Värdegrundsplan för Östra skolan

Arbetsplan
Östra skolan
Nyköping
2012-2013
1
Inledning.
Arbetsplanen skall fungera som ett verktyg för alla inblandade under arbetsåret. Här skall alla
kunna se hur densamma kan och skall användas i olika situationer. Du skall också kunna se
hur vi hanterar vår värdegrund vad gäller utvärdering, uppföljning och revidering.
Planen är reviderad under hösten 2012. Detta skall alltså ses som den viljeinriktning våra
verksamheter har för ett bra ledarskap och en levande värdegrund på alla plan i alla
situationer.
Denna plan gäller från och med nu om inte annat anges.
Revidering pågår ständigt varför denna plan är ett levande dokument.
Bo Österberg
Rektor
2012 12 05
2
Vision
Alla kommuner har en mängd planer policys och program som styr verksamheten. Till
grund för alla dessa dokument ligger en övergripande vision som är beslutad av våra
politiker. Det här är vår vision.
Nyköping 2020
Nyköping 2020 visar synen på hur Nyköpings kommunala verksamheter ska utvecklas fram
till 2020. Nyköping 2020 är vägledande när kommunens verksamheter planeras och
genomförs.
Nyköping 2020 omfattar vision, verksamhetsidé och kännetecken (del 1) samt övergripande
mål och förutsättningar (del 2).
Del 1 ska gälla fram till år 2020. Del 2 revideras vid varje mandatperiod.
Vision
Nyköping är en hållbar kommun som med lokal och internationell närhet har unika
möjligheter.
Internationaliseringen med åtföljande kulturell mångfald, ökad rörlighet, ändrade attityder och
värderingar och en snabb teknisk utveckling samt förväntade klimatförändringar är faktorer
som kommer att ha en stor inverkan på Nyköpings kommun och dess verksamhet. Visionen
speglar Nyköping idag och imorgon.
Verksamhetsidé
Genom att erbjuda god service vill kommunen tillsammans med de som bor, verkar och vistas
här ge förutsättningar för ett gott liv.
Verksamhetsidén är en beskrivning av kommunens åtaganden och hur de ska verkställas för
att också på bästa sätt möta de faktorer som kommer att ha en inverkan på kommunen och
dess verksamheter.
Kännetecken
God service innebär tillgänglighet, valmöjlighet och ett professionellt bemötande.
Allt arbete inom kommunen, inom samtliga verksamheter och på alla arbetsplatser ska
kännetecknas av god service. God service leder till kvalitet, effektivitet och möjligheter. God
service bidrar också till att de som bor, verkar och vistas i kommunen känner tillit, trygghet
och framtidstro.
Övergripande mål
De som bor, verkar och vistas här ska uppleva att de får en god service av Nyköpings
kommun.
3
Service handlar om professionellt bemötande, tydlighet, trygghet, tillit och en vilja till
förändring och förbättring.
God service leder till effektivitet och kvalitet.
För att nå det övergripande målet ska kommunstyrelsen, nämnder och divisioner
tillhandahålla god service.
Detta innebär att:

möta medborgarnas olika behov av service

underlätta medborgarnas kontakt med kommunen

skapa goda förutsättningar för företagande

upprätthålla ett professionellt bemötande internt som externt

utveckla en hållbar och trygg kommun
Förutsättningar
För att kunna ge god service krävs en hållbar tillväxt, en utvecklad styrning och ett gott ledaroch medarbetarskap med arbetsplatser i utveckling.
Hållbar tillväxt
För att ha en hållbar tillväxt vill kommunen:

öka befolkningen med ca 700 invånare per år

medverka i förverkligandet av Lissabonstrategin

öka kommunens attraktionskraft

tillvarata de möjligheter som utbyggnaden av kommunikationerna ger

utveckla och arbeta för ökad samverkan både externt och internt
Tillväxt kan sammanfattas med orden fler och mer. Målsättningen är att vi under perioden ska
bli 60 000 invånare i kommunen. En tillväxt innebär ökade skatteintäkter men ger också
ökade marginalkostnader, vilket medför att det är viktigt med en god planering och ett
strategiskt förhållningssätt.
Styrning och kvalitet

För effektiv styrning måste kommunen:

ha ett strukturerat lednings- och kvalitetsarbete

ha en effektiv och rationell verksamhet

ha en god ekonomisk hushållning
Det ska finnas tydliga samband i hela organisationen mellan mål, prestation, effektivitet och
kvalitet, vilket därmed skapar goda förutsättningar för en god ekonomi,
verksamhetsuppföljning och utvärdering.
4
Bemanning och organisation
För att kunna ge den bästa service till medborgarna krävs att:

alla arbetsplatser aktivt arbetar med arbetsplatsutveckling som bygger på Nyköpings
värdegrund och medarbetarpolicy

ett gott ledarskap på alla nivåer, enligt antagen ledarpolicy

särskilda satsningar görs för ökad hälsa

att kompetensöverföring sker i samband med pensionsavgångar

öka mångfald och jämställdhet eftersträvas i alla verksamheter
Värdegrund för medarbetare i Nyköpings Kommun.
Syftet med en gemensam värdegrund, medarbetar- och ledarpolicy är att skapa en
gemensam syn på de värden som är viktiga för oss medarbetare samt för att tydliggöra
vad som förväntas av dig som arbetar i Nyköpings kommun.
Värdegrund
I Nyköping

kan och vill alla medarbetare göra ett bra arbete där de aktivt bidrar till sin egen och
verksamhetens utveckling,

är en hälsofrämjande arbetsmiljö för alla, en grundförutsättning för att medborgarna
ska få den bästa servicen.

ger vi förutsättningar för ett medskapande förhållningssätt där alla upplever
meningsfullhet, kan se sig i ett sammanhang och ges förutsättningar att aktivt vara med
och påverka arbetet.
Medarbetarpolicy
För att kunna förverkliga den gemensamma värdegrunden krävs att arbetsplatsklimatet i
Nyköpings kommun präglas av medskapande. Med detta menas ett aktivt, engagerat och
ansvarsfullt förhållningssätt i varje situation. Medarbetarskap innebär att du som medarbetare

känner till och respekterar uppställda mål och givna ramar,

deltar aktivt, ansvarsfullt och engagerat i det gemensamma arbetet för att nå uppsatta
mål,

aktivt deltar i utvärdering och kvalitetsförbättring av arbetslaget och det egna arbetet,

tar ansvar för den gemensamma arbetsmiljön och gemenskapen i arbetslaget.

kommunicerar rakt och ärligt och visar respekt för andras arbete.
Ledarpolicy
För att realisera fastställda mål och gemensamma värden förutsätts att alla ledare skapar
förutsättningar för medarbetarna att vara medskapande. Som ledare representerar du
5
arbetsgivaren Nyköpings kommun och den värdegrund som kommunen fastställt. Ledarskap
inom Nyköpings kommun kännetecknas av att du som ledare

tydliggör politiskt fastställda mål och ramar, samt tar ansvar för att målen verkställs i
det dagliga arbetet,

är förebild och kulturbärare för ett öppet, ärligt och tillåtande arbetsklimat,

skapar trygghet genom struktur, öppen och tydlig där du

ställer realistiska krav samt följer upp resultat,

tar ansvar för att skapa de rätta förutsättningarna så att medarbetarna


upplever arbetet meningsfullt, blir uppmärksammade och ges förutsättning att aktivt
kunna påverka sitt dagliga arbete,
visar respekt för medarbetarna och tillit till deras förmåga att ta ansvar
6
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Kommunens vision och värdegrund för personal
Mål
Likabehandlingsplan
Regler
En levande värdegrund
Elevvårdsplan
Närvaro och frånvarorutiner
Kommunikation
Kompetensutveckling
Arbetsplan för fritidshemmet
Arbetsplan för förskoleklass
11.1 Krishanteringsplan
11.2 Allas rätt till kunskap
11.3 Blankett vid omhändertagande av störande eller farliga föremål
11.4 Hållbar utveckling
11.5 Skollagen i sammanfattning
Tjänstegarantier
Stjärnspelet (under bearbetning)
Timplaner
3
8
10
20
22
25
27
27
28
28
41
52
60
63
64
7
Mål
Vår målsättning är att elever når och överträffar uppsatta kunskapsmål, att alla i våra
verksamheter känner trygghet, utvecklar sitt självförtroende samt visar hänsyn och ömsesidig
respekt.
Östra skolans värdegrund:
- Vi känner oss trygga
- Vi har en mobbningsfri verksamhet
- Vi respekterar varandra
- Vi samarbetar bra och har goda relationer med varandra
- Vi har en god arbetsmiljö
8
Ur Lgr 11
9
2. Östra skolans likabehandlingsplan
2.1 Inledning.............................................................................................................................
2.2 Vision .................................................................................................................................
2.3 Delaktighet och inflytande .................................................................................................
2.4 Kartläggning .......................................................................................................................
2.5 Mål och Åtgärder ...............................................................................................................
2.5.1 Kön ..............................................................................................................................
2.5.2 Etnisk tillhörighet samt Religion eller annan trosuppfattning ....................................
2.5.3 Sexuell läggning ..........................................................................................................
2.5.4 Funktionsnedsättning ..................................................................................................
2.5.5 Ålder ............................................................................................................................
2.7 Definitioner ........................................................................................................................
2.7.1 Diskriminering ............................................................................................................
2.7.2 Kränkande behandling.................................................................................................
2.8 Årlig plan............................................................................................................................
2.9 Åtgärder ..............................................................................................................................
2.9.1 Förebygga och upptäcka..............................................................................................
2.9.2 Utreda, åtgärda och följa upp ......................................................................................
2.10
Uppföljning och utvärdering ......................................................................................
2.11 Kvalitetssäkring ................................................................................................................
2.12 Resurser ............................................................................................................................
2.13 Kommunikation ................................................................................................................
2.14 Dokumentation .................................................................................................................
2.15 Kompetensutveckling .......................................................................................................
2.16 Hänvisningar ....................................................................................................................
2.17 Likabehandlingsteamet ....................................................................................................
2.18 Elevhälsogrupp ................................................................................................................
2.19 Resurspersoner .................................................................................................................
10
2. Östra skolans likabehandlingsplan
2.1 Inledning
Vi på Östra skolan eftersträvar att vår värdegrund och vårt arbete för att lika behandling skall
upplevas och kännas som en naturlig del av vardagen hos oss. Denna plan skall vara ett
redskap för att uppfylla lagens krav likaväl som den skall vara ett verktyg för oss på Östra
skolan i vårt förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Rätten till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla elever i skolan ska ha
samma rättigheter – tjejer som killar oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
När det gäller kränkande behandling ska en årlig plan upprättas och när det gäller
diskrimineringsfrågorna ska en Likabehandlingsplan upprättas. Likabehandlings-planen ska
innehålla aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder samt sexuell läggning. Ålder
och könsöverskridande identitet eller uttryck omfattas inte av plankravet. Enligt BEO finns
det inget som motsätter att planerna förs samman i ett dokument vilket vi på Östra skolan valt
att göra och vi kallar den för Östra skolans likabehandlingsplan och ingår som en del i vår
värdegrundsplan.
Elever, pedagoger, övrig personal och elevvårdspersonal kan göra mycket, men det är
nödvändigt att även hemmen hjälper till. Barn berättar inte alltid om diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling som de känner till, därför att de tror att det är skvaller
eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om detta är inte skvaller, det är att hjälpa dem
som har det svårt! Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Om skola och hem klart tar avstånd från
detta negativa beteende får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn. Är någon
i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar
något. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra!
2.2 Vision
På Östra skolan skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för någon kränkande
behandling. Visionen är densamma som vår värdegrund.
2.3 Delaktighet och inflytande
Rektor har det formella ansvaret för det aktiva arbetet enligt likabehandlingsplanen. Östra
skolans barn och elever är involverade i arbetet genom att elevråd och friends medverkar i
översyn och revidering av planen varje år. Likabehandlingsplanen presenteras varje år.
2.4 Kartläggning
Som underlag för vår kartläggning har vi använt oss av regelbundna planerade samtal med
kamratstödjare, elevråd, elevhälsogrupp, och andra vuxna i skolan. Under dessa samtal har vi
noterat att de fall av trakasserier eller annan kränkande handling som inträffat på skolan har
hanterats av likabehandlingsteamet med gott resultat.
Enkäter är ett betydelsefullt instrument för vår kartläggning och genomförs varje termin av
alla elever. Sammanställningen påvisar att en stor majoritet av våra elever anser påstående
helt rätt eller till största delen rätt. Det gäller då frågor som berör området trivsel och trygghet.
Enkäterna i sin helhet finns på skolans hemsida och är utdelade till berörda.
11
2.5 Mål och Åtgärder
Östra skolans övergripande mål är att ingen på vår skola skall känna sig kränkt vid något
tillfälle under vår ansvarstid.
2.5.1 Kön
Negativt beteende av sexuell natur eller annat ovälkommet uppträdande grundat på kön, eller
könsöverskridande identitet som orsakar att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på
annat sätt illa till mods. Det är den som utsätts som avgör om uppträdandet accepteras och är
välkommet eller om det är kränkande och ovälkommet.
Mål
All verksamhet på Östra skolan ska genomsyras av ett genusperspektiv som främjar ökad
jämställdhet.
Åtgärder
Förhållningssätt
Tidpunkt
Pågående
Ansvar
Rektor och all personal
2.5.2 Etnisk tillhörighet samt Religion eller annan trosuppfattning
Diskriminering kan ta sig uttryck i rädsla samt att inta en fientlig attityd mot personer av en
annan etnicitet än den egna. Främlingsfientlighet strider mot de demokratiska värdena vilka
värnar om människors lika värde, solidaritet och jämställdhet dvs. står i opposition mot
skolans värdegrund eller som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och
en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det
motiverat att dela in dessa i mer eller mindre värda.
Mål
På Östra skolan ska alla elever oavsett etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Åtgärder
Förhållningssätt.
I ordinarie undervisning t.ex religionsundervisning.
Tidpunkt
Pågående.
Ansvar
All personal
2.5.3 Sexuell läggning
En uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som
ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet, könsöverskridande identitet, eller på
homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla
människors lika värde och rättigheter.
Mål
Vi ska arbeta för ökad förståelse och kunskap om HBT och olika sexuella läggningar.
Åtgärder
Förhållningssätt.
I ordinarie undervisning om människokroppen.
Killsnack/tjejsnack.
12
Tidpunkt
Pågående.
Ansvar
Rektor och all personal.
2.5.4 Funktionsnedsättning
På vår skola ska alla elever har samma rättigheter och möjligheter oavsett
funktionsnedsättning.
Mål
På Östra skolan ska alla elever oavsett funktionsnedsättning ha samma rättigheter,
skyldigheter och möjligheter utifrån sina förutsättningar.
Åtgärder
Rektor kartlägger tillsammans med skolans elevhälsogrupp och pedagoger vilka behov eleven
har och vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas för att möjliggöra en optimalt
fungerande skolsituation.
Tidpunkt
Kontinuerligt under läsåret.
Ansvar
Rektor och all personal.
2.5.5 Ålder
Mål
Alla på vår skola ska oavsett ålder ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Åtgärder
Arbeta förebyggande med samtal, pedagogernas tydlighet och arbete med att förebygga
kränkande behandling.
Tidpunkt
Kontinuerligt
Ansvar
Rektor och all personal
2.7 Definitioner
2.7.1 Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Diskriminering kan vara antingen direkt1 eller indirekt2 och regleras i diskrimineringslagen.
1
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens
kön.
Med indirekt diskriminering menas när man genom att behandla alla lika utsätter någon för diskriminering till
exempel när alla elever serveras samma mat fast vissa elever på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
2
13
2.7.2 Kränkande behandling
Kränkande behandling regleras i Skollagen och definieras som att ”ett uppträdande som utan
att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet” räknas som kränkande
behandling.
Exempel på kränkande behandling är:
– Fysiska (slag, knuffar)
– Verbala (hot, svordomar, öknamn)
– Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer, ryktesspridning)
– Texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn, websidor och
meddelanden)
