http://www.slideshare.net/malahr/at
omer-molekyler-och-kemiskareaktioner-text
Allt är byggt av atomer. Du själv och allt runt
omkring dig är byggt av mycket små
byggstenar som kallas atomer. Om du lägger
10 miljoner atomer i en rad blir det bara 1 mm
långt.
Det finns ungefär hundra olika sorters atomer,
man säger att det finns hundra atomslag.
När vi studerar kemi är det hur atomerna sitter
ihop som vi är intresserade av. Ett ämne kan
omvandlas till ett annat när atomerna byggs
ihop på ett annorlunda sätt.
Redan för 2 400 år sedan hade greken Demokritos
idén om att allt består av atomer. Då hade han inga
bevis för detta utan det dröjde fram till år 1800 då
engelsmannen Dalton kunde bevisa att det finns
atomer.
Molekyler är atomer som sitter ihop. För det mesta
sitter flera atomer ihop och bildar då molekyler. En
del molekyler består bara av två atomer och blir då
små medan andra består av tusentals atomer och
är stora. Ett exempel på en molekyl är
vattenmolekylen, den består av en syreatom och
två väteatomer.
1. Vad är en atom?
2. Ungefär hur många sorters atomer finns det?
3. Vem bevisade att atomer finns?
1. En atom är en liten partikel, en byggsten,
som bygger upp alla ämnen omkring oss.
2. Det finns ungefär 100 olika atomslag.
3. Demokritos kallade den minsta delen för
atom, som betyder odelbar på grekiska. John
Dalton bevisade att atomerna finns.
Ett ämne som bara innehåller ett atomslag kallas
ett grundämne. Eftersom det finns ungefär 100
olika atomslag så finns det också 100 olika
grundämnen. Ett grundämne består ofta av
molekyler men då innehåller de bara en sorts
atomer. Ett exempel är syre, där sitter atomerna
två och två.
Metaller och icke-metaller. Tre fjärdedelar av
grundämnena är metaller. De har flera egenskaper
gemensamt, t.ex. är de glänsande, leder värme och
elektricitet bra. Övriga grundämnen är ickemetaller och de har mycket olika egenskaper.
Exempel på icke-metaller är kol, syre och svavel.
Kemiska tecken. I kemin har varje grundämne
ett eget kemiskt tecken som består av en eller
två bokstäver. Det går fortare att skriva då och
alla i världen med kemikunskaper kan förstå.
Vilket tecken ett ämne har beror på dess
latinska namn. Syre heter oxygenium på latin
och har det kemiska tecknet O. Alla
grundämnen är ordnade i en tabell som kallas
det periodiska systemet.
4. Vad är ett grundämne?
5. Vilka två grupper kan grundämnen delas in
i?
6. Beskriv några egenskaper som metaller har.
4. Ett grundämne är ett ämne som består av
bara en sorts atomer
5. Huvudgrupperna är metaller och ickemetaller
6. Metaller leder ström och värme samt har
metallglans.
En kemisk förening är uppbyggd av mer än en sorts
atomer, ett exempel är vatten där molekylerna består
av atomslagen syre och väte. Antalet kemiska
föreningar är runt 20 miljoner. Allt runt omkring oss
består av dessa kemiska föreningar och grundämnena.
Kemiska reaktioner. De ämnen som finns runt om oss
kan förvandlas till helt nya ämnen genom kemiska
reaktioner. Ett exempel – om syrgas och vätgas blandas
och man sedan tänder eld på den blandningen kommer
det att ske en explosion. Dessa atomer kommer att
byggas om och bilda ett nytt ämne, vatten.
En kemisk reaktion innebär alltså att atomer i ett ämne
tas isär och byggs ihop till nya ämnen. Viktigt är att
inga atomer försvinner, det finns exakt lika många
atomer kvar efteråt.
7. Vad är en kemisk förening?
8. Ge exempel på ett ämne som är en kemisk
förening.
9. Vad menas med en kemisk reaktion?
7. En kemisk förening är ett ämne där varje
molekyl innehåller minst två olika slags
atomer.
