Brev med kommunvapen

advertisement
1 (15)
SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Nyhammars rektorsområde
7/15/2017
684085844
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
Nyhammars ro
Västbyvägen 16
770 14 Nyhammar
Nyhammars skola
Västbyvägen 16
Nyhammar
0240-860 00 vx
0240-56 58 04 exp
Direktval
0240-64 06 44
.........................
Bankgiro
Postgiro
467-5088
12 45 30-7
LUDVIKA KOMMUN
2 (15)
7/15/2017
Vision
Vi har en skola, där alla känner trygghet, tillhörighet och delaktighet. Både elever,
personal och föräldrar talar i positiva ordalag om ”vår” skola. Förståelse för
varandra, omsorg om varandra och känslan av att vara värdefull präglar
Nyhammars skola.
Nu gällande plan
Planen gäller för ett år. Nuvarande plan upprättades augusti 2009 och revideras under
juni 2010.
Vid revidering av tidigare plan framkom följande punkter:
 Eleverna kände sig ej delaktiga i planen
 Ett antal föräldrar kände ej till planen
 Planen beskrev bra vilka lagtexter skolan stödjer sig på
 Elevperspektivet kom dåligt fram i underlaget till planen
 Det saknades tydliga förebyggande åtgärder för arbetet mot kränkande behandling
och Likabehandlingsarbetet
 Det saknades påföljder
 I planen framgick inte vilka resurser som finns för att främja
likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling
Denna utvärdering, gjord av personal, elever och föräldrarepresentanter
(verksamhetsrådet) ligger som grund för vår nya Likabehandlingsplan och plan mot
kränkande behandling.
Elevmedverkan
Eleverna har svarat på enkäter om trygghet och trivsel i skolan, samt diskriminering.
Utifrån dessa svar har det förts diskussioner i klasserna om mål och åtgärder, samt vilka
ordningsregler som ska gälla i skolan.
Varje klass har varit remissinstans i framtagandet av vår nya plan.
Elevrådet beslutar om planen i samverkan med rektor, personalrepresentanter och
föräldrarepresentanter.
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
3 (15)
7/15/2017
Föräldramedverkan
Vårdnadshavare har kunnat ta del av förslaget till ny Likabehandlingsplan och Plan mot
kränkande behandling via skolans hemsida eller genom att få den hemskickad för
genomläsning. De har sedan lämnat eventuella frågor och åsikter till
föräldrarepresentanterna i Verksamhetsrådet.
Styrdokumenten
Skollagen (14 a, 1985:1100, ändrad genom 2008:571), Läroplanen,
Diskrimineringslagen (1 januari 2009), Barnkonventionen, Arbetsmiljölagen och
Brottsbalken är, tillsammans med utvärdering och kartläggning, grunden för Planen mot
kränkande behandling/ Likabehandlingsplanen. (Bilaga 1,2 och 3)
Skolan beaktar bestämmelserna i två regelverk, men har valt att föra samman
Likabehandlingsplanen som bygger på Diskrimineringslagen och Plan mot kränkande
behandling som bygger på Skollagen till ett dokument.
Åtgärder och påföljder är specifika för grundskola, förskola och fritidshem.
Kartläggning
 Alla elever i åk 6 genomför på våren en kommunal undersökning ”Så minns jag
min tid i skolan åk 6”
 Varje elev inom Nyhammars skola har fyllt i en enkät om trygghet, kränkande
behandling, trakasserier och diskriminering.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.
Kränkningar kan vara:
 Fysiska (slag, knuffar)
 Verbala (hot, svordomar, öknamn)
 Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
 Texter och bilder (lappar, sms, mms, msn mm)
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med
 Kön
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
4 (15)
7/15/2017
 Funktionshinder
 Sexuell läggning
Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även
när en elev kränks på grund av förälders sexuella läggning, funktionshinder, religion
mm.
Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning.
Resultatet har diskuterats i klasserna och i personalgruppen.
I kartläggningen har vi beaktat samtliga diskrimineringsgrunder, även om samtalen kring
t ex sexuell läggning har lagts på en enkel nivå bland de minsta barnen/eleverna.