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en
eller flera. Kränkningar förekommer inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och
elever. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer – när som helst och för att
förebygga, förhindra och utreda kränkande behandling av barn och elever har vi på Östra
skolan upprättat en årlig plan.
2.8 Årlig plan
Åtgärder:
”Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har
genomförts ska tas in i efterföljande års plan.”
Östra skolans årliga plan är till för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn,
vuxna och elever enligt Skollagen. På Östra skolan arbetar vi med:
- Rastvaktssystem, ett schema upprättas för rastvakt
- Enkäter till elever vid minst två tillfällen under läsåret, en gång per termin
- Friends, minst en träff per månad
- Fem-minuterssamtal i september mellan vuxen och elev*
- Utvecklingssamtal
14
- Enskilda hälsosamtal med skolsköterskan i årskurs 4
- Föräldramöte minst 1 gång per läsår
- Klassöverbyggande verksamheter tex temadagar och friluftsdagar
- Elevhälsogrupp minst en träff per månad
- POE (prat om elever) kontinuerligt vid given tid 1 gång per vecka
* Femminuterssamtalen i september.
Hur är det i skolan?
Vilka är dina kompisar?
Tycker du att någon är dum mot dig?
Vad är roligast i skolan?
Finns det något du skulle vilja berätta för mig?
2.9 Åtgärder
2.9.1 Förebygga och upptäcka
Elevernas rättigheter
- Känna sig trygga
- Bli sedda och lyssnade till
- Få hjälp med att reda ut konflikter
- Att få vara den man är
Elevernas skyldigheter
- Berätta för en vuxen om man tror att någon far illa
- Vara en bra kamrat
- Följa skolans regler
Personalens skyldigheter
- Att aldrig acceptera negativt beteende
- Att sätta gränser och ingripa
- Att vid varje enskild kränkning göra en bedömning av hur allvarlig kränkningen är
samt om anmälan till annan myndighet skall göras (skolledningens ansvar)
- Att vara goda förebilder
Rutiner för att tidigt upptäcka:
- Samtal om rätt och fel år F-6
- Fadderverksamhet F-3
- Rastvaktssystem
- Enkäter till elever vid minst två tillfällen under läsåret, en gång per termin.
- Elevråd
- Friendsgrupp
- Fem-minuterssamtal i september (se 2.8)
- Utvecklingssamtal
15
-
Enskilda hälsosamtal med skolsköterska i årskurs 4
Tillsammans med våra elever arbetar vi förebyggande med bland annat följande:
- Flick- och pojkgrupper
- Regler
- Klassråd
- Elevråd 1x/månad
- Elevsamtal
- Enkäter med återkommande intervall (maj och oktober)
- Samtal kring våra regler
- Fadderverksamhet
- Elevers rättigheter och skyldigheter
- Friendsgrupp
- Föräldramöte
- Klassöverbyggande verksamheter tex. temadagar och friluftsdagar
Personalgruppen arbetar förebyggande via/genom:
- Arbetslagsmöten
- Personalmöten
- Elevhälsogrupp
- Rastvakter
- POE (Prat Om Elever) återkommande diskussioner i arbetslagen angående elevvård
2.9.2 Utreda, åtgärda och följa upp
I de fall personal eller elev på skolan, förälder eller annan vuxen misstänker att någon utsätts
för diskriminering/kränkande behandling skall skolans likabehandlingsteam genom lärare,
elev, föräldrar, fritidspersonal eller skolledning omedelbart kontaktas. All personal arbetar
aktivt med förebyggande åtgärder och vidtar direkt åtgärder enligt planen om
diskriminering/kränkande behandling misstänks.
Diskriminering eller kränkande behandling mellan elever.
1. Den som ser eller hör något rycker in och berättar för klassläraren, ansvarsläraren eller
någon i likabehandlingsteamet
2. Likabehandlingsteamet och skolledning informeras
3. Likabehandlingsteamet övertar ärendet och samlar information från uppgiftslämnaren
4. Samtal med den/de utsatta
5. Samtal med den/de diskriminerande/kränkande utan föregående varning
6. Information till samtligas vårdnadshavare samma dag per telefon.
7. Uppföljningssamtal med den utsatte och den/de diskriminerade/kränkande inom ett
par veckor och därefter regelbundet under en tidsperiod framöver.
8. Alla samtal dokumenteras och berörd personal informeras
16
Diskriminering eller kränkande behandling har upphört:
Information till föräldrar/ vårdnadshavare och övriga berörda. Fallet avslutas. Alla samtal
dokumenteras.
Diskriminering eller kränkande behandlingen har inte upphört:
Likabehandlingsteamet informerar berörda vårdnadshavare och kallar till möte med
elev vårdnadshavare, skolkurator och skolledare. Om diskrimineringen eller
kränkningen då ej upphör gör skolledningen en polisanmälan och polismyndigheten
övertar ärendet. Arbetslaget och övrigt berörda informeras. Alla samtal
dokumenteras.
Diskriminering eller kränkande behandling vuxen mot elev.
1. Skolledningen genomför snarast ett samtal med berörd vuxen efter det att elev,
förälder eller annan personal anser att kränkning ägt rum
2. Samtalen dokumenteras
3. Uppföljning sker med elev/föräldrar inom en vecka
4. Eventuell vidare handläggning avgörs av skolledning efter uppföljningen
5. Exempel på vidare handläggning kan vara elevvårdskonferens eller anmälan till
Resursteamet.
Diskriminering eller kränkning elev mot vuxen.
1. Samtal snarast med den vuxne (skolledningen)
2. Samtal snarast med eleven (skolledningen)
3. Skyddsombudet informeras
4. Samtalen dokumenteras
5. Kontakt med hemmet
6. Uppföljningssamtal inom en vecka
7. Eventuell vidare handläggning avgörs av skolledning efter uppföljning.
Diskriminering eller kränkning mellan vuxna.
1. Samtal mellan chef och berörd/berörda
2. Fortsatt hantering med hjälp av HR(personal)-avdelningen
3. Uppföljning vid tillfälle som hjälpfunktionen inom organisationen, eller som fått
uppdraget av HR anger.
4. Eventuell vidare handläggning avgörs i samråd mellan rektor och HR.
2.10 Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen sker genom att:
- Genomgång av likabehandlingsplanen görs med all personal inför varje läsår
- Enkätresultaten analyseras och bearbetas i Elevhälsogruppen och i samråd med
personal, elever och föräldrar (skolrådet)
- Friends träffas och följer upp resultatet
- Enkätresultaten analyseras av varje klassföreståndare/mentor, vilken redovisas
skriftligt till skolledning/elevhälsogrupp
- Elevhälsogruppen utvärderar och förankrar planen i personalgruppen
- Förslag till revidering görs i samråd mellan skolledning, personal, elevråd och
vårdnadshavare (skolråd) en gång per arbetsår.
2.11 Kvalitetssäkring
Elevhälsogruppen och likabehandlingsteamet har på sitt ansvar att se till
likabehandlingsplanen är väl förankrad och känd av alla (personal, elever och föräldrar).
Elevhälsogruppen och likabehandlingsteamet har på sitt ansvar att se till att
att
17
Elevhälsogruppen reviderar och utvecklar planen i samråd med personal, föräldrar och elever.
Elevhälsogruppen ansvarar för att planen kvalitetssäkras.
2.12 Resurser
För att genomföra de mål och åtgärder som föreskrivs i vår likabehandlingsplan har skolans
elevhälsogrupp och ledningsgrupp ansvar för att alla delar i likabehandlingsplanen
genomförs.
2.13 Kommunikation
Informationsstrategi
Målgrupp
Barn/elever
Nya barn/elever
Personal
Nyanställd personal
inkl.
långtidsvikarer
Föräldrar
Nya föräldrar
Elevråd
Friendsgruppen
Skolråd
Korttidsvikarier
Alla berörda
Genomgång av skolans likabehandlingsplan
på klassråd i början av varje termin.
Praktiska arbeten kring
likabehandlingsplanen varje termin.
Genomgång av skolans likabehandlingsplan
första skolveckan på den nya skolan.
Genomgång av skolans likabehandlingsplan
på personalkonferens i början av varje
termin. Samtliga i personalen ska erhålla ett
ex av skolans likabehandlingsplan.
Genomgång av skolans likabehandlingsplan
i samband med introduktion. Ett ex av
likabehandlingsplanen ges till personalen.
Genomgång utifrån skolans
likabehandlingsplan på första föräldramötet
under läsåret. Föräldrar erhåller ett ex av
likabehandlingsplanen på föräldramöte eller
i samband med individuellt
utvecklingssamtal för barn/elev.
Muntlig information om skolans
likabehandlingsplan.
Genomgång och diskussion utifrån skolans
likabehandlingsplan på elevrådet under
vårterminen respektive höstterminen.
Elevrådet engageras i det främjande och
förebyggande arbetet.
Genomgång och diskussion utifrån skolans
likabehandlingsplan på skolrådet vårtermin
respektive hösttermin. Skolrådet engageras
i det främjande och förebyggande arbetet.
Informeras om att de bör ta del av skolans
likabehandlingsplan som finns att tillgå hos
rektor.
Likabehandlingsplanen finns på skolans
hemsida.
Ansvarig
Rektor
Ansvarig
Klf.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
18
2.14 Dokumentation
Alla åtgärder dokumenteras (händelse, datum, inblandade elever/vuxna). Den som är ansvarig
för handläggningen är också ansvarig för att dokumentation görs. All dokumentation skall
arkiveras den tid som föreskrivs. Ytterst ansvarig för all dokumentation är rektor/skolledning.
2.15 Kompetensutveckling
Genomförd kompetensutveckling redovisas i Östra skolans kvalitetsredovisning varje år.
2.16 Hänvisningar
Nyköpings kommun
0155-24 80 00
www.nykoping.se
Skolverket
08-527 332 00
Barn och elevombudet
08-586 080 00
[email protected]
www.skolverket.se
Barn och elevombudet
www.bris.se
BRIS, Barnens hjälptelefon
077-150 50 50
www.rb.se
Rädda barnen
08-698 90 00
Rädda barnens föräldratelefon
– Anonyma föräldrar
020-786 786
www.friends.se
Stiftelsen friends
08-545 51 990
www.regeringen.se
HBT-jouren
08-31 00 18
RFSL:s brottsofferjour för hbt-personer 020-34 13 16
JämO
08-440 10 60
www.jamombud.se
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
08-508 887 00
www.do.se
Handikappombudsmannen
08-20 17 70
www.ho.se
HomO
08-50 88 87 80
www.homo.se
2.17 Likabehandlingsteamet
Rektor, Bo Österberg
Skolsköterska, Marior Svensson
2.18 Elevhälsogrupp
Rektor, Bo Österberg
Skolsköterska, Marior Svensson
Specialpedagog/er, Anna-Lena Karlsson, Jannika Wintzell
19
2.19 Resurspersoner
Resursteamet
Barnhabiliteringen
BUP
Socialsekreterare
Cumulus
Barn och utbildningsdivisionen
Landstinget
Landstinget
Sociala divisionen
Mötesplats för barn med missbrukande föräldrar
3. Regler
Reglernas syfte är att alla elever ska kunna lära sig så mycket som möjligt och få det stöd man
behöver.
1.
2.
3.
4.
5.
Vi uppför oss trevligt mot varandra och använder ett vårdat språk
Vi passar tider
Vi tar med oss nödvändigt material för lektionen
Vi är rädda om varandra och miljön omkring oss
Vi har lugn och ro omkring oss
Vi har också regler för hur olika aktivteter ska bedrivas vad gäller skydd och liknande.
Detta för att förhindra att våra elever skadar sig.
Konsekvenser vid regelbrott mot Östra skolans värdegrund/regler
Skolans huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att klara framtida studier och yrkesliv.
Det handlar om kunskaper och grundläggande värden. För att klara detta måste studiemiljön
präglas av ordning, trygghet och studiero. Ett förebyggande arbete är centralt för att skapa de
rätta förutsättningarna. När ordningen är störd behövs möjligheter att ingripa. Reglerna för
dessa befogenheter har nu blivit tydliga.
(Skolverket)
Rektor, lärare, förskollärare och fritidspedagoger får omhänderta föremål som stör
verksamheten eller utgör fara för säkerheten i skolan.
Om någon elev inte efterföljer Östra skolans regler träder konsekvenserna i kraft.
Olika situationer kan motivera att endast en punkt genomförs eller att punkter hoppas över.
Skolan har en elevhälsogrupp och ett likabehandlingsteam som hjälp till skolans personal.
I nya skollagens 3 kap behandlas barns och elevers utveckling mot målen. I §8 står det om
rektorns utredningsskyldighet:
“Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom
uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat
sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som
minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av
särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar
andra svårigheter i sin skolsituation.
20

Elev som bryter mot en regel får en direkt tillsägelse av inblandad personal och
påminns om skolans regler.


Enskilt samtal där inblandad personal pratar med eleven. Eleven får tillrättaställa efter
förseelse t.ex. laga, betala, be om ursäkt eller kompensera. Klassläraren informeras.
Föräldrarna informeras.

Föräldrar och elev kallas till möte på skolan. Åtgärdsprogram upprättas.

Rektor kallar till samtal. Åtgärdsprogram utvärderas och följs upp.
3.1 Detta förväntar vi oss av Dig som elev
 du följer våra regler
 du tar ansvar för ditt skolarbete och gör ditt bästa
3.2 Detta kan Ni förvänta Er av personalen
 vi arbetar utifrån skolans värdegrund och accepterar inte handlingar, ord eller
symboler som kan uppfattas kränkande
 vi omhändertar farliga och störande föremål (se 9.5)
 vi arbetar för en drogfri miljö
 vi arbetar för att skapa trygghet för eleverna
 vi arbetar för en trivsam miljö och för att stärka elevernas självförtroende
 vi hjälper eleverna att lösa konflikter och arbetar aktivt mot kränkande behandling
 vi uppmuntrar till gott uppförande, artighet och vänlighet
 vi strävar efter att föräldrar/vårdnadshavare ska känna sig delaktiga och välkomna hit
 vi samarbetar kring elevernas hela dag (skola och fritids)
 vi tar ansvar för att kontakta familjen om något händer
 vi informerar dig fortlöpande om arbetet i skolan och på fritids
 vi arbetar för att ge eleverna en bra grund för vidare studier
 vi arbetar för att eleverna utvecklar goda baskunskaper inför vuxenlivet
 vi arbetar konsekvent utifrån detta dokument och följer handlingsplanen
3.3 Detta förväntar vi oss av Dig som vårdnadshavare
 ni håller kontakt med ert barns mentor/lärare/fritidspersonal
 ni kontaktar skolan/fritidshemmet vid sjukdom eller annan frånvaro
 ni ansvarar för att ert barn kommer i tid, utvilad och har ätit frukost
 ni ser till att ert barn har rätt utrustning med sig till skolan/fritids
 ni intresserar er för barnets skolarbete och läxor
 ni tar del av all information som skickas hem
 ni är uppmärksamma på tendenser till mobbning och hör av er till skolan/fritids
så att vi får kännedom om detta snarast möjligt
 ni tar kontakt med berörd personal när ni har synpunkter på något som har hänt
 ni deltar i föräldramöten, vid utvecklingssamtal och i förekommande fall skolrådet
 ni besöker ert barn i skolan någon gång under läsåret
21
4. En levande värdegrund
En värdegrund ingår som en del av vad vi gör på arbetet. Värdegrunden finns i detta
dokument med en målbeskrivning. För att vägleda och ge hjälp i arbetet att uppfylla målet har
vi samlat de flesta av alla dokument, handlingsplaner och diskussioner här.
Värdegrunden hålls levande genom det dagliga arbetet i mötet med våra elever och i möten
mellan vuxna. Det kan aldrig poängteras för ofta att respekt och ödmjukhet tillsammans med
ett visst mått av humor gentemot elever och arbetskamrater leder framåt mot måluppfyllelse.
Hos oss skall Arbetsplanens alla delar vara kända av alla, som finns i våra verksamheter. Vi
går igenom planen vid starten av varje arbetsår. Det åligger alla att hänvisa till planen när så
behövs. I detta finns också skolans syn och uppfattning om arbetet med Hållbar utveckling.
Värdegrunden är en del i vår strävan att forma en hållbar utveckling.
4.1 Värdegrundskommentarer
I dessa ”kommentarer” är inflikat det vi fick utbildning kring under läsåret då Bengt Bohlin
ledde oss i utbildningen Framgångsrika skolor. Skolans värdegrund förtydligad och mer
nedbruten.
För personal
Jag vet att alla kan lära sig
Självförtroende
Nyfikenhet
Höga positiva förväntningar
Ge, skapa och bibehålla
Jag är yrkesskicklig
Utbildning, erfarenhet
Kunna målen
Kunna förmedla kunskap
Våga be om hjälp
Lyssna på andra
Undervisa
Se helheter
Samma ram – ”Vi på Östra” språk
Stolthet över sitt arbete
Hitta det som motiverar varje elev
Skapa lust
Kunna delegera till kollegor (spec, sva mm) = be om hjälp, delegerar gör ledningen.
Andra arbetssätt, pröva nytt
Jag kan visa uppskattning mot mina kollegor
Inser mina begränsningar
Jag respekterar det du gör och ditt sätt att göra det på, bara det inte bryter mot fattade beslut
Jag är en ledare
Tydlighet
Tillit (som både barn och föräldrar litar på)
Ansvarsfull
Jag kan, vill och vågar
Vägleda, men även knyta ihop
22
Intresserar mig för barnets hela dag
Lyhörd för behov
Konsekvent
Jag är en förebild
I allt; mat, omsorg, hälsa, komma i tid, gå på övergångsstället
Väl förberedd
Korrekt språk och klädsel
Upplevs som rättvis
Rätt signalsystem
Följer fattade beslut
Jag är vuxen och ärlig
Jag skapar framgång
Positiv förväntan
Bekräftelse
Läsa upp berättelser högt
Sätta upp elevernas alster
Visa på nådda mål
Resultat
Måluppfyllelse
Information
Lyfta det som är bra
Rimliga utmaningar
Skapa aktivitet för de osynliga barnen
Jag har höga förväntningar
Jag bekräftar barnen varje dag
Hälsar på varje barn personligt och ”ser” det
Tar deras frågor på allvar
För eleverna
Gåvan till eleverna
Jag kan lära mig
Ge eleverna olika redskap så att de kan lära sig
Trygghet tillsammans med kamrater och personal, samspelet
Jag vet att jag är duktig
Jag vet att jag gör mitt bästa
Se sina egna framsteg
Feedback från kamrater och vuxna
Utvärdering
Jag kan lära av andra
Lyssna på sina kamrater
”Tillsammans kan vi”
”Ge och ta”
23
Nyfiken på andra
Skapa förutsättningar för samarbete inte bara inom klassens ram
Jag formar min framtid i skolan och på fritids
Jag har nytta av min kunskap i framtiden
Sambandet skola/fritds – arbetsliv
Bli påmind om varför jag går i skolan
Jag vill vara delaktig
Påverka i olika sammanhang
Påverka undervisningen och innehållet på fritids
Känna att vuxna lyssnar
Det man säger är viktigt
Lojal mot fattade beslut
Jag visar respekt
Följer skolans regler
Lyssnar på andra
Hälsar
Kunna säga och ta emot förlåt
Jag kan samarbeta
Arbeta med olika kamrater
Träna samarbete
För hela verksamheten
Skolan skall prioritera lärandet
Bra planering
Utgå från läroplanen
Kontinuerlig vidareutbildning
Ökad hjälp av (kurator) och skolsköterska
Delat klassföreståndarskap
Skolan skall inte avspegla samhället utan vara som samhället borde vara
I skolan och på fritids är jag trygg och vet att de vuxna bryr sig om mig
Regler som följs
Skolan skall vara skola
En förberedelse för det livslånga lärandet
Skolan skall vara en räddningsstation
Här har alla en möjlighet
Skolan skall skapa delaktighet
På vår skola……
Ge möjlighet till inflytande
Skolan skall vara för var och en
Varje människa är unik och ska få möjlighet att utvecklas på bästa sätt
24
Skolan skall ha en hälsofrämjande miljö
Kost, motion och matsäck med nyttigt innehåll
Bra ergonomiskt arbetssätt
Pausövningar
En ”vänlig stämning” skall finnas i skolan
4.2 Utvärdering
Planen diskuteras vid personalmöten varje termin. Vad eller vilka delar som skall tas upp
bestäms i samråd mellan skolledning och arbetslagsledarna. Lika och särskilda regler för de
olika verksamheterna klargörs vid varje terminsstart.
5. Elevvårdsplan
Skollagen kap. 3 §8
“Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom
uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat
sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som
minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av
särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar
andra svårigheter i sin skolsituation.
Östra skolans elevvårdsplan bygger på lag och förordning.
I planen finns hänvisning till handlingsplanen ”Allas rätt till kunskap” (framskriven av
kommunens Resursteam, den centrala elevhälsofunktionen, se 11.2).
Det är av stor vikt att alla som hanterar elevvårdsärenden och stödinsatser är väl förtrogna
med den gång som skall råda i alla enskilda fall. Uppstår tolkningsproblem eller andra
svårigheter skall rektor kontaktas.
I denna plan beskrivs hanteringen av social och kunskaps art. Ärenden som hanteras av
skolsköterskan behandlas på annat sätt.
För elever i behov av stöd ska skolan arbeta för flexibla lösningar och anpassa miljö och
arbetssätt så att den enskilde kan tillgodogöra sig undervisningen och utvecklas efter sina
förutsättningar.
Mål för elevhälsoplanen
- Vi känner oss trygga
- Vi har en mobbningsfri verksamhet
- Vi respekterar varandra
- Vi samarbetar bra och har goda relationer med varandra
- Vi har en god arbetsmiljö
25
Arbetsfördelning
Arbetslaget hanterar problem närmast eleverna och formulerar problembild.
Elevhälsogruppen hanterar ärenden inskrivna av arbetslaget eller enskild medarbetare.
Gruppen leds av rektor och dessutom medverkar skolsköterska och en eller två pedagoger.
Till gruppen kan annan medarbetare kallas om behov finns. Möten i gruppen finns inlagda
varannan vecka i kalendariet. Elevhälsogruppen kan använda kommunens plan för ”Allas rätt
till kunskap”.
Klasskonferens hålls en gång per termin. Dessa finns inskrivna i kalendariet och till
konferensen kallas klassföreståndare (klf), specialpedagog/er och övrig personal som kan
anses nödvändig. Vid klasskonferensen granskas särskilt de åtgärdsprogram som har varit
eller är aktuella. Därutöver granskas skriftliga omdömen, måluppfyllnad, diagnoser gjorda sen
förra konferensen. Den aktuella sociala situationen belyses. Konferensen beslutar om åtgärder
för förbättringar. Protokoll skrivs av rektor.
Ansvar och fördelning av ansvar enligt följande modell. Klassföreståndaren har det
övergripande ansvaret i sin grupp. Nedbrutet handlar det om elevhälsa, kontakten med
hemmet, anmälningar till elevhälsogrupp, utvecklingssamtal, IUP, diagnosers genomförande
enligt plan, upprätta åtgärdsprogram, informera mottagande skola vid flytt (om så får ske),
informera rektor om möten med RT, att särskilt stöd organiseras (i samråd med rektor).
Arbetslaget för regelbundna samtal om elever (POE), forum för handledning i elevfrågor,
resursfördelning, diagnoser och tester, utveckla IUP och annat som främjar elevhälsan.
Arbetslagsledare/ representant i Elevhälsogruppen medverkar vid utvärdering och
resursfördelning, påtalar för rektor om resursfördelningen behöver förändras.
Elevhälsogruppen behandlar ärenden som inkommit till gruppen, ger råd och stöd. Gruppen
kan också själv ta upp elever man tycker behöver diskuteras utifrån rapporter från annat håll.
Rektor har ett övergripande ansvar och ingår i alla grupper, ansvarar för att planen följs och
bearbetas en gång per läsår.
Utvärdering
Rektor ansvarar för att planen bearbetas och förbättras. Detta sker i slutet av varje läsår. I
utvärderingen inhämtas synpunkter från alla berörda (elever, personal och föräldrar).
26
Organsiation
Elev
Mentor/Arbetslag/specialpedagog
Elevhälsogrup
p
Resursteamet (RT)
Rektor
Externa instanser, BUP,
Socialtjänst, med flera
Samarbete med vårdnadshavare sker kontinuerligt i alla led.
6. Närvaro och frånvarorutiner
-
Klf kontrollerar om det finns sjukanmälan
-
Klf kontaktar hemmet om sjukanmälan inte gjorts, gäller även ströfrånvaro
-
Elevhälsogruppen får kontinuerlig rapport om elevernas närvaro, klf ansvarar
-
Vid frånvaro över 20% under en fyraveckorsperiod vidtar elevhälsogruppen åtgärder
Ansvarig lärare fyller varje dag i frånvaron
7. Kommunikation
-
Reglerna skall finnas skrivna och väl synligt i entrén och i varje verksamhet
(klassrum, förskoleklass och fritids).
-
Elevrådet aktualiserar frågan kring inomhusmiljön i varje klass.
27
-
Informera i början av arbetsåret om att allt man tar med sig ex. telefon, bandyklubba,
fotboll, spelkort inte ersätts om det förstörs eller kommer bort.
-
Konferenstid om elevvårdsfrågor Poe (Prat om elever) varje vecka
-
Reglerna förankras hos eleverna
8. Kompetensutveckling
För att hålla värdegrunden levande behövs kompetensutveckling kring dessa frågor.
Ett sätt är att skolan anordnar kollegahandledning. Utöver detta kan de särskilda möten kring
planen som planeras under året också ses som kompetensutveckling.
9. Arbetsplan för fritidshemmet
1. Områdesbeskrivning
Östra skolans fritidshem ligger i den östra delen av centrala Nyköping. Vår centrala placering
gör att vi har nära till många olika aktiviteter som t.ex. lekparker, badhus, bowling,
skridskohall, bibliotek och nära till skog och natur.
Skolgården är under förändring. I dagsläget (skolområdet) består den av en stor asfalterad
fotbollsplan som är kantad av mindre grönområden med sandlådor, gungor och det vi kallar
för lejonberget.
På skolgården har vi valt att begränsa de yngre barnens lekytor för att få en tryggare och
säkrare lekmiljö.
Vi jobbar på att få en säker skolgård för barnen. Skolgårdsgrupp är tillsatt.
2. Arbetsplanens syfte
För att få kunskap och information om Östers fritidshems mål och struktur utifrån de
Allmänna råden för fritidshem, Lgr 11 och kapitel 14 i skollagen
Den ska även fungera som ett levande arbetsverktyg för oss i verksamheten.
 Samarbetet på enheten blir lättare.
 Stöd vid introduktion av nya barn, föräldrar, ny personal, vikarier och
praktikanter/elever .
 Vi får bättre kunskap om barngruppens sociala och kulturella villkor.
 Vi känner större yrkestrygghet.
 Bra hjälp vid samverkan med övrig personal och föräldrar.
 Stöd vid planeringar och utvärderingar.
 Den ska kunna ge politiker och annan personal utanför enheten insyn i Östra skolans
fritidshemsverksamhet.
3. Östers fritidshems målsättning 12/13
28
Att det ska vara roligt, lärorikt och avkopplande på fritids.
Att verksamheten ska leda till att barnen känner sig trygga, blir
självständiga och kan ta eget ansvar.
Att barnen ska utveckla sin sociala kompetens.
Att öka den fysiska aktiviteten hos barnen för att utveckla grovmotoriken.
Att komplettera skolan genom att fördjupa kunskaperna i praktiken.
4. Avdelningar:
Öppethållande 06,00-18,00 (18,30)
06,00
07,00
07,55
08,00
08,10
14,15
14,30
14,45
17,00
17,15 ca
18,00 (18,30)
Fritids öppnar på Kometen/öppningspersonal
Frukost
Vi avslutar aktivitet och plockar undan på Kometen
Barnen går till skolan/ ut på skolgården.
Skoldagen börjar
Mellanmål för resp avdelningar
Avdelningarna slås ihop för stängning på Månen/stängningspersonal.
Frukt för de barn som är kvar.
Vi spelar spel, pratar osv
Fritids stänger
Öppningspersonal:
Måndag:________________
Tisdag: ________________
Onsdag:________________
Torsdag:________________
Fredag: Rullande schema
Stängningspersonal:
Måndag:_________________
Tisdag: _________________
Onsdag:__________________
Torsdag:_________________
Fredag: Rullande schema
När det är skollov gäller följande tider:
06,00
07,00
08,00
11,30
14,30 ca
17,00
17,15 ca
18,00 (18,30)
Fritids öppnar på Kometen/öppningspersonal
Frukost
Alla går till sin resp avdelning/ ev sammanslagningar kan förekomma.
Lunch
Mellanmål
Avdelningarna slås ihop för stängning på Månen/stängningspersonal.
Frukt för de barn som är kvar.
Vi spelar spel, pratar osv
Fritids stänger.
Obs!
29
Under loven kan det se annorlunda ut när det gäller personalbemanning och öppethållande av
avdelning. Vi lämnar alltid ut information om vad som gäller under loven.
Avdelning Vintergatan:
Fritidsavdelning för förskoleklass
Telefonnr:
Personal:
Barnantal:
Avdelning Månen:
Stängningsavdelning
Fritidsavdelning för åk 2
Telefonnr:
Personal:
Barnantal:
Avdelning Solen:
Fritidsavdelning för FSK och åk 1
Telefonnr:
Personal:
Barnantal:
Avdelning Kometen:
Öppningsavdelning
Fritidsavdelning för åk
Telefonnr:
Personal:
Barnantal:
5. Personalrutiner för hela Östers fritidshem
Öppnings avdelning - Kometen
Morgonrutiner:
6-tur
 Öppnar på avdelning Kometen
 Lyssnar av telefonsvararen
30







7-tur






Tar emot de första barnen/skriver i närvaron
Äter frukost tillsammans med barnen kl. 7.00 – 7.15
Plocka undan efter frukost, sätta på diskmaskinen (även om den är halvfull)
Ser till att frukostbarnen har städat efter sig
Se efter att toaletterna är spolade och inget papper på golvet
Låser och lämnar avdelningen sist
Är ute med alla barn som går på morgonfritids till det ringer in
kl. 8.10
Tar emot barnen/skriver närvaron
Innan man går ut med barnen ser man till att avdelningen är städad
Går ut med barnen ca kl. 7.50
Tar hand om föräldrainformationen på skolgården
Är ute med alla barn som går på morgonfritids till det ringer in
kl. 8.10
Lämna informationslappar till respektive avdelning och personal
Frukostvaror beställs från Sodexo genom Borgis. Vi har en stående beställning som kommer
varje måndag och onsdag till köket på Östra skolan. Blir något akut slut så ringer 6-turen till
Borgis innan kl. 8.00 på morgonen och beställer det, kommer då samma dag. Ser man att
något är på väg att ta slut så skriver man upp det i blocket som finns i hyllan på Kometen. Det
är Karro och Micke som har ansvar för frukostbeställningarna.
31
Stängningsavdelning - Månen
Rutiner innan stängning:
 Fritidsansvarig på Månen ansvarar för att det finns stängningsfrukt
 Aktiviteterna ska avslutas/städas undan innan stängningspersonal kommer till
stängningsavdelning
 Alla stolar lyfts upp utom vid ett bord
 Barn som har sluttid innan kl. 16.45 och inte har blivit hämtade…
- Ordinarie personal ringer till föräldrar och ”kollar upp” vad som hänt innan
man lämnar över till stängningspersonal
 Meddela stängningsavdelning om det är barntomt på respektive avdelning
 Den personal som lämnar över till ev. vikarierande stängningspersonal ska informera
om stängningsrutiner
Stängningsrutiner 17.00 – 18.00 (18.30)
 Vi äter frukt på Månen. En hel frukt/barn.
 Lugna stängningsaktiviteter ex. spela spel, rita och läsa…
 När sista barnet har gått lyfter vi upp de sista stolarna
 Plocka bort eventuella saker från golv och andra ytor
 Se efter att alla fönster är stängda
 Kontrollera att diskmaskinen är avstängd
 Se efter att toaletterna är spolade och inget papper på golvet
 Alla dörrar mot korridoren ska vara låsta övriga endast stängda
 Lås ytterdörr med mininyckeln
 Om stängningsbarn inte blir hämtat i tid. Har barnet sluttid runt 17.30 – vänta ca 30
minuter innan du kontaktar vårdnadshavare. Kl. 18.00 och senare – vänta ca 10
minuter innan kontakt tages.
Vid akut läge se fritidshemmets handlingsplan i stängningspärmen.
6. Introduktion av ny personal
När vi får ny personal till Östra skolans fritidshem utser vi en ansvarig för introduktionen av
den nyanställda.
Den ansvariges uppgifter är:

Ser till att det blir ett besök innan första arbetsdagen.
Presentera för arbetslaget som finns tillgängligt.
Visa runt på hela Östra skolan.
Introducera arbetsplanen
Få sitt arbetschema
Ev. frågor.
32

Informera barn och föräldrar om när ny personal börjar.

Ev. visa runt igen och presentera för befintlig personal.

Se till att den nyanställda kommer in i sina nya arbetsuppgifter / rutiner.
Ex. öppning / stängningsrutiner, olika arbetsuppgifter på den egna avdelningen m.m.

Finnas till hands för frågor och ev. funderingar.

Ta sig tid till att prata med den nyanställda och fråga med jämna mellanrum hur
han/hon tycker att det går och om han/hon trivs.
Introduktion av vikarier, studenter m.m.




Informera arbetslaget.
Ska han/hon vara en längre tid, presentera för övrig personal.
Visa var arbetsplanen finns.
Introducera arbetsrutiner för vikarier.
7. Fasta aktiviteter
Med fasta aktiviteter menar vi återkommande aktiviteter på fritidshemmet.
Efter skolans slut
Aktivitet som återkommer varje vecka men med olika innehåll.
Högläsning / Lässamling
Veckomöte
Samling
Utedag – utflykt eller på skolgården
Sporthallen
Skapande
På loven
På loven kan det se annorlunda ut eftersom fritidshemmet har barnen hela dagen och kan göra
andra typer av aktiviteter. Någon dag på loven har vi en gemensam aktivitet med alla
fritidshemsavdelningar.
Varje avdelning ska ha ett lovprogram som barnen får med sig hem. Syftet med det är att
barnen kan vara förberedda på vad de ska göra nästföljande dag och planera sin vecka. Detta
program skickas ut höstlov, sportlov och påsklov.
När det finns ordinarie personal på avdelningarna ska det sitta ett veckoprogram väl synligt på
avdelningen i entrén.
Under jullov och sommarlov slår vi ofta ihop så det bara är en eller två avdelningar öppna
p.g.a. mindre barnantal och mindre personalantal.
Ex. på aktiviteter under jullovet: Lagat egen lunch/mellanmål, baka, uteaktiviteter efter väder,
bara vara m.m.
33
Ex. på aktiviteter under sommarlovet: Midsommarfirande, vattenlek, utflykter i närmiljön,
bara vara m.m.
8. Samverkan
Föräldrasamverkan
Östers fritidshems mål vid föräldrasamverkan är att alla ska känna sig välkomna i vår
verksamhet. Vårdnadshavaren ska kunna känna sig trygga när de lämnar sina barn hos oss.
Känna att vi bemöter varje barn utifrån den egna individen. Personal och vårdnadshavare
samarbetar kring samma barn för barnets utveckling och trygghet.
Så här kan samarbetet se ut på Östers fritidshem:
 Inskolningssamtal med barn och vårdnadshavare

Utvecklingssamtal vid behov eller önskemål från vårdnadshavare. Vi erbjuder tid till
utvecklingssamtal några veckor efter höstlovet och även några veckor mellan sportoch påsklov.

Drop in/Öppet hus

Vårdnadshavare är alltid välkomna att vara med i vår verksamhet, planerat eller
spontant.

Daglig kontakt vid lämning och hämtning.
Personalsamverkan
Målet på Östers fritidshem är att vi ska ha god samverkan mellan fritidspersonalen. Alla i
personalgruppen har eget ansvar att bidra till en god stämning i arbetslaget. Att vi tillsammans
ser Östers fritidshem som en helhet med ”våra barn”. Syftet är att sprida arbetsglädje och att
personalen ska känna trygghet i sitt uppdrag på fritidshemmet.
Metoder för personalsamverkan:
 Vi har arbetslagsträff 1 timme varje vecka, förmiddagstid.

Vi har även avdelningsplanering varje vecka.
Målsättning:
 Personalen har 2 förmiddagar och en heldag per termin för fortbildning.
34
Avdelningssamverkan
Målet på Östers fritidshem är att det ska vara en röd tråd genom hela fritidshemsvistelsen från
förskoleklass till år 6. Syftet är att både barn och personal ska känna delaktighet och ansvar
över Östers fritidshem.
Varje avdelning vänder sig mot den avdelning man tar emot barn från nästkommande höst
tex ha lite enklare aktiviteter för att lära känna varandra, barnen får då trygghet inför
kommande inskolning.
Årliga gemensamma traditioner:
Påskfest
Fritidshemmens dag
Midsommarfest
Höstaktivitet
Höstlovsaktivitet
Grillfester
Sportlovsaktivitet
Skolsamverkan
Målet är att barnet ska känna trygghet och få en helhetsbild över barnets hela dag. Målet är
också att varje fritidspersonal är kopplad mot en klass, den åldersgrupp man arbetar med på
eftermiddagen. Samlad skoldag, samma barn hela dagen.

Friends

Elevhälsogruppen

Utvecklingssamtal vårdnadshavare – barn – lärare – pedagog

Etiska samtal
Övriga samverkan

Nätverk

Vid behov har vi samverkan med andra fritidshem.
9. Inskolning
Inskolning mellan avdelningarna
1. Varje barn får ett välkomstkuvert med innehåll:
 Blad med inskolningstider, telefonnummer m.m.
 Informationshäfte över avdelningen
 Kontaktpapper – vårdnadshavares namn, telefon m.m.
 Information om vad som är bra att ha med sig under inskolningsdagarna.
35
2. Personalrutiner
Vi har överskolningssamtal där vi pratar om barnen och lämnar över personliga
papper.
3. Information till barn och föräldrar
Ex. Föräldramöte, inskolningssamtal med barn och föräldrar etc.
4. Inskolnings schema:
Vecka 22 och 23
Förskoleklass
Solen / Månen
Kometen
___________
___________
___________
___________
___________
___________
___________
___________
_________
_________
_________
_________
Rotation på gemensamt bestämda tider fyra till fem tillfällen under två veckor.
Ex. Dag 1: 1,5 timma
Dag 2: 2 timmar inkl. mellanmål
Dag 3: 2 timmar inkl. mellanmål
Dag 4: Heldag
Dag 5: Heldag
Vecka 24
Inskolningen är klar och alla barn finns på sin nya avdelning.
Vecka 25 och 26
Inskolning sker för blivande förskoleklassbarn.
5. Varje avdelning har sitt eget inskolningsprogram gällande inskolningsdagarna.
Inskolning av nya barn utifrån
1. Första kontakten sker genom placeringsassistenten:____________________
2. Avdelningen ringer till berörd vårdnadshavare och gör upp om inskolningstider.
3. Inskolningen:
Dag 1: 30 – 60 min inskolningssamtal vårdnadshavare och barn
Lämnar ut kuvert med all information och går igenom det
tillsammans. Visa runt på avdelningen.
36
Dag 2: 1.5 timma
Dag 3: 2 timmar inkl. en måltid ex. lunch eller mellanmål.
Dag 4: 2,5 – 3 timmar inkl. en måltid.
Dag 5: Heldag
4. Erbjuda uppföljningssamtal efter ca 4 – 6 veckor.
När vi får in ett barn utifrån har respektive avdelning ansvar att visa runt barnet på de olika
fritidsavdelningarna och presentera för befintlig personal. Viktigt är också att visa var rektor,
vaktmästare och skolsyster finns.
Fritidsavdelningen har även ansvar att visa var skolgårdsgränserna går och vilka uteregler
som gäller.
10. Utskolning
Vårt gemensamma mål under fritidshemsvistelsen på Östra skolan är att barnen ska bli
självständiga individer och utveckla den sociala kompetensen, den dagen de slutar på
fritidshemmet ska kunna ta ansvar ex. över sig själv och sina saker, kunna förmedla
information, ordna ett eget mellanmål, föra sig i trafiken m.m.
Utskolningarna sker i förskoleklass, åk 2 och när barnet slutar på fritidshemmet.
Så här kan en utskolning se ut på Östers fritidshem:

Utskolningssamtal med vårdnadshavare och barn

Frågeformulär som barnen får besvara, anpassat efter ålder.

Personal och barn har utskolningssamtal med frågeformulär som grund.
11. Verksamhetsplanering
Syftet med att planera verksamheten är att få en tydlig struktur och bra överblick över
verksamheten. Att ge trygghet, arbetsglädje och delaktighet för personalen i
fritidshemsarbetet. Kunna ge stöd vid utvärdering. Planeringen är också till för att
vårdnadshavare och övriga ska få inblick i vår verksamhet.
Fritidshemmen har flera styrdokument att arbeta efter, Lgr 11, Allmänna råd och kvalité i
fritidshem, tjänstegarantin och skollagen kap.14, se flik…..
Konferens
En timma i veckan träffas all fritidshems personal då får vi information från vår rektor. Vid
dessa tillfällen har vi möjlighet att diskutera och strukturera upp verksamheten tillsammans på
Östers fritidshem.
37
Grovplanering (avdelningsvis)
Inför varje termin ska en grovplanering göras så vi vet vilka aktiviteter vi har tänkt ha och
vilka veckor det ska ske. Den ska lämnas till arbetslags ledaren. Vi ser över vad vi behöver
handla för material till de olika aktiviteterna.
När vi ska beställa vårat basmaterial i början av varje termin kan barnen förslagsvis vara med
och önska. Ex. beställningskatalogerna ligger framme så barnen kan titta och kryssa i vad de
önskar sig. Det kan vara spel, olika färger på pärlor, uteleksaker som fotbollar etc. Vi försöker
tillgodose önskningarna, men majoritet får bestämma.
Detaljplanering / finplanering (avdelningsvis)
Inför varje vecka ska en fin planering göras över veckans aktiviteter. Vi är noga med att dela
upp ansvaret mellan oss personal och barn.
Enskild planering
Ansvara för egna arbetsuppgifter ex. budget, schema, info. lappar m.m.
Utvärdering
Vi utvärderar aktiviteter och vårat eget arbete varje vecka och efter varje termins slut.
Loven utvärderas separat eftersom det är aktiviteter som vi bara gör på loven och oftast inte
andra vardagar. Personalstyrkan på loven kan också se annorlunda ut därför är det viktigt att
ha skild utvärdering.
Åtgärd
Vi försöker åtgärda det som inte har varit bra i aktiviteterna. Vi diskuterar vad vi bör förändra
och gör det till nästa gång. Åtgärderna är till för att göra verksamheten så bra och säker som
möjligt för både barn och personal.
12 . Ansvars- och Kunskapsmål
Eleven ska med ökad ålder lära sig ta större personligt ansvar över sig själv, sitt handlande,
material och omgivning.
Till exempel:
Förskoleklass - Klara toalettbesök själva, tvätta händerna innan måltid, förstå enkla
instruktioner, börja se konsekvenser av sitt handlande.
38
Årskurs 1 - Hålla ordning på sina tillhörigheter, kunna vara ute själva på gården kortare
stunder, börja kunna redogöra för olika händelser i tidsperspektiv.
Årskurs 2 - Hålla ordning på sina tillhörigheter, kunna knyta sina skor, kunna meddela sig
var man är, kunna redogöra för olika händelser i tidsperspektiv.
Årskurs 3 – Får med sig sina tillhörigheter om man går hem själv, kunna meddela sig
muntligt mellan skola, fritids och hemmet, kunna redogöra för olika händelser i tidsperspektiv
och kunna se sin del i förloppet ex. konflikt.
(lågstadiet)
Årskurs 4 – Kunna göra ett eget mellanmål, få med sig sina tillhörigheter när man går hem
själv, kunna meddela sig muntligt mellan skola, fritids och hemmet, kunna redogöra för olika
händelser i tidsperspektiv och kunna se sin del i förloppet ex. konflikt.
Årskurs 5 – Får med sig sina tillhörigheter om man går hem själv, kunna meddela sig
muntligt mellan skola, fritids och hemmet, kunna redogöra för olika händelser i tidsperspektiv
och kunna se sin del i förloppet ex. konflikt.
Årskurs 6 – Får med sig sina tillhörigheter om man går hem själv, kunna meddela sig
muntligt mellan skola, fritids och hemmet, kunna redogöra för olika händelser i tidsperspektiv
och kunna se sin del i förloppet ex. konflikt.
(mellanstadiet)
Personalens ansvar




Är förebilder för barnen, engagerar oss, är lyhörda och ser varje barn.
Är överens om gemensamma rutiner och regler.
Tar ansvar för alla barn och informerar berörd personal om specifika händelser ex.
meddelanden från förälder, tillrättavisningar på gården, konflikter etc.
Har bra kontakt med föräldrar
13. Leken
Leken är en viktig del för inlärning och utveckling. Barnen använder i leken fantasi och
spontanitet, de imiterar, prövar, och bearbetar sina intryck och upplevelser. Leken utvecklar
barnens tankeverksamhet, deras förmåga att ta och ge instruktioner och deras förmåga att
samarbeta. I leken kan man se hur barnen upplever sin omvärld eller hur de skulle vilja
uppleva den. Om barn är rädda, oroliga eller tycker något är obehagligt visar det sig oftast i
leken.
Barn undersöker och prövar för att skaffa sig en uppfattning om tillvaron och förstå
sammanhang bättre.
Vi tycker att det är viktigt att främja den fria leken så som den organiserade leken. De olika
lekformerna ingår både i den fria som den organiserade leken.
39
De olika lekformerna och deras betydelse
Sinneslek
Barnets upplevelse av hur deras sinnen fungerar (syn, hörsel, känsel, smak och lukt).
Ex. Titta på, sträcka sig mot, ta på, hålla i, lyssna, smaka på, lukta på…
Funktionslek
Lek med egna kroppen ex. förflytta sig, rulla, krypa, gå…
Lek med material ex. hoppa över, klättra, kasta…
Roll-lek
Låtsas, imitera, iakttaga… praktisera sina upplevelser i leken.
Konstruktionslek
Undersökande stadie – experimentera
Specifik materialbehandling – prova olika material och tekniker
Gestaltande stadie – återge vad de vet om olika saker
Avbildning – sträva efter att avbilda ex. ritning, bild…
14. Observationer
Observationer sker i alla dagliga aktiviteter, både i organiserade och fria.
Syftet med observationer är att:
 Vi ger barnen rätt stimulans
 Vi ser gruppkonstelationen, så barnen kan känna trygghet och nyfikenhet
 Vi ser varje barns utveckling
 Nå verksamhetens mål
 Observationerna styr innehållet i verksamheten
 De ska vara till hjälp vid föräldrasamtal
 Vi följer våra styrdokument
 Vara ett bra komplement till skolan och kontakt mot hemmet
Vi observerar
Den sociala utvecklingen
 Kontakt med kamrater och vuxna
 Om barnet kan arbeta självständigt
 Samarbetsförmåga och ansvarskänsla
 Ansvar för sina kläder och andra saker
 Sköter sin hygien
 Att lyssna på sina kamrater och vuxna
 Uppförande ex. bordsskick etc.
 Trygghetskänslan i gruppen
 Ansvarskänsla för andras saker
40




Ansvaret för material på fritidshemmet
Avsluta ett påbörjat arbete
Visa hänsyn till omgivningen
Tålamod för uppgifter
Den emotionella utvecklingen
 Kunna ta kritik
 Kunna styra sina känslor
 Lösa konflikter på egen hand
 Vara en god förlorare
 Trygghet ex. nervös/harmonisk
 Kunna vara hemifrån
 Visa känslor
 Kunna klara sig utan sin bästa kompis
 Kunna styra sitt humör
41
Den intellektuella utvecklingen
 Skriva sitt