8. Till exempel vatten – två väteatomer är
sammankopplade med en syreatom.
9. En kemisk reaktion är en ”förvandling” där
det bildas nya molekyler, och därmed nya
ämnen.
Molekylformler. Med hjälp av en molekylformel
kan man beskriva vilka atomer som finns i en
molekyl. I syrgas sitter atomerna ihop två och två.
Syre har det kemiska tecknet O, för att visa att det
är två atomer som sitter ihop skrivs en liten tvåa
efter O. Alltså blir molekylformeln O2.
Om det är fler än en molekyl skriver man antalet
framför. För att visa att det är tre syremolekyler
skriver man då 3 O2. Om det är en kemisk
förening man vill beskriva får man använda flera
kemiska tecken. Vattenmolekylen innehåller två
väteatomer och en syreatom. Molekylformeln blir
då H2O.
Reaktionsformler. Med en reaktionsformel kan
en kemisk reaktion beskrivas. Man skriver först
de molekyler som finns från början sedan en pil
och sist de molekyler som bildas. Viktigt är att
det är lika många atomer på båda sidor om
pilen. Inga atomer försvinner och inga nya
kommer till.
10. Vad är en molekylformel?
11. Vad betyder siffrorna tre och två i 3 H2O?
12. Vad är en reaktionsformel?
10. En molekylformel är en beskrivning av en
molekyl med hjälp av kemiska tecken.
Molekylformeln visar vilka atomer som sitter
ihop i molekylen.
11. Siffran två visar att det finns två syreatomer
i syremolekylen. Siffran tre visar att man har
tre vattenmolekyler.
12. En reaktionsformel visar vilka ämnen som
deltar i reaktionen och vilka ämnen som bildas.
Ett ämne kan ha tre olika former.
De flesta ämnen runt omkring oss kan ha tre olika
former – fast, flytande och gas. Vilken form ämnet
har beror på vilken temperatur det är.
Om vi tar vatten som exempel kallar vi den fasta
formen för is. Is kan smälta och blir då flytande.
Om vi kokar vatten blir det vattenånga som är en
gas. Vattenånga som kyls blir flytande igen och vi
kan frysa vatten till is.
Fysikaliska omvandlingar. Oavsett vilken form ett
ämne har så är molekylerna desamma.
Det sker alltså inte någon kemisk reaktion när
det blir en annan form. Man säger istället att
det sker en fysikalisk omvandling.
De olika omvandlingarna har olika namn,
namnen ser du i figuren nedan
FAST<- stelnar FLYTANDE <- kondenserar GAS
FAST smälter -> FLYTANDE -> förångas GAS
13. Vilka är de tre former som de flesta ämnen
kan ha?
14. Vad menas med att ett ämne kondenserar?
15. Vad menas med att ämne?
16. Vad menas med fysikaliska omvandlingar?
13. De tre formerna är fast, flytande och gas.
14. Kondensering är när ett ämne övergår från
gasform till vätska.
15. Förångning är när ett ämne går från vätska
till gas.
16. En fysikalisk omvandling innebär att ämnet
endast ändrar form, till exempel när is smälter
till vatten. Men det är fortfarande samma
molekyler, det sker alltså ingen kemisk
förvandling.
Värme är molekyler i rörelse.
I ett fast ämne ligger molekylerna i ett bestämt
mönster. Om man värmer det fasta ämnet
börjar molekylerna att röra sig mer och mer.
Värme är faktiskt rörelsen hos molekylerna.
När ett fast ämne smälter lossnar molekylerna
ur mönstret. I ett flytande ämne håller
molekylerna fortfarande ihop men kan glida
runt varandra. Om man värmer ännu mer
lossnar molekylerna från varandra, rör sig åt
olika håll och är då en gas.
17. Vad är värme för någonting?
17. Värme är när byggstenarna – atomer och
molekyler – i ett ämne rör sig. Snabbare rörelse
mäter vi som högre temperatur.
