjunga i strandskogen vid Gräsörenbron. Blåhake Luscinia svecica Enstaka blåhakar har noterats i området på sträck, bland annat är ett exemplar rapporterat från Yttre Sandskäret den 17/9 2007. Rödhake Erithacus robecula Rödhake hörs regelbundet sjunga i strandskogen vid Gräsörenbron och häckar säkert i dess omgivningar. Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus Rödstjärt häckar sannolikt i anslutning till strandskogarna vid Gräsörenbron. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 32 Stenskvätta Oenanthe oenanthe Stenskvätta häckar relativt allmänt på ruderatmarkerna i området. NT Buskskvätta Saxicola ruberta Buskskvätta är en relativt sällsynt häckfågel i Norrbotten. Enstaka buskskvättor är noterade i området. Koltrast Turdus merula Koltrast häckar sällsynt i Norrbotten. På Playa Plannja sidan av Gräsörenbron brukar man kunna höra enstaka sjungande koltrastar om vårarna. Detta är ett tydligt tecken på att arten torde häcka där. Lokalen har länge utgjorts som en av de säkraste lokalerna i Luleå kommun om man vill höra arten. Björktrast Turdus pilaris Björktrast häckar i området. Upprörda fåglar jagade iväg kråkor vid Gräsörenbron vid fältbesöket. Taltrast Turdus philomelos Taltrast hörs regelbundet sjunga från skogarna vid Gräsörenbron där de säkerligen även har häckat. Rödvingetrast Turdus iliacus Rödvingetrast flyger förbi området under sträcktid vår och höst. Något enstaka par torde även ha häckat i lövskogsmiljöerna. Dubbeltrast Turdus viscivorus Enstaka dubbeltrastar torde ha häckat i området. Årligen bedöms dessutom arten passera på sträck. Trädgårdssångare Sylvia borin Trädgårdssångare häckar spritt i Norrbotten och hör till områdets häckfåglar. Svarthätta Sylvia atricapilla Svarthättor rapporteras årligen från Norrbotten och en sjungande fågel noterades vid Gräsörenbron den 19-20 juli 2006. Ärtsångare Sylvia curruca Ärtsångare är en relativt sällsynt häckfågel i Norrnotten och enstaka ärtsångare har säkerligen funnits i området. En observation av en sjungande fågel finns från Laxfisket; Gräsören den 25 maj 2008. Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus Enstaka sävsångare hörs ibland sommartid sjunga från stränderna vid Gräsörenbron. Den häckar sannolikt där. Gransångare Phylloscopus collybita Gransångare häckar tämligen sällsynt i Norrbotten och arten verkar ha minskat under senare årtionden. Enstaka sjungande gransångare finns rapporterade från Gräsörenbron i maj åren 2001, 2004, 2005 och 2008. Lövsångare Phylloscopus trochillus Lövsångare är sannolikt Norrbottens talrikaste häckfågel och åtminstone några par häckar inom området. Kungsfågel Regulus regulus Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 33 Kungsfåglar torde åtminstone ibland ha hållit till i skogsmiljöerna vid Gräsörenbron där häckningar inte kan uteslutas. Grå flugsnappare Muscicapa striata Grå flugsnappare är en relativt vanlig häckfågel i Norrbotten. Enstaka rapporter finns från området, bland annat en familjegrupp från Gräsörenbron i augusti 2007. Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca Svartvit flugsnappare torde höra till områdets fågelfauna. Enstaka fåglar är rapporterade från Gräsörenbron 2001-2003, 2007 och 2008. Talltita Parus montanus Talltita häckar spritt i Norrbotten och hör sannolikt även till områdets häckfåglar. Arten är regelbundet rapporterad från området och en observation gjordes i samband med fältinventeringen. Lappmes Parus cinctus NT Enstaka lappmesar passerar ibland Norrbottenskusten och enstaka observationer finns från övervintrande individer. En rapport finns åtminstone från det aktuella området. Från Gräsörenbron noterades nämligen fyra lappmesar den 29/9 2004. Talgoxe Parus major Talgoxe häckar allmänt i Norrbotten och den häckar sannolikt även i lövskogen och/eller strandskogen i området. Arten hörs regelbundet från Gräsörenbron. Blåmes Parus caeruleus Blåmes är en numera en tämligen allmän häckfågel i Norrbotten. Den häckar sannolikt i lövskogsmiljöer i området. Minst en sjungande individ noterades vid fältinventeringen. Svartmes Parus ater Svartmes häckar spritt i Norrbotten och enstaka svartmesar torde ha häckat i strandskogen vid Gräsörenbron. Stjärtmes Aegithalos caudatus Stjärtmes är en fågel som ibland förekommer invasionsartat i Norrbotten. Den ses då ofta i strandskogsmiljöer likt den vid Gräsörenbron. Allt talar för att stjärtmesar har besökt området även om ingen observation påträffats i denna studie. Trädkrypare Certhia familiaris Trädkrypare är en relativt ovanlig fågelart i Norrbotten. Enstaka trädkrypare har rapporterats från området och det är inte omöjligt att arten häckat. Observationer finns från Gräsörenbron i januari 2005, februari och mars 2006, november 2006 till januari 2007 liksom den 18/4 2007 och i februari till april 2008. Den 1 maj 2008 hördes dessutom en sjungande individ från Laxfisket, Gräsören. Varfågel Lanius excubitor Varfågel passerar Norrbottenskusten vår och höst och enstaka individer övervintrar ibland. Några varfåglar är observerade i området. En individ sågs hösten 2006 och rapporter finns från den 20/12 2007 liksom den 8/3 och 13/3 2008. Skata Pica pica Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 34 Skator uppehåller sig inom området, åtminstone ibland och kan säkerligen även ha häckat där. Rapporter av enstaka skator från området finns till Svalan åren 2004, 2005, 2006 och 2008. Nötskrika Garrulus glandarius Nötskrika häckar spritt i Norrbotten och enstaka är noterade vid Gräsörenbron. Nötkråka Nucifraga caryocatactes NT Nötkråkor är en ovanlig häckfågel i Norrbotten. Ibland sker större invasioner under vinterhalvåret österifrån. Spridda observationer om en till två fåglar finns från området bland annat den 8/5 2004, vintern 2006, 11/3 2007 och 2008. Kråka Corvus corone Kråkor ses regelbundet i området och de kan säkerligen även häcka där. Råka Corvus frugileus Råkor ses årligen i Norrbotten främst under april/maj. Minst en observation av råka finns från området under 2000-talet. Korp Corvvus corax Korp häckar spritt i Norrbotten och enstaka individer har noterats i området. Stare Sturnus vulgaris Stare häckar mindre allmänt i Norrbotten. Flockar med starar ses ibland under sommaren i området bland annat 1998 och 2008. Bergfink Fringilla montifringilla Bergfink häckar i Norrbottens inland och passerar kustlandet på sträck. En hel del rapporter av bergfinkar finns från området på sträck. Bofink Fringilla coelebs Bofink är en av Norrbottens allmännaste häckfåglar och häckar säkerligen med flera/många par i området. Hämpling Carduelis cannabina NT Hämpling är en ovanlig häckfågel i Norrbotten. Den vanligaste observationsformen torde därför vara förbiflygande eller näringssökande fåglar. Detta var till exempel fallet vid Laxfisket, Gräsören den 3 maj 2008 då två förbiflygande hämplingar noterade. Från Gräsörenbron finns rapporter från den 21/5 1997, 24/4-3/5 och 8/10 2006, 13-21/4 2007 samt 1/5 2008. Gråsiska Carduelis flammea Gråsiskor häckar huvudsakligen i fjälltrakterna i Norrbottens län men häckningar finns även från kustlandet. Flockar med gråsiskor ses ibland i området, huvudsakligen under sträcktid. Snösiska Carduelis hornemanni Snösiskan häckar relativt sällsynt i nordligaste Skandinavien. Arten flyttar förbi Norrbottenskusten och det finns även fynd av övervintrande individer där. Åtminstone en rapport finns från utredningsområdet då fyra fåglar sågs vid Gräsörenbron den 23/10 2007. Grönsiska Carduelis spinus Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 35 Grönsiska häckar tämligen allmänt i Norrbottenskusten. Arten är troligen att betrakta som en relativt ovanlig häckfågel i området. Rosenfink Carpodacus erythrinus NT Rosenfink är en relativt ovanlig häckfågel i Norrbotten. Från Gräsörenbron finns några rapporter om enstaka sjungande fåglar i maj/juni 2006 och i juni 2007. Domherre Pyrrhula pyrrhula Domherre häckar mindre allmänt i Norrbotten. Enstaka domherrar har setts i strandskogen vid Gräsörenbron där de även bedöms kunna häcka. Tallbit Pinicola enucleator VU Enstaka häckningar av tallbit finns från Luleå skärgård. Annars är det här en art som mest ses vintertid och då ibland förekommande invasionsartat. Från området förekommer ett flertal rapporter från vintern 2006 till 2007. Maximalt noterades 11 individer vid ett tillfälle. Mindre korsnäbb Loxia curviostra Mindre korsnäbb häckar mindre allmänt i Norrbottens kustland. Ibland förekommer invasioner med korsnäbbar från öster. Vid Gräsörenbron noterades mindre korsnäbb under häckningstid 2005. Enstaka mindre flockar är noterade från samma plats under 2002-2004. Förbiflygande individer är rapporterade från 2006 och 2007. Större korsnäbb Loxia pytyopsittacus Även större korsnäbb häckar mindre allmänt i Norrbottens kustland. Precis som för den mindre korsnäbben förekommer invasioner från öster. Vid Gräsörenbron noterades en häckning 2005 och arten sågs även i par hösten 2004, slutligen finns en rapport från januari 2003. Även större och mindre flockar med större korsnäbbar torde passera området ibland. Bändelkorsnäbb Loxia leucoptera Bändelkorsnäbb är en sporadisk häckfågel i Norrbotten och vissa år kommer invasioner österifrån. Därför torde arten finnas i området sporadisk och ibland i större flockar i området. Arten är också rapporterad. Fyra bändelkorsnäbbar noterades vid Gräsörenbron 3-18/1 2003 och två par noterades på samma plats under december till januari vintern 2004-2005. Sävsparv Emberiza schoeniclus Sävsparv är en allmän häckfågel i Norrbotten och den häckar även spritt i området, huvudsakligen i strandnära lägen. Lappsparv Calcarius lapponicus Lappsparvar passerar Norrbottenskusten vår och höst på sin väg till och från häckplatserna närmare fjällen. Ibland passerar de även utredningsområdet, 10 individer noterades till exempel den 10/4 2007 och ett exemplar den 19/4 2006. Snösparv Plectrophenax nivalis Snösparv passerar Norrbottenskusten vår och höst på väg från och till häcklokalerna i fjällen. Enstaka förbiflygande snösparvar finns rapporterade från Gräsörenbron vår och höst 2007 respektive våren 2008. Gulsparv Emberiza citrinella Gulsparv häckar tämligen allmänt i Norrbotten och arten hör till områdets häckfåglar. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 36 Bilaga 2 Fåglar observerade vid Amalinas fältbesök i början av juli 2008 Skäggdopping Grågås Kanadagås Gräsand Snatterand Skedand Bläsand Kricka Knipa Vigg Salskrake Mindre strandpipare Större strandpipare Tofsvipa Mosnäppa Drillsnäppa Grönbena Rödbena Svartsnäppa Gluttsnäppa Morkulla Skrattmås Fiskmås Dvärgmås Gråtrut Silltrut Ett par sågs i dammarna i den centrala delen av området Minst två familjer höll till i dammarna den centrala delen av området Två häckningar noterades i dammarna den centrala delen av området En honfärgad flög förbi vid Gräsörenbron, ett flertal sågs i dammarna i den centrala delen av området Ett par sågs inne i dammarna i den centrala delen av området Tre honfärgade flög från dammarna i den centrala delen av området till viken utanför Gräsörenbron Ganska många höll till i dammarna i den centrala delen av området inklusive en häckning En kricka hördes från Gräsörenbron. Många, huvudsakligen hanar, låg i dammarna i den centrala delen av området En hona med ungar fanns i dammarna i den centrala delen av området En flock med hanar låg i dammarna i den centrala delen av området En honfärgad med en juvenil simmade omkring i dammarna i den centrala delen av området En födosökte på en strandremsa vid dammarna i den centrala delen av området Två stycken sågs på en strand vid dammarna i den centrala delen av området Ett par höll till vid dammarna i den centrala delen av området En flög omkring och sjöng mm i anslutning till en strandremsa i öster, den höll till i detta område hela dagen. Slutsatsen är att den troligen häckade Tre individer sågs vid stranden i öster En mindre flock sågs vid dammarna i den centrala delen av området En varnande fågel hördes och flög tillsammans med ytterligare en fågel vid dammarna i den centrala delen av området. En sågs flyga från dammarna i den centrala delen av området En hördes från Gräsörenbron, flera höll till vid dammarna i den centrala delen av området Ett par sågs flyga förbi vid Gräsörenbron och en skrämdes uppe inne i strandskogen vid Gräsörenbron Flera sågs näringssöka utanför Gräsörenbron, många obervationer av flygande fåglar över området gjordes, dessutom sågs några stå på en sandrevel i öster Flera sågs flygande ovanför området vid Gräsörenbron, flera lyckade häckningar sågs på en av de mindre öarna i dammarna i den centrala delen av området Några stycken flög förbi Gräsörenbron, tre stycken sågs stå på en sandrevel i öster, flera flög över de centrala delarna av området Några flög förbi Gräsörenbron andra över övriga området Ett par individer flög förbi Gräsörenbron, ytterligare ett antal flög över de centrala delarna av området Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 37 Silvertärna Fisktärna Skräntärna Ringduva Spillkråka Sånglärka Backsvala Ladusvala Ängspiplärka Sädesärla Järnsparv Rödhake Stenskvätta Taltrast Rödvingetrast Björktrast Koltrast Trädgårdssångare Sävsångare Lövsångare Talgoxe Talltita Blåmes Kråka Stare Bofink Gulsparv Sävsparv Ett flertal sågs fiskande utanför Gräsörenbron, flera upprörda individer sågs i de centrala delarna, häckningar sågs på minst en ö i dammarna i den centrala delen av området Ett flertal sågs fiskande utanför Gräsörenbron, flera upprörda individer sågs i de centrala delarna, häckningar sågs på minst en ö i dammarna i den centrala delen av området En sågs fiska utanför Gräsörenbron, två stod på en sten i öster, ett par individer flög över de centrala delarna, sammanlagt minst tre individer noterades under fältbesöket Minst fem fåglar sågs i anslutning till lövskogsmiljöerna vid Gräsören Färska spårtecken noterades i en gran i strandskogen vid Gräsörenbron En trolig sånglärka sågs flyga från en av hedarna i områdets östra del Relativt många sågs näringssöka i området, en mindre koloni med häckande sågs i en jordhög strax utanför utredningsområdet Två individer sågs vid malmhamnsbyggnaderna Visade sig vara en relativt allmän fågel på sandhedarna utmed stranden i öster Många individer sågs på ruderatmark och utmed stränderna i öster, liksom vid dammarna i den centrala delen av området Minst en hördes sjunga i lövskogarna vid Gräsören Några hördes sjunga i lövskogarna vid Gräsören Många stenskvättor noterades på de exploaterade markerna inte minst utmed järnvägsspåret Minst en hördes sjunga från strandskogarna vid Gräsörenbron Ett par individer hördes sjunga från strandskogarna vid Gräsörenbron Ett revir noterades vid Gräsörenbron, dessutom sågs flera individer i anslutning till lövskogen/strandskogen längre österut En hördes sjunga vid Gräsörenbron, en hane sågs senare strax bortom bron (eventuellt samma individ) Flera hördes sporadiskt sjunga i lövskogsmiljöerna vid Gräsören Minst en hörd tillfälligt sjunga vid Gräsörenbron Spridda av sjungande fåglar från träd- och buskbevuxna marker över hela området Minst en hördes från strandskogen vid Gräsörenbron En observation gjordes i strandskogen vid Gräsörenbron En sjungande individ hördes sjunga i den unga lövskogen innanför strandskogen på Gräsören Flera sågs vid Gräsörenbron och ytterligare några flög förbi de centrala delarna av området En ensam individ sågs näringssöka vid dammarna i den centrala delen av området, en flock med cirka 10 fåglar sågs flyga i anslutning till malmhamnen i sydöst Spridda observationer i miljöer med lövträd över hela området Minst en hördes sjunga vid Gräsörenbron Spridda observationer, huvudsakligen i strandnära lägen, över hela utredningsområdet Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 38