Språkhinder, ohälsa och arbetslöshet

advertisement
FoU-Södertörns skriftserie nr 94/11
Språkhinder, ohälsa och arbetslöshet
En kartläggning bland invånare i Botkyrka kommun
Anna Blom
FoU-Södertörn
Römossevägen 25
14631 Tullinge
Tel. 08-53062180
ISSN 1403-8358
Förord
Bland de människor som kommit till Sverige i vuxen ålder finns en grupp som haft stora
svårigheter att få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. De arbetsmarknads- och
utbildningsinsatser som de tagit del av har endast i begränsad utsträckning visat sig vara
framgångsrika. Många gånger har det hävdats att det handlar om att denna grupp
människor saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Det saknas dock en
samlad bild av dessa människor – i meningen vilka dessa invånare är, hur deras
individuella situation ser ut samt vilka behov och svårigheter de har.
Mot denna bakgrund tog Samordningsförbundet i Botkyrka under 2010 initiativ till en
kartläggning av den grupp invånare som kan tänkas ha dessa svårigheter. Uppdraget
gick till FoU-Södertörn med tre månaders finansiering.
I denna rapport presenteras den genomförda kartläggningen. Den kompletteras dels med
en fallstudie av en aktuell verksamhet, dels med en redogörelse för tidigare studier
respektive projekt. Härigenom är målsättningen att rapporten ska utgöra ett underlag för
en diskussion om utformningen av framtida insatser för denna grupp människor.
Tidigare studier talar för att det är rimligt att utgå från att många i denna grupp har en
komplex problematik, där individernas hälsa, sociala situation och förankring i skola
respektive arbetsliv interagerar. Att utforma insatser för denna grupp kräver ett samlat
grepp, och det förutsätter en bra samverkan mellan olika aktörer. Som framgår av denna
rapport kan förutsättningarna för en sådan samverkan ibland vara besvärliga. Till
exempel kan sekretessregler göra det omöjligt för en myndighet att få del av en annan
myndighets uppgifter om målgruppen – vilket naturligtvis gör det svårare att få en
heltäckande bild av individens situation och behov.
Rapporten har utarbetats av Anna Blom, FoU-Södertörn. Delar av den har skrivits av
Joseph Poku, FoU-Södertörn (studien av en aktuell verksamhet för språksvaga i
Botkyrka, sid 30-34) och Eva Nyberg, FoU-Södertörn (en översikt över tidigare
erfarenheter av arbetet med målgruppen språksvaga i Botkyrka med några grannkommuner, sid. 35-42).
FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsverksamhet som ägs av nio kommuner
i södra storstockholm. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorgen, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Lokala praktiknära utvärderingar är en verksamhet som
länge prioriterats i FoU-Södertörns utvecklingsarbete.
Tullinge, januari 2011
Martin Börjesson
FoU-chef, FoU-Södertörn
2
Innehåll
Bakgrund ...................................................................................................................................................5
Tidigare studier och projekt inom området .....................................................................................6
Tidigare kartläggningar ....................................................................................................................6
Huddinge.............................................................................................................................................6
Botkyrka .............................................................................................................................................6
En undersökning av flyktingar i FoU-Nordväst..................................................................................7
Projekt ....................................................................................................................................................7
Spraka .................................................................................................................................................7
Supported employment i Botkyrka .....................................................................................................8
Metod .........................................................................................................................................................8
Materialinsamling till kartläggningen ............................................................................................9
Materialinsamling till fallstudien ......................................................................................................9
Etiska överväganden/sekretess....................................................................................................10
DEL 1. Vilka personer handlar det om? ...........................................................................................11
SFI, Svenska för invandrare ............................................................................................................11
I. Tabell efter uppgifter från SFI.......................................................................................................13
Summering hittills...............................................................................................................................16
Kartläggningen går vidare.................................................................................................................16
Har, eller söker de, arbete?................................................................................................................17
Arbetsförmedlingen.........................................................................................................................17
Tidigare SFI-elever inom Arbetsförmedlingen...........................................................................18
II. Tabell efter uppgifter från AF ......................................................................................................18
III. Tabell efter uppgifter från SFI+AF .............................................................................................19
Summering hittills...............................................................................................................................19
Är de friska eller sjuka? .......................................................................................................................20
Försäkringskassan .............................................................................................................................20
Tidigare SFI-elever inom Försäkringskassan ...............................................................................21
Uppgifter från LFC ...........................................................................................................................22
Summering hittills...............................................................................................................................22
Får de försörjningsstöd?.......................................................................................................................22
Socialförvaltningen i Botkyrka kommun .....................................................................................22
Tidigare SFI-elever med försörjningsstöd ....................................................................................23
IV. Tabell efter uppgifter från SFI+Socialförvaltningen ..................................................................24
Summering hittills...............................................................................................................................24
Möjlighet till fördjupad kartläggning ...............................................................................................25
3
En grupp språksvaga.......................................................................................................................25
DEL 2. Att lära sig svenska på annat sätt ........................................................................................29
Alternativ till SFI ..................................................................................................................................29
IWC...................................................................................................................................................29
IFFI ...................................................................................................................................................29
ABF:s inträde på scenen för kvinnor med svårigheter att lära sig svenska ..........................30
Vi studerar en gruppverksamhet i Hallunda .............................................................................30
ABF-verksamheten: kvinnornas egen röst..................................................................................33
DEL 3. Kunskaperna hittills – en översikt över lokala projekt och studier med anknytning
till språk och arbete..............................................................................................................................35
Beskrivning av några lokala projekt i ett ”nutidshistoriskt perspektiv”................................35
Trepartssamtal/samverkan ................................................................................................................36
Individuell handlingsplan/delaktighet...............................................................................................36
Att anlita konsulter för utredning av individen .................................................................................36
Arbetslösa i grupp.............................................................................................................................37
Det s.k. aktiveringsprojektet .............................................................................................................37
Matchning – ett f.d. modernt begrepp? .............................................................................................38
Språk och arbete................................................................................................................................38
Förstärkta förmedlingsinsatser med supported employment som variant.........................................38
Sammanfattning: begrepp som karaktäriserat stöd till arbetssökande............................39
Kartläggning med individen i fokus: ”djupare” undersökningsmetoder...........................40
Att vända på frågan: varför fick de jobb? .........................................................................................40
SFI-undervisningens betydelse generellt för att bli anställd .............................................................41
Avslutning ................................................................................................................................................42
En fortsatt studie av livet som långtidsarbetslös? ....................................................................42
Att vara fast i språkparadoxen ..........................................................................................................42
Att studera hälsa................................................................................................................................42
Att studera mötet i stället för individen.............................................................................................42
Att definiera dilemman i arbetet med språksvaga och arbetslösa klienter med utländskt ursprung..42
Att inrätta nya verksamheter för personer med svaga kunskaper i svenska? ................43
Referenser................................................................................................................................................44
4
Bakgrund
En del av de invånare som lever och bor i Sverige, men är födda och uppvuxna utanför
landets gränser, bedöms ha sådana bristande kunskaper i det svenska språket att de har
stora svårigheter att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Erfarenheter från
professionella yrkesgrupper, som av olika skäl kommer i kontakt med dessa aktuella
personer, säger att det är mycket svårt att stödja dem till att få ett arbete eller börja
studera. Personerna i fråga kan under en längre tid ha fått många insatser från olika håll
utan att komma närmare en egen försörjning. Någon samlad bild – i meningen vilka
dessa invånare är, hur deras individuella situation ser ut, samt vilka behov och
svårigheter de har – har emellertid inte funnits.
Mot bakgrund av ovanstående har Samordningsförbundet i Botkyrka kommun
initierat en kartläggningsstudie av den grupp invånare som kan tänkas ha dessa
svårigheter. I den här rapporten presenteras denna kartläggning.
I sin helhet är studiens syfte att ge ökad kunskap om gruppen som sådan, samt
skapa förutsättningar för att utveckla ett mer riktat stöd till de aktuella personerna.
Utöver kartläggningen presenteras därför en verksamhet i Botkyrka för denna målgrupp,
studerad genom observation av de vardagliga aktiviteterna och genom samtal med
deltagare och ledare.
För att få ett underlag till beslut om fortsatt kartläggning/undersökning av
målgruppen, språksvaga personer med utländsk bakgrund, alternativt beslut om inrättande av verksamheter som stöd i arbetssökarprocessen, presenteras också en
sammanställning av tidigare studier och projekt, huvudsakligen lokala i södertörnskommunerna, några med mer nationell prägel. Några studier och projekt som är
pågående, alternativt innehåller ett liknande uppdrag som detta, presenteras under
rubriken Bakgrund, för att ge en inramning och kontext till undersökningar och
verksamheter för målgruppen. En mer omfattande sammanställning presenteras i slutet
av rapporten under rubrik Insatser i ett nutidshistoriskt perspektiv, för att erbjuda en
illustration av tidigare ambitioner att komma till rätta med att det alltid finns en grupp
som det man organiserar generellt inte verkar passa för.
Samordningsförbundet har angivit kriterier för de personer som förväntas ingå i kartläggningen. Fokus för kartläggningen är i dessa kriterier personer som:
- bor i Botkyrka kommun
- är födda utanför Sverige
- har bott i Sverige i 5 år eller mer
- har bristande kunskaper i det svenska språket (inte uppnått SFI-betyg på nivå C
och/eller är i behov av tolk/läs- skrivhjälp vid myndighetskontakter)
- har stora svårigheter att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden
- inte tidigare fått särskild diagnos som försvårar språkinlärning
- är aktuella vid SFI, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Botkyrka kommuns
Socialförvaltning eller Utbildning och arbetsmarknad
5
Tidigare studier och projekt inom området
Tidigare kartläggningar
Huddinge
En liknande kartläggning, som den som är aktuell här, har tidigare utförts inom den
närliggande kommunen Huddinge. I ett tjänsteutlåtande i januari 2009 anges:
”I kartläggningen framkommer via en enkät att det i Huddinge finns minst
40 individer med bristande kunskaper i svenska som ännu inte fått omfattande stöd med svenskundervisningen eller till arbete. Den stora merparten av dessa individer har lång tid kvar i arbetslivet. Många av
individerna i behovsgruppen är kvinnor.
Genom fallstudier framträder att behovsgruppen har en komplex
problematik, där individernas hälsa, social situation och förankring i skola
och arbetsliv interagerar. Väldigt många tycks uppleva ohälsa av olika slag.
Likväl är ohälsan sällan fullt utredd eller stödd av medicinskt objektiva fynd.
Arbetslivserfarenheterna är ringa och begränsade till enklare jobb. Vidare
framgår att skolgången ofta varit kortvarig. Vad gäller insatser så fångas
dessa individer i normalfallet inte upp i särskilda sammanhang och det
saknas en gemensam metod för arbetet med behovsgruppen” (dnr Husam
2009/2)
Huddingeundersökningens resultat kommer naturligtvis att vara av största intresse även
för Botkyrka.
Botkyrka
I Botkyrka finns en kartläggning av äldre datum (Mörner, 2001) med liknande målsättning som i föreliggande undersökning. Kartläggningen genomfördes på uppdrag av
Samverkan i Botkyrka, med representation från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
Socialförvaltningen, Utbildning och Arbetsmarknad, SFI och Introduktionsenheten; det
vill säga ungefär motsvarande Samordningsförbundets representation i dag.
Undersökaren konstruerade en enkät som skulle identifiera målgruppen, och
tjänstemännen på de olika enheterna ombads fylla i den med namn på personer som
hamnat i språkfällan. Definitionen av språkfällan var ”så pass bristande kunskaper i
svenska, att han eller hon är förhindrad att aktivt delta i det svenska offentliga
samhället”. I undersökningen var andelen kvinnor större än andelen män. De mest
intressanta svaren var kanske den okunskap som de svarande handläggarna hade om
sina klienter. Exempel:
•
•
På frågan om födelseland visste inte handläggaren om klienten var född i Sverige
eller i annat land.
På frågan om ’invandrarskäl’ var skälet till invandring obekant för handläggarna i
44 procent av fallen.
6
•
•
•
30 procent av handläggarna visste inte om den språksvaga hade deltagit i SFIundervisning eller ej.
I 37 procent av fallen kände handläggarna inte till klientens utbildning från
hemlandet.
27 procent visste inte vilken svensk utbildning klienten hade.
Orsak till att ha hamnat i språkfällan efterfrågades. Det vanligaste svaret var ohälsa,
därefter ovana vid studier och bristande kontakt med det svenska samhället. Det är
också utredarens slutsats att handläggarnas kännedom om klienternas bakgrund är
mycket liten. Däremot är handläggarnas slutsatser om lämplig insats för de språksvaga
tämligen bestämd och entydig: en kombination av studier och praktik.
En undersökning av flyktingar i FoU-Nordväst
I en registerstudie av flyktingar i fem kommuner norr om Stockholm (Ingemarson &
Palm, 2006) ingår genomgången SFI-utbildning som ett kriterium i undersökningen av
egen försörjning. Två grupper utkristalliseras i kartläggningen av personer som fått
svårt att klara en egen försörjning: ”en liten grupp unga män och en större grupp
kvinnor”. När det gäller kvinnogruppen rapporteras ohälsa som den mest framträdande
faktorn i en analys av hinder för egen försörjning men att inte klara SFI-undervisningen
med godkända resultat finns också med bland dessa hinder. Att bli underkänd på SFIutbildningen korrelerar dessutom positivt med låg utbildning i hemlandet och svårigheter att klara sin försörjning. Ett intressant resultat är för övrigt att någon korrelation
mellan låg utbildning i hemlandet och godkänt resultat på SFI-utbildningen inte finns
bland männen.
Resultatet av denna registerstudie återfördes till flyktingsekreterarna i
kommunerna, som fick reflektera över resultaten både i seminarieform och i intervjuer.
De unga männen med svårigheter att försörja sig är en grupp, menar flyktingsekreterarna, som ”hamnar mellan stolarna”. De fastnar ofta i gymnasiets individuella
program, med svenska ungdomar med sociala problem, som studiekamrater. Undervisningen går för långsamt. Samtidigt är de för unga för att gå på SFI-undervisningen
för vuxna. Samhällets organisatoriska förhållanden passar helt enkelt inte så bra för
denna grupp.
Flyktingsekreterarnas samtal om kvinnorna med svårigheter att klara sin
försörjning fokuserar på ohälsa och icke godkänd SFI-ubildning: ”Ett problem är att det
i princip inte går att få en anställning utan SFI-betyg”. Samtidigt efterlyser flyktingsekreterarna alternativa vägar till att lära sig svenska, framför allt praktik inom
arbetslivet. En viktig synpunkt som framkommer är också att man inte tycker sig känna
denna grupp kvinnor tillräckligt väl för att förstå deras behov av stöd och hjälp.
Projekt
Spraka
Inom Huddinge kommun finns projektet Spraka, vilket är ett samverkansprojekt mellan
Huddinge kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Stockholm läns
landsting. Det stöds av finansiella samordningsförbundet Husam i Huddinge. I en
intervju säger projektets ledare att ”Spraka behövs för att bättre samordna arbetsmarknadsinsatser och språkundervisning för dem som inte talar så bra svenska och
7
samtidigt har andra arbetshinder. Den här gruppen fastnar lätt i arbetslöshet och
bidragsberoende. Individerna har olika resurser som vi måste ta vara på” (HUSAM:s
nyhetsbrev 1/2010).