Resultat:
Våra elever upplever inte att någon diskrimineras eller trakasseras pga sexuell läggning,
religion eller funktionshinder.
Ingen diskrimineras p. g. a. kön, men många elever uppger att de trakasseras för sitt kön,
d v s att elever sinsemellan behandlar varandra olika om de är flicka eller pojke och man
kan få elaka kommentarer grundat på vilket kön man tillför.
Några elever trakasseras för sin etniska tillhörighet.
Fysiska kränkningar, verbala kränkningar och psykosociala kränkningar är problem i
skolan.
Kränkningar via dator och mobiltelefoner sker på fritiden bland de äldre eleverna och
leder till problem även i skolan.
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
5 (15)
7/15/2017
GRUNDSKOLA
Plan mot kränkande behandling
Alla barn ska uppleva tillhörighet i gruppen och känna trygghet. Insatser ska
genomföras så att barn och vuxna upplever goda och trygga sociala förhållanden.
Sammanställning av elevenkäterna visar på följande problem att jobba med:














11% känner sig otrygga i korridoren
16 % är otrygga i omklädningsrummen till idrotten
15% känner sig otrygga på toaletten
9% är otrygga på raster
7% är otrygga vid lunchen
2% är otrygga i klassrummet
13% tycker knuffar är ett problem i skolan
14% upplever slag som ett problem i skolan
11% upplever hot som ett problem i skolan
31% tycker svordomar/ könsord är ett problem i skolan
17% upplever blickar som ett problem i skolan
22% uppger att elever kallar varandra elaka saker
16% upplever att de inte får vara med
5% tycker att elektroniska trakasserier är ett problem
Kvalitetsredovisning 2008-2009
Andelen elever som i ”Så minns jag min tid i skolan åk 6” angett att de
 känner sig trygga i åk 1-3 var 61% och i åk 4-6 61%
 mobbat andra var i åk 1-3 11% och i åk 4-6 6%
 mobbats av andra barn i åk 1-3 var 28% och i åk 4-6 22%
 mobbats av lärare i åk 1-3 var 0% och i åk 4-6 6%
Resultat process:
 Trygghetsgruppen har haft 268 möten i förebyggande och problemlösende syfte
 Förtroenderådet har haft kontinuerliga möten
 Klasserna har kontinuerligt samtalat om regler, kränkningar och trakasserier
 De flesta elever har haft fasta platser i matsalen
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
6 (15)
7/15/2017
 Personal och föräldrar har haft en föreläsning om att bygga trygghet med Björn
Lindell
Mål och förebyggande åtgärder
Eleverna är trygga med sina lärare och kamrater
 Trygghetsgruppen består av 2 lärare som schemalägger 1,5 h/vecka för samtal med
elever. De träffar elever efter tips från förtroenderådet, personal, föräldrar, egna
iakttagelser och kan även gå genom alla elever i en grupp en och en för att ”kolla
läget”. Några elever återkommer regelbundet, andra kommer periodvis.
Trygghetsgruppen arbetar med konfliktlösning och mot kränkningar genom att
stärka självkänslan, ge styrka att sätta gränser och att synliggöra varje barn.
 Förtroenderådet består av elever från åk 2-6. De upptäcker kränkningar som sker
utom synhåll för vuxna och vidarebefordrar information på regelbundna möten
med Trygghetsgruppen. Eleverna kan även gå in och stötta enskilda elever i vissa
situationer. De informerar under hösten alla elever om sitt arbete och vikten av att
vara en god kamrat.
 Ordningsregler revideras varje höst av elever, personal och föräldrar. Alla elever
och föräldrar skriver under kontrakt med de gemensamma reglerna.
 Alla klasser/grupper diskuterar återkommande om kränkningar och våra regler, tex
som en fast punkt på klassrådet.
Eleverna känner sig trygga i omklädningsrummet
 Eleverna får fast plats i omklädningsrummen till idrotten, precis som de har i
korridorerna utanför klassrummen. En vuxen finns nära eller i
omklädningsrummet vid dusch och ombyte.
Eleverna känner sig trygga vid lunchen
 Om elever upplever otrygghet pga fysiska eller verbal kränkningar i lunchkön,
strukturerar berörda lärare om rutinerna för att gå till maten.
Eleverna känner sig trygga på raster
 Rastvakterna använder västar som syns väl. Signaler om att elever känner oro för
andra ute på rast meddelas all personal så alla kan hålla extra koll.
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
7 (15)
7/15/2017
Eleverna känner sig trygga på toaletterna
 Vi arbetar aktivt för att få till stånd en uppfräschning av toaletterna och erbjuder
”dörrvakt” till dem som önskar det.
Eleverna kallas inte elaka saker
 Alla vuxna i skolan arbetar aktivt för att få bort svordomar och könsord i
samarbete med föräldrar och elever.
 Alla vuxna i skolan arbetar aktivt för att få slut på elaka kommentarer elever
emellan i nära samarbete med föräldrar och elever.
Likabehandlingsplan
Alla barn ska uppleva tillhörighet i gruppen och känna trygghet. Insatser ska
genomföras så att barn och vuxna upplever goda och trygga sociala förhållanden.
Elevenkäten visar på följande resultat:
 15% tycker att flickor och pojkar behandlas olika av andra elever
 3% upplever kränkningar pga. sin hudfärg
 0% upplever sig diskriminerade pga. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Kvalitetsredovisningen 2008-2009
Andelen elever som i ”Så minns jag min tid i skolan för åk 6” angett att de
 Duger som de är var 78 %
 Blir lyssnade på var 61%
Resultat process:
 Faddergruppsaktiviteter med flickor och pojkar 6-13 år har samarbetat om
gemensamma utmaningar i lekfulla former
 Personalen har diskuterat jämställdhetsarbete i skolan, tex. vid gruppindelning,
talutrymme och placering
 Personalen och många elever har reagerat direkt vid kommentarer om hudfärg
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
8 (15)
7/15/2017
Mål och förebyggande åtgärder
Flickor och pojkar bemöts lika och insatser utformas utifrån den enskildes
behov oberoende av kön, social och kulturell bakgrund, etnisk ursprung, sexuell
läggning och religiös tillhörighet
 Insatser utformas i samverkan med eleven och hemmet
Eleverna upplever att personalen lyssnar på deras åsikter
 Personalen låter barnen ”tala till punkt”. Finns ingen möjlighet att lyssna klart just
då, erbjuds eleven att tala vidare på överenskommen tid, med berörd lärare eller
Trygghetsgruppen
 Vi tränar på skillnaden på att lyssnas på och att få som man vill
Personalen lyfter varje barns starka sidor i klassituationen och
utvecklingssamtalen
 Varje lärare lyfter minst en positiv sida i utvecklingssamtalet
Påföljder
 Skolan och hemmet måste ha ett öppet och nära samarbete för att få till stånd
ändring av utsatthet eller oönskat beteende. Grunden för detta läggs på höstens
klassmöten där vi gemensamt reviderar ordningsregler, sätter upp klassregler
och bestämmer påföljder. De sist nämnda kan alltså se lite olika ut i olika
klasser bl.a. beroende på elevernas ålder, men ska vara synliga för, och kända
av, alla berörda parter.
 När personal får kännedom om att en elev känner sig kränkt, trakasserad eller
diskriminerad, samtalar personal och elever för att få klarhet i vad som är
problemet och vem eller vilka som orsakar problemet.
 Om eleven utsätts för diskriminering (av personal) överlämnas ärendet direkt
till rektor.
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
9 (15)
7/15/2017
 Klasslärare eller undervisande lärare samtalar med den eller de som utpekas
som orsak till kränkning eller trakassering. Om problemet kan lösas direkt sker
en kort uppföljning efter en vecka. Om problemet kvarstår, eller är svårt att
lösa, tas kontakt med Trygghetsgruppen och hemmen meddelas. Fortsatta
samtal dokumenteras då och rektor underrättas. Avtal upprättas med berörda
elever. (Bilaga 4)
 Vid kvarstående problem kallas föräldrar till möte med syfte att hitta lösningar
så att kränkande behandling och trakasserier upphör. Mötet dokumenteras och
tid för uppföljningsmöte bestäms.
 Om en elev, trots påpekanden och samtal med föräldrar, fortsätter utsätta andra
för kränkningar, kan den lyftas bort från t ex gemensamma raster.
 En elev som utsätter andra för trakasserier över lång tid, kan, med stöd av
skollagen, tvingas byta till en annan skola.
Plan för presentation
Klassernas förslag till mål, förebyggande åtgärder och påföljder sammanställs av den
pedagogiska personalen. Ledningsgruppen formulerar dessa i Likabehandlingsplanen/
Plan mot kränkande behandling, som går på remiss till Elevrådet. Den läggs även ut
på skolans hemsida/ erbjuds som papperskopia till vårdnadshavare. Efter remisstiden
diskuteras planen i Verksamhetsrådet innan den blir gällande.
Utvärdering och revidering
Planen utvärderas av elever, personal och vårdnadshavare i juni 2010. Den reviderade
planen gäller from augusti 2010.
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
10 (15)
7/15/2017
Bilaga 1
14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att
motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet
enligt denna lag. Lag (2008:571).
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband
med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen
(2008:567). Lag (2008:571).
Definitioner
3§ I detta kapitel avses med
elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,
barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet
eller skolbarnsomsorg enligt denna lag,
personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt
denna lag,
huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,
kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker
ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571).
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta
kapitel är utan verkan. Lag (2008:571).
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de
skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i
tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571).
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje
särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare
föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Lag (2008:571).
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
11 (15)
7/15/2017
7 § Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att
förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling. Lag (2008:571).
Årlig plan
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan
med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga
och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska
tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571).
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571).
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande
behandling
10 § Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och
i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Lag (2008:571).
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller
eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller
anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.
Lag (2008:571).
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina
skyldigheter enligt 7-11 §§ ska huvudmannen dels betala
skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta
innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av
åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid
repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning
sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
12 (15)
7/15/2017
Tillsyn
13 § Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel
följs.
Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av
Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i
verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.
Lag (2008:571).
Bilaga 2
Diskrimineringslag (2008:567)
SFS nr: 2008:567
Departement/myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet DISK
Utfärdad: 2008-06-05
Registeruppgifter (regeringen)
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagens innehåll
2 § Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra
inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om
förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet
finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns
bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
13 (15)
7/15/2017
ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser
om rättegången.
Lagen är tvingande
3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller
skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.
Diskriminering
4 § I denna lag avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att
behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller
skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet
har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att
särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst
funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida
inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och
nödvändiga för att uppnå syftet,
3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder,
4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som
kränker någons värdighet,
error! number cannot be represented in specified format.
LUDVIKA KOMMUN
14 (15)
7/15/2017
5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner
att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som
lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande
till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som
gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Bilaga 3
1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Skolan skall
främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och
utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbing. Tendenser till trakasserier skall
aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.
Brottsbalken: Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en
polisanmälan. Polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt Socialtjänstlagen. I brottsbalken finns
inte mobbning eller kränkande behandling som särskild brottsrubricering. Men kränkande behandling utgör inte
sällan även ett brott, till exempel: misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier,
förtal/förolämpning, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp.
Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker förakt för
en folkgrupp med anspelning på hudfärg, nationalitet, trosbekännelse eller sexuell läggning.
Att bära rasistiska märken och symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömning i ett enskilt fall kan inte göras
av skolan utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol.
Bil.4
AVTAL
Datum:
Anmälare:
Utsatt elev:
error! number cannot be represented in specified format.
Utövare av kränkning/ trakasserier:
Händelse(r):
LUDVIKA KOMMUN
15 (15)
7/15/2017
error! number cannot be represented in specified format.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards