Fågelfaunan och Playa Plannja, vindkraft på Svartön

Fågelfaunan och Playa Plannja,
vindkraft på Svartön 18:17, Luleå
Beskrivning av fågelfaunan, områdets värde som fågellokal samt
miljökonsekvenser för fåglarna vid en vindkraftsetablering
Ett underlag till Luleå Energi AB:s
miljökonsekvensbeskrivning för
Playa Plannja - vindkraft på Svartön 18:17, Luleå
Konsultrapport, september 2008
Författare: Jan Henriksson
Amalina Natur & Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo • 593 93 Västervik
www.amalina.se • [email protected] • 070 - 660 32 43
© Amalina Natur och Miljökonsult
CS Miljö & Luleå Energi AB, september 2008
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo
593 93 Västervik
070 – 660 32 43
www.amalina.se
[email protected]
På uppdrag av
CS Miljö
Christer Sundqvist
Blåbärsstigen 6
974 51 Luleå
0920 – 622 26
och
Luleå Energi AB
Box 50 100
973 23 Luleå
0920 – 26 44 00
www.luleaenergi.se
Omslagsfoto: Huvuddelen av området utgörs av utfyllnadsmark där Stålverk 80 skulle ha
uppförts. © Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
2
Innehållsförteckning
1
1.1
1.2
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.5
3
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
5
5.1
5.2
5.3
6
6.1
6.2
6.3
Sammanfattning
Inledning
Projektet
Metodik
Allmän beskrivning av området
Strandskog
Primär lövskog
Sandhed och sandstrand
Ruderatmark
Dammar/vattensamlingar
Strandängar
Områdets fågelfauna
Häckande arter
Rastande och sträckande arter
Näringssökande arter
Ruggande arter
Tillfälligt besökare
Rovfåglar
Naturvärdesbedömning
Rödlistade arter
Arter upptagna i EU:s fågeldirektiv
Övriga ovanliga arter
Områden med specifika naturvärden
Områdets naturvärde som helhet
Konsekvenser för fågelfaunan
Biotoppåverkan
Störningar
Kollisioner med vindkraftverk
Referenser
Litteratur
Internet
Muntliga källor
Bilaga 1 Kommenterad artlista
Bilaga 2 Fåglar observerade vid Amalinas fältbesök
4
5
5
6
7
7
7
7
8
9
10
10
11
11
11
11
11
11
7
12
12
12
14
14
14
14
15
16
16
18
18
19
34
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
3
Sammanfattning
Denna rapport är sammanställd av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult. Den
skall utgöra ett underlag vid den miljöprövningen av Luleå Energi AB:s projekt Playa Plannja
– vindkraft på Svartön 18:17, Luleå. Det aktuella området ligger ytterst på det industriområde
där bland annat SSAB, Plannja och LKAB:s malmhamn finns. Det går i folkmun under
benämningen Playa Plannja och består av före detta mindre öar och utfyllda områden dem
emellan. Enligt Luleå Energi AB:s bedömning ryms någonstans mellan 4 – 7 vindkraftverk
som har generator effekt över 2 MW. Rapporten behandlar områdets fågelfauna och dess
värde ur ett ornitologiskt perspektiv. Dessutom ingår en analys av vilken påverkan på
fågelfaunan som kan komma att ske vid projektets realisering.
Delar av området, i anslutning till Gräsörenbron besöks ofta av fågelskådare. Resterande delar
är otillgängliga på grund av att de ligger på industrimark med tillträdesförbud. Detta medför
att kunskapen om områdets fågelfauna är splittrad. I rapporten finns en artsammanställning
om 167 fågelarter. De data som ligger till grund till sammanställningen är publicerade fynd,
observationer rapporterade till observationsdatabasen, Svalan, på Internet och författarens
egna erfarenheter från fågelstudier från Gräsörenbron. Som komplement har några intervjuer
med fågelskådare från Luleå gjorts liksom erfarenheterna från ett fältbesök i början av juli
2008 tagits med.
I området förekommer flera olika biotoper som en bård av gråalskog, strandängar, sandhed
och sanddyner liksom ruderatmark och ett område med flera mindre dammar/vattensamlingar.
Till vanliga tättingar hör t ex lövsångare, stenskvätta, sävsparv och sädesärla. I de centralt
belägna dammarna finns en koloni med häckande tärnor och måsar och även olika änder
liksom grågås häckar där. I gråalskogen häckar t ex koltrast och mindre hackspett. På grund
av områdets geografiska läge och att det har öppet vatten huvuddelen av året innebär att
många arter rastar i området på sin väg till häckningslokaler längre väster- och norrut. Även
om höstarna rastar en del arter, t ex arktiska vadare.
Området bedöms som helhet ha ett högt värde för fågelfauna och delar av det har även i
tidigare sammanhang klassats som ett område med ett högt naturvärde. Fem delområden har i
denna studie avgränsats som speciellt intressanta. Värdet som fågellokal är både för rastande
fåglar liksom för häckande och näringssökande arter. I området häckar t ex flera rödlistade
fågelarter och ytterligare någon rödlistad art näringssöker kontinuerligt. Även för några
rastande rödlistade arter har området betydelse. Det som gäller för de rödlistade arterna gäller
också för flera arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv.
Den aktuella vindkraftsetableringen kommer att ha påverkan på områdets fågelfauna. En viss
biotoppåverkan kommer att ske men om man tar särskild hänsyn till de delområden med höga
ornitologiska värden torde denna bli marginell. Störningar bl a på grund av buller har i andra
sammanhang uppmärksammats som ett problem för fågelfaunan. I det nu aktuella fallet
bedöms denna konsekvens som ringa. Speciell hänsyn bör dock tas till häckande arter under
anläggningsfasen av vindkraftverken. När det gäller kollisioner mellan fåglar och
vindkraftverk bedöms enstaka fåglar komma att dö. För att minimera riskerna för fåglar att
kollidera med vindkraftverk bör dessa placeras en bit från det fågelstråk som finns mellan
Hertsöfjärden och havet.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
4
1
Inledning
1.1 Projektet
Luleå Energi AB har en målsättning att öka andelen egenproducerad el. Företaget anser att
den nya energiproduktionen bör lokaliseras nära förbrukningen hos huvuddelen av kunderna
och vara förnybar. Därför bedömer de att det endast är vindkraft som klarar de interna och
externa kraven. Luleå Energi AB:s mål är att anläggningen ska göra så litet intrång som
möjligt vilket innebär att man i första hand letar efter områden som på något sätt redan är
påverkade av den moderna människan. Samtidigt måste platsen uppfylla de affärsmässiga
krav som ställs bland annat i form av ett bra vindläge. För att klara ut dessa förutsättningar
genomförs nu vindmätningar i området.
Det aktuella området ligger ytterst på det industriområde där bland annat SSAB, Plannja och
LKAB:s malmhamn finns. Det går i folkmun under benämningen Playa Plannja och består av
före detta mindre öar och utfyllda områden dem emellan. Markområdet ägs av Luleå kommun
och kommunen påbörjade en detaljplaneprocess 1999 för vindkraftutbyggnad där. Kommunen
planerar nu att fortsätta denna process. I den fördjupade översiktsplanen för Luleå tätort (FÖP
Luleå antagen av kommunfullmäktige 1993-04-26) är området utpekat som ett lämpligt
område för verksamheter av mer störande karaktär.
Områdets storlek innebär att det rymmer någonstans mellan 4 – 7 vindkraftverk som har en
generatoreffekt över 2 MW. Utvecklingen av vindkraftverk har varit dramatisk.
Vindkraftverken blir allt större och effektivare. Det är svårt att i tidigt skede exakt veta hur
anläggningen kommer att se ut men tornen torde komma att bli ca 100 meter höga och
rotorbladen ca 50 meter.
Denna typ av verksamhet klassas som anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet enligt
miljöbalken. Luleå Energi AB planerar att frivilligt ansöka om tillstånd enligt 9 kapitlet
miljöbalken och bedömer att projektet kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan.
Detta innebär att det i miljöprövningsprocessen kommer att tas fram olika underlag. Underlag
som på olika sätt belyser den planerade verksamheten och dess eventuella miljökonsekvenser.
Denna rapport utgör ett sådant underlag och behandlar områdets fågelfauna och dess
naturvärden ur ett ornitologiskt perspektiv. Den beskriver vidare vilken påverkan på områdets
fågelfauna som kan komma att ske vid en vindkraftsetablering.
1.2 Metodik
Inledningsvis gjordes en översiktlig avgränsning av det område som studeras i studien. Den
framgår av karta 1 nedan. Vid avgränsningen tog huvudsakligen hänsyn till vilket område
som direkt kan komma att påverkas av etableringen.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
5
Karta 1. Läget för den planerade vindkraftsparken. Utredningsområdet ligger innanför den heldragna röda
linjen.
En del av rapporten ägnas åt att beskriva områdets fågelfauna, kapitel 3 och bilaga 1. För att
sammanställa detta har nyttjats olika informationskällor:
•
Fågelobservationer inom området publicerade i Fåglar i Norrbotten (Andersson et al
2006a, 2006b, Backe 2001a & 2001b, Bergquist et al 1997, 2002a, 2002b & 2003,
Eliasson 1986, 1987, 1988a, 1988b, 1989a, 1989b, 1990, 1991, 1992, 1993, Gustafsson
et al 1998, 1999, Nilsson 1994, 1995, 1996, Livbom et al 2004 & 2005 samt Persson
1983, 1984 & 1985)
•
Rapporter från området inrapporterade till Svalan, observationsdatabasen på Internet,
http://www.artportalen.se/birds/default.asp. Sökningen genomfördes i månadsskiftet
juli/augusti 2008.
•
Författarens erfarenheter från fågelskådning från Gräsörenbron mellan 1993 och 2005
•
Ett par intervjuer med fågelskådare i Luleå
•
Fältbesöket i området i början av juli 2008
•
Analys av vilka ytterligare fåglar som bedöms kunna höra till områdets fågelfauna
huvudsakligen byggd på författarens erfarenhet av fågelfaunan i Norrbottens kustland
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
6
Från rapporterna i Fåglar i Norrbotten har de observationer som anges från ”Gräsören”,
”Gräsörenbron” och ”Börstskär” tagits med. Dessutom kan någon enstaka observation från
till exempel ”Hertsöfjärden” ha tagits med om författaren vet att den observationen gjorts
inom utredningsområdet.
Från Svalan har de observationer som gjorts i tre olika delområden bedömts vara aktuella för
utredningsområdet, se karta 2 nedan. Centralt i området ligger lokalen, ”Yttre Sandskäret,
SSAB ind. Omr.” och torde egentligen vara den lokal som är mest intressant. Här finns dock
bara få observationer. Detta då lokalen ligger inom för allmänheten avstängd industrimark.
Den lokal med i särklass flest observationer är ”Gräsörenbron, Hertsöfjärden”, en mycket
välbesökt fågellokal bland Norrbottens ornitologer. Den sista lokalen utgörs av ”Laxfisket
Gräsören, Hertsön”. Enligt kartmaterialet på Svalan är denna lokal definierad liggande strax
utanför utredningsområdet. Det flesta observationerna torde dock vara gjorda inom
utredningsområdet. Även vissa observationer rapporterade från Gräsörenbron är gjorda
utanför det egentliga utredningsområdet.
Karta 2. De tre rapporteringspunkterna på Svalan som finns inom området.
Ett par besök på olika delar av dagen gjordes inom utredningsområdet i början av juli 2008.
Som ett komplement gjordes besök på Gräsörenbron sen kväll/natt och tidig morgon. Vid
fältbesöket noterades alla observerade fågelarter. Huvudsyftet med fältbesöket att identifiera
områden som bedöms vara speciellt värdefulla ur ett ornitologisk perspektiv. Dessutom togs
foton för att kunna illustrera rapporten med både typiska miljöbilder och bilder på de
ornitologiskt värdefulla områdena. Som stöd vid fältbestämningen fanns Fågelguiden
(Mullarney et al 1999) vilken också nyttjats för de latinska namnen i bilaga 1.
Konsekvensanalysen bygger på en litteraturstudie över den nuvarande kunskapen om
eventuella konflikter mellan fågelfauna och vindkraft.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
7
2
Allmän beskrivning av området
Det aktuella området ligger ytterst på det industriområde där bland annat SSAB, Plannja och
LKAB:s malmhamn finns. Det går i folkmun under benämningen Playa Plannja och består av
före detta mindre öar och omfattande utfyllda områden dem emellan. Ursprungligen var
området tänkt för Stålverk 80, ett stort stålverk som planerades under 1970-talet. Inom
området finns flera olika biotoper. De beskrivs mer ingående nedan och benämns strandskog,
primär lövskog, sandhed och sandstrand, ruderatmark, dammar/vattensamlingar och
strandängar.
2.1 Strandskog
Utmed norra stranden växer en relativt tät strandskog, se foto 1 nedan. Björk, gråal och sälg
dominerar bland trädslagen men även enstaka granar står lite längre från stranden. Fältskiktet
är bitvis rikt med olika högre örter och gräs. I delar av skogen finns rikligt med död ved i
olika nedbrytningsstadier.
Foto 1. En lövträdsdominerad strandskog växer i norra kanten av området. Bitvis finns rikligt med död ved.
2.2 Primär lövskog
På den utfyllda marken innanför strandskogen växer idag en bård med ung, björkdominerad
lövskog med inslag av andra trädslag, huvudsakligen sälg, i trädskiktet.
2.3 Sandhed och sandstrand
Delar av områdets stränder består av sandstrand. Innanför stranden finns i de östra delarna
områden med sandhed och här finns även enstaka mindre sanddyner. På sandheden växer
arter som strandråg och strandvial, se foto 2 nedan.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
8
Foto 2. Innanför stranden finns bitvis en bård med sandhed. Ängspiplärka är allmän fågelart här.
2.4 Ruderatmark
Omfattande partier av utredningsområdet består av mer eller mindre vegetationsfri
utfyllnadsmark så kallad ruderatmark. Den består dels av malmhamnens spårområde och dels
av ett större parti där slagg från järnverket plattats ut, se foto 3 nedan.
Foto 3. Omfattande ruderatmarker breder ut sig inom utredningsområdet. Sädesärla och stenskvätta hör till
fågelarter som häckar här.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
9
2.5 Dammar/vattensamlingar
Centralt i området finns ett par vattensamlingar/dammar. I den största finns flera mindre öar,
se foto 4 nedan.
Foto 4. Centralt i området ligger ett område med vattensamlingar. På öarna i dem häckar måsar och tärnor.
2.6 Strandängar
Runt den större av dammarna växer en gräsdominerad strandäng, se foto 5 nedan.
Havsstrandängar finns även längs delar av kuststräckan.
Foto 5. Runt den större dammen växer gräsdominerad strandäng. Ängen är välbetad av gäss.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
10
3
Områdets fågelfauna
I detta kapitel presenteras översiktligt områdets fågelfauna. I bilaga 1, Kommenterad artlista
finns en mer omfattande genomgång av de arter som är observerade i området. Artlistan är
omfångsrik men skall inte ses som en komplett lista, enstaka observationer av sällsynta
fågelarter kan saknas liksom observationer av vanligare arter som normalt inte torde
uppehålla sig i området. Den ger dock en god bild av områdets fågelfauna som helhet. Några
arter som ej kunnat verifieras från området men som utifrån utbredning och biotopkrav med
mycket stor sannolikhet torde höra till faunan är tillagda. Totalt finns 167 stycken arter i
sammanställningen. Utöver dessa arter är det inte orimligt att anta att ytterligare några
åtminstone kan ha funnits i området eller passerat över det ex bläsgås, spetsbergsgås, prutgås,
jaktfalk, dvärgbeckasin, göktyta och törnskata. Områdets häckfågelfauna verkar aldrig vara
systematiskt inventerad.
Delar av området, i anslutning till Gräsörenbron, besöks ofta av fågelskådare inte minst under
våren. Resterande delar är otillgängliga på grund av att det ligger på industrimark med
tillträdesförbud för allmänheten. Besök i området under häckningstid har dock gjorts vid
några få tillfällen av lokala ornitologer. Detta medför att kunskapen om områdets fågelfauna
är splittrad. Fågelfaunan i området kring Gräsörenbron är ganska väl dokumenterad medan
kunskapen är mycket begränsad vad det gäller övriga området. Att Gräsörenbron besöks av
ornitologer beror på att det under vårarna samlas mycket rastande fåglar där.
Processvattenutsläpp och strömmande vatten medför att området är isfritt under en stor del av
året. Vid lågvatten finns dessutom långgrunda stränder som friläggs och där många vadare
kan ses.
Från Gräsörenbron finns gott om publicerade observationer av olika ovanligare arter. Dessa
data ligger grund för sammanställningen av områdets fågelfauna tillsammans med
observationer rapporterade till Svalan på Internet. Från ”Yttre Sandskäret” finns 41 arter, från
”Gräsörenbron” finns 162 arter och från ”Laxfisket, Gräsören” finns 68 arter rapporterade till
Svalan. När man sedan genomför sökningar av arterna för respektive område ger sju arter från
Gräsören bron ”Sökningen gav ingen träff” vilket innebär att 155 arter med säkerhet
rapporterats från området. Författarens egna erfarenheter från fågelstudier från Gräsörenbron
kompletterar sammanställningen liksom resultatet från några intervjuer med fågelskådare från
Luleå. Slutligen utgör fältbesöket naturligtvis också ett komplement. Då noterades 54 arter
vilka presenteras i bilaga 2.
3.1 Häckande fågelarter
Som framgår i kapitel 2 ovan hyser området ett flertal olika biotoper. Dessa har sina specifika
och gemensamma häckfåglar. I strandskogen häckar t ex mindre hackspett och ringduva
tillsammans med ett flertal mer eller mindre vanliga tättingar som koltrast, björktrast,
lövsångare, talgoxe, blåmes och bofink. På ruderatmarken hör sädesärla och stenskvätta till de
allmännaste häckfåglarna men även en koloni med tärnor skall tidigare ha häckat i denna
miljö. Bland de allmänna silvertärnorna och fisktärnorna häckade då även ett par par med den
sällsynta småtärnan. Utmed stränderna häckar drillsnäppa och sävsparv medan ängspiplärka
häckar på sandhedarna. Även den sällsynta mosnäppan verkade häcka på sandmark 2008. I
det centralt belägna området med flera dammar sågs många kullar med gäss och änder vid
fältbesöket. Häckningar av grågås, kanadagås, bläsand, knipa och salskrake konstaterades.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
11
3.2 Rastande och sträckande fågelarter
Området kring Gräsörenbron är isfritt under så gott som hela året. Detta beror bland annat på
att vattnet strömmar över den damm som ligger under bron. Öppet vatten attraherar alltid
tidigt anländande svanar, gäss, änder och måsar som då rastar tills häckningsplatserna blivit
snö/isfria. Generellt kan man konstatera att området har ett ”bra läge” i landskapet för
rastande fåglar om våren. Detta innebär att det rastar en hel del vadare på de långgrunda
stränderna, inte minst vid Gräsörenbron. Detta gäller speciellt vid lågvatten. Vid optimala
betingelser har mängder med strandpipare, brushanar, grönbenor, rödbenor, skogssnäppor,
gluttsnäppor och småvadare setts där. Vid fältbesöket noterades även att det rastar vadare på
sydstrecket i de centralt belägna dammarna, då en svartsnäppa sågs. I öster finns långgrunda
stränder där mycket talar för att arktiska vadare som kustsnäppor, småsnäppor och
spovsnäppor rastar på sin väg tillbaka från häckplatserna. Den öppna vaken vid Gräsörenbron
innebär även att enstaka fåglar som normalt flyttar från Norrbotten kan övervintra i vaken.
3.3 Näringssökande fågelarter
I området näringssöker en del fågelarter som häckar i omgivningarna men inte inom det. Till
dessa arter hör fiskgjuse som kan ses i ganska stort antal om våren. Skräntärna är en annan art
som regelbundet finns i området.
3.4 Ruggande arter
Den mängd med änder som noterades i de centralt belägna dammarna indikerar att det rör sig
om en ruggningsplats (plats där änderna sommartid byter huvudparten av sina fjädrar).
Dammarna ligger väl skyddade innanför järnvägsspåret och torde vara en god miljö för
änderna att rugga i. Där kan de ligga ostörda under den period de inte kan flyga.
3.5 Tillfälligt besökande fågelarter
Fåglarna är en artgrupp som rör sig över stora områden. Detta innebär att många arter som i
egentlig mening inte hör till ett områdes fauna kan observeras där. De kan stryka omkring,
genomföra flyttningen åt fel håll etc. Den för Sverige ovanligaste besökaren har varit en
mongolpiplärka som sågs i området hösten 2005 en för Norrbottens förhållanden ovanlig
besökare är rörhöna.
3.6 Rovfåglar
Rovfåglar, speciellt örnar, hör till den artgrupp bland fåglarna som anses kunna påverkas mest
negativt av vindkraft. Erfarenheter från bland annat Norge och Spanien visar att kollisioner
med vindkraftverk på en del platser där är frekvent förekommande mellan örnar och
vindkraftverken. En mer ingående beskrivning och analys av områdets rovfågelfauna har
därför gjorts. Den visar att ett relativt stort antal rovfåglar noterats i området men att ingen
med säkerhet häckar där. På Hertsön, norr om utredningsområdet, finns åtminstone ett par
revir med fiskgjuse och längre ut i skärgården finns häckande havsörn.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
12
4
Naturvärdesbedömning
4.1 Rödlistade arter
ArtDatabanken vid SLU tar fram listor över de arter vars långsiktiga överlevnad i Sverige inte
är säkerställd, så kallade rödlistor. Detta görs efter internationella kriterier (Gärdenfors 2000).
Aktuell eventuell rödlistekategori (Gärdenfors 2005) för de fåglar som har rapporterats från
området har fyllts in i bilaga 1. Flera av dessa arter häckar eller har nyligen häckat i där. Detta
gäller salskrake (NT, missgynnad), mosnäppa (NT), småtärna (VU, sårbar), mindre hackspett
(NT), backsvala (NT) och stenskvätta (NT). Bland relativt vanligt förekommande arter i
området, dock troligen ej häckande, och som också är rödlistade märks skedand (NT), silltrut
(VU), skräntärna (VU) liksom de rastande arterna myrspov (VU) storspov (NT) och brushane
(VU). För övriga rödlistade arter hänvisas till bilagan.
4.2 Arter upptagna i EU:s fågeldirektiv
Det finns ett direktiv i EU som berör fåglar och deras biotoper, rådets direktiv 79/409/EEG.
Direktivet kallas populärt Fågeldirektivet. I direktivet finns en lista, annex 1, över vilka
fågelarter som medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till. Listan finns bl a
publicerad hos Cederberg & Löfroth (2000). I området är följande arter från listan noterade:
smålom, storlom, svarthakedopping, mindre sångsvan, sångsvan, salskrake, bivråk, havsörn,
brun kärrhök, blå kärrhök, fiskgjuse, stenfalk, pilgrimsfalk, järpe, orre, trana, ljungpipare,
brushane, myrspov, grönbena, smalnäbbad simsnäppa, skräntärna, fisktärna, silvertärna,
småtärna, sparvuggla, jorduggla, gråspett, spillkråka, tretåig hackspett och blåhake. Bland
dessa bör salskrake, småtärna, silvertärna och fisktärna räknas som mer eller mindre
regelbundna häckfåglar även om småtärnan eventuellt inte häckat de senaste åren. Smålom,
fiskgjuse, järpe, orre, grönbena, spillkråka och tretåig hackspett häckar åtminstone i
omgivningarna. Skräntärna bör också räknas till områdets fågelfauna under häckningstid då
arten ofta ses näringssöka sommartid. Sångsvan, brushane och myrspov rastar relativt
regelbundet i området medan de flesta övriga arter mer eller mindre regelbundet torde passera
området på sträck. Det tydligaste undantaget av en art på listan som inte bör betraktas som
tillhörande områdets fågelfauna är mindre sångsvan som är mycket sporadiskt
förekommande.
4.3 Övriga ovanliga arter
Utöver de arter som nämns i kapitel 4.1 och 4.2 ovan är snatterand att betrakta som en sällsynt
häckfågel i norra Sverige. Skäggdopping och koltrast är också tämligen sällsynta även om de
förekommer med fler par och sannolikt även på fler lokaler än snatterand.
4.4 Områden med specifika naturvärden
Ur ett fågelfaunaperspektiv bedöms fem delar av området ha ett högt värde för fågelfaunan, se
karta 3 nedan. För att identifiera sådana områden har hänsyn tagits till inom vilka områden
många fåglar/fågelarter uppehåller sig, t ex rastar, områden där många arter häckar eller
biotoper som är speciellt viktiga för sällsyntare arter som rödlistade arter. .
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
13
Karta 3. Områden som bedöms ha ett specifikt högt naturvärde för fågelfaunan.
A. Strandskogen på Gräsören
Den strandskog som växer utmed Gräsören utgörs av en relativt olikåldrig och delvis
flerskiktad lövnaturskog. Den är relativt rik på död ved i form av lågor och högstubbar och
bör enligt Skogsstyrelsens naturvärdesklassificering (Larsson 2005) klassas som
nyckelbiotop. Naturvärdet för fågelfaunan är huvudsakligen kopplad till den rikliga
förekomsten av död lövved. Även orördheten i sig och att det ligger otillgänglig för besök av
människor höjer värdet. I området har ett permanent revir av den sällsynta och rödlistade
mindre hackspetten funnits de senaste åren. Strandskogar likt denna finns spridda utmed
Bottenvikskusten. Dessa är dock oftast betydligt mer påverkade av skogsbruk.
B. Området utanför Gräsörenbron
Hela området utanför Gräsörenbron är en viktig rastfågellokal om vårarna. Vid lågvatten i
havet utgör stränderna värdefulla marker för rastande vadare. I vattnet ligger ofta relativt gott
om änder, även av de för Norrbotten mer sällsynta arterna snatterand och årta liksom skedand
och stjärtand. Området är dessutom isfritt under så gott som hela året vilket gör att det
attraherar och är viktigt för en del övervintrande fåglar. Det totala antalet arter som
rapporterats från området är dessutom relativt stort för Norrbottensförhållanden. Isfria
områden likt denna är mycket ovanliga längs Bottenvikskusten. När det gäller viktiga
rastfågellokaler om vårarna finns enstaka betydligt mer värdefulla områden längs
Bottenvikskusten, t ex Ersnäsfjärden och Gammelstadsviken.
C. Dammarna i den centrala delen av området
De dammar som ligger innanför den järnväg som gör en loop i området har ett mycket högt
ornitologiskt naturvärde. Detta gäller som häckfågellokal för bland annat änder, tärnor, måsar
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
14
och några vadarearter. Några av dessa arter är rödlistade. Under sommaren verkar dessutom
det nyttjas som ruggningslokal för änder och enstaka vadare torde även rasta där. I närbelägna
delar av Norrbottens kustland finns troligen en hel del spridda lokaler med liknande kvaliteter.
Kunskapen om var dessa finns och deras fågelfauna bedöms i dagsläget som begränsad.
Mindre skär med häckande tärnor och måsar finns dock på flera platser i Luleå skärgård.
D. Stranden i öster
Strandområdet i öster är långgrunt. Det utgör vid lågvatten, på sommaren en god rastlokal för
olika arktiska vadare. Under häckningstid uppehåller sig dessutom en hel del måsar, trutar och
tärnor i området, se foto 6, nedan. Detta innebär att området har ett relativt högt ornitologisk
naturvärde. Liknande områden med långgrunda stränder finns på flera platser i Luleå
skärgård, till exempel på Sandön, vid Lulnäset, på Junkön och Sandgrynnorna/Skvalpen.
Flera av dessa bedöms ha ett högre naturvärde än det här aktuella.
Foto 6. På den östra stranden uppehåller sig under häckningstid måsar, trutar och tärnor. I mitten ses bland
annat dvärgmås.
E. Fd häckningsplats för småtärna
Den rödlistade arten småtärna verkar inte ha häckat i utredningsområdet de senaste åren. Det
har den däremot gjort tills för några år sedan. Exakt var den häckat samtliga år är okänt men
åtminstone ett år häckade den på ruderatmark mellan järnvägsspåret och stranden i norr. Även
om detta område visuellt verkar ointressant för fågelfaunan visar häckningen av småtärna att
så inte är fallet. Detta område bedöms därför ha ett högt ornitologisk naturvärde. I övriga
Norrland finns få kända häcklokaler för just småtärna, de flesta ligger ute i Luleå skärgård
som Junkön, Skvalpen och Sandgrynnorna.
4.5 Områdets naturvärde som helhet
Studien visar att området som helhet har höga ornitologiska naturvärden och detta både för
häckande, näringssökande och rastande arter. Detta gäller även om det framförallt är fem
delområden som har specifika naturvärden för olika fågelarter (se kapitel 4.4). Områdets
storlek, att det i området finns många olika biotoper bidrar till att fågelfaunan i området är rik.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
15
I området häckar flera rödlistade fågelarter, ytterligare någon rödlistad art näringssöker
kontinuerligt i det och även för några rastande rödlistade arter har området betydelse (se
kapitel 4.1). Det som gäller för de rödlistade arterna gäller också för flera arter som är
upptagna i EU:s fågeldirektiv (se kapitel 4.2).
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
16
5
Konsekvenser för fågelfaunan
5.1 Biotoppåverkan
Vid vindkraftetableringar påverkas oftast olika biotoper. Här märks minskning av olika
biotopers storlek, förändrad hydrologi, ökad lokal erosion och skapandet av nya biotoper.
Dessa biotopförändringar kan i sin tur komma att påverka fågelfaunan. Vid den nu aktuella
vindkraftsetableringen torde biotoppåverkan bli marginell. Särskild hänsyn bör dock tas till de
delområden som bedöms ha höga ornitologiska naturvärden i kapitel 4.4 ovan. Detta genom
att försöka dra vägar utanför eller i utkanten av områdena och att verkens fundament placeras
med omsorg. Att ta hjälp av ekologisk/biologisk sakkunskap vid detaljprojektering av vägar
och verk är önskvärt. När det gäller delområde A. Strandskogen vid Gräsörenbron är
rekommendationen att inget verk placeras där. Istället torde det finnas utrymme att de placera
vindkraftverken omedelbart söder om detta område.
5.2 Störningar
En generell konsekvens som ofta nämns i vindkraftssammanhang är störningar, inte minst i
driftsfasen. Störningar för fågelfaunan av vindkraftverk har dock varit svårt att belägga. Det
finns dock studier som tyder på att vissa häckfåglar drar sig från höga byggnader (Pettersson
muntl.). För att undvika detta är rekommendationen att inget verk placeras i direkt anslutning
till delområde C. Dammarna i den centrala delen av området. Inget verk bör därför placeras
innanför den aktuella järnvägsloopen.
Studier av konsekvenser på fågelfaunan från buller från vägar och järnvägar har visat att
häckande fåglar kan påverkas negativt av buller starkare än 45 dB(A) (se t ex Reijnen et al
1994 och Tulp et al 2004). Detta indikerar med andra ord att buller från vindkraftverk också
kan påverka häckningsframgången hos fåglar. I denna studie bedöms inte denna konsekvens
vara av någon större betydelse, inte minst då området redan idag är påverkat av buller från
annan aktivitet.
I samband med anläggningsfasen kommer en del aktiviteter ske i området. Vägar till verken
kommer att byggas och verken kommer att lyftas på plats. Detta genererar en del tung trafik. I
det nu aktuella området förekommer redan mycket sådan, både av mycket långa malmtåg och
stora dumprar. Detta medför att man kan anta att fåglarna i viss mån har anpassat sig till den
typ av störningar som kommer att uppstå. Slutsatsen är att denna effekt därför trots allt är
relativt ringa och den är dessutom övergående. För att minimera konsekvensen är
rekommendationen att man bygger så lite som möjligt under fåglarnas mest aktiva tid i
området, dvs från mitten av april till mitten av augusti. Om verk behöver uppföras under
häckningstid rekommenderas att en översiktlig inventering av häckande fåglar görs
omedelbart innan. Detta för att om möjligt att identifiera häckplatser för särskilt känsliga
arter, inte mins efter småtärna. Specifik hänsyn till bon av sådana arter borde sedan kunna
göras.
5.3 Kollisioner med vindkraftverk
Den påverkan som i detta fall bedöms ha störst betydelse för fågelfaunan är kollision mellan
fåglar och vindkraftverken. Rotorbladen riskerar helt enkelt att träffa en flygande fågel så den
dör. Fåglar har även uppgivits kunna krocka med tornen men detta är betydligt mer sällsynt.
Fågelkollisioner mellan vindkraftsverkens rotorblad och fåglar är därför något som fått stor
uppmärksamhet vid olika vindkraftsetableringar. Studier ibland annat från Norge har visat att
örnar är den fågelgrupp som är speciellt känsliga för detta. För flertalet andra arter skall risken
att kollidera med ett rotorblad vara liten (Pettersson munt.). En relativt ny studie från
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
17
Kalifornien (Anon. 2008) visar dock att relativt många arter finns i riskzonen. Från oktober
2005 till september 2007 studerades mortaliteten vid 2 500 vindkraftverk i ett område med 4
500 stycken kraftverk. Studien konstaterade 1596 turbinrelaterade dödsfall bland flygande
djur, 7 fladdermöss och resten fåglar. Bland de 1589 fåglarna var 633 (40 %) rovfåglar och
ugglor. Av dessa 633 utgjordes 229 av rödstjärtade vråkar, 150 prärieugglor, 95 tornugglor,
56 amerikanska tornfalkar och 49 kungsörnar. Bland de övriga fåglarna stod klipp/tamduvor
för 300, 194 var västliga ängstrupialer, 183 starar, 31 spetstjärtade duvor och 23 korpar. Den
studerade vindkraftparken ligger i ett bergsområde varför den inte helt går att överföra
resultatet till Playa Plannja. De studera vindkraftverkens storlek är dessutom betydligt mindre
än de som är aktuella i Luleå. För mindre fåglar uppges turbulensen bakom rotorerna kunna
leda till problem (Sundberg 2000). Slutsatsen av det är att enstaka fåglar troligen kommer att
dö i kollisioner vid en etablering. I relation till andra orsaker till människorelaterad mortalitet
t ex jakt, kollisioner med bilar och tåg samt högspänningsledningar bedöms problemet trots
allt som ringa.
För att minimera riskerna för fåglar att kollidera med vindkraftverk kan dessa placeras på ett
klokt sätt. Då bör man ta hänsyn till om fåglarna i det aktuella området oftare flyger i någon
speciell riktning och i ett specifikt delområde. Detta har inte studerats speciellt noggrant i
denna studie utan ytterligare studier kan behövas. Vid fältbesöket och vid utredarens tidigare
besök i området har det varit relativt enkelt att konstatera att det kontinuerligt passerar måsar
och tärnor över Gräsörenbron och dess närområden. Dessa fåglar verkar till största delen följa
riktningen av stränderna finns, se karta 4 nedan. Genom att placera vindkraftverken en bit
ifrån detta område torde minska risken för fågelkollisioner.
Karta 4. Fågelstråket i anslutning till Gräsörenbron.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
18
6
Referenser
6.1 Litteratur
Andersson, A. Bergquist, M., Eriksson, U. P., Harnemo, L. & Livbom, A. 2006a.
Fågelrapport för Norrbottens län 2005 – meddelande nr 28:1 från Rrk Norrbotten.
Fåglar i Norrbotten nr 2 2006 sid 35-65.
Andersson, A. Bergquist, M., Eriksson, U. P., Harnemo, L. & Livbom, A. 2006b.
Fågelrapport för Norrbottens län 2005 – meddelande nr 28:2 från Rrk Norrbotten.
Fåglar i Norrbotten nr 3 2006 sid 78-87.
Anon. 2008. Bird Fatality Study at Altamont Pass Wind Resource Area October 2005 to
September 2007. Altamont Pass Avian Monitoring Team: Jones & Stokes, Inc.,
BioResource Consultants Inc., University of California at Santa Cruz , Predatory Bird
Research Group, Contact: Brian Latta, [email protected]. Draft Report.
Backe, S., Bergquist, M., Bondestad, L., Harnemo, L. & Livbom, A. 2001a. Fågelrapport
för Norrbottens län 2000 – meddelande nr 23:1 från rrk Norrbotten. Fåglar i
Norrbotten nr 2 2001 sid 35-52.
Backe, S., Bergquist, M., Bondestad, L., Harnemo, L. & Livbom, A. 2001b. Fågelrapport
för Norrbottens län 2000 – meddelande nr 23:2 från rrk Norrbotten. Fåglar i
Norrbotten nr 3 2001 sid 68-74.
Bergquist, M., Gustafsson, R., Karström, M. & Lindgren, F. 1997. Fågelrapport för
Norrbottens län 1996 – meddelande nr 19 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3
1997 sid 68-89.
Bergquist, M., Gustafsson, T., Harnemo, L. & Livbom, A. 2002a. Fågelrapport för
Norrbottens län 2001 – meddelande nr 24:1 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten
nr 2 2002 sid 35-52.
Bergquist, M., Gustafsson, T., Harnemo, L. & Livbom, A. 2002b. Fågelrapport för
Norrbottens län 2001 – meddelande nr 24:2 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten
nr 2 2002 sid 68-78.
Bergquist, M., Eriksson, U. P., Harnemo, L. & Livbom, A. 2003. Fågelrapport för
Norrbottens län 2002 – meddelande nr 25 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr
2 2003 sid 37-65.
Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket
Natura 2000. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 160 sid.
Elliasson, Å. 1986. Fågelrapport för Norrbotten 1985 - Meddelande nr 8 från lokala
rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 3 1986 sid 4-13.
Elliasson, Å. 1987. Fågelrapport för Norrbotten 1986 - Meddelande nr 9 från lokala
rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 2 1987 sid 5-17.
Elliasson, Å. 1988a. Fågelrapport för Norrbotten 1987 - Del 1 - meddelande nr 10 från
lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 3 1988 sid 6-15.
Elliasson, Å. 1988b. Fågelrapport för Norrbotten 1987 - Del 2 - meddelande nr 10 från
lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 4 1988 sid 6-13.
Elliasson, Å. 1989a. Fågelrapport för Norrbotten 1988, del 1 – meddelande nr 11 från
lokala rapportkommittén. Fåglar i Norrbotten nr 2 1989 sid 45-54.
Elliasson, Å. 1989b. Fågelrapport för Norrbotten 1988, del 2 – meddelande nr 11 från
lokala rapport kommittén. Fåglar i Norrbotten nr 3 1989 sid 75-81.
Elliasson, Å. 1990. Fågelrapport för Norrbotten 1989 – meddelande nr 12 från lrk
Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1990 sid 67-80.
Elliasson, Å. 1991. Fågelrapport för Norrbotten 1990 – meddelande nr 13 från rrk
Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1991 sid 70-86.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
19
Elliasson, Å. 1992. Fågelrapport för Norrbotten 1991 – meddelande nr 14 från rrk
Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1992 sid 67-82.
Elliasson, Å. 1993. Fågelrapport för Norrbotten 1992 – meddelande nr 15 från rrk
Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1993 sid 67-81.
Gustafsson, R., Backe, S., Bergquist, M. & Karström, M. 1999. Fågelrapport för
Norrbottens län 1998 – meddelande nr 21 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2
1999 sid 35-55.
Gustafsson, R., Bergquist, M., Backe, S. & Karström, M. 1998. Fågelrapport för
Norrbottens län 1997 – meddelande nr 20 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 2
1998 sid 43-64.
Gärdenfors, U. 2000. Hur rödlistas arter? Manual och riktlinjer. ArtDatabanken, Sveriges
Lantbruksuniversitet. Uppsala. 83 sid.
Gärdenfors, U. (ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005 – The 2005 Redlist of Swedish
Species. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 496 sid.
Larsson, A. (red.) 2005. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan.
Skogsstyrelsen, Jönköping. 106 sid.
Livbom, A., Bergquist, M., Harnemo, L., Eriksson, U. P. & Arvidsson, M. 2004.
Fågelrapport för Norrbottens län 2003 – meddelande nr 26 från Rrk Norrbotten. Fåglar
i Norrbotten nr 2 2004 sid 37-63.
Livbom, A., Andersson, A., Bergquist, M., Harnemo, L., Eriksson, U. P. & Arvidsson, M.
2005. Fågelrapport för Norrbottens län 2004 – meddelande nr 27 från Rrk Norrbotten.
Fåglar i Norrbotten nr 2 2005 sid 37-65.
Mullarney, K., Svensson, L. Zetterström, D. & Grant, P. P. 1999. Fågelguiden - Europas
och Medelhavsområdets fåglar i fält. Albert Bonniers Förlag. 400 sid.
Nilsson, P. 1994. Fågelrapport för Norrbotten 1993 – meddelande nr 16 från rrk
Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1994 sid 67-82.
Nilsson, P. 1995. Fågelrapport för Norrbottens län 1994 – meddelande nr 17 från rrk
Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 3 1995 sid 67-83.
Nilsson, P. 1996. Fågelrapport för Norrbottens län 1995 – meddelande nr 18 från rrk
Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr 4 1996 sid 99-118.
Persson, K. 1983. Fåglar i Norrbotten 1982 - Meddelande nr 5 från lokala
rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 1 1983 sid 34-40.
Persson, K. 1984. Fåglar i Norrbotten - meddelande nr 6 från lokala rapportkommittén
(lrk). Fåglar i Norrbotten nr 2 1984 sid 8-19.
Persson, K. 1985. Fåglar i Norrbotten 1984 - meddelande nr 7 från lokala
rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr 3 1985 sid 5-13.
Reijnen, R., Foppen, R. & Veenbaas, G. 1997. Disturbance by traffic of breeding birds:
evaluation of the effect and considerations in planning and managing road corridors.
Biodiversity and Conservation 6, 567-581.
Sundberg, J. 2000. Vindkraft och faunakonflikter – att identifiera och lösa problem.
Uppsala Universitet.
Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld,
supplement nr 31. Ekologiska institutionen Lunds universitet, ArtDatabanken SLU &
Sveriges Ornitologiska Förening. Stockholm. 550 sid.
Tulp, I., Reijnen, R. & Dirksen, S. 2004. Disturbance of breeding grassland birds by
railway traffic. Wader Study Group Bulletin 103, 18.
Wahlberg, T. 1993: Kunskapen om fåglar. Alla häckande arter i Sverige. Rabén & Sjögren.
479sid.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
20
6.2 Internet
Anon. 2007c. Rapportsystemet för fåglar, Svalan. www.artportalen.se/birds/default.asp. 200807-30 - 2008-08-02
6.3 Muntliga källor
Nordlund, M. Ornitolog, Luleå, 0920 – 22 41 35.
Pettersson, J. JP Fågelvind, Färjestaden, tel 0485 – 348 76, 070 – 794 26 89.
6.4 Övriga handlingar
Luleå kommun, Fördjupad översiktsplan för Luleå tätort, antagen av kommunfullmäktige
1993-04-26
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
21
Bilaga 1
Kommenterad artlista
Storlom
Gavia arctica
I månadsskiftet april/maj har enstaka till spridda storlommar setts rasta i området utanför
Gräsörenbron. Rapporter finns från åren 2001, 2004-2006 och 2008. Arten häckar i skärgården och
enstaka storlommar torde flyga förbi området under häckningstid.
Smålom
Gavia stellata
NT
Enstaka smålommar har setts utanför Gräsörenbron vid några tillfällen om vårarna. Rapporter finns
från månadsskiftet april/maj 2004, 2005, 2007 och 2008. Den närmaste smålomhäckningen finns på
Laxbodhedbergsmyran på Hertsölandet några kilometer norr om utredningsområdet.
Skäggdopping
Podiceps cristatus
Skäggdopping hör till områdets häckand arter och har uppskattnings häckat med några par utanför
Gräsörenbron under ett flertal år, bland annat 2003. Nu verkar det åtminstone häcka ett par inne i
dammarna i den centrala delen av området.
Gråhakedopping
Podiceps grisegena
Gråhakedopping häckar spritt utmed Norrbottenskusten dock finns inga indikationer om häckningar i
utredningsområdet. Enstaka gråhakedoppingar är rapporterade från Gräsörenbron om vårarna och
avser rastande fåglar. Individer är sedda 3/5 2001, 29/4 och 3/5 2008. Det finns även en observation
från hösten 2005 då en individ sågs den 2/10.
Svarthakedopping
Podiceps auritus
VU
Svarthakedopping är en sällsynt häckfågel i Norrbotten och Lappland. På våren har enstaka rapporter
gjorts från Gräsörenbron avseende rastande fåglar som 3-4/5 2001 och tre ex den 2/5 2008.
Storskarv
Phalacrocorax carbo
Observationer av storskarv har ökat successivt i Norrbotten sedan 1980-talet. Enstaka observationer
finns i det aktuella området bland annat den 12/10 2000, 5-6/10 2006 och 4-26/6 2007.
Gråhäger
Ardea cinera
Några få rapporterade observationer av gråhägrar är gjorda vid Gräsörenbron av denna sporadiska
häckfågel i Norrbotten. Rapporter finns om en individ den 16/4 2001, en i augusti 2002, en våren
2008 och en den 22/7 2008.
Sångsvan
Cygnus cygnus
Rastande sångsvanar ses regelbundet i området under våren.
Mindre sångsvan
Cygnus columbianus
Mindre sångsvan har observerats några gånger i Norrbotten om vårarna. Arten häckar på ryska
tundran. En av dessa observationer gjordes av fyra fåglar vid Gräsörenbron den 22-26/4 1998.
Sädgås
Anser fabalis
NT
Enstaka sädgäss brukar rasta i området om vårarna på sin väg till häcklokalerna.
Grågås
Anser anser
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
22
Grågås hör till områdets häckfåglar. Konstaterade häckningar har bland annat gjorts 1998 och 2008.
Arten rastar dessutom regelbundet om vårarna.
Kanadagås
Branta canadensis
Kanadagäss ses regelbundet i området. Två häckningar konstaterades vid fältbesöket 2008 och en
häckning finns rapporterad från 2002.
Gravand
Tadorna tadorna
Gravand är en sällsynt besökare och sporadisk häckfågel i Norrbotten. Enstaka gravänder har vissa
år hållit till utanför Gräsörenbron. Rapporter finns till exempel från 28-29/4 1990, 30/4 och 13/5
1995, 8/4 1996, 22/4 2001, 29/4-14/5 2004, 30/4-10/5 2005. En häckning av gravand är gjord i
området 1996 och troligen även 1997 då en familj observerades den 30/6. Området torde vara ett av
de lokaler längs Norrbottenskusten där flest observationer gjorts av gravänder under de senaste 20
åren.
Snatterand
Anas strepera
I stort sätt årliga observationer av snatteränder har gjorts i området, bl a 1 par våren 1996 och tre ex
1998. Ett par noterades även vid fältbesöket.
Kricka
Anas crecca
Krickor ses regelbundet rasta i området om vårarna. Uppenbarligen håller en hel del krickor till i
området även under sommaren då de centralt belägna dammarna troligen nyttjas som ruggningsplats.
Gräsand
Anas platyrhynchos
Gräsänder ses regelbundet i området och mycket talar för att den även häckar. Enstaka observationer
är dessutom gjorda av övervintrande gräsänder vid Gräsörenbron. Observationer finns t ex från 2/1
1997, 29/1 2001, 4-18/12 2005. Arten ruggar troligen i de centralt belägna dammarna.
Bläsand
Anas penelope
Bläsänder ses regelbundet i området och arten hör till områdets häckfåglar. Arten ruggar troligen i de
centralt belägna dammarna.
Stjärtand
Anas acuta
NT
Stjärtand är en relativt sällsynt häckfågel i Norrbotten. Åtminstone några stjärtänder brukar ses i
området under vårsträcket.
Skedand
Anas clypeata
NT
Skedänder häckar relativt sällsynt i Norrbottens kusttrakter. Skedänder ses regelbundet i området om
vårarna. Under sommaren finns enstaka observationer bland annat ett par 6/6 2002 och en hona med
en kull har setts vid Gräsörenbron runt år 2000.
Årta
Anas querquedula
VU
Årta är troligen Norrbottens sällsyntaste häckande and. Inget talar starkt för häckningar i området
men enstaka observationer av årtor är gjorda. Bland annat sågs två hannar och en hona under
häckningstid, den 4/6 1996. Två par har dessutom setts både i maj 2006 och 2008.
Brunand
Aythya ferina
Brunand häckar på några få lokaler längs Norrbottenskusten. Enstaka observationer finns av brunand
bland annat en hane 21/4 och 4/5 2001 liksom 16/5 2003. Observationer finns även av två individer
20/8 2007 och två i april 2008. Rapporterna avser säkerligen rastande fåglar.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
23
Vigg
Aythya fuligula
Vigg ses regelbundet rasta i området om vårarna. Fältbesöket verifierade att det även finns en hel del
vigg i området även under sommaren då de troligen använder de centralt belägna dammarna som
ruggningsplats.
Bergand
Aythya marila
Enstaka bergänder har sannolikt rastat i området om våren då arten ses regelbundet utmed
Norrbottenskusten om vårarna. Arten häckar dessutom längre ut i skärgården. En verifierad
observation har påträffats i denna studie då två par sågs vid Gräsörenbron den 14 maj 2004.
Sjöorre
Melanitta nigra
Sjöorrar noteras ibland på höst och/eller vårstreck. Rastande fåglar finns rapporterade från den 28/4
2005 och 27/4 2006. Det finns även spridda observationer från vaken vid Gräsörenbron vintertid. Ett
exemplar uppehöll sig t ex vid Gräsörenbron 4/12 2003 liksom 8-10/12 2005.
Svärta
Melanitta fusca
NT
Svärtor häckar spritt i Luleå skärgård. Arten ses regelbundet liggande på vattnet utanför området.
Ejder
Somateria mollissima
Enstaka ejdrar har observerats utanför Gräsörenbron.
Alfågel
Clangula hyemalis
Enstaka alfåglar torde uppehålla sig i området vår och höst. Från Yttre Sandskäret finns en rapport
om tre födosökande fåglar från den 5/10 2006.
Knipa
Bucephala clangula
Knipor ses regelbundet i området och en häckning konstaterades vid årets fältbesök. Troligen ruggar
enstaka knipor i de centralt belägna dammarna.
Salskrake
Mergus albellus
NT
Enstaka salskrakar brukar rasta utanför Gräsörenbron om vårarna. Häckningar har också
konstaterades i området till exempel 7-8/7 1989, 30/6-1/7 1990 och 21/7 1995, sommaren 2002
liksom vid fältbesöket 2008. Enstaka övervintrande fåglar finns också som en hona 18-31/1 2001.
Småskrake
Mergus serrator
Småskrakar ses ofta, huvudsakligen om våren, födosöka i vattnen kring Playa Plannja. Det är möjligt
att arten också häckar i omgivningarna.
Storskrake
Mergus merganser
En del storskrakar ses ibland födosöka i vattnen runt Playa Plannja. Troligen häckar den i närheten.
Två hannar övervintrade i området vintern 1998-1999 och flera storskrakar sågs även i januari 2001
och en i december 2002.
Havsörn
Haliaeetus albicilla
NT
Havsörn häckar sällsynt i Luleå skärgård. Enstaka observationer av näringssökande havsörnar finns i
området bland annat ett ex den 27/2 2005 och 14/10 2006.
Fiskgjuse
Pandion haliaeuts
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
24
Fiskgjuse häckar spritt i Norrbottenskusten och flera regelbundna häckningar finns på Hertsön några
kilometer från utredningsområdet. Ett flertal fiskgjusar brukar fiska i området om vårarna, speciellt
innan isarna har gått upp längre ut i skärgården.
Blå kärrhök
Circus cyaneus
VU
Observationer och häckningar av blå kärrhök har minskat kraftigt under senare år i Norrbotten.
Fortfarande ses dock en del fåglar på sträck och enstaka kända häckningar finns rapporterade. Från
Gräsörenbron finns fyra rapporter om förbiflygande fåglar från de senaste tre åren.
Brun kärrhök
Circus aeruginosus
Brun kärrhök häckar på några lokaler utmed Norrbottenskusten. Enstaka nyanlända bruna kärrhökar
har setts om vårarna. Rapporter finns från Gräsörenbron om enstaka fåglar 2004, 2006, 2007 och
2008.
Bivråk
Pernis apivorus
EN
Bivråk har blivit allt mer sällsynt i Sverige under senare år och minskningen i Norrbotten har varit
kraftig. Från området har två bivråkar rapporterats rastande den 25/8 2007.
Fjällvråk
Buteo lagopus
NT
Fjällvråk häckar spritt i Norrbotten och Lappland, mer rikligt vissa år och häckningar saknas i stort
sätt helt andra. Enstaka fjällvråkar har setts i området på sträck. Bland annat noterades en hona vid
Gräsörenbron den 20 oktober 2005.
Ormvråk
Buteo buteo
Relativt många ormvråkar passerar Norrbottenskusten vår och höst. En del häckar även där andra lite
längre in i landet. Enstaka förbisträckande ormvråkar har rapporterats från Gräsörenbron till exempel
den 25/4 2004, 18/9 2005 och 16/4 2006.
Duvhök
Accipiter gentilis
Duvhök häckar relativt sällsynt i Norrbotten. Enstaka duvhökar har noterats i området både under
sträcktid och under vintern. Det finns rapporter från Gräsörenbron den 24/9 2005, 10/4, 24/4, 7/5,
7/10 2006, 11/3 2007 och 2/1, 10/4, 26/4 2008.
Sparvhök
Accipiter nisus
Sparvhök är en tämligen allmän häckfågel i Norrbotten. Spridda sparvhöksobservationer finns i
området. Många observationer finns till exempel från våren 2008 liksom 2005 samt 6-8/10 2006.
Pilgrimsfalk
Falco peregrinus
VU
Enstaka pilgrimsfalkar torde ha passerat området på sträck, inte minst om vårarna då ett flertal
observationer finns från inre delarna av Hertsöfjärden. Från Yttre Sandskäret finns en observation av
en födosökande individ den 20/4 2007.
Lärkfalk
Falco subbuteo
Lärkfalk är en mindre allmän häckfågel i Norrbottens kustland. Från Gräsörenbron finns åtminstone
två rapporter av enstaka individer 18/8 2000 och 30/4 2001.
Tornfalk
Falco tinnunculus
Arten häckar sparsamt i Norrbotten och mer allmänt i och närmare fjällen. Någon enstaka
observation av tornfalk finns i området under sträcktid. En fågel har till exempel rapporterats
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
25
förbiflygande från Yttre Sandskäret den 31/8 2006 aprilobservationer finns från Gräsörenbron 20042006 liksom en individ 9/6 2005 och 2/10 2007.
Stenfalk
Falco columbarius
Stenfalkar passerar Norrbottenskusten vår och höst på sin väg mot häcklokalerna närmare
fjällen. Enstaka individer har även noterats övervintra. Rapporter från Gräsörenbron om
enstaka fåglar finns från den 1/5 2005, 8/9 2005, 5/10 2006 och 27/4 2008.
Järpe
Bonasa bonasia
Järpe häckar spritt i Norrbotten. Ibland brukar järpar höras från strandskogen vid Gräsörenbron.
Rapporter finns till exempel från 30/1 2001, 6/10 och 30/10 2006, 3/4 2007 och 20/4 2008. Huruvida
den häckar inom området eller strax utanför är oklart.
Dalripa
Lagopus lagopus
Åtminstone en dalripa är observerad i området, den 5/2 2005. Dalripa är en sällsynt häckfågel i
Luleå skärgård och observationen kan troligen härröras till denna population.
Orre
Tetrao tetrix
Orrar häckar centralt på Hertsön, någon kilometer från utredningsområdet. Enstaka fåglar besöker
därför området ibland. Tre olika individer noterades vintern 2006-2007 och två den 26/1 2008. Flest
fåglar har rapporterats under april 2008 då upp till sju fåglar setts samtidigt från Gräsörenbron. Det
finns även ett par observationer av enstaka spelande orrar, en från Gräsörenbron den 10/5 2005 och
en från Laxfisket, Gräsören den 1 maj 2008.
Trana
Grus grus
Tranor häckar spritt över hela Norrbotten. Enstaka tranor passerar därför säkerligen området vår och
höst och troligen ibland även större flockar. Från området finns ett par rapporter om observerade
tranor från Gräsörenbron. 1 ex sågs mellan den 14 och 16 april 2005 och 2008 fanns mellan 1 och
fem tranor i området mellan den 23 april och första maj.
Rörhöna
Gallinula chloropus
Rörhöna är en sällsynt och ej årligen rapporterad gäst i Norrbotten. En rapport finns från
utredningsområdet då en rörhöna sågs vid Gräsörenbron den 28 april 1981.
Sothöna
Fulica atra
Sothöna häckar tämligen sällsynt längs Norrbottenskusten, huvudsakligen i Gammelstadsviken.
Någon enstaka sothöna har rastat i området. Från Gräsörenbron finns rapporter om en till tre
individer under april 2006 liksom en sent stannande individ den 16 november samma år.
Strandskata
Haematopous ostralegus
Strandskator häckar ute i Luleå skärgård och regelbundna observationer finns från vårarna. Ett par
sågs den 4/6 1998 och två par den 9/6 2008 vid Yttre Sandskäret. Även sommartid skall arten ses
ibland bland annat den 29/7 2006.
Mindre strandpipare
Charadrius dubius
Mindre strandpipare är sedd i området vid ett flertal tillfällen, både under sträcktid och häcktid.
Arten häckar ofta på ruderatmark och sandmarker vilket gör att den mindre strandpipare troligen bör
betraktas som en regelbunden häckfågel. Två häckningar noterades sommaren 2002, ett par sågs den
15/6 2003 och en fågel med avledningsbeteende sågs den 8/7 2006 liksom en parning i maj 2008.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
26
Större strandpipare
Charadrius hiaticula
Gräsörenbron är en vanlig rastlokal för större strandpipare om vårarna. Erfarenheterna från årets
fältbesök gör att man kan dra slutsatsen att arten även häckar i området. Upprörda fåglar har även
noterats i området 2007.
Kustpipare
Pluvialis squatarola
Kustpipare rastar sällsynt i Norrbotten vår och höst och området utgör en rastlokal. Några rapporter
finns från Gräsörenbron bland annat den 17/9 1980, 20/9 1981 och 1/6 1998.
Ljungpipare
Pluvialis apricaria
Ljungpipare häckar huvudsakligen i fjällen men även på lågfjäll och myrar i de fjällnära delarna av
Norrbottens län. Några enstaka observationer av ljungpipare finns om förbiflygande/rastande fåglar
från området.
Tofsvipa
Vanellus vanellus
Tofsvipa häckar spritt i Norrbottens kustland. Tofsvipor ses regelbundet i området under vårsträcket.
Vid fältinventeringen noterades två fåglar vid dammarna i den centrala delen av området. Det är
oklart om dessa fåglar häckade men det går i alla fall inte att utesluta.
Roskarl
Arenaria interpres
VU
Roskarl häckar sällsynt i Luleå och skärgård. I området finns enstaka observationer t ex 19/5 1997,
14/5 och 16/5 2001 samt 2 ex den 13/5 och ett ex den 17/5 2004.
Kärrsnäppa
Calidris alpina ssp. alpina
Kärrsnäppor rastar i området, många observationer finns på vårsträcket i mitten av maj.
Spovsnäppa
Calidris ferruginea
Spovsnäppor sträcker förbi Norrbotten på sin väg mot häcklokalerna i arktis. Spovsnäppor är ibland
sedda på höststräck i området till exempel den 17/8 1975 samt 1/9, 3/9 och 6/9 1985.
Kustsnäppa
Calidris canutus
En del kustsnäppor passerar Norrbotten på sin väg till och från häcklokalerna. Enstaka observationer
av kustsnäppor finns från området på vårsträck respektive höststräck bland annat den 24/8 1975,
14/5 1982, 25/8 och 28/8 1985, 3 ex 12/5 2003 liksom ett ex den 7/5 2004.
Sandlöpare
Calidris alba
Sandlöpare häckar i arktis och passerar Norrbottenskusten under sträck. Från området finns enstaka
observationer på höststräck av arten till exempel den 10/9 1978, 20/9 1981 och 5/9 1985.
Mosnäppa
Calidris temminckii
NT
Mosnäppa är en sällsynt häckfågel i Norrbottens skärgård. Dessutom häckar de i fjällen. Mosnäppor
ses regelbundet rasta i området under vårarna. Vid fältbesöket noterades en orolig individ på
sandmark strax innanför stranden i den östra delen av området. Observationen tyder på häckning.
Småsnäppa
Calidris minuta
Småsnäppa är ytterligare en arktisk vadare som passerar Norrbotten under vår och höst. Troligen
rastar enstaka småsnäppor i området i stort sett varje år. En småsnäppa noterades rasta den 31/8 2006
vid Yttre Sandskäret. Från Gräsörenbron finns en rapport om sju exemplar den 3/9 1978 och ett
exemplar 30/8 2007.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
27
Myrsnäppa
Limicola falcinellus
Myrsnäppor passerar Norrbotten på sträck vår och höst. En rapport om rastande myrsnäppor finns
från området. Tre exemplar sågs vid Gräsörenbron den 25/5 2002.
Grönbena
Tringa glareola
Grönbenor rastar utmed stränderna om våren. Vid fältbesöket noterades en liten flock i dammarna i
den centrala delen av området vilket tyder på rastande fåglar även på höststrecket. Detta område
skulle eventuellt även kunna utgöra en häcklokal.
Skogssnäppa
Tringa ochropus
Enstaka skogssnäppor ses rasta i området om våren. Det är inte omöjligt att arten även häckar,
åtminstone i närområdet.
Drillsnäppa
Acitis hypoleucos
På vårsträcket ses drillsnäppor ibland från Gräsörenbron. Vid fältbesöket noterades tre drillsnäppor
utmed stränderna vilket tyder på att den häckar i området.
Svartsnäppa
Tringa erythropus
Svartsnäppor rastar regelbundet vid Gräsörenbron om vårarna. En individ sågs vid fältbesöket, vilket
visar att de även rastar på höststräcket.
Rödbena
Tringa totanus
Rödbenor ses regelbundet på stränderna vid Gräsörenbron om vårarna. En varnande fågel hördes vid
fältbesöket och den flög tillsammans med ytterligare en individ. Detta talar starkt för att arten
häckar.
Gluttsnäppa
Tringa nebularia
Gluttsnäppor ses regelbundet utmed stränderna vid Gräsörenbron om vårarna. Vid fältbesöket hördes
varnande fåglar ifrån dammarna i den centrala delen av området. Detta är en stark indikation på att
den även häckar i området. Den sågs även här under häckningstid 2006.
Rödspov
Limosa limosa
VU
Någon enstaka observation finns från området av denna sällsynta Norrbottensgäst, 19/5 2000 och 9/5
2002.
Myrspov
Limosa lapponica
VU
En hel del myrspovar rastar under våren vid Gräsörenbron. Arten har bland annat noterats årligen
mellan 1996 och 2004.
Storspov
Numenius arquata
NT
Storspov häckar spritt i Norrbotten och om våren rastar ibland en hel del i området. Det finns bland
annat observationer av en del flockar stående på iskanten vid Gräsörenbron. Det är troligt att arten
även häckat vid något tillfälle.
Småspov
Numenius phaeopus
Småspov häckar spritt från inlandet till fjällen i Norrbottens län. Enstaka småspovar brukar rasta i
området om våren.
Enkelbeckasin
Gallinago gallinago
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
28
Enkelbeckasin är en relativt allmän häckfågel i Norrbotten. Enkelbeckasiner rastar regelbundet vid
Gräsörenbron om vårarna och det är inte otänkbart att arten även häckat.
Morkulla
Scolopax rusticola
Morkulla häckar spritt i Norrbotten och arten ses regelbundet vid Gräsörenbron under häckningstid. I
samband med fältbesöket skrämdes en morkulla upp i strandskogen och det mesta talar för att arten
häckar där.
Smalnäbbad simsnäppa
Phalaropus lobatus
Enstaka smalnäbbade simsnäppor är sedda rastande i området under våren. En rapport om två
rastande individer finns från Gräsörenbron den 31 maj 2008.
Brushane
Philomachus pugnax
VU
Brushanar häckar sällsynt i Norrbottens kustland och mer frekvent i inlandet och fjälltrakterna. Varje
år rastar stora mängder utmed kusten och mindre flockar bruka rasta i området om vårarna.
Kustlabb
Stercorarius parasiticus
Kustlabb häckar spritt i Norrbottens skärgård. Enstaka fåglar torde därför ha passerat området eller
näringssökt i det vid enstaka tillfällen. En rapporterad observation finns, en individ noterades
förbiflygande Yttre Sandskäret den 4/9 2006.
Fiskmås
Larus canus
Fiskmåsar ses regelbundet flyga förbi området och fiskar även där. På en ö i dammarna i den
centrala delen av området sågs många juvenila fåglar vid fältbesöket.
Skrattmås
Larus ridibundus
Skrattmåsar ses regelbundet i området under våren och sommaren. Ingen häckning är uppgiven från
området med det är inte helt osannolikt att arten häckat någon gång.
Dvärgmås
Larus minutus
Dvärgmås ses ofta i området, dels fiskande, dels flygande förbi och vid fältbesöket satt flera på en
sandrevel i öster. Det är inte omöjligt att enstaka dvärgmåsar häckat.
Gråtrut
Larus argentatus
Gråtrutar anländer tidigt om våren till området. Därefter ses kontinuerligt näringssöka och flyga i
området och detta till relativt sent in på hösten.
Silltrut
Larus fuscus
Silltrutar ses regelbundet i området under vår, sommar och en bit in på hösten.
VU
Havstrut
Larus marinus
En ruvande havstrut sågs strax utanför utredningsområdet den 26/5 1998 liksom 12/5 2003. Enstaka
fåglar födosöker dessutom i området under sommaren. Tidigt om våren står ofta enstaka havstrutar
på iskanten av den vak som bildas vid Gräsörenbron. 10 ex sågs den 20/4 2007 och fem flög förbi
den 17/9 samma år.
Vittrut
Larus hyperboreus
Vittrutar ses sällsynt om vårarna utmed Norrbottenskusten. Åtminstone en fågel är observerad i
området då en 2K fågel fanns där 22-25/4 1998.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
29
Fisktärna
Sterna hirundo
Fisktärnor ses regelbundet fiska i området. En mindre häckande koloni identifierades på en liten ö i
dammarna i den centrala delen av området i samband med fältbesöket.
Silvertärna
Sterna paradisaea
I kolonin med fisktärnor som beskrivs ovan sågs även häckande silvertärnor. Även silvertärnor ses
ofta födosöka i området.
Småtärna
Sterna albifrons
VU
Småtärna är en av Norrbottens sällsyntaste häckfåglar. Arten ses ofta näringssöka utanför
Gräsörenbron om vårarna bl a 29/5 – 9/6 2005. Arten har häckat på sandmark inom Playa
Plannjaområdet t ex 1995 och 2002. Den är dessutom sedd under häckningstid även 1996 – 1998
samt 2000, 2001, 2003 och 2008. Flera juvenila fåglar har observerats åtminstone under vissa av
dessa år vilket innebär att småtärnor åtminstone har häckat någonstans i närområdet från 1995 till
2003.
Skräntärna
Sterna caspia
VU
Skräntärna ses regelbundet i området. Innan häckningstid brukar flera skräntärnor uppehålla sig i
anslutning till Gräsörenbron. Därefter syns enstaka fåglar i området även under häckningstid t ex
22/6 1996 och vid fältbesöket i området 2008.
Tamduva
Columba livia
Tamduva häckar allmänt ibland annat Luleå. Enstaka tamduvor torde ibland uppehålla sig i området.
Det finns åtminstone några rapporter därifrån från år 2006.
Skogsduva
Columba oenas
NT
Ett par observationer, av den i Norrbotten sällsynta häckfågeln skogsduva, finns från området. Ett
exempel är från den 22/4 2001 andra är 8/5 2004 liksom 2 ex den 19/4 2008.
Ringduva
Columba palumbus
Ringduva häckar relativt allmänt i Norrbotten och ringduvor ses relativt ofta i området.
Observationerna vid fältbesöket tyder på att arten möjligen hör till områdets häckfåglar.
Gök
Cuculus canorus
Gök finns spritt över Norrbotten. Ett par observationer är rapporterade från området till exempel en
individ den 1 juni 2003 och den 9 juni 2004.
Jorduggla
Asio flammeus
Enstaka förbiflyttande jordugglor har noterats.
Sparvuggla
Glaucidium passerinum
Sparvuggla är en relativt sällsynt häckfågel i Norrbotten. Från Gräsörenbron finns spridda rapporter
från 2004 till 2007 även gällande spelande fåglar.
Tornseglare
Apus apus
Tornseglare näringssöker ibland i området under häckningstid. Arten häckar i närheten.
Tretåig hackspett
Picoides tridactylus
VU
Den tretåiga hackspetten har åtminstone för några år sedan haft ett revir på Hertsön, cirka en
kilometer norr om utredningsområdet. Det är rimligt att anta att någon fågel näringssöker mer eller
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
30
mindre regelbundet i strandskogen vintertid. Rapporter från Gräsörenbron finns från den 2/1 och
12/2 2005 liksom den 17/4 2001. En upprört varnande tretåig hackspett har dessutom hörts från
Laxfisket, Gräsören den 1 maj 2008.
Större hackspett
Dendrocopos major
Den större hackspetten häckar allmänt i Norrbotten. Relativt många observationer av större hackspett
finns från Gräsörebron från åren 2004 och framåt och torde åtminstone häcka i närheten.
Mindre hackspett
Dendrocopos minor
NT
Mindre hackspett är en relativt sällsynt häckfågel i Norrbotten. Under de senaste åren har ett revir
med mindre hackspett funnits i strandskogen vid Gräsörenbron. Observationer finns även från 2001,
2002, 2003 och 2004.
Gråspett
Picus canus
Gråspett häckar sällsynt i Norrbotten. Det finns ett par kända häckningar från Hertsölandet några
kilometer utanför utredningsområdet. En rapport om en observation finns från Gräsörenbron där ett
exemplar sågs/hördes den 7/10 2006.
Spillkråka
Dryocopus martius
Spillkråka häckar relativt sällsynt om än spritt i Norrbotten. Relativt gott om observationer finns från
Gräsörenbron från 2004 och framåt. I strandskogen vid Gräsörenbron sågs hackspår i en gran efter
spillkråka i samband med fältinventeringen.
Sånglärka
Alauda arvensis
NT
Vid fältbesöket noterades en trolig sånglärka i anslutning till sandhedsvegetation. Arten häckar i
liknande biotop på Sandgrynnorna i den yttersta delen av Luleå skärgård så det är fullt möjligt att
arten även häckar inom utredningsområdet. Arten är även noterad vid andra tillfällen bland annat 10
rastande fåglar den 18 april 2004.
Backsvala
Riparia riparia
NT
Det finns spridda kolonier med backsvalor i Norrbotten. Arten har tidigare häckat i en strandbrink
inom området. Nu häckar en mindre koloni i en jordhög strax utanför utredningsområdet. Vid
fältbesöket noterades många näringssökande backsvalor.
Ladusvala
Hirundo rustica
Ladusvalor näringssöker regelbundet i området och två stycken sågs vid fältbesöket. De är fullt
möjligt att de häckar i närheten.
Hussvala
Delichon urbica
Hussvalor näringssöker ibland i området i större eller mindre grupper. Flest individer finns
rapporterade från Gräsörenbron den 14/5 2004 då 100 exemplars sågs näringssöka. Arten häckar
troligen i närheten.
Mongolpiplärka
Anthus godlewskii
Norrbottens första och enda rapporterade mongolpiplärka observerades i området den 3-4/10 2005.
Trädpiplärka
Anthus trivialis
Trädpiplärka är en allmän häckfågel i Norrbotten och arten torde häcka i lövskogsmiljö inom
utredningsområdet.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
31
Skärpiplärka
Anthus petrosus
Några enstaka vårobservationer finns från Gräsörenbron av denna i övrigt mycket ovaliga fågelart i
Norrbotten som den 8/4 1999, 8-10/4 respektive 4/6 2000, 2-6/4 2005 liksom 19-28/4 2006 och i
mitten av april 2008.
Ängspiplärka
Anthus pratensis
Flera par ängspiplärkor häckar på sandhedarna inom området.
Rödstrupig piplärka
Anthus cervinus
VU
Enstaka rödstrupiga piplärkor är noterade rastande i området t ex den 31/8 1985.
Sädesärla
Motacilla alba
Sädesärla häckar med relativt många par i området. Vid fältbesöket noterades sädesärlor både utmed
stränderna och på ruderatmarken.
Gulärla
Motacilla flava thunbergi
Gulärla häckar huvudsakligen på våtmarker och myrar i Norrbotten. Enstaka gulärlor är observerade
på sträck under våren.
Gärdssmyg
Troglodytes troglodytes
Gärdssmyg noteras årligen från Norrbotten och någon enstaka individ har hörts från Gräsörenbron
vid något tillfälle.
Strömstare
Cinclus cinclus
Strömstarar övervintrar vid öppet vatten i Norrbottenskusten. Vid vaken i Gräsörenbron har
strömstareobservationer gjorts december 2002 till januari 2003 och aprilobservationer finns 2004,
2006 och 2007.
Sidensvans
Bombycilla garrulus
Sidensvans häckar sparsamt i Norrbotten. Under vinterhalvåret flyttar arten genom landskapet i
relativt stora grupper och ibland stannar flockar kvar hela året. Arten bedöms därför passera i större
och mindre flockar mer eller mindre årligen. En större flock om 100 fåglar finns rapporterad från
Gräsörenbron den 16/11 2006. I övrigt finns observationer om 5 till 35 individer 2003, 2004, 2006
och 2008.
Järnsparv
Prunella modularis
Järnsparv bör höra till områdets häckfågelfauna. Arten har under senare år hörts sjunga i
strandskogen vid Gräsörenbron.
Blåhake
Luscinia svecica
Enstaka blåhakar har noterats i området på sträck, bland annat är ett exemplar rapporterat från Yttre
Sandskäret den 17/9 2007.
Rödhake
Erithacus robecula
Rödhake hörs regelbundet sjunga i strandskogen vid Gräsörenbron och häckar säkert i dess
omgivningar.
Rödstjärt
Phoenicurus phoenicurus
Rödstjärt häckar sannolikt i anslutning till strandskogarna vid Gräsörenbron.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
32
Stenskvätta
Oenanthe oenanthe
Stenskvätta häckar relativt allmänt på ruderatmarkerna i området.
NT
Buskskvätta
Saxicola ruberta
Buskskvätta är en relativt sällsynt häckfågel i Norrbotten. Enstaka buskskvättor är noterade i
området.
Koltrast
Turdus merula
Koltrast häckar sällsynt i Norrbotten. På Playa Plannja sidan av Gräsörenbron brukar man kunna
höra enstaka sjungande koltrastar om vårarna. Detta är ett tydligt tecken på att arten torde häcka där.
Lokalen har länge utgjorts som en av de säkraste lokalerna i Luleå kommun om man vill höra arten.
Björktrast
Turdus pilaris
Björktrast häckar i området. Upprörda fåglar jagade iväg kråkor vid Gräsörenbron vid fältbesöket.
Taltrast
Turdus philomelos
Taltrast hörs regelbundet sjunga från skogarna vid Gräsörenbron där de säkerligen även har häckat.
Rödvingetrast
Turdus iliacus
Rödvingetrast flyger förbi området under sträcktid vår och höst. Något enstaka par torde även ha
häckat i lövskogsmiljöerna.
Dubbeltrast
Turdus viscivorus
Enstaka dubbeltrastar torde ha häckat i området. Årligen bedöms dessutom arten passera på sträck.
Trädgårdssångare
Sylvia borin
Trädgårdssångare häckar spritt i Norrbotten och hör till områdets häckfåglar.
Svarthätta
Sylvia atricapilla
Svarthättor rapporteras årligen från Norrbotten och en sjungande fågel noterades vid Gräsörenbron
den 19-20 juli 2006.
Ärtsångare
Sylvia curruca
Ärtsångare är en relativt sällsynt häckfågel i Norrnotten och enstaka ärtsångare har säkerligen funnits
i området. En observation av en sjungande fågel finns från Laxfisket; Gräsören den 25 maj 2008.
Sävsångare
Acrocephalus schoenobaenus
Enstaka sävsångare hörs ibland sommartid sjunga från stränderna vid Gräsörenbron. Den häckar
sannolikt där.
Gransångare
Phylloscopus collybita
Gransångare häckar tämligen sällsynt i Norrbotten och arten verkar ha minskat under senare
årtionden. Enstaka sjungande gransångare finns rapporterade från Gräsörenbron i maj åren 2001,
2004, 2005 och 2008.
Lövsångare
Phylloscopus trochillus
Lövsångare är sannolikt Norrbottens talrikaste häckfågel och åtminstone några par häckar inom
området.
Kungsfågel
Regulus regulus
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
33
Kungsfåglar torde åtminstone ibland ha hållit till i skogsmiljöerna vid Gräsörenbron där häckningar
inte kan uteslutas.
Grå flugsnappare
Muscicapa striata
Grå flugsnappare är en relativt vanlig häckfågel i Norrbotten. Enstaka rapporter finns från området,
bland annat en familjegrupp från Gräsörenbron i augusti 2007.
Svartvit flugsnappare
Ficedula hypoleuca
Svartvit flugsnappare torde höra till områdets fågelfauna. Enstaka fåglar är rapporterade från
Gräsörenbron 2001-2003, 2007 och 2008.
Talltita
Parus montanus
Talltita häckar spritt i Norrbotten och hör sannolikt även till områdets häckfåglar. Arten är
regelbundet rapporterad från området och en observation gjordes i samband med fältinventeringen.
Lappmes
Parus cinctus
NT
Enstaka lappmesar passerar ibland Norrbottenskusten och enstaka observationer finns från
övervintrande individer. En rapport finns åtminstone från det aktuella området. Från Gräsörenbron
noterades nämligen fyra lappmesar den 29/9 2004.
Talgoxe
Parus major
Talgoxe häckar allmänt i Norrbotten och den häckar sannolikt även i lövskogen och/eller
strandskogen i området. Arten hörs regelbundet från Gräsörenbron.
Blåmes
Parus caeruleus
Blåmes är en numera en tämligen allmän häckfågel i Norrbotten. Den häckar sannolikt i
lövskogsmiljöer i området. Minst en sjungande individ noterades vid fältinventeringen.
Svartmes
Parus ater
Svartmes häckar spritt i Norrbotten och enstaka svartmesar torde ha häckat i strandskogen vid
Gräsörenbron.
Stjärtmes
Aegithalos caudatus
Stjärtmes är en fågel som ibland förekommer invasionsartat i Norrbotten. Den ses då ofta i
strandskogsmiljöer likt den vid Gräsörenbron. Allt talar för att stjärtmesar har besökt området även
om ingen observation påträffats i denna studie.
Trädkrypare
Certhia familiaris
Trädkrypare är en relativt ovanlig fågelart i Norrbotten. Enstaka trädkrypare har rapporterats från
området och det är inte omöjligt att arten häckat. Observationer finns från Gräsörenbron i januari
2005, februari och mars 2006, november 2006 till januari 2007 liksom den 18/4 2007 och i februari
till april 2008. Den 1 maj 2008 hördes dessutom en sjungande individ från Laxfisket, Gräsören.
Varfågel
Lanius excubitor
Varfågel passerar Norrbottenskusten vår och höst och enstaka individer övervintrar ibland. Några
varfåglar är observerade i området. En individ sågs hösten 2006 och rapporter finns från den 20/12
2007 liksom den 8/3 och 13/3 2008.
Skata
Pica pica
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
34
Skator uppehåller sig inom området, åtminstone ibland och kan säkerligen även ha häckat där.
Rapporter av enstaka skator från området finns till Svalan åren 2004, 2005, 2006 och 2008.
Nötskrika
Garrulus glandarius
Nötskrika häckar spritt i Norrbotten och enstaka är noterade vid Gräsörenbron.
Nötkråka
Nucifraga caryocatactes
NT
Nötkråkor är en ovanlig häckfågel i Norrbotten. Ibland sker större invasioner under vinterhalvåret
österifrån. Spridda observationer om en till två fåglar finns från området bland annat den 8/5 2004,
vintern 2006, 11/3 2007 och 2008.
Kråka
Corvus corone
Kråkor ses regelbundet i området och de kan säkerligen även häcka där.
Råka
Corvus frugileus
Råkor ses årligen i Norrbotten främst under april/maj. Minst en observation av råka finns från
området under 2000-talet.
Korp
Corvvus corax
Korp häckar spritt i Norrbotten och enstaka individer har noterats i området.
Stare
Sturnus vulgaris
Stare häckar mindre allmänt i Norrbotten. Flockar med starar ses ibland under sommaren i området
bland annat 1998 och 2008.
Bergfink
Fringilla montifringilla
Bergfink häckar i Norrbottens inland och passerar kustlandet på sträck. En hel del rapporter av
bergfinkar finns från området på sträck.
Bofink
Fringilla coelebs
Bofink är en av Norrbottens allmännaste häckfåglar och häckar säkerligen med flera/många par i
området.
Hämpling
Carduelis cannabina
NT
Hämpling är en ovanlig häckfågel i Norrbotten. Den vanligaste observationsformen torde därför vara
förbiflygande eller näringssökande fåglar. Detta var till exempel fallet vid Laxfisket, Gräsören den 3
maj 2008 då två förbiflygande hämplingar noterade. Från Gräsörenbron finns rapporter från den 21/5
1997, 24/4-3/5 och 8/10 2006, 13-21/4 2007 samt 1/5 2008.
Gråsiska
Carduelis flammea
Gråsiskor häckar huvudsakligen i fjälltrakterna i Norrbottens län men häckningar finns även från
kustlandet. Flockar med gråsiskor ses ibland i området, huvudsakligen under sträcktid.
Snösiska
Carduelis hornemanni
Snösiskan häckar relativt sällsynt i nordligaste Skandinavien. Arten flyttar förbi Norrbottenskusten
och det finns även fynd av övervintrande individer där. Åtminstone en rapport finns från
utredningsområdet då fyra fåglar sågs vid Gräsörenbron den 23/10 2007.
Grönsiska
Carduelis spinus
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
35
Grönsiska häckar tämligen allmänt i Norrbottenskusten. Arten är troligen att betrakta som en relativt
ovanlig häckfågel i området.
Rosenfink
Carpodacus erythrinus
NT
Rosenfink är en relativt ovanlig häckfågel i Norrbotten. Från Gräsörenbron finns några rapporter om
enstaka sjungande fåglar i maj/juni 2006 och i juni 2007.
Domherre
Pyrrhula pyrrhula
Domherre häckar mindre allmänt i Norrbotten. Enstaka domherrar har setts i strandskogen vid
Gräsörenbron där de även bedöms kunna häcka.
Tallbit
Pinicola enucleator
VU
Enstaka häckningar av tallbit finns från Luleå skärgård. Annars är det här en art som mest ses
vintertid och då ibland förekommande invasionsartat. Från området förekommer ett flertal rapporter
från vintern 2006 till 2007. Maximalt noterades 11 individer vid ett tillfälle.
Mindre korsnäbb
Loxia curviostra
Mindre korsnäbb häckar mindre allmänt i Norrbottens kustland. Ibland förekommer invasioner med
korsnäbbar från öster. Vid Gräsörenbron noterades mindre korsnäbb under häckningstid 2005.
Enstaka mindre flockar är noterade från samma plats under 2002-2004. Förbiflygande individer är
rapporterade från 2006 och 2007.
Större korsnäbb
Loxia pytyopsittacus
Även större korsnäbb häckar mindre allmänt i Norrbottens kustland. Precis som för den mindre
korsnäbben förekommer invasioner från öster. Vid Gräsörenbron noterades en häckning 2005 och
arten sågs även i par hösten 2004, slutligen finns en rapport från januari 2003. Även större och
mindre flockar med större korsnäbbar torde passera området ibland.
Bändelkorsnäbb
Loxia leucoptera
Bändelkorsnäbb är en sporadisk häckfågel i Norrbotten och vissa år kommer invasioner österifrån.
Därför torde arten finnas i området sporadisk och ibland i större flockar i området. Arten är också
rapporterad. Fyra bändelkorsnäbbar noterades vid Gräsörenbron 3-18/1 2003 och två par noterades
på samma plats under december till januari vintern 2004-2005.
Sävsparv
Emberiza schoeniclus
Sävsparv är en allmän häckfågel i Norrbotten och den häckar även spritt i området, huvudsakligen i
strandnära lägen.
Lappsparv
Calcarius lapponicus
Lappsparvar passerar Norrbottenskusten vår och höst på sin väg till och från häckplatserna
närmare fjällen. Ibland passerar de även utredningsområdet, 10 individer noterades till
exempel den 10/4 2007 och ett exemplar den 19/4 2006.
Snösparv
Plectrophenax nivalis
Snösparv passerar Norrbottenskusten vår och höst på väg från och till häcklokalerna i fjällen.
Enstaka förbiflygande snösparvar finns rapporterade från Gräsörenbron vår och höst 2007
respektive våren 2008.
Gulsparv
Emberiza citrinella
Gulsparv häckar tämligen allmänt i Norrbotten och arten hör till områdets häckfåglar.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
36
Bilaga 2
Fåglar observerade vid Amalinas fältbesök i början av juli 2008
Skäggdopping
Grågås
Kanadagås
Gräsand
Snatterand
Skedand
Bläsand
Kricka
Knipa
Vigg
Salskrake
Mindre strandpipare
Större strandpipare
Tofsvipa
Mosnäppa
Drillsnäppa
Grönbena
Rödbena
Svartsnäppa
Gluttsnäppa
Morkulla
Skrattmås
Fiskmås
Dvärgmås
Gråtrut
Silltrut
Ett par sågs i dammarna i den centrala delen av området
Minst två familjer höll till i dammarna den centrala delen av området
Två häckningar noterades i dammarna den centrala delen av området
En honfärgad flög förbi vid Gräsörenbron, ett flertal sågs i
dammarna i den centrala delen av området
Ett par sågs inne i dammarna i den centrala delen av området
Tre honfärgade flög från dammarna i den centrala delen av området
till viken utanför Gräsörenbron
Ganska många höll till i dammarna i den centrala delen av området
inklusive en häckning
En kricka hördes från Gräsörenbron. Många, huvudsakligen hanar,
låg i dammarna i den centrala delen av området
En hona med ungar fanns i dammarna i den centrala delen av
området
En flock med hanar låg i dammarna i den centrala delen av området
En honfärgad med en juvenil simmade omkring i dammarna i den
centrala delen av området
En födosökte på en strandremsa vid dammarna i den centrala delen
av området
Två stycken sågs på en strand vid dammarna i den centrala delen av
området
Ett par höll till vid dammarna i den centrala delen av området
En flög omkring och sjöng mm i anslutning till en strandremsa i
öster, den höll till i detta område hela dagen. Slutsatsen är att den
troligen häckade
Tre individer sågs vid stranden i öster
En mindre flock sågs vid dammarna i den centrala delen av området
En varnande fågel hördes och flög tillsammans med ytterligare en
fågel vid dammarna i den centrala delen av området.
En sågs flyga från dammarna i den centrala delen av området
En hördes från Gräsörenbron, flera höll till vid dammarna i den
centrala delen av området
Ett par sågs flyga förbi vid Gräsörenbron och en skrämdes uppe inne
i strandskogen vid Gräsörenbron
Flera sågs näringssöka utanför Gräsörenbron, många obervationer av
flygande fåglar över området gjordes, dessutom sågs några stå på en
sandrevel i öster
Flera sågs flygande ovanför området vid Gräsörenbron, flera lyckade
häckningar sågs på en av de mindre öarna i dammarna i den centrala
delen av området
Några stycken flög förbi Gräsörenbron, tre stycken sågs stå på en
sandrevel i öster, flera flög över de centrala delarna av området
Några flög förbi Gräsörenbron andra över övriga området
Ett par individer flög förbi Gräsörenbron, ytterligare ett antal flög
över de centrala delarna av området
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
37
Silvertärna
Fisktärna
Skräntärna
Ringduva
Spillkråka
Sånglärka
Backsvala
Ladusvala
Ängspiplärka
Sädesärla
Järnsparv
Rödhake
Stenskvätta
Taltrast
Rödvingetrast
Björktrast
Koltrast
Trädgårdssångare
Sävsångare
Lövsångare
Talgoxe
Talltita
Blåmes
Kråka
Stare
Bofink
Gulsparv
Sävsparv
Ett flertal sågs fiskande utanför Gräsörenbron, flera upprörda
individer sågs i de centrala delarna, häckningar sågs på minst en ö i
dammarna i den centrala delen av området
Ett flertal sågs fiskande utanför Gräsörenbron, flera upprörda
individer sågs i de centrala delarna, häckningar sågs på minst en ö i
dammarna i den centrala delen av området
En sågs fiska utanför Gräsörenbron, två stod på en sten i öster, ett
par individer flög över de centrala delarna, sammanlagt minst tre
individer noterades under fältbesöket
Minst fem fåglar sågs i anslutning till lövskogsmiljöerna vid
Gräsören
Färska spårtecken noterades i en gran i strandskogen vid
Gräsörenbron
En trolig sånglärka sågs flyga från en av hedarna i områdets östra del
Relativt många sågs näringssöka i området, en mindre koloni med
häckande sågs i en jordhög strax utanför utredningsområdet
Två individer sågs vid malmhamnsbyggnaderna
Visade sig vara en relativt allmän fågel på sandhedarna utmed
stranden i öster
Många individer sågs på ruderatmark och utmed stränderna i öster,
liksom vid dammarna i den centrala delen av området
Minst en hördes sjunga i lövskogarna vid Gräsören
Några hördes sjunga i lövskogarna vid Gräsören
Många stenskvättor noterades på de exploaterade markerna inte
minst utmed järnvägsspåret
Minst en hördes sjunga från strandskogarna vid Gräsörenbron
Ett par individer hördes sjunga från strandskogarna vid
Gräsörenbron
Ett revir noterades vid Gräsörenbron, dessutom sågs flera individer i
anslutning till lövskogen/strandskogen längre österut
En hördes sjunga vid Gräsörenbron, en hane sågs senare strax
bortom bron (eventuellt samma individ)
Flera hördes sporadiskt sjunga i lövskogsmiljöerna vid Gräsören
Minst en hörd tillfälligt sjunga vid Gräsörenbron
Spridda av sjungande fåglar från träd- och buskbevuxna marker över
hela området
Minst en hördes från strandskogen vid Gräsörenbron
En observation gjordes i strandskogen vid Gräsörenbron
En sjungande individ hördes sjunga i den unga lövskogen innanför
strandskogen på Gräsören
Flera sågs vid Gräsörenbron och ytterligare några flög förbi de
centrala delarna av området
En ensam individ sågs näringssöka vid dammarna i den centrala
delen av området, en flock med cirka 10 fåglar sågs flyga i
anslutning till malmhamnen i sydöst
Spridda observationer i miljöer med lövträd över hela området
Minst en hördes sjunga vid Gräsörenbron
Spridda observationer, huvudsakligen i strandnära lägen, över hela
utredningsområdet
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
38