Projektet tar emot deltagare i grupp, med målet att stärka individen, öka deras
kunskap i svenska språket och få stöd i att komma ut i arbetslivet. För att uppnå detta
använder Spraka sig av coachning, personprofilanalyser, jobbsökarstöd, praktik, hälsa
och friskvård. Information och vidarebefordran av personer till Spraka-projektet sker
genom handläggare och kontaktpersoner vid Arbetsförmedlingen, kommunens Arbete
och försörjning, Försäkringskassan eller Landstinget (www.huddinge.se).
Spraka-projektet arbetar även nära ’Matchning Södertörn’, praktiksamordnare och
bemanningsföretag. Matchning Södertörn är ett projekt där syftet ytterst är att skapa
långsiktigt hållbara former för samverkan mellan åtta kommuner i Södertörn (Botkyrka,
Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö), Arbetsförmedlingen och näringslivet (Företagarna och Stockholms Handelskammare).
Matchning Södertörn verkar för att tillgodose företagens behov av arbetskraft,
vilket också inbegriper att ”stötta nyanlända att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden och ge dem samma möjligheter att ta del av lediga tjänster som andra
arbetssökande” (Europeiska socialfonden 2008, www.matchningsodertorn.se).
Vidare samarbetar Huddinge kommun och Spraka-projektet med Elvira
kunskapsutveckling, ett utbildningsföretag som erbjuder anpassad svenskundervisning
och generell kompetensutveckling. Elvira kunskapsutveckling är ett dotterbolag till
ABF Stockholm (www.elvira-kunskap.se).
Supported employment i Botkyrka
Inom projektet Arbetslivsinriktad rehabilitering i Botkyrka, som startade 2006 och är ett
samarbete mellan kommunens socialpsykiatriska enhet och landstingets psykosöppenvård, kombineras en arbetsterapeutisk bedömning med en förstärkt förmedlingsverksamhet enligt metoden supported employment. Många av projektets deltagare är av
utländsk härkomst och såsom en metod som betraktas som evidensbaserad
internationellt, är den av god relevans i det här sammanhanget.
Projektets första år omfattas av en utvärdering som FoU-Södertörn genomförde
(Fredriksson, 2007) och i en fortsatt granskning av verksamheten har kontakt förevarit
mellan FoU-Södertörn och projektledaren vid Socialförvaltningens Stöd- och
utvecklingsenhet (2010-09-20).
Supported employment är en arbetsmetod som med avseende på sitt forskningsstöd ofta förespråkas men sällan förekommer. Med andra ord förtjänar nog projektet i
Botkyrka mer uppmärksamhet än vad det får.
Metod
För att bidra till lösningen på arbets- och sysselsättningsproblemen för gruppen språksvaga invandrade personer presenterar denna rapport erfarenheter inom tre olika
områden: Det första (Del 1) är en kartläggning av de personer i Botkyrka som motsvarar
kriterierna för målgruppen. Det andra (Del 2) är en rapportering av ett observations- och
intervjuarbete som gjorts vid en verksamhet för målgruppen. Verksamheten organiseras
av ABF och försiggår i Hallunda Folkets Hus. Det tredje området (Del 3) är en
8
sammanställning av (huvudsakligen) de lokala erfarenheterna av utvärderingar och
undersökningar av arbetet med målgruppen.
Materialinsamling till kartläggningen
Som nämnts presenterar den här rapporten en kartläggning som kan utgöra den första
delen i en planerad mer omfattande studie. Syftet med denna initiala kartläggning är att
ringa in den grupp invånare som utifrån sina språksvårigheter är förhindrade att ta sig in
på den ordinarie arbetsmarknaden, samt att identifiera deras stödbehov. Därmed skapas
förutsättningar för att – i studiens andra del – utveckla diskussionen kring hur ett mer
riktat stöd till de aktuella personerna skulle kunna åstadkommas.
Kartläggningen startade våren 2010, och avser personernas/gruppens förhållanden
under år 2009/2010.
Då projektet avsåg att utgå från en kartläggning av personer som kunde tänkas ha
språksvårigheter utifrån sin utländska bakgrund, vände FoU-Södertörn sig inledningsvis
till kommunens Vuxenutbildning; Svenska för invandrare (SFI) för en första intervju.
Cheferna här gav en grundläggande bild av verksamheten, och här diskuterades också
hur de skulle kunna bistå med information till kartläggningen. Därpå träffade FoU på
samma sätt chefer och tjänstemän på Arbetsförmedlingen (AF) och Försäkringskassan
(LFC), samt på kommunens Socialförvaltning; Sektionen för ekonomiskt bistånd och
rehabilitering (SER) och Sektionen för ekonomi och arbete (SEA).
Generell information kring inblandade myndigheter, förvaltningar och verksamheter söktes således i inledningsskedet genom kontakt med berörda chefer och tjänstemän, men även via den allmänna information som presenteras på respektive webbsida.
Kartläggningens specifika uppgifter samlades in via intervjuer, samt så
småningom – med hjälp av personal vid de berörda organisationerna och myndigheterna
– genom vissa registerdata.
Som utgångspunkt för insamlingen användes SFI:s statistik över personer som
avslutats eller avvikit från SFI utan betyg från C-kursen under år 2009. I syfte att
utforska i vilken utsträckning dessa personer var föremål för åtgärder eller insatser hos
de aktuella myndigheterna under året därpå, avsåg FoU-Södertörn pröva dessa
personnummer mot vissa register hos AF, LFC och Socialförvaltningen. Som beskrivits
ovan kom studien dock att begränsas utifrån vissa sekretessfrågor.
Under sammanställningen av materialet kvarstod (eller uppstod) vissa frågor som
krävde visst kompletterande material. Biträdande rektor vid SFI tog sig tid och
besvarade dessa i ett mail. Detta material, som kom in i ett sent stadium av kartläggningen, är redovisat som citat i texten.
Materialinsamling till fallstudien
För att komplettera studien med en illustration över hur man i dag tar sig an en grupp
personer som definieras som språksvaga, ägnades ABF:s kurs ”Praktisk svenska och
samhällskunskap” en särskild delstudie inom kartläggningen. Kursen anordnas, i
samarbete med Socialförvaltningen i Botkyrka, för kvinnor med stora svårigheter i
svenska språket.
Kursansvarig/kursledare intervjuades för att få en bild av den pedagogiska idén
bakom verksamheten. Kursen besöktes också vid flera tillfällen, där några av deltagarna
intervjuades för att lyfta fram deras upplevelser och erfarenheter.
9
Etiska överväganden/sekretess
Kartläggningen har skett av FoU-Södertörn på uppdrag av Samordningsförbundet i
Botkyrka. Det innebär att såväl utförare som beställare omfattats av den gemensamma
sekretessen för Socialförvaltningen inom Botkyrka kommun. Insamling av uppgifter
från kommunens egna instanser bedömdes därmed kunna ske utan särskild prövning.
Detta har också skett. Vad gäller data från de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan formulerade FoU en skriftlig begäran om att få ta
del av de för studien efterfrågade uppgifterna. Arbetsförmedlingen i Botkyrka biföll
begäran genom beslut (dnr Af 2010/168815) under förbehåll ”att uppgifterna i
handlingarna inte får användas för något annat ändamål än för den forskning som
framgår av er begäran och bifogad projektplan, eller på ett sådant sätt att enskilda
personer kan identifieras, samt att uppgifterna ska förvaras på ett säkert sätt så att
ingen obehörig kan ta del av uppgifterna” (Kjell Bertilsson, verksamhetschef, AF
Botkyrka/Salem).
FoU-Södertörns motsvarande begäran till Försäkringskassan/LFC (Vivianne
Gullin, verksamhetschef LFC Huddinge) avslogs. Något skriftligt avslag inkom inte,
utan uppgiften vidarebefordrades från studiens kontaktperson vid Försäkringskassan; i
det vidarebefordrade mailet anges att: ”Jag (personal vid juristenheten) har varit i
kontakt med våra jurister ang FoU Södertörns förfrågan om att ta del av uppgifter från
oss. Juristerna har gjort en menprövning och beslutat att vi inte får lämna ut uppgifterna. Vi som myndighet kan inte ställa förbehåll kring enl 10:14 Offentlighet och
sekretesslagen. Så snart uppgifterna kommit till FoU så blir de allmänna handlingar.
FoU får endast ta del av uppgifterna om de fått godkännande från etikprövningsnämnden eller om de begär samtycke från var och en av de försäkrade. Vi kan bara
lämna ut den sammanvägda informationen om att X antal har sjp eller SA, X antal FP
osv”.
Någon kartläggning av i vilken utsträckning de eftersökta personerna varit aktuella
hos Försäkringskassan under våren 2010 har därmed inte kunnat genomföras på
individuell nivå, utan endast som grupp.
10
DEL 1. Vilka personer handlar det om?
SFI, Svenska för invandrare
Inom kartläggningsstudien söks personer som bland annat kan vara – eller kan ha varit –
aktuella hos SFI. SFI (Svenska för invandrare) erbjuder kurser för personer med
invandrarbakgrund som vill lära sig svenska. Utbildningen – som är en rättighet – ges
inom ramen för vuxenutbildningen, vilket innebär att man i huvudsak tar emot vuxna
elever (från 20 år). Man välkomnar emellertid även yngre elever (16/17-åringar) som
upplever att de inte passar in på den vanliga förberedande gymnasieutbildningen. Ett
skäl för framför allt yngre kvinnor att hellre välja SFI uppges vara i de fall de har barn.
Den förberedande gymnasieutbildning som ligger närmast till hands för de aktuella
eleverna är annars det så kallade IVIK-programmet. IVIK står för Individuella
programmets Introduktionskurs för invandrarungdomar, och ges bland annat vid S:t
Botvids gymnasium i Botkyrka. Här kan nyanlända ungdomar mellan 16 och 19 år –
eller ungdomar som kommer från förberedelseklass i grundskolan – läsa svenska på
nybörjar- eller fortsättningsnivå under ett till tre års tid, och förbereda sig för fortsatta
gymnasiestudier.
På SFI finns ingen maximal tid för elevernas studier. Kurserna – som är avgiftsfria
– startar löpande varje månad, och ges på A-, B-, C- och D-nivå. Eleverna testas initialt
för att kunna placeras rätt, och alla elever får en individuell studieplan. Efter C-nivån
anses eleverna, enligt SFI, vara tillräckligt utbildade språkligt för att kunna söka arbete,
medan D-nivån inriktar sig mot elever som avser att studera vidare.
Att vara elev vid SFI är också en aktivitet som berättigar till försörjningsstöd. Det
betyder att studier här ibland även ses som en ”motprestation” i likhet med Arbetsförmedlingens jobbsökarkrav, och att det är Socialförvaltningen som reglerar hur länge
en elev som uppbär försörjningsstöd får läsa på SFI. SFI uppger att de vanligen känner
till vilka av eleverna som uppbär försörjningsstöd, men man menar att den gruppen
förefaller ha minskat kraftigt i omfattning.
”Varför gruppen försörjningsstödstagare minskat inom SFI är svårt för oss på
SFI att svara på. Det är inte alltid vi känner till vilka elever som uppbär
försörjningsstöd, och det är inget vi får registrera i vårt elevsystem. Vi kan ana
att en del elever har försörjningsstöd, introduktionsersättning, a-kassa eller är
egenförsörjande. Och jag tror att den största gruppen är just egenförsörjande.
Inom SFI har vi idag något vi kallar SFI-prognos, som är individuell och
den sökande eleven får veta redan vid inskrivning/intest. Prognostiden talar om
hur lång tid eleven har på sig att klara sfi kurs A, B, C eller D, och som vi
förväntar oss att de skall klara av. Det innebär att man inte kan läsa sfi hur
lång tid som helst” (Bitr. rektor SFI)
SFI för årligen statistik över hur många elever totalt som har varit inskrivna i
verksamheten, samt hur många som har fallit ifrån och på vilka grunder. Ofta sker
individuella överenskommelser om uppehåll; elever kan få barn och vill göra uppehåll.
av det skälet, och det händer att elever vill arbeta en tid för att sedan komma tillbaka.
11
Elever som inte finner sig tillrätta hos SFI kan även erbjudas någon annan verksamhet
som kan aktivera/lära ut svenska, till exempel kurser vid de studieförbund som SFI
samarbetar med.
SFI kan även avsluta (skriva ut) omotiverade/svaga elever; dvs elever med
”bristande progression”. Detta sker i samråd med eleven själv och andra myndigheter,
såsom elevens handläggare på Socialförvaltningen i det fall eleven uppbär försörjningsstöd.
”SFI som skolform kan enligt skollagen avskriva/avsluta en elev som inte
uppvisar någon progression. När detta sker avslutas eleven med intyg, som
beskriver vad eleven uppnått utifrån studie- kursmålen. Detta sker i samråd
mellan eleven och läraren. Någon kontakt med andra aktörer/ myndigheter
sker inte eftersom det är vuxna elever som studerar på sfi och de förväntas ta
ett vuxet ansvar för sin skolgång.
Om däremot någon handläggare från annan myndighet vill ta kontakt med
skolan för att diskutera anledning mm till elevs avslut av sfi återger sfi
relevant information kring orsak till avslut mm” (Bitr. rektor SFI)
En elev som avslutats kan emellertid komma tillbaka till SFI; om omständigheterna
förändrats, och om motivation finns. Det händer dock även relativt ofta att elever uteblir
från SFI utan tidigare överenskommelse, och utan att ha gått färdigt en påbörjad kurs.
Vid avslut under pågående kurs får eleverna alltså intyg, annars betyg. Vad gäller
avslut av svaga elever är det möjligt att SFI föreslår att eleven kontaktar hälsovården för
att få sina svårigheter utredda.
”SFI-skolan kan ge råd vid de tillfällen skolan kan misstänka att det kan
finnas medicinska orsaker att eleven som är på väg att avslutas på grund av
bristande progression inte klarar sin skolgång, att eleven tar kontakt med
vårdcentral för medicinsk bedömning.
Skolan följer inte upp om den avslutade eleven tar en vårdkontakt. Om en
tidigare avslutad elev återsöker, eller en ny elev söker, till SFI och har med sig
ett medicinskt utlåtande/önskemål om anpassad studiegång försöker skolan
anpassa skolgången så långt det är möjligt för den enskilde eleven”
(Bitr.rektor SFI)
SFI är också en insats för flyktingar; asylsökande kan få gå på SFI genom Migrationsverket.
Som nämnts för SFI regelbundet statistik över sina elevers studiegång. Mot bakgrund av
kriterierna för den här aktuella kartläggningen är det i första hand statistiska uppgifter
kring elever som avslutat (gått klart, eller avslutats alternativt uteblivit från) C-kursen
under år 2009, samt vissa av skälen till detta, som särskilt fokuserats. SFI sorterar
elevernas olika skäl för avslut i tretton kategorier (se nedan). Kategorierna är alla
intressanta på olika sätt. Som beskrevs inledningsvis har vissa kategorier valts ut för
närmare granskning, då dessa kan antas innehålla personer som stämmer med kartläggningens kriterier. Därmed lämnas till exempel den största kategorin (kategori 5) –
12
som omfattar SFI/C-elever som slutfört kursen och fått betyg (och som utgör runt
hälften av samtliga elever) – helt utanför den fortsatta kartläggningen. Intressant att
konstatera är dock att i kartläggningen Språkfällan från 2001 (Mörner) redovisas att sju
procent av klienterna som handläggarna uttalar sig om definieras som språksvaga men
har ändå klarat att få ett godkänt resultat på SFI-undervisningen.
SFI:s kategorier för avslut är följande:
Eleven har:
1. uteblivit från undervisningen av okänd anledning
2. slutfört kursen men inte nått upp till målen för betyget godkänd och erhållit betyg
3. gjort avbrott på grund av sjukdom
4. gjort avbrott pga graviditet/barnledighet eller problem med barnomsorg
5. slutfört kursen och fått betyg
6. sluttestats direkt vid kursanmälan och fått betyg på kursen
7. flyttat till annan kommun
8. lämnat landet
9. gått över till annan utbildningssamordnare utan att ha godkänts av SFI
10. slutat pga att kommunen avskilt honom/henne
11. gjort avbrott på grund av arbete
12. kommit överens med skolan om studieuppehåll
13. uteblivit av annan orsak än tidigare nämnda
De kategorier som valts ut är dels de två första, som innehåller personer där det råder
oklarhet angående deras nuvarande sysselsättning; det handlar således om SFI/C-elever
som 1) uteblivit från undervisningen av okänd anledning (och därmed inte erhållit något
betyg), och elever som 2) slutfört kursen men inte nått upp till målen för betyget
godkänd.
De sökta personerna ska enligt kriterierna även kunna vara aktuella inom
Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Utifrån det har även två ytterligare
kategorier valts ut. Dessa innehåller elever som avbrutit kursen på grund av 3) sjukdom
och 4) graviditet, samt barnledighet eller problem med barnomsorg, då de sökta
personerna kan finnas även här.
I. Tabell efter uppgifter från SFI
Statistiken från SFI visar att omfattningen av den grupp elever som uteblivit från undervisningen i C-kursen av okänd anledning, under de senare åren, utgör mellan 27 och 35
procent av samtliga C-kursdeltagare respektive år:
13
1. SFI-elever som uteblivit från undervisningen på C-kursen av okänd anledning
År
Antal personer
Totalt, alla
Procent av totalt
kategorier
2005
126
465
27,1 %
2006
198
564
35,1 %
2007
267
893
29,9 %
2008
257
829
31,0 %
2009
1881
(senaste uppg 227) (senaste uppg 768) (sen uppg 29,6%)
Kategorin ’elever som uteblivit från SFI:s C-kurs av okänd anledning’ utgör den näst
största gruppen i SFI:s avslutningsstatistik från år 2009. Det aktuella året innehåller
kategorin (vid studiens genomförande, se not) 188 personer; 104 män i åldrarna 20 till
54 år, och 84 kvinnor i åldrarna 19 till 58 år. 65 av dessa (37 män och 28 kvinnor)
uteblev från kursen av okänd anledning inom en månad från kursstart. SFI:s uppdrag
omfattar inte rutiner för att följa upp avslutade eller avhoppade elever:
”Vi är inte skyldiga att ha rutiner för att följa upp varför elever uteblir, eller
hoppar av, sina SFI-studier. Vi försöker ta reda på orsaker av eget intresse
men det är bara möjligt när eleven själv talar om för sin lärare varför den
tänker sluta. Allt för ofta bara uteblir eleven från studierna och hör ej av sig.
De orsaker vi känner till är att de går till arbete, flyttar till annan kommun,
sätts in i andra åtgärder/aktiviteter av andra aktörer som tex Arbetsförmedlingen/ Socialförvaltningen” (Bitr. rektor SFI)
Nästa kategori omfattar elever som slutfört C-kursen, men inte blivit godkända. Denna
kategori är betydligt mindre i omfattning:
2. SFI-elever som slutfört kursen men inte nått upp till målen för betyget godkänd och erhållit
betyg
År
Antal personer
Totalt, alla
Antal personer i
kategorier
procent av totalt
2005
1
465
0,2%
2006
1
564
0,2%
2007
5
893
0,6%
2008
10
829
1,2%
2009
5
768
0,7 %
År 2009 innehåller den här kategorin fem personer; fyra män och en kvinna. Männen är
i åldrarna 30 till 62 år, kvinnan är 42 år. SFI erbjuder visst stöd till elever som inte
klarar kursmålen:
”För de elever som gör ett Nationellt Prov och inte klarar provet och
”kuggar sig” på ett eller flera delprov erbjuds stöd i just det som eleven
kuggade på i provet. Vanligtvis behöver de extra läs- och/eller skrivträning.
1
188 var det antal personer för 2009 som SFI angav 2010-04-05. ”Senaste uppgift” avser de förändrade
siffror för 2009 som inkom 2010-09-20; dessa har inte hunnits ta med i kartläggningen.
14
När eleven sedan uppnått målet i det delmomentet som eleven tidigare
”kuggades på” sätter läraren betyg för hela kursen.
Man behåller ingen elev kvar i en kurs. Alla elever som söker till SFI får
en individuell studieprognos och den följer eleven och läraren upp tillsammans under kursens gång. Detta för att få eleven att klara sin personliga
studieprognos. Och en elev har rätt att studera SFI så länge en elev uppvisar
studieprogression.
Här förs en ständig dialog mellan elev och lärare kring studietiden/
studieprognosen och förväntat ansvar som eleven skall ta för att nå kursmålet inom den satta prognostiden” (Bitr. rektor SFI)
Den tredje kategorin omfattar elever som gjort avbrott på grund av sjukdom. Även den
gruppen är relativt liten:
3. SFI-elever som gjort avbrott på grund av sjukdom
År
Antal personer
Totalt, alla
kategorier
2005
10
465
2006
9
564
2007
23
893
2008
7
829
2009
14
(senaste uppg 15)
(senaste uppg 768)
Antal personer i
procent av totalt
2,2
1,6
2,6
0,8
(sen uppg 2,0%)
År 2009 innehåller den här kategorin 14 personer; sex män och åtta kvinnor. Männen är
i åldrarna 25 till 49 år, och kvinnorna mellan 24 och 59 år. Fyra av dem (tre män och en
kvinna) insjuknade inom en månad från att de börjat på kursen.
Den fjärde kategorin omfattar elever som gjort avbrott på grund av graviditet etc. Den
innehåller därmed i huvudsak kvinnor:
4. SFI-elever som gjort avbrott pga graviditet/barnledighet eller problem med barnomsorg
År
Antal personer
Totalt, alla
Antal personer i
kategorier
procent av totalt
2005
28
465
6,0%
2006
20
564
3,5%
2007
34
893
3,8%
2008
29
829
3,5%
2009
18
768
2,3%
År 2009 innehåller den här kategorin 18 personer, alla kvinnor, i åldrarna 19 till 37 år.
Sex av dem avbröt kursen på grund av graviditet, barnledighet, etc, inom en månad från
att de börjat på kursen.
SFI informerar alla elever hur de skulle kunna gå vidare efter sitt avslut här:
15
”Elever som läser SFI blir informerade av studievägledare kring vilka
alternativa studievägar som finns förutom att läsa SFI. Studievägledarna ger
information om detta i grupp i skolan och elever som önskar får enskild
vägledning” (Bitr. rektor SFI)
Summering hittills
Inom de ovan beskrivna kategorierna finns tillsammans 225 personer; varav 114 män
och 111 kvinnor. De har det gemensamt att de lämnat SFI utan att formellt konstaterats
ha uppnått svenska språkkunskaper på en sådan nivå som anses rimlig för att kunna
söka arbete på den ordinarie arbetsmarknaden (SFI/C-nivån). De 225 personerna utgör
29 procent av de 768 som (enligt uppgifter inkomna 2010-09-21) gick C-kursen på SFI
det aktuella året 2009, och det är dessa som utgör grunden för den här studiens
kartläggning.
Utöver de ovan nämnda finns elever i andra kategorier där det finns skäl att tro att
nivån för godkänt inte uppnåtts (de omfattas dock inte av kartläggningens kriterier).
Endast två av kategorierna omfattar explicit de elever som fått godkänt slutbetyg;
antingen har de slutfört kursen eller så har de testats och bedömts som godkända direkt
vid kursanmälan (kategorierna 5 och 6 ovan). Här finns sammantaget 335 av de 768
eleverna. Det innebär i sin tur att 433 elever (56%) av SFI:s inskrivna C-studenter under
det här året inte har fått godkänt betyg; det vill säga kan antas sakna tillräckliga språkkunskaper på C-nivå.
Det finns naturligtvis också ett antal SFI-elever som avbrutit eller avslutats redan under
A- eller B-kursen. År 2009 handlade det om 111 personer (50 män och 61 kvinnor, i
åldrarna 25 till 62, respektive 19 till 59 år) som slutade av okänd anledning; femton
personer (kvinnor mellan 20 och 40 år) slutade på grund av graviditet etc, och sex
stycken (två män, 33 och 40 år, och fyra kvinnor, 23 till 51 år) på grund av sjukdom. År
2009 fanns alltså ytterligare 132 personer, i motsvarande kategorier som i C-kursen,
som formellt inte inhämtat tillräckliga språkkunskaper ens på A- eller B-nivån.
Kartläggningen går vidare
För kartläggningsstudiens del aktualiserades frågan om var de utvalda 225, icke godkända, tidigare C-kurselever vid SFI, skulle kunna befinna sig i nuläget; det vill säga i
vilken utsträckning de är föremål för åtgärder eller insatser under våren 2010. Arbetet
med kartläggningen gick således vidare utifrån frågor kring den aktuella gruppen av
typen:
•
•
•
•
•
har, eller söker, de arbete?
har de någon sysselsättning?
är de friska eller sjuka?
får de försörjningsstöd?
är de tillbaka på SFI?
16
För att besvara något av ovanstående ombads tjänstemän och handläggare vid de
aktuella myndigheterna och vid kommunens Socialförvaltning, att pröva om de tidigare
SFI/C-eleverna fanns i deras register.
Har, eller söker de, arbete?
Arbetsförmedlingen
Kartläggningsstudien avsåg, som beskrivits, inkludera språksvaga personer aktuella hos
Arbetsförmedlingen. Då den eftersökta gruppen initialt begränsades till att finnas bland
de 225 tidigare SFI/C-eleverna, prövades dessa mot aktuella inskrivna hos arbetsförmedlingen i Botkyrka (AF Hallunda). Frågan här var i vilken utsträckning dessa tidigare
elever var arbetssökande. Till de arbetssökande räknas personer även inom andra
insatser genom Arbetsförmedlingens försorg.
Arbetsförmedlingen, som är en statlig myndighet, tar emot personer som är, eller har
blivit arbetslösa, och som på detta sätt vill söka arbete. Under tiden kan ekonomisk
ersättning i form av A-kassa och/eller arbetsfrämjande insatser, erbjudas.
För de tidigare SFI-eleverna – det vill säga personer som inte har bott i Sverige,
och inte har svenska som modersmål – finns ett antal särskilda insatser (arbetsmarknadspolitiska åtgärder) som ökar möjligheten till arbete. En av dessa insatser är
nystartsjobb. Vid nystartsjobb får den arbetsgivare, som anställer en person som nyligen
kommit till Sverige (högst tre år sedan uppehållstillstånd, och ett år som inskriven på
AF), ekonomisk hjälp motsvarande dubbel arbetsgivaravgift (i max tre år). Motsvarande
gäller även för långtidsarbetslösa eller tidigare långtidssjukskrivna. Arbetsförmedlingen
kan även rekommendera arbetssökande med bristande språkkunskaper att gå på SFI.
En annan insats är instegsjobb. Instegsjobb är en subventionerad anställningsform
där arbetsgivaren får bidrag (75% eller max 750 kr per dag) för att betala ut lön, och där
den anställde samtidigt läser på SFI.
Är man inskriven på Arbetsförmedlingen kan man även få praktik. Är man
inskriven i 18 månader och har försörjningsstöd kan man omfattas av den så kallade
jobbgarantin (gäller personer under 25 år) (www.arbetsformedlingen.se).
Då en arbetssökande person kommer till Arbetsförmedlingen för att skriva in sig är den
första hon eller han möter en handläggare i teamet Direktservice. Enligt Arbetsförmedlingens handläggare menar Socialförvaltningen att man kan söka jobb (stå till
arbetsmarknadens förfogande) efter SFI:s C-kurs. Arbetsförmedlingen uttrycker själva
ingen sådan gräns, utan gränsdragningen mellan tillräckliga eller bristande språkkunskaper görs i förekommande fall av de aktuella arbetsgivarna. En del av de
besökande på Arbetsförmedlingen är i behov av tolk; även om språkkunskaper finns
muntligt kan läs- och skrivkunskaperna vara otillräckliga.
Vid Arbetsförmedlingen finns också teamet Fördjupad service, som handlägger
arbetssökande med konstaterad sjukdom och/eller funktionsnedsättning. Här görs
individuella handlingsplaner utifrån särskild bedömning, läkarutlåtanden etc.
17
Tidigare SFI-elever inom Arbetsförmedlingen
Då de 225 tidigare valda SFI/C-eleverna prövades mot aktuella inskrivna personer på
Arbetsförmedlingen, visade det sig att 110 av dem (49%) återfanns här, medan 115 av
de aktuella personerna var okända för dem.
II. Tabell efter uppgifter från AF
Uppgifterna innebär att nästintill hälften av dem som, under år 2009, slutat på SFI:s
C-kurs utan godkänt betyg (dvs som slutfört kursen men inte nått upp till målen, slutat
på grund av sjukdom/graviditet/barnledighet, eller uteblivit av okänd anledning) har
varit aktuella hos Arbetsförmedlingen året efter avslutet. Mer specifikt ser uppgifterna
ut som följer:
SFI-elever i vissa
kategorier som
avslutat C-kursen
år 2009:
Varav
aktuella på
AF
vt 2010:
225 personer
Totalt
114 män
111 kvinnor
110 pers
(49%)
64 män
46 kvin
arbetslösa
sysselsatta
lagrade
förhinder
övrigt
40 pers
21 pers
44 pers
3 pers
2 pers
23 män
17 kvin
12 män
9 kvin
27 män
17 kvin
1 man
2 kvin
1 man
1 kvin
I tabellen ovan visas Arbetsförmedlingens uppgifter. Här ser vi hur de av de tidigare
SFI/C-eleverna, och som nu är aktuella i Arbetsförmedlingens register, fördelar sig över
grupperna ’arbetslösa’, ’sysselsatta’, ’lagrade’, ’förhindrade’ samt ’övrigt’. Personerna
har även fördelats efter kön.
Arbetsförmedlingen uppger således att 40 av de 110 kända, tidigare SFI/C-eleverna
är registrerade som arbetslösa våren 2010; 23 av dem är män, 17 är kvinnor. De är i
åldrarna 24 till 59 år, med en genomsnittsålder för männen (25-54 år) på 35,6 år och för
kvinnorna (24-59 år) på 35,4 år.
Vidare uppges 21 av de 110 personerna (19%) vara sysselsatta. Det betyder att de
har nystartsjobb, instegsjobb, praktik, etc. I något fall anges ’start av eget’, och i något
annat ’högskolestudier’. De tolv männen här är mellan 21 och 44 år (med en genomsnittsålder på 32,6) och de nio kvinnorna mellan 22 och 54 (i genomsnitt 36,6 år).
Arbetsförmedlingen uppger också att en stor grupp (40%) av de aktuella tidigare
SFI/C-eleverna (44 personer; 27 män och 17 kvinnor) är lagrade i registren. Det betyder
att den sökande har varit aktiv vid Arbetsförmedlingen, men därpå varit avaktualiserad i
mer än tre månader när sökningen genomfördes. Skälen till avaktualiseringen kan vara
föräldraledighet eller tillfälligt arbete, men ofta uppges anledningen vara okänd.
18
III. Tabell efter uppgifter från SFI+AF
Slår vi ut ovanstående tabell per kategori från SFI, och sammanför uppgifterna med de
från AF framkommer följande:
SFI-elever i vissa
kategorier som
avslutat C-kursen
år 2009,
fördelade på
dessa kategorier:
188 personer
1) avslutade SFI av
okänd anledning
5 personer
2) avslutade SFI
utan att ha nått upp
till godkänd
14 personer
3) avslutade SFT
pga sjukdom
18 personer
4) avslutade SFI pga
graviditet,
barnledighet etc
225 personer
Totalt
Varav
aktuella på
AF
vt 2010:
88 pers
(47%)
4 pers
(80%)
12 pers
(86%)
6 pers
(33%)
110 pers
arbetslösa
sysselsatta
lagrade
förhinder
övrigt
33 pers
18 pers
34 pers
2 pers
1 pers
23 män
10 kvin
1 pers
9 män
9 kvin
1 pers
23 män
11 kvin
2 pers
-2 kvin
--
-1 kvin
--
-1 kvin
4 pers
1 man
-2 pers
2 män
-4 pers
1 pers
1 pers
-4 kvin
2 pers
2 män
---
2 män
2 kvin
4 pers
1 man
---
1 man
---
21 pers
-4 kvin
44 pers
3 pers
2 pers
-2 kvin
40 pers
Tabellen visar att 88 stycken (47%) av de personer som avslutat SFI:s C-kurs av okänd
anledning år 2009 finns i Arbetsförmedlingens register under våren året därpå. 33 av
dem (23 män och tio kvinnor) är registrerade som arbetslösa, arton är sysselsatta, 34 är
lagrade, två är registrerade under ’förhinder’ och en under ’övrigt’. Fyra av de fem som
gått hela C-kursen men inte nått upp till betyget godkänd, finns hos AF, liksom tolv av
de fjorton som avslutats från SFI/C på grund av sjukdom. Däremot finns endast sex av
de arton som slutat SFI/C på grund av graviditet, barnledighet etc under 2009, aktuella
vid Arbetsförmedlingen våren 2010.
Summering hittills
Nära hälften av de tidigare SFI/C-eleverna finns således i Arbetsförmedlingens register
året efter att de avslutat SFI:s C-kurs utan godkänt betyg. Att 115 av dem inte återfinns
hos AF innebär dock inte att de därmed kan antas befinna sig inom den ordinarie
19
arbetsmarknaden. Det skulle till och med kunna vara tvärtom. Inom ramen för kartläggningen torde de personer som inte är aktuella vid Arbetsförmedlingen vara minst
lika intressanta. Den kontaktperson på AF som intervjuades för kartläggningen arbetar
särskilt med introduktion av nyanlända (efter att de fått uppehållstillstånd). Hon menar
att personer med svag förankring på arbetsmarknaden inte så ofta söker sig till Arbetsförmedlingen; om AF inte kan erbjuda dem något – ekonomisk ersättning? – finns det
inget skäl för dem att komma dit. Utifrån det kan vi tänka oss att en del av de personer
som eftersöks inom kartläggningsstudien, som inte har tillräckliga språkkunskaper och
inte är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, har löst sin försörjning och sysselsättning på
annat sätt.
Det skulle också kunna vara så att de är sjuka. Kartläggningen fortsatte därmed
med att Försäkringskassan kontaktades.
Är de friska eller sjuka?
Försäkringskassan
Inom ramen för kartläggningsstudien antogs, som nämnts, de eftersökta personerna
även kunna vara aktuella hos Försäkringskassan. De 225 tidigare SFI/C-eleverna
prövades därför mot registret hos LFC i Huddinge. Frågan var om det skulle kunna vara
så att de personer, som avslutats från SFI på grund av sjukdom, barnafödande eller av
okända skäl, och utan formellt fastslagna tillräckliga svenskkunskaper, nu året efteråt är
inskrivna på Försäkringskassan (här LFC, Lokalt Försäkringscenter Sydväst).
Försäkringskassan är den statliga myndighet som ansvarar för utredande och beslutande
om, och utbetalande av, socialförsäkringens bidrag och ersättningar till barnfamiljer,
sjuka och personer med funktionsnedsättning. Som grund för till exempel bidragets
storlek vid sjukdom (sjukpenning) används måttet SGI; Sjukpenninggrundande inkomst.
Denna fastställs av Försäkringskassan utifrån den sjukes aktuella/beräknade årliga
arbetsinkomst.
Försäkringskassan har också i uppdrag att samordna resurserna för den som är
sjukskriven så att han eller hon kan komma tillbaka till arbetet så snart som möjligt. Vid
årsskiftet 2009/2010 trädde nya regler ikraft inom socialförsäkringssystemet, vilka kan
antas påverka vissa delar av kartläggningens aktuella eftersökta målgrupp. Det handlar
om personer som tidigare, på grund av sjukdom, har varit inskrivna hos Försäkringskassan, men som utförsäkrats (efter 364 dagar med sjukpenning eller med sjukersättning) och därför har kommit att tillhöra Arbetsförmedlingen och den nyskapade
insatsen arbetslivsintroduktion. De nya reglerna beskrivs så här på Försäkringskassans
webbsida:
20
”Du som inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning
från sjukförsäkringen erbjuds att delta i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. /…/ Arbetslivsintroduktionen innebär en koncentrerad
utredning och kartläggning av dina förutsättningar och behov av stöd.
Introduktionen pågår som längst i tre månader. Efter avslutad introduktion
kommer du att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie
verksamhet” (www.forsakringskassan.se).
Tidigare SFI-elever inom Försäkringskassan
Vid mötet med projektets kontaktperson diskuterades vilken typ av Försäkringskassans
registrerade personer som skulle kunna sägas tillhöra den fiktiva målgruppen (vara
aktuella för kartläggningen). Då de eftersökta personerna i studiens kriterier beskrivs ha
svårigheter att ta sig in på ordinarie arbetsmarknad är det troligen inte personer med
sjuk- eller föräldrapenning utifrån SGI som eftersöks, då de vanligen har ett arbete:
”Sättet att bedöma rätten till sjukpenning kallas rehabiliteringskedjan.
Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning”
(www.forsakringskassan.se)
Den intervjuade kontaktpersonen tror snarare att kartläggningen bör inriktas på personer
med sjukersättning. Om sjukersättningen skriver Försäkringskassan:
”Sjukersättning kan beviljas försäkrade i åldern 30-64 år om arbetsförmågan
är stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid. /…/ Innan
sjukersättning kan beviljas ska alla möjligheter till återgång i arbete vara
prövade. Bedömningen av arbetsförmågan görs i förhållande till förvärvsarbeten på arbetsmarknaden” (www.forsakringskassan.se)
Förmånen ’tidsbegränsad sjukersättning’ har sedan årsskiftet tagits bort; vissa övergångsbestämmelser är dock aktuella. Många av personerna här kommer sannolikt att så
småningom bedömas som arbetsförmögna, menar den intervjuade kontaktpersonen. Just
nu finns, menar hon, ett tusental personer i den tidsbegränsade sjukersättningen. Övervägande delen är kvinnor (en gissning är 70% kvinnor, 40-49 år), många har diffusa
sjukdomstillstånd, de kan vara utan arbetslivserfarenhet från hemlandet, de kan också
vara analfabeter. Andra kan ha haft tyngre, icke-språkkrävande arbeten i Sverige som
gjort dem sjuka, menar Försäkringskassans kontaktperson.
Personer som bedöms som arbetsförmögna blir utförsäkrade, och förs över till
Arbetsförmedlingen. LFC slussar successivt över ett tiotal personer per månad (utöver
en större grupp som fördes över då regleringen infördes 1:a jan). Det sker genom överföringsmöten med tjänstemän och den aktuella personen. Därpå får personerna delta i
AF:s arbetslivsintroduktion i tre månader. Den intervjuade kontaktpersonen menar att
man från LFC:s sida önskar att de aktuella personerna ska förberedas bättre för detta.
21
Uppgifter från LFC
Då de 225 tidigare SFI/C-eleverna prövades mot aktuella inskrivna personer på
Försäkringskassan under våren 2010 visade det sig att 66 av dessa fanns i LFC:s register
vid denna tidpunkt. Det innebär att de uppbar sjukpenning, föräldrapenning, aktivitetsstöd eller sjukersättning. De 66 personerna fördelade sig på följande sätt:
Åtta stycken hade sjukpenning (en hade ansökt om sjukersättning, men inget beslut var
ännu fattat). 44 hade föräldrapenning (någon enstaka av dessa var man), en hade
tillfällig föräldrapenning (sjukt barn) och tretton stycken hade aktivitetsstöd, det vill
säga att de ingick i ett program hos Arbetsförmedlingen (vilket kan vara arbetslivsintroduktion eller något annat program).
Arton av de 225 tidigare SFI/C-eleverna antogs ha flyttat från LFC:s område.
Summering hittills
Som angivits avslog Försäkringskassan FoU:s begäran om uppgifter på individnivå. Det
innebär att FoU inte kunnat ringa in vilka av de 225 som de registrerade 66 personerna
är (deras kön och ålder, avslutsorsak från SFI, samt eventuell aktualitet hos Arbetsförmedlingen). Som tidigare nämnts torde personer som inte är aktuella vid Arbetsförmedlingen vara minst lika intressanta för kartläggningsstudien som de som har
insatser därifrån. På motsvarande sätt är de avslutade SFI/C-eleverna som inte finns
inom socialförsäkringssystemet också ytterst intressanta. Utan information på individnivå från Försäkringskassan går det emellertid inte heller att lyfta ut dessa personer.
Vad gäller de övriga punkterna, för datainsamlingen från Försäkringskassan,
uppger projektets kontaktperson att endast en handfull handläggare – av ett femtiotal –
har besvarat frågan om omfattningen av behov av tolkhjälp. Kontaktpersonen antar dock
att det är de handläggare som har flest kunder med språkproblem (de som handlägger
arbetslösa sjukskrivna) också är de som har svarat. Sammanlagt hamnar siffran på hur
många som behöver tolk någonstans mellan 25 och 40, men inte heller här har FoU
kunnat få uppgifter på individnivå. Arbetsläget uppges vara ’ansträngt’, och kontaktpersonen tror att det, även av det skälet, är svårt att få fram ytterligare specificerade
uppgifter.
Inte heller angående den sista punkten har några uppgifter inkommit; kontaktpersonen anger att det inte finns något sätt att i efterhand undersöka i vilken utsträckning de utförsäkrade som förts över till Arbetsmarknadsintroduktion har
språksvårigheter.
Får de försörjningsstöd?
Socialförvaltningen i Botkyrka kommun
I kriterierna för de språksvaga personer som är aktuella för kartläggningsstudien ingår
även att de skulle kunna vara aktuella hos Socialförvaltningen; framför allt inom
22
sektionerna för Ekonomi och arbete, respektive Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)
och rehabilitering.
Personer som behöver samhällets stöd för sin försörjning kan kontakta Socialförvaltningen för att ansöka om bidrag; socialbidrag/försörjningsstöd. Mottagningssektionen tar emot den som inte tidigare har haft någon kontakt här. Om behovet
bedöms vara långvarigt – mer än tre månader – tar en annan sektion vid. Vid den ena av
dessa, sektionen Ekonomi och arbete, handläggs ärenden för personer som är
arbetssökande eller studerar på SFI. Vid den andra, sektionen Ekonomiskt bistånd och
rehabilitering, handläggs ärenden för personer som har någon form av arbetshinder, till
exempel sjukdom, missbruksproblem eller funktionsnedsättning.
Inom Ekonomi och arbete omprövas möjligheten att få försörjningsstöd varje
månad. Man undersöker då om personen i fråga följt den överenskommelse man gjort
tidigare, till exempel deltagit i SFI. Den intervjuade kontaktpersonen här uppskattar att
sektionens tio handläggare kan ha cirka fem ärenden vardera där språksvårigheterna
upplevs som så pass stora att de hindrar personerna från att få arbete.
Personalen inom Socialförvaltningens sektion Ekonomiskt bistånd och rehabilitering kommer i kontakt med de personer som, av olika skäl, beskrivs stå allra längst
ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. När den kontaktperson som intervjuats här ombeds
beskriva de personer som skulle kunna ingå i kartläggningsstudien, antar hon att det ofta
handlar om kvinnor; dessa kvinnor har inte bara stora språkbrister (flera är/har varit
analfabeter), de är även drabbade av sjukdom och psykiatriska sjukdomstillstånd, psykosociala problem (problem med familjen, relationer etc) och kvarvarande PTS-symptom
(posttraumatisk stress). Bland de kvinnor kontaktpersonen tänker på finns även inslag
av missbruk och prostitution. Många har gått SFI, men inte klarat sig särskilt långt. De
är oförsäkrade i socialförsäkringssystemet, och uppbär (sedan lång tid, över fem år och
ännu längre) försörjningsstöd.
På motsvarande sätt som försörjningsstödet följs upp inom sektionen Ekonomi och
arbete, för den som är inskriven där (att hon eller han följt överenskommelsen, till
exempel om att delta i SFI), följer man inom den här sektionen (Ekonomiskt bistånd och
rehabilitering) upp att personerna deltar i andra verksamheter som erbjuds, till exempel
en anpassad kursverksamhet i regi av ABF (se nedan). Man är dock mycket flexibel till
sådana krav eftersom personerna här inte alltid mår så bra.
Tidigare SFI-elever med försörjningsstöd
De 225 tidigare SFI/C-eleverna prövades mot registren vid Socialförvaltningen i
Botkyrka. Flera av dessa visade sig vara aktuella inom olika enheter här; såsom inom
barn-ungdom, vuxenenheten, boenheten och/eller socialpsykiatrin. Då kartläggningen
fokuserar personer med svårighet att uppnå egen försörjning har endast de som finns i
registret för försörjningsstöd tagits med.
23
IV. Tabell efter uppgifter från SFI+Socialförvaltningen
I tabellen nedan har uppgifterna från SFI sammanförts med uppgifterna från
Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet:
SFI-elever i vissa kategorier
som avslutat C-kursen år
2009, fördelade på dessa
kategorier:
Varav aktuella på
försörjningsenheten
Ht 2010
Tidigare aktuella
på försörjningsenheten
188 personer
1) avslutade SFI av okänd
anledning
9 pers
16 pers
6 män
3 kvin
2 pers
6 män
10 kvin
--
1 man
1 kvin
4 pers
1 pers
5 personer
2) avslutade SFI utan att ha nått
upp till godkänd
14 personer
3) avslutade SFT pga sjukdom
18 personer
4) avslutade SFI pga graviditet,
barnledighet etc
225 personer
Totalt
2 män
2 kvin
1 pers
1 man
1 kvin
16 pers
4 kvin
21 pers
4 pers
Sammanlagt finns 37 av de 225 tidigare SFI-eleverna hos försörjningsstödsenheten
hösten 2010; antingen är de aktuella i nuläget, eller så har de tidigare varit i kontakt med
enheten. Fjorton av de sexton personer som är aktuella nu, och tio av de 21 som tidigare
varit aktuella, anses av Socialförvaltningen ha långvariga behov av stöd.
Summering hittills
På samma sätt som den tidigare intervjuade kontaktpersonen vid Arbetsförmedlingen
uttryckte, att personer med svag förankring på arbetsmarknaden inte så ofta söker sig till
Arbetsförmedlingen (’om AF inte kan erbjuda dem något finns det inget skäl för dem att
komma dit’), menar man från Socialförvaltningen att det finns många personer –
kvinnor – som liknar den tänkta gruppen, men som aldrig kommer till deras kännedom.
Kanske är de hemmafruar och försörjs av någon annan, funderar studiens kontaktperson, kanske arbetar de i familjeföretaget. Det blir då inte aktuellt att kontakta
kommunens försörjningsstödsenhet förrän då de av olika skäl är i behov av en egen
försörjning.
24
Det finns naturligtvis även män i samma situation. Man har dock ingen
verksamhet för dem; möjligen finns de – i de fall de har en psykiatrisk diagnos – inom
socialpsykiatrins ’Bryggan’.
Kanske är ytterligare en grupp klienter på väg till kommunens försörjningsstöd,
säger en av de intervjuade kontaktpersonerna. Det är de (kvinnor och män) som nu efter
det nya regelsystemet blir utförsäkrade från Försäkringskassan, och förs över till AF:s
introduktionskurs. Får de inget arbete, och om de är oförsäkrade i socialförsäkringssystemet (dvs inte har haft arbete tidigare), kan de hamna här; antingen i rehab-gruppen
eller i gruppen för fullt arbetssökande.
Möjlighet till fördjupad kartläggning
En grupp språksvaga
På FoU:s begäran noterade handläggare vid Arbetsförmedlingen i Hallunda särskilt
vilka av de tidigare 225 SFI/C-eleverna de anser vara språksvaga. AF uppger att de
sammanlagt bedömer att femton av de personer som ingår i redovisningen ovan kan ges
ett sådant epitet. Personerna beskrivs nedan utifrån de uppgifter som samlats in inom
ramen för den genomförda förstudien/kartläggningen. Ett förslag från FoU:s sida är att
dessa personer (som listats nedan från A till O, men vars personnummer finns skyddade
hos FoU-Södertörn) kan ingå i en fördjupad studie av målgruppen om en sådan
planeras.
Samtliga femton personer nedan har således det gemensamt att de avbrutit C-kursen på
SFI innan de erhållit godkänt betyg, samt att de bedömts som särskilt språksvaga av
handläggare vid Arbetsförmedlingen.
Sju av dem är män, i åldrarna 36 till 55 år: B, C, D, E, F, K och L.
Åtta av dem är kvinnor mellan 25 och 60 år: A, G, H, I, J, M, N och O.
Tio av de femton är registrerade som arbetslösa en tid efter avhoppet från SFI:
A, B, C, F, H, K, L, M, N och O.
Sex av de femton uppbär försörjningsstöd i nuläget:
A, B, D, E, I och N.
Sju av de femton anses av Socialförvaltningen ha behov av långvarigt stöd:
A, B, D, I, J, L och N.
Personerna är:
25
A
Kvinna, 60 år. Går C-kursen på SFI hösten 2009 (september/oktober), men avbryter på
grund av sjukdom innan kursens slut. Är registrerad som arbetslös våren 2010, och
bedöms som språksvag av Arbetsförmedlingens Direktservice. Är aktuell hos
Socialförvaltningen/försörjningsstöd sedan januari 2007, och ännu nu, hösten 2010.
Anses ha långvarigt behov av stöd.
B
Man, 55 år. Går C-kursen på SFI hösten 2008 och våren 2009 (augusti/april). Uteblir
av okänd anledning innan kursens slut. Är registrerad som arbetslös våren 2010, och
bedöms som språksvag av Arbetsförmedlingens Direktservice. Är aktuell hos
Socialförvaltningen/försörjningsstöd sedan feb 2009 och ännu nu, hösten 2010. Anses
ha långvarigt behov av stöd (flykting).
C
Man, 51 år. Går på C-kursen på SFI våren 2009 (maj/juni). Uteblir av okänd anledning
efter mindre än en månad. Är registrerad som arbetslös våren 2010, och bedöms som
språksvag av Arbetsförmedlingens Direktservice. Finns inte hos Soc/försörjningsstöd
hösten 2010.
D
Man, 50 år. Går C-kursen på SFI i hösten 2009 (september/oktober), men avbryter på
grund av sjukdom efter mindre än en månad. Är aktuell hos Arbetsförmedlingen, men
uppges ha ’förhinder’ (dvs; står inte till arbetsmarknadens förfogande). Går eventuellt
igen på SFI under vårterminen. Bedöms som språksvag av Arbetsförmedlingens team
för Fördjupad service (vilket innebär att man uppmärksammat svårigheter utöver de
rent språkliga). Är aktuell på Soc/försörjningsstöd sedan mars 2008, och ännu nu,
hösten 2010. Anses ha långvarigt behov av stöd.
E
Man, 50 år. Går C-kursen på SFI våren 2009 (mars/april). Uteblir av okänd anledning
efter mindre än en månad. Är känd av Arbetsförmedlingen, men har inte varit aktuell
under de senaste 3 månaderna (våren 2010), oklart varför. Bedöms som språksvag av
Arbetsförmedlingens Direktservice vid avaktualiseringen. Är aktuell på Soc/försörjningsstöd sedan september 2010, och ännu nu, hösten 2010.
26
F
Man, 48 år. Går C-kursen på SFI hösten 2009 (september/december). Uteblir av okänd
anledning innan kursens slut. Är registrerad som arbetslös våren 2010. Bedöms som
språksvag av Arbetsförmedlingens Direktservice. Var för en längre tid sedan aktuell på
Soc/försörjningsstöd (år 2005), men är det inte nu, hösten 2010.
G
Kvinna, 47 år. Går C-kursen på SFI hösten 2009 (september/oktober). Uteblir av okänd
anledning innan kursens slut. Är känd av Arbetsförmedlingen, men har inte varit
aktuell under de senaste 3 månaderna (våren 2010), oklart varför. Bedöms som
språksvag av Arbetsförmedlingens Direktservice. Finns inte hos Soc/försörjningsstöd
hösten 2010.
H
Kvinna, 40 år. Går C-kursen på SFI hösten 2009 (augusti plus oktober/november).
Uteblir av okänd anledning innan kursens slut. Är registrerad som arbetslös våren
2010. Bedöms som språksvag av Arbetsförmedlingens Direktservice. Finns inte hos
Soc/försörjningsstöd hösten 2010.
I
Kvinna, 40 år. Går C-kursen på SFI våren 2009 (januari/april). Uteblir av okänd
anledning innan kursens slut. Känd av Arbetsförmedlingen, men har inte varit aktuell
under de senaste 3 månaderna (våren 2010), oklart varför. Bedöms som språksvag av
Arbetsförmedlingens Direktservice. Är aktuell på Soc/försörjningsstöd sedan
september 2009, och ännu nu, hösten 2010. Anses ha långvarigt behov av stöd.
J
Kvinna, 39 år. Börjar på C-kursen på SFI hösten 2009 men går endast en dag
(september). Uteblir av okänd anledning. Känd av Arbetsförmedlingen, men har inte
varit aktuell under de senaste 3 månaderna (våren 2010) på grund av föräldraledighet.
Bedöms som språksvag av Arbetsförmedlingens Direktservice. Var tidigare aktuell på
Soc/försörjningsstöd (maj till december 2009), men är det inte nu, hösten 2010. Ansågs
ha långvarigt behov av stöd.
K
Man, 38 år. Går C-kursen på SFI vintern 2008 och våren 2009 (november/maj). Uteblir
av okänd anledning innan kursens slut. Är registrerad som arbetslös våren 2010.
Bedöms som språksvag av Arbetsförmedlingens team för Nyanlända. Finns inte hos
Soc/försörjningsstöd hösten 2010.
27
L
Man, 36 år. Går C-kursen på SFI våren 2009 (april/juni). Uteblir av okänd anledning
innan kursens slut. Är registrerad som arbetslös våren 2010. Bedöms som språksvag av
Arbetsförmedlingens Direktservice. Var för en tid sedan aktuell på
Soc/försörjningsstöd (år 2005-2007), men är det inte nu, hösten 2010. Ansågs ha
långvarigt behov av stöd.
M
Kvinna, 34 år. Går C-kursen på SFI våren 2009 (mars/juni). Avbryter på grund av
sjukdom innan kursens slut. Är registrerad som arbetslös våren 2010, går eventuellt
igen samtidigt på SFI. Bedöms som språksvag av Arbetsförmedlingens Direktservice.
Finns inte hos Soc/försörjningsstöd hösten 2010.
N
Kvinna, 34 år. Går C-kursen på SFI hösten 2009 (november/december). Avbryter
kursen på grund av graviditet/barnledighet eller problem med barnomsorg efter mindre
än en månad. Är registrerad som arbetslös våren 2010, går eventuellt igen samtidigt på
SFI. Bedöms som språksvag av Arbetsförmedlingens Direktservice. Är aktuell på
Soc/försörjningsstöd sedan januari 2010, och ännu nu, hösten 2010. Anses ha långvarigt behov av stöd.
O
Kvinna, 25 år. Går C-kursen på SFI vintern 2008/2009 (november/januari). Avbryter
på grund av sjukdom innan kursens slut. Är registrerad som arbetslös våren 2010.
Bedöms som språksvag av Arbetsförmedlingens Ungdomsteam. Finns inte hos
Soc/försörjningsstöd hösten 2010.
28
DEL 2. Att lära sig svenska på annat sätt
Alternativ till SFI
Många av Socialförvaltningens klienter uppges ha gått på SFI, men hoppat av då den
verksamheten inte, av olika skäl, passat dem. För kvinnor med språksvårigheter kan
Socialförvaltningen erbjuda andra verksamheter som avser att (främst?) främja språkutvecklingen.
Tidigare har man försökt sig på att samarbeta med Alby kvinnocenter (för turkiska
kvinnor), med det samarbetet uppges inte ha löpt ut väl, och är nu avslutat.
Från Socialförvaltningens sektion Ekonomi och arbete anges kvinnor kunna
erbjudas deltagande i IWC (International Womens Center, genom Studieförbundet
Vuxenskolan) eller IFFI (Internationella Föreningen för Invandrarkvinnor).
IWC
Föreningen International Womens Center, eller Internationellt Kvinnocentrum, bildades
1995, och vill verka för att bli en samlingspunkt för både immigranter och svenskar.
Syftet är att bryta deltagarnas förmodade isolering och segregration genom att stärka
deras språkkunskaper och ge ökad kompetens. Föreningens lokaler ligger i Stockholms
innerstad, och här erbjuder man internationella seminarier och rundabordskonferenser,
olika kurser och workshops, samt studiebesök, utflykter, vandringar i Stockholm med
omnejd, temadagar och -aftnar samt projektarbeten. Föreningen är politiskt och religiöst
obunden, och har för närvarande över 600 medlemmar. I föreningens regi uppges
människor av olika nationalitet kunna umgås, lära känna varandras kulturer samt få
svenska kontakter (http://www.iwc-stockholm.se).
IFFI
En annan organisation är IFFI (Internationella Föreningen för Invandrarkvinnor):
”IFFI Stockholm har under mer än 40 år arbetat med att bryta invandrarkvinnans isolering och underlätta hennes integration i det svenska samhället.
Tanken bakom vår organisation är att kvinnor från hela världen får mötas och
lära känna varandra samtidigt som de får lära sig mer om det nya samhället.
Vi försöker bryta det ofta förekommande utanförskap som många befinner sig
i, genom att erbjuda gemenskap med andra som har en liknande livssituation”
(http://www.iffi-stockholm.se).
Den verksamhet som senare kom att bli IFFI startade utifrån ett privat initiativ:
”Året är 1968. Mira Kakossaios sätter in en annons i tidningen där hon
frågar: ”Vem vill träffa andra invandrarkvinnor, prata barn, arbete och
utbildning, bekymmer och glädje?”. Ett hundratal kvinnor svarar och det blir
startskottet för den första föreningen för invandrarkvinnor i Stockholm.
/…/
29
Hon beskriver i en intervju i föreningens tidning Invandrarkvinnan hur
målsättningen var att hjälpa kvinnor i frågor om arbete, ekonomi,
barnuppfostran, misshandel och återanpassning. Det handlade om att bryta
invandrarkvinnors isolering och stimulera dem att ställa krav på ökad
jämställdhet i hemmet, i yrkeslivet och i samhället i övrigt. Utbildningsfrågor
var viktiga för Mira Kakossaios.
På IFFI anordnades svenskundervisning, informationsmöten om lagar
som gällde invandrare, diskussionskvällar om samlevnadsfrågor och politik,
juridisk, medicinsk och psykisk rådgivning på olika språk samt familjefester,
teaterbesök, utflykter och systuga. IFFI Stockholm fick snabbt
systerföreningar runt om i landet och 1974 skapades RIFFI: Riksförbundet
Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor. Idag är RIFFI en
riksorganisation för ett 30-tal lokalföreningar runt om i hela Sverige. RIFFI
har sedan 1998 konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd
ECOSOC inom arbetsområdet kvinnofrågor” (www.iffi-stockholm.se).
IFFI-Stockholm anordnar många aktiviteter för sina medlemmar, såsom kurser i
svenska, samhällsorientering, engelska och spanska (några av kurserna i svenska och
samtliga kurser i engelska stöds av Vuxenskolan), kurser i internationell matlagning,
sömnad samt teckning och måleri, samt Öppet Hus-aktiviteter med föredrag och
diskussioner, utflykter, museibesök mm. IFFI har även ett samarbete med Tensta
simhall som erbjuder vattengymnastik, bastubad, och/eller simträning.
”Sedan 1994 har föreningen en stödgrupp som erbjudit invandrade kvinnor
med psykosociala, sociala eller juridiska problem kvalificerad hjälp.
Föreningen inbjuder kvinnor med invandrarbakgrund i alla åldrar till samtal
med psykolog/psykoterapeut och beteendevetare. Välkommen att delta i
samtal om du eller någon i din närhet har varit psykiskt, fysiskt eller sexuellt
misshandlad. Syftet är att reflektera över lösningar och utvägar för att positivt
förbättra din livssituation” (www.iffi-stockholm.se).
ABF:s inträde på scenen för kvinnor med svårigheter
att lära sig svenska
Vi studerar en gruppverksamhet i Hallunda
Den intervjuade kontaktpersonen inom Socialförvaltningen berättar att språksvaga
kvinnor också kan, genom sektionen Ekonomiskt bistånd och rehabilitering, få
möjlighet att gå på en särskild kurs, anordnad av ABF. Att anlita ABF betraktas dock
som en tillfällig – om än välfungerande – lösning.
I samarbete med Socialförvaltningen i Botkyrka anordnar studieförbundet ABF
kursen ’Praktisk svenska och samhällskunskap’ för kvinnor med stora svårigheter i
svenska språket. Det är kommunens socialtjänst som vanligen förmedlar deltagare till
30
kursen; den är gratis för deltagarna, men ABF får ekonomiska medel från Socialförvaltningen.
Vissa uppgifter kring kursen och kursdeltagarna har hämtats från Socialförvaltningen. För att få en inblick i själva verksamheten intervjuades även kursansvarig/kursledare, och kursen har också besökts i samband med kartläggningen.
Intervjun syftade till att undersöka hur kursen drivs och fungerar, och kom att
behandla frågor kring kursens mål och avsikt, samt hur verksamheten skulle kunna
utvecklas framöver. Besöket syftar till att lyfta fram deltagarnas upplevelser och
erfarenheter.
I intervjun framkommer att kursdeltagarna tidigare har gått på SFI, men att de, av
olika skäl, inte klarat av att fullfölja studierna där. Socialförvaltningen i Alby har då
istället hänvisat kvinnorna till ABF.
Höstterminen år 2010 är 41 kvinnor inskrivna på kursen. De allra flesta är
desamma som under tidigare termin (vt 2010). Verksamheten har funnits sedan ca 3 år,
och många av kvinnorna uppges ha gått här en längre tid, en del ända sedan starten.2
Vanligtvis pågår en kurs i 15 veckor; den omfattar tre mötestillfällen per vecka,
samma förmiddagstider, två och en halv timme varje gång. De deltagande kvinnorna är
fördelade på tre grupper, med respektive kursledare. En av grupperna träffas måndag,
onsdag och fredag, och de andra två måndag, tisdag och onsdag. Det innebär att
grupperna ibland träffas alla på en gång, och ibland varje grupp för sig. Man har också
tillgång till tre olika lokaler, vilket gör att man kan dela upp deltagarna allt eftersom det
passar de olika aktiviteterna.
Kvinnorna har i övervägande fall sin bostadsadress inom Botkyrka kommun;
undantaget är två kvinnor som uppges vara bostadslösa (bor genom ett privat företag
som Socialförvaltningen anlitar till bostadslösa utifrån ’tak över huvudet’-garantin).
De 41 kvinnorna är i ålder från 35 till 62 år, med en genomsnittlig ålder på 51,8 år.
Tillsammans har de elva olika modersmål: Det vanligast förekommande är arabiska,
som talas av 18 kvinnor. Därefter följer syrianska, som talas av sex kvinnor, och
turkiska, som talas av fem. Två kvinnor talar eritreanska. Var och ett av de övriga sju
modersmålen – afghanska, finska, kurmanji, mandinka, punjabi, spanska och tamilska –
talas endast av en kursdeltagare. Kursledarnas modersmål är svenska.
Utöver att få läs- och skrivhjälp erbjuds deltagarna olika aktiviteter. Varje dag har de
gymnastikpass, där de motionerar och rör på sig. Ibland tar de en promenad och tittar på
naturen. Man gör också studiebesök hos myndigheter och kommunen, går till olika
affärer och till biblioteket där alla deltagare fått lånekort. Kursledaren berättar:
”På måndagar när vi börjar, då pratar vi väldigt mycket när vi träffas i
början. Jag frågar vad deltagarna har gjort under helgen, hur många som
har gjort aktiviteter, och många gånger har dom mest varit hemma och
lagat mat, städat och tagit hand om sina barn… Sen vid tio, då har vi alltid
rast, när vi tar lite frukt… Sen efter den pausen, kanske tio och tjugo, då har
vi lite gymnastikpass, så jag har med en cd-spelare med lite musik, då är vi
uppe och rör på oss, helt enkelt, då har vi gymnastik ungefär tio, tolv
2
Ingen av de här kvinnorna finns med bland de 225 som avslutats från SFI. Sannolikt är detta skälet; det
var längre sedan SFI var aktuellt för deras del. Dessutom finns skäl att tro att de möjligen aldrig började
på SFI C-kurs, från vilken avslutsstatistiken hämtats.
31
minuter, och dom som inte orkar får sitta på stolen och göra rörelsen, det
är inget tvång… Det här tycker dom om, det är roligt att röra på sej. Det
har varit väldigt populärt, det försöker vi faktiskt göra varje gång. Och när
vi inte har gymnastik, då går vi ut och tittar i naturen, tittar på olika
blommor och träd… Och där lär vi oss lite om naturen, blommor och
växter… Vi brukar försöka läsa… Dom tycker det är roligt att läsa, då har
vi Mål, Mål 1, Mål 2, då tar vi fram böckerna sen skriver och läser vi lite
och går igenom…Dom som är analfabeter, då får dom peka på bilderna, då
tar jag fram bildspråk, och det har fungerat bra… Och sen efter det, ibland
så skriver vi, och det är inte så populärt, när dom ska skriva. Då har jag lite
enklare texter och övningar från böcker, så skriver jag upp meningar, och
dom får själva skriva och fylla i med texter… Du måste kunna höra på, läsa,
skriva, att man inte har för långa pass… Sen på onsdag till exempel, då syr
vi, stickar, virkar… ABF har köpt in symaskiner… Sen har vi mer
gymnastikpass… Sen gör vi lite studiebesök. Vi har haft en dam från
konsumentverket, vi har besökt Medborgarkontoret… Vi var på djurmarknad… Vi har varit i Hågelby, vi åkte runt i kommunen, till
Botkyrkakyrkan…”
Kursen syftar till att hjälpa deltagarna att kunna klara av sitt dagliga liv, att integreras i
samhället, och framför allt att komma ut i arbete. Däremot är kursledarna medvetna om
att de inte kommer att lyckas med alla; det finns några kvinnor som har varit på kursen i
flera år, men fortfarande inte kan klara sig i det dagliga livet.
Den intervjuade kursledaren anser att kursen fungerar väldigt bra. Hon tycker att
det är roligt att jobba eftersom hon har möjlighet att förmedla kunskap till kvinnorna.
Samtidigt påpekar hon att det finns saker som kan förbättras, och ibland diskuterar
kursledarna saker de kan göra för att hjälpa kursdeltagare skriva bättre.
Kursledaren säger sig ha bra kontakt med den handläggare på Socialförvaltningen
som vidarebefordrar kvinnor till kursen, och ibland kommer folk därifrån för att umgås
och prata med kursdeltagarna. Dessutom upprätthålls kontakten genom den närvarolista
som måste fyllas i och skickas till Socialförvaltningen.
Enligt kursledaren har kommunen varit bra på att ställa upp för kurserna. Det finns
dock fler kvinnor – och också män – därute, som behöver hjälp och stöd, menar hon,
och som hon tycker att kommunen skulle försöka nå: ”Jag tror också att det finns
många fler kvinnor, och det finns ju män också, naturligtvis, jag tror man även skulle
försöka att nå… Att man inte sitter isolerad i sin lägenhet, utan man för kommer ut…”.
Verksamheten kan utvecklas genom att man försöker nå fler personer, till exempel
genom de invandrarföreningar som finns i området.
Det finns också en risk med att – som det är nu – placera analfabeter i samma
grupp som övriga kvinnor, säger den intervjuade kursledaren. Dessa behöver så pass
mycket tid, att resten av gruppen kan få en alltför långsam utveckling. Hon betonar att
det viktigaste att lära sig, för de som går på kursen, är så mycket svenska som möjligt:
”Det viktigaste är att dom kan lära sej det svenska språket, att dom ska kunna klara sej
i samhället.”
32
ABF-verksamheten: kvinnornas egen röst
För att få en inblick i ABF:s verksamhet besöktes två grupper i ABF:s lokal. Besöket
syftade till att ta reda på deltagarnas upplevelser och intresse i verksamheten och
ambitioner i framtiden. Tio respektive nio kvinnor deltog i samtalet/mötet. Samtalet
utgick från kursdeltagarnas bakgrund, upplevelser av verksamheten och framtidsplanering.
Antalet deltagare i båda grupperna var 14 respektive 12. 16 av dessa kvinnor
kommer från Iraq, två från Libanon, två från Turkiet, en från Gambia, en från Sri Lanka,
en från Pakistan, en från Marocko, en från Algeriet och en från Syrien. Kursdeltagarnas
ålder varierar mellan 41 och 62 år. Majoriteten av kvinnorna har läst SFI på Slagsta
Strand, men har hoppat av eftersom de inte klarar av proven. Enligt somliga kvinnor går
kursen i för snabbt tempo och de hänger inte med. Och andra påstår att det finns för
många elever (40 personer) i klasserna, och folk pratar arabiska och stör dem under
lektionerna. ”Det är 40 personer i en klass, det läser inte, förstår inte, blablabla, förstår
inte, inte skriver, vi läser svenska, alla pratar arabiska…”
De intervjuade kvinnorna har vistats i Sverige från åtta år upp till 32 år.
Majoriteten har aldrig jobbat eftersom de antingen tar hand om sin familj eller är sjuka.
De har bland annat diabetes, astma, hjärtbesvär, högt blod tryck och muskelvärk. En del
har också svårt att gå eller röra på sig.
Anledningarna till att de går på kursen är flera. För det första har de skickats till
ABF av Socialförvaltningen och Försäkringskassan. Kvinnorna får sjukpenning
och/eller försörjningsstöd och är därför tvungna att delta i verksamheten. ”Det är
socialen som bestämmer. De tvingar oss att gå i skolan”.
Ytterligare en anledning är att de flesta tycker om kursen och kursledarna eftersom
den går i ett lugnt tempo och det finns olika roliga saker att göra. Dessutom har de
möjligheten att träffa och umgås med andra personer och ha roligt.
Det framkom i båda mötena att några deltagare är missnöjda med myndigheterna,
särskilt Försäkringskassan eftersom beslut har tagits utan hänsyn till deras önskemål.
”De lyssnar inte till oss... De säger bara att vi måste gå i skolan (ABF)... Socialen
säger måste gå skolan, betala inte, dem betalar inte...Jag är mycket sjuk. Jag orkar inte
gå ut. Jag är alltid trött. Jag kan inte komma till skolan. Men om jag inte kommer till
skolan då betalar inte socialen.”
Några deltagare hade blivit utskrivna av Försäkringskassan och vänt sig till
Socialförvaltningen, men dessa kvinnor önskar bli inskrivna igen eftersom det känns
skamligt och omoraliskt att få försörjningsstöd. Enligt en deltagare: ”Jag vill kontakta
Försäkringskassan, bli sjukskriven och fortsätta vara här.”
På frågan om kvinnornas framtidsplaner säger sig somliga vara beredda att jobba
när de tillfrisknat. De var eniga om att man får ökad självkänsla och självförtroende om
man jobbar och tjänar pengar själv. Enligt en kursdeltagare:
”Alla tycker om att jobba. Men jag har en man som har varit sjuk i 15 år. Jag
tar hand om min man och mina barn, fyra barn. Jag kan inte jobba… Jag vill
bli frisk och sedan jobba. Alla vill komma ut vidare och jobba, men vi är
sjuka… Jag är sjuk och har astma och kan inte jobba… Jag blir snart
pensionär och kan inte jobba. Jag tänker hela tiden på mina barn. Min dotter
är sjuk och har opererats… Det var lätt i början att jobba men det finns inget
jobb. Du får hitta jobb åt oss. Om du hittar ett lätt jobb för oss, då ska vi
33
jobba… Jag vill jobba, men bara i Hallunda. Jag vill jobba som receptionist
eller tågförare… Ingen tycker om att gå till socialen hela månaden och skriva
intyg. Alla tycker om att jobba och tjäna pengar.”
Flera kvinnor jämför sig med andra och menar att ”många personer låtsas som sjuka,
betalar pengar till läkare och hämtar läkarintyg för att slippa jobba”. Det innebär
sjukpenning eller försörjningsstöd till friska personer som inte förtjänar det. Därför
föreslår en kursdeltagare att myndigheterna borde granska och undersöka ordentligt och
skilja mellan friska och sjuka.
”De måste skilja mellan de sjuka och friska människorna. Socialen och
Försäkringskassan kollar inte på sjuka. Sjuka måste skickas till läkare eller
sjukhuset, och friska måste studera. Jag är sjuk, men jag får halvpension. Jag
har mycket problem. Det finns många sjuka kvinnor. Försäkringskassan måste
skicka alla sjuka kvinnor till läkare istället för att stanna hemma och studera.
Det finns många friska kvinnor som fuskar. De betalar pengar för läkarintyg
och bli sjukskriven och stanna hemma. De sjuka måste gå i skolan och
studera. De friska måste jobba, om det finns jobb.”
En slutsats man kan dra av detta är att de flesta kursdeltagare är präglade av ohälsa och
hemarbete och därmed inte kan komma vidare och jobba. De anser att det är viktig att
vara hemma för att sköta familjen. Det är märkligt hur kvinnorna framför sina
upplevelser och presenterar sina problem. Eftersom de tycker att ingen lyssnar på dem,
och att de blivit orättvist behandlade presenterar de problemen dramatiskt och med
inlevelse. På så sätt hoppas de få sin vilja igenom.
För att förtydliga och motivera den egna situationen använder här den invandrade
personen sig av andra inflyttade till Sverige som referens i en jämförelse mellan sin
egen situation och andras, sina egna val och andras. Här är det alltså hälsan som blir
föremål för jämförelsen. I Gustavsson (2006) som redovisar en intervjuundersökning
med invandrade kvinnor i några kommuner norr om Stockholm, är det utbildningsval
som blir föremål för jämförelsen, de intervjuade motiverar en egen lång utbildningstid
genom att hänvisa till att de som snabbt väljer arbete framför studier är en sämre
samhällelig investering på lång sikt. Jämförelsen handlar om ett sätt att legitimera eget
handlande, förstås.
34
DEL 3. Kunskaperna hittills – en översikt över lokala
projekt och studier med anknytning till språk och
arbete
Liksom i andra kartläggningar av gruppen arbetslösa migranter framträder här en bild
som väcker fler frågor än den ger svar. I den här studien har SFI-organisationen använts
som utgångspunkt för en kartläggning och det visar sig att en avsevärd andel SFIstuderande avslutar studierna utan att motivet står klart. En del av dessa personer finns
registrerade på Arbetsförmedlingen. Om inte målgruppen för denna kartläggning skiljer
sig från tidigare som definierat målgruppen med samma kriterier så finns en del
personer även aktuella på Försäkringskassan, liksom inom Socialförvaltningens olika
enheter för arbete och försörjningsstöd. Av sekretess- respektive tidsskäl har inte
kartläggningen kunnat göras på individnivå i denna undersökning. Den intressanta är att
några få entydiga förklaringar inte finns till varför bilden ser ut som den gör. Det är helt
enkelt så att samhällets övriga system för registrering inte omfattar alla individer som
man tar som utgångspunkt. Därför återkommer samma fråga: vad försörjer sig de här
personerna på? Och blir svår att besvara varje gång.
Beskrivning av några lokala projekt i ett ”nutidshistoriskt
perspektiv”
Vid en tillbakablick på utvecklingen av frågan migration-arbetsmarknad kan konstateras
att en mängd olika projekt funnits genom åren med inriktning på målgruppen migrantspråkhinder-arbetslöshet. Ibland har språkhindret varit utgångspunkten, som i föreliggande undersökning, ibland har detta bara varit en del av problembilden kring
svårigheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ibland har själva invandrarskapet i
stället varit utgångspunkten för att studera arbetslösheten, och problemet har mer
definierats som ett samhällsfenomen, den strukturella rasismen. Vilken utgångspunkt
man än valt så har emellertid fysisk och psykisk ohälsa nästan alltid framträtt
någonstans i studien som en förklaringsgrund till långvarig arbetslöshet.
En del av projektrapporterna redogör för arbeten som också kombinerats med en
kartläggning av målgruppen, dvs. en studie. I andra fall handlar det framför allt om
utvärderingar av aktiviteter för att rusta målgruppen med färdigheter och kunskaper som
ska minska hindren för att få en anställning. Sådana projekt brukar benämnas
aktiveringsprojekt.
Som en belysning av kartläggningen, och en reflektion över möjliga insatser som
svar på problemet, presenteras en del av dessa projekt med de resultat som finns i
rapporterna.
Många försök har alltså gjorts att med myndigheternas ansträngningar försöka minska
gruppen arbetslösa migranter, ofta i projektform. De olika projekten och utvärderingarna som finns beskrivna och redovisade i olika rapporter uppvisar ofta några
begrepp som antyder ett arbetssätt som man hoppas ska lösa problemet med de
35
långtidsarbetslösa. Resonemanget är ofta att om vi finner en ny form för våra
ansträngningar så försvinner problemet. Snarare tycks det som om en liten del av
problemet kan sägas försvinna med de olika arbetssätt som exemplifieras. Varje projektutformning passar några klienter, som för egen del kan dra ny nytta av myndigheternas
service. De olika rapporterna visar ofta en positiv statistik, några inflyttade män och
kvinnor har fått en bra praktik eller en passande anställning genom projektet. Men som
vanligt: ingen arbetsform har man funnit som passar alla och som löser hela problemet.
Med fokus på de begrepp som varit framträdande i förhoppningarna om att finna en
effektiv insats redovisas nedan några av de projekt och studier som genomförts genom
åren lokalt i Botkyrka och dess närhet.
Trepartssamtal/samverkan
Projektet Kraftsamling, utvärderat på Mångkulturellt centrum, var ett samverkansprojekt mellan Botkyrka och Länsarbetsnämnden i AB län, fokuserar begreppet
”rundgångsärenden” och myndighetssamarbete som ska förhindra uppkomsten av att
klienter går runt mellan olika hjälpinstanser (Hertzberg, 1998). Att förhindra
utvecklingen av rundgångsärenden skulle ske med hjälp av trepartssamtal med
Socialförvaltningens företrädare, Arbetsförmedlingens handläggare och klienten. Ett
motsvarande samverkansprojekt fanns mellan Huddinge kommun och Länsarbetsnämnden i AB län.
Arbetssökarprojektet Norrkraft, även detta en samverkan mellan Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen i Botkyrka, pågick i stort sett samtidigt med
Kraftsamling och i presentationen av Norrkraft pekar man på likheterna mellan
projekten (Carlsson, Franzén, Skogens & Wallin, 1999). Här är det liksom i Kraftsamling samverkan mellan aktörerna, i form av trepartssamtal, som är grundstenen i
projektet.
Individuell handlingsplan/delaktighet
Målgruppen migranter utanför arbetsmarknaden stod i fokus i den s.k. storstadssatsningen särskilt under 1990-talet. De extra resurserna för vissa utsatta bostadsområden användes i stor utsträckning för olika projekt, inte minst sådana med arbete
som mål. Ett sådant exempel är en studie av tre verksamheter i Huddinge, Kompassen,
VårbyLyftet och Vulcan, vilka alla hade som mål att hjälpa klienter med behov av
”särskilt stöd” på vägen till egen försörjning. Samverkan mellan AF, psykiatri,
ekonomisektion inom Socialförvaltningen m.fl. är en stor del av verksamhetsidén även
här, men dessutom finns en betoning på ”individuell handlingsplan” för klienten med
som en bärande idé i tänkandet kring effektivitet i insatserna. Den individuella
handlingsplanen framstod då som det som fattades och den har fått många efterträdare
till rubricering och innehåll inom många verksamheter. Handlingsplanen hängde
dessutom nära samman med frågan om delaktighet, som också började växa fram som
en byggsten för den effektiva insatsen. Handlingsplanen skulle spegla klientens egen
formulering av sina arbetsrelaterade hinder och resurser.
Att anlita konsulter för utredning av individen
Med en ökad betoning på individuella svårigheter som skäl till långvarig arbetslöshet,
samtidigt med en större benägenhet inom det offentliga att köpa in privata resurser för
36
utrednings- och behandlingsverksamhet, började privata företag att erbjuda sina tjänster
även inom nischen migration-språkproblem-arbetslöshet. Så studerade Lagerman (2004)
företaget Integration & Rehabilitering AB, som Botkyrka kommuns försörjningsstödsenhet anlitade för arbetsförmåge- och rehabiliteringsbedömningar. Deras målgrupp
var människor med utländsk bakgrund och deras arbete var specialiserat mot
kulturkompetens med flerspråkig personalgrupp. Utvärderingen av verksamheten visade
att bedömningen bidrog till att ett antal klienter fick andra ersättningar än
försörjningsstöd. Däremot saknades samband mellan utredning och anställning på den
öppna arbetsmarknaden. Klienternas omdöme om själva utredningen var positivt, med
god tilltro till företagets kompetens och engagemang.
Arbetslösa i grupp
Så småningom växte också gruppverksamheten, i sina mer strukturerade former
grupprogrammet, fram som form för stöd till den arbetslösa individen. ADOK (Arbete,
Dialog och Kompetens) var en sådan verksamhet som pågick flera år i början av 2000talet. Tankarna bakom att föra samman de arbetslösa sammanhängde med att de
behövde stöd av varandra, att dela en svår livssituation med andra med en liknande
sådan, gynnar en normalisering av självbilden då självförtroende börjar svikta på grund
av egna tillkortakommanden. Den personliga säkerheten tillskrevs stor betydelse i
arbetssökarprocessen.
ADOK är också ett exempel på en verksamhet som inte uttryckligen fokuserar på
migranten som målgrupp. Men när projektet finns i Botkyrka så blir inslaget av
deltagare med utländsk bakgrund av naturliga skäl stort, för att inte säga dominerande.
Detta har gällt för en hel del av arbetssökarverksamheterna i kommunerna med hög
procent invandrade personer, som Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje.
Det s.k. aktiveringsprojektet
I en kombination av det individuella stödet och gruppverksamheten växte det s.k.
aktiveringsprojektet fram. Många av aktiveringsprojekten har riktats mot ungdomsgruppen eftersom ungdomarnas arbetslöshet överstiger andra åldersgruppers och för att
man anser sig ha stöd i forskning för att arbetslösheten som start på vuxenlivet är mer
mentalt skadlig än för andra åldersgrupper. I flera rapporter från IFAU, Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering, framhålls farorna med arbetslöshet i de yngre
åldrarna (tex. Lundin, 2007). Några aktiveringsprojekt i Södertälje, såsom Klivet för
unga och Slussen för vuxna, har en stor del deltagare med utländsk bakgrund. De har
studerats av FoU-Södertörn både med avseende på verksamhetsutveckling (process) och
effekt, hur många som fått jobb efter sitt deltagande (Bogestam, 2007, daMata &
Nyberg, 2008, Bringlöv, 2008).
Den nationella kommunala aktiveringspolitiken som var tämligen utbredd under
1990-talet, har utretts av Salonen och Ulmestig (2004). De konstaterar efter att ha
studerat en mängd rapporter från olika verksamheter i landet, att det inte kan styrkas att
aktiveringsprogram leder till att deltagarna får arbete eller annan självförsörjning.
Forslund & Nordström Skans (2004) däremot drar i sin kunskapsöversikt slutsatsen att
aktiveringsverksamheter förkortar ungdomars arbetslöshet. Däremot har dessa
verksamheter så varierande innehåll, och så litet av innehållet är dokumenterat, att det är
svårt att förstå vad som är verksamt i att skynda på arbetssökarprocessen.
37
Matchning – ett f.d. modernt begrepp?
Även om aktiveringen främst gäller den arbetssökande individen kan erfarenheten av
aktiveringsprojekt där också arbetsgivarkontakter ingått varit en stimulans när begreppet
matchning växer fram i arbetssökarsammanhanget. Det är det man hittills missat:
matchningen mellan sökande och plats. I ett flertal av södertörnskommunerna pågår ett
gemensamt projekt med matchning i syfte att hitta effektiva vägar att sammanföra dem
som söker arbete med dem som söker arbetskraft.
Språk och arbete
Då en hel del personer haft svårt att tillgodogöra sig SFI-undervisning som väg till att
lära sig svenska har det förekommit försök till andra vägar för språkinlärning. En tanke
har varit att man ska lära sig språket på jobbet, eller på en s.k. arbetspraktik. Ett sådant
projekt fanns i Botkyrka och utvärderades av mångkulturellt centrum (Ramberg, 2000).
Ett annat sådant kombinerat språk- och arbetspraktik, likaså i Botkyrka, har redovisats
av Malé & Deckeman (2002) i rapporten ’Träna svenska på jobbet’. En praktiksamordnare anställdes av Socialförvaltningen som samarbetspartner till SFI och man
arbetade gemensamt med ambitionen att få ut de SFI-studerande i samtidig arbetspraktik.
Projekten med samtidigt fokus på språk och arbete hävdar att man lär sig språket
genom arbetet, på arbetet och för arbetet. Projekten har också en dubbel målsättning,
både språkinlärning och att sysselsättning/anställning.
Då Rambergs undersökning av projektet Komjobb bygger på omfattande intervjuer
med klienterna/de SFI-studerande har hon också redovisat de intervjuades språkmiljö,
den tidigare i hemlandet och den nuvarande i Sverige. Hon skriver: ”Den språkliga
komplexitet som präglade gruppens utbildningsbakgrund var påfallande.” (sid. 28).
Ramberg citerar Mustafa, en av de intervjuade deltagarna i projektet: ”Med min mamma
pratade jag arabiska. Jag hade kompisar som jag pratade armeniska med, jag hade min
kusin som jag pratade syrianska med. Min farbror bor i Turkiet, jag bodde där ett år
och gick i skola.” (sid. 28). Inför projektdeltagarnas mångspråklighet väcks naturligtvis
frågan varför det kan vara så svårt att gå genom SFI med godkända resultat. Kanske en
del av förklaringen ligger i ett annat konstaterande som Ramberg gör, nämligen att det
är svårt att förstå ”vidden av svårigheter att lära sig svenska i ett socialt tomrum” (sid.
36). Då talar hon om bristen på kontakt med svenskar generellt för personer som flyttar
till Sverige.
Förstärkta förmedlingsinsatser med supported employment som variant
En intensifierad arbetsförmedling är också något som funnits med på listan över
insatser för att komma till rätta med långtidsarbetslöshet. Jobbnätet i Skärholmen, ett
projekt som utvärderats av Liljeberg & Lundin (2010), beskriver den intensifierade
förmedlingen som sök- och matchningshjälp med inslag av praktik. Så lägger man till:
”Arbetsförmedlarna som jobbade inom projektet skulle dessutom lägga mycket tid på
arbetsgivarkontakter” (sid. 7). Just detta projekt konstruerades för ganska ”jobbklara”
personer och visade också en bra statistik, vilket är särskilt vanligt för insatser som
riktar sig till denna grupp.
Supported employment kan ses som en variant av den förstärkta förmedlingsinsatsen och har utvecklats framför allt inom socialpsykiatrin. SE kan dock säkert
fungera även för andra målgrupper som har svårt att få en anställning. Ett försök med
38
SE pågår sedan några år i samarbete socialpsykiatri – psykiatri i Botkyrka. FoUSödertörn stod för en utvärdering av projektets första tid (Fredriksson, 2007).
Sammanfattning: begrepp som karaktäriserat stöd till
arbetssökande
Klientens rundgång ska förhindras genom trepartssamtal. Samverkan är konceptet. Så
småningom la man till den individuella handlingsplanen, som det sattes en hel del
förhoppningar till. Den skulle också lösa den nya frågan om delaktighet,
handlingsplanens utformning skulle utgå från klientens önskemål och bedömning av de
egna resurserna. En del privata aktörer uppstod på marknaden för arbetsförmågebedömningar när utvecklingen gick mot att diagnosticera och bedöma individens hinder
och svårigheter.
Att erbjudas ett program i grupp när man är arbetslös utvecklades som alternativ
form till det individuella stödet. Idéer om att stöd från andra i samma svåra situation
ökar självförtroendet hos individen var grundläggande för denna form.
Ur båda arbetsformerna för arbetssökarstöd, det individuella stödet och gruppverksamheten, uppstod det s.k. aktiveringsprojektet. Aktiveringsprojekten utgjorde en
omfattande verksamhet under 1990-talet. Här är det den arbetslösa individen som står
helt i fokus. Individen ska rustas med kompetenshöjning för att bli bättre anpassad till
arbetsmarknaden. Matchning uppstår som ett begrepp när både arbetssökande och
arbetsgivare behöver finnas med i arbetet med att hitta lämpliga arbetsplatser.
En parallell idé till svenskundervisning i skolform, såsom SFI-undervisning, växer
fram: språkinlärningen ska ske i samband med arbete eller praktik. Språkpraktiken tar
form i olika projekt.
Supported employment är en förmedlingsinsats som utvecklats inom socialpsykiatrin och ses för närvarande som en framgångsrik metod att tillskapa anställningar
för också ganska svårplacerade personer på arbetsmarknaden. Supported employment
kan ses som en variant av förstärkta (eller intensifierade) förmedlingsinsatser, som mer
generellt handlar om modifieringar av arbetsförmedlarrollen. Trots internationellt stöd
för metoden SE:s effektivitet används den dock i begränsad utsträckning i vårt land,
troligen beroende på att den är ganska resurskrävande. Det speciella med den ”förstärkta
förmedlingsinsatsen” är att arbetsgivarkontakten är mer omfattande än i andra arbetsmetoder med långtidsarbetslösa.
Idéerna som styrt utformningen av insatser för att motverka långtidsarbetslöshet har
alltså varierat med åren. En generell slutsats från utvärderingar av olika metoder är att
varje metod förefaller passa några så att fler i målgruppen kommer i
arbete/studier/sysselsättning/praktik jämfört med dem i målgruppen som inte får några
insatser. Den slutsatsen är knuten till förekomsten av jämförelsegrupp i studien. I
studier utan jämförelsegrupp redovisas ett antal personer som representerar målet för
projektet. En ständig följeslagare är frågan om de ”lyckade fallen” sammanhänger med
programmet eller med andra faktorer, som konjunkturen.
En annan slutsats är att deltagarna i de olika projektverksamheterna oftast är nöjda
med att få delta, även om det inte leder till anställning eller studier, eller annat mål för
39
insatsen. Det är kontakten med andra i samma livssituation som man själv har som är
det positiva.
Kartläggning med individen i fokus: ”djupare”
undersökningsmetoder
En del kartläggningar av individer i målgruppen långtidsarbetslösa med invandrarbakgrund har gjorts med ”djupare” metoder än andra. I en intervjustudie med irakier i
Södertälje, utanför arbetsmarknaden trots god utbildning från hemlandet, har Kellerman
(2003) konstaterat hur en lång ankomstperiod med total sysslolöshet accepteras i
samhället trots att vi vet att tider av enbart väntan är kontraindicerande för den egna
agensen, inte minst i förhållande till arbetsmarknaden.
I rapporten Kvinna, migrant, mamma redovisar Öqvist (2002) sina intervjuer med
kvinnor i Botkyrka som kommer som anhöriga och snart efter ankomsten till Sverige
blir gravida. Berättelserna ger sammantaget en god förståelse av hur denna livssituation
gör perioden innan kvinnan etablerar sig på arbetsmarknaden ganska lång. Svårigheterna att kombinera graviditet och SFI-studier framkommer särskilt.
Motiverad av en uppfattning om SFI-studerande kvinnor som besvärliga klienter på
socialbidragsenheten i Botkyrka genomförde Karlsson (2001) en observations- och
intervjustudie med fokus på mötet mellan tjänsteman och klient. Bland annat drar
författaren slutsatsen att det inte råder någon annan uppfattning än ”arbetslinjen” hos
denna klientgrupp och att det därför bör finnas förutsättningar för att avdramatisera
problemen med mötet med denna målgrupp. I Rambergs (2000) undersökning
konstateras att de arbetslösa invandrade personerna är helt överens med tjänstemännen
om att deras språk har brister och att de behöver lära sig mer. Den invandrade personen
är inte uppstudsig, snarast medgörlig i alla lägen. Det är inte oenighet som leder till
tjänstemannens uppfattning om att denna målgrupp är besvärlig.
Gustavsson (2006) ber invandrade kvinnor berätta om sin introduktion i det
svenska samhället. Undersökningen är inte alls inriktad på språkfrågan utan på
integrationsfrågor mer generellt. Rapporten kan ge idéer om hur stödet till den
nyanlända kan organiseras, i kraft av att dess målgrupp inte är problemdefinierad och att
det rör sig om kvinnor som hunnit reflektera över det egna mottagandet i samhället.
Att vända på frågan: varför fick de jobb?
I en intervjustudie med f.d. klienter i Botkyrka som ”försvann” från Socialförvaltningens enhet för försörjningsstöd efter att ha varit inskrivna mer än 3 månader
försökte Redzematovic (2009) kartlägga orsakerna till att dessa klienter fick jobb. Hon
försöker beskriva socialsekreterarens betydelse för att klienten fick ett jobb. Även
klienternas socialsekreterare intervjuades. Det blev klart att socialsekreterarna gjorde en
kategorisering av klienterna i den ”jobbnära” aspekten. Författaren delar in
socialsekreterarnas bedömningar i ”nära arbetsmarknaden”, ”mindre nära” och ”mindre
nära kombinerat med missbruk”. Deras uppfattning var att det är okomplicerat att göra
dessa bedömningar men har svårt att beskriva de kriterier de använder för
bedömningarna, vilka dock kan skymtas bakom deras berättelser som sitt arbete. Den
enklaste relationen, där också klienterna var mest benägna att tillstå att
40
Socialförvaltningen haft betydelse för att de fått ett jobb, var i den ”jobbnära” gruppen. I
den mindre ”jobbnära” gruppen var det svårare med att nå konsensus om stöd och
insatser mellan klient och personal. Det låg närmare till hands i denna grupp att
socialsekreteraren ansåg klientens egna förslag som orealistiska och blev mycket mer
styrande än i den ”jobbnära” gruppen. Klienterna kände av denna styrning och berättade
om tvång i relationen till Socialförvaltningens personal. I gruppen klienter som
bedömdes vara långt från arbetsmarknaden och där det framkom missbruk arbetade
socialsekreterarna på att få klienterna till behandling. När de skaffade sig jobb ändå var
det helt på egen hand.
SFI-undervisningens betydelse generellt för att bli anställd
Att läsa svenska under sin ankomsttid till Sverige ser ut som en logisk självklarhet. Den
svenska organisationen för svenskstudier för inflyttade personer är SFI. Trots detta finns
många frågor kring SFI som en inträdesbiljett till arbetsmarknaden. I en översyn för
några år sedan konstaterade Riksrevisionen (2008) att det saknas studier över SFI:s
effekter för individens möjligheter att få arbete. Samtidigt måste kanske kommenteras
att sådana effekter alltid ligger dolda bakom en sammansättning faktorer som är svåra
att särskilja. Men korrelationsstudier är alltid möjliga. Så har Kennerberg & Åslund
(2010) i en stor studie som omfattar 155000 individer undersökt sambandet mellan
deltagande i SFI och framgång på arbetsmarknaden. De räknar ut att det är 5% högre
sysselsättning bland dem som gått SFI, efter 10 års bosättning i Sverige. Inkomstskillnaderna mellan f.d. SFI-studerande och de som inte deltagit i denna undervisning är
mycket små men kvinnorna visar på större skillnader i detta avseende. I en studie av SFI
inom Statskontoret (2009) kritiseras SFI-organisationen för att nedprioritera vissa
grupper och att undervisningen inte är tillräckligt individanpassad. De ser också sitt
undersökningsresultat av sambandet mellan undervisningen och framgången på
arbetsmarknaden, att 1 av 3 personer har jobb ett år efter avslutade svenskstudier, som
en kritik mot utbildningens form och innehåll.
Utifrån resultatet av olika studier av SFI-organisationen kan man nog ställa frågan
vilken betydelse deltagandet i undervisningen skall tillmätas vid bedömningen om en
individ är ”jobbklar”.
41
Avslutning
Nästa fas efter kartläggningen inom detta projekt, så som det inledningsvis utformats,
innebär att utforma en projektansökan till Samordningsförbundet Botkyrka:
”Kartläggningen förväntas resultera i ett övergripande förslag till hur en effektiv
stödprocess för behovsgruppen skulle kunna utformas.” Projektansökan ska innehålla
ett förslag till arbetsmodell/metod för ett samordnat arbetssätt med målgruppen och
innehålla följande:
- specificerat syfte,
- specificerade mål för projektet,
- en specifikation av vilka insatser som ska utvecklas inom ramen för den finansiella
samordningen,
- en detaljerad beskrivning av projektgenomförandet i det sammantagna projektet,
- förslag till projektbudget.
En fortsatt studie av livet som långtidsarbetslös?
Eftersom målgruppen långtidsarbetslösa med samtidiga svårigheter att klara SFIundervisningen med godkänt resultat är ganska kartlagd på olika håll är det en rimlig
fråga om ytterligare kartläggning behövs. Hur skulle man i så fall göra?
Att vara fast i språkparadoxen
Att inte kunna svenska tillräckligt för att anses ”jobbklar” – och därför inte få arbete och
lära sig bättre svenska på jobbet: den s.k. språkparadoxen är en fälla som många
personer fastnar i om myndigheterna konstruerar formella kriterier för när man får söka
jobb. Den drabbar särskilt dem som av olika anledningar har svårt att klara de formella
kraven i svenska språket (Franzén, 1997). Här behöver kraven få en översyn.
Att studera hälsa
Hälsoproblem förekommer i så gott som alla undersökningar och kartläggningar av
människor som inte arbetar. Den invandrade personen har ofta många olika hälsoproblem, samtidigt med uppfattningen att den svenska sjukvården inte är att lita på. Man
kan tänka sig att se närmare på vilka hälsoproblem som är aktuella.
Att studera mötet i stället för individen
Franzén (1997) och Karlsson (2001) är några av tämligen få studier som fokuserar på
mötet mellan invandrade klienter och tjänstemän som arbetar med klientens arbetssökande. Båda dessa studier beskriver i teoretiska begrepp vad som karakteriserar mötet
och utvärderar det också utifrån dessa begrepp. Det handlar om hur klientmötet skall
utformas för att vara hjälpsamt i arbetssökarprocessen, och därmed effektivt.
Att definiera dilemman i arbetet med språksvaga och arbetslösa klienter
med utländskt ursprung
I ett utvecklingsprojekt vid FoU-Södertörn inom fältet funktionshinder har en
okonventionell metod använts för att definiera besvärliga situationer i arbetet med
42
personer med funktionsnedsättningar. Personal samlas i en lärsituation vid ett antal
tillfällen och formulerar i text sådana dilemman som utgör hinder i arbetet och behöver
få en lösning. Tanken är att det blir en reflexiv verksamhet som fungerar utvecklande.
Projektet är redovisat i en FoU-rapport (Alsterdal, 2010). Arbetsmetoden har också
använts för fortbildning av omsorgspersonal inom uppdragsutbildningar vid Södertörns
högskola. Det är möjligt att denna metod skulle fungera metodutvecklande för personal
även inom fältet socialt arbete med målgruppen långtidsarbetslösa migranter som har
svårt att klara de formella kraven i svenska språket.
Att inrätta nya verksamheter för personer med svaga
kunskaper i svenska?
Genom åren har många verksamheter prövats för att bistå målgruppen med nya resurser
för att bättre stå sig i arbetssökarprocessen. Ovan har dessa verksamheter definierats
genom olika begrepp som beskriver de arbetssätt som för tillfället ansetts som ”best
practice”. Några slutsatser i denna kartläggning kan vara styrande för det fortsatta
arbetet med gruppen.
En erfarenhet i denna undersökning är att männen utgör en större andel av de
språksvaga än i andra studier. Många av de verksamheter som beskrivits har en kvinnlig
design eftersom det av tradition huvudsakligen ansetts som ett kvinnoproblem. Vid
konstruktion av framtida verksamheter bör alltså genusperspektivet uppmärksammas.
Traumaperspektivet ges mycket litet utrymme i samtalet om verksamma arbetssätt
med denna målgrupp. Det är intressant av flera skäl. Ett skäl är att hälsoaspekten utan
tvivel står för en viktig del av förklaringen till både språksvårigheter och arbetslöshet.
Ett annat är att de kartläggningar som gjorts av institutioner som har krigs- och
förföljelsetraumat som arbetsområde visar på att procenten flyktingar med denna typ av
problematik är hög i vårt samhälle. De kliniska mottagningar som arbetar med sådana
problem har resurser att ta emot fler patienter. Eftersom de hälsoproblem som
rapporteras anknyter till konsekvenser av trauma kan det vara adekvat med en större
remittering till sådan behandling.
En översikt över olika typer av aktiveringsverksamheter, som den ovan, bör för
övrigt ge en orientering i vilka möjligheter som står till buds.
43
Referenser
Alsterdal, Lotte (red.) (2010) Dilemman i omsorgsarbete – att stödja personer med
funktionsnedsättningar i deras boende. FoU-Södertörn Skriftserie nr 84/10.
Bogestam, Nadja (2007) Klivet. Återkoppling av brukarundersökning och uppföljning
efter sex månader. Rapport, Södertälje kommun.
Bringlöv, Åsa (2008) Mellan fastställda principer och individuella behov. Erfarenheter
av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering. FoU-Södertörn Skriftserie
nr 67/08.
Carlsson, A., Franzén, E., Skogens, L. & Wallin, B. (1999) Arbetssökarprojektet
Norrkraft. Samverkan socialtjänsten – Arbetsförmedlingen i Botkyrka. FoUSödertörn Skriftserie nr 2/99.
daMata, Maribel & Nyberg, Eva (2008) Klivet. Att aktivera arbetslösa ungdomar. FoUSödertörn Skriftserie nr 64/08.
Europeiska socialfonden (2008) Matchning Södertörn – Slutrapport av förstudie hösten
2008.
Forslund, Anders & Nordström Skans, Oskar (2006) (Hur) hjälps ungdomar av
arbetsmarknadspolitiska program för unga? Rapport 2006:5, IFAU.
Franzén, Elsie C. (1997) Invandring och arbetslöshet. Lund: Studentlitteratur.
Franzén, Elsie C. (red.) (2001) ADOK – extra stöd på vägen till arbetslivet – ett
otraditionellt projekt vid Botkyrka Socialförvaltning. Rapport, FoU-Södertörn.
Fredriksson, Emma (2007) Funktionsbedömning och supported employment. För
personer med psykiskt funktionshinder. FoU-Södertörn skriftserie nr 53/07.
Hertzberg, Fredrik (1998) Kraftsamling?- utvärdering av ett samverkansprojekt mellan
Botkyrka kommun och Länsarbetsnämnden i Stockholms län. 1998:2, Mångkulturellt centrum, Botkyrka.
Gustavsson, Camilla (2006) Av egen kraft. Invandrade kvinnors berättelser om inträdet
i det svenska. FoU-rapport 2006:4, FoU-Nordväst, Sollentuna kommun.
Ingemarson, Maria & Palm, Ann (2004) Flyktingar i Nordväst. FoU-rapport 2004:2,
FoU-Nordväst, Sollentuna kommun.
Integrationsverket (2004) Integration och indikatorer. Några teoretiska och
metodologiska utgångspunkter för användandet av indikatorer. Integrationsverkets rapportserie 2004:03.
Karlsson, Linda (2001) Den Sfi-studerande kvinnan och ”det normala svenska”. En
studie av arbete med invandrade Sfi-studerande kvinnor vid en socialbidragsenhet. FoU-Södertörn Skriftserie nr 19/01.
Kellerman, Anna-Brita (2003) Hinder och möjligheter på arbetsmarknaden – en
intervjustudie med tio irakier. Social- och arbetsmarknadskontoret, Södertälje
kommun.
Kennerberg, Louise & Åslund, Olof (2010) SFI och arbetsmarknaden. Rapport
2010:10, IFAU.
Lagerman, S. (2004) Offentligt och privat – komplement eller konkurrens? Personal och
klienter inom socialtjänsten om en privatmottagning som utförare av arbetsförmåge- och rehabiliteringsbedömningar. FoU-Södertörn Skriftserie nr 38/04.
Liljeberg, Linus & Lundin, Martin (2010) Jobbnätet ger jobb: effekter av intensifierade
arbetsförmedlingsinsatser för att bryta långtidsarbetslöshet. Rapport 2010:2,
IFAU.
44
Lundin, Daniela (2007) Subventionerade anställningar för unga – en uppföljning av
allmänt anställningsstöd för 20-24-åringar. Rapport 2007:1, IFAU.
Malé, Herman & Deckeman, Karin (2002) Träna svenska på jobbet. Ett samverkansoch språkpraktikprojekt mellan Komvux Nord och Socialtjänsten i Botkyrka
Kommun. Socialförvaltningen, Botkyrka kommun.
Mörner, Christina (2001) Språkfällan – en kartläggning av språksvaga i Botkyrka 2001.
Rapport, Socialförvaltningen, Botkyrka kommun.
Ramberg, Ingrid (2000) Projektets mänskliga ansikten. Deltagarperspektiv på projektet
”Komjobb”, svenskstudier kombinerat med praktiskt arbete. Mångkulturellt
centrum, Botkyrka.
Redzematovic, Emina (2009) Klienters väg till arbete – Vilken betydelse hade
socialtjänsten? FoU-Södertörn Skriftserie nr 78/09.
Riksrevisionen (2008) Svenskundervisningen för invandrare (sfi). En verksamhet med
okända effekter. RiR 2008:13.
Salonen, Tapio & Ulmestig, Rickard (2004) Nedersta trappsteget. En studie om
kommunal aktivering. Växjö universitet: Inst. för vårdvetenskap o. socialt arbete.
Rapportserie om socialt arbete nr 001.
Statskontoret (2009) Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering
av svenska för invandrare. Rapport nr 2009:2.
Sternudd, Åsa (2001) Samverkan och individuella handlingsplaner. En förstudie inom
temat egen försörjning / Storstadssatsningen i Huddinge. Rapport, FoU-Södertörn.
SCB (2010) Arbetsmarknad och immigration. Rapport på uppdrag av Svenskt
Näringsliv och Saco, januari 2010.
Öquist, Annika (2002) Kvinna, migrant, mamma. En intervjustudie med åtta kvinnor
som migrerat till Sverige och kort därefter blivit mammor. FoU-Södertörn
Skriftserie nr 22/02.
www.arbetsformedlingen.se
www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Insatser-ochprogram/Ny-i-Sverige.html
www.botkyrka.se
www.elvira-kunskap.se
www.forsakringskassan.se
www.forsakringskassan.se/irj/go/km/docs/fk_publishing/Dokument/Publikationer/brosc
hyrer/Basbroschyrer/om_du_ar_sjuk_och_inte_kan_arbeta.pdf
www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_langre_an_14_dagar/nar_dagarnamed_s
jukpenning_tar_slut
www.gymnasium.botkyrka.se/botvid/PDF/0910/IVIK%20%20St%20Botvids%20gymnasium.pdf
www.huddinge.se
www.huddinge.se/Sociala-tjanster/Arbetslos/Vuxen-utan-arbete/SPRAKA/
www.huddinge.se/upload/Sociala_tjanster/Dokument/HUSAM/Nyhetsbrev%20HUSA
M%201%202010.pdf
www.iffi-stockholm.se/page002.html
www.iwc-stockholm.se/Bakgrund.html
www.matchningsodertorn.se/web/Om_Matchning_Sodertorn.asp
45
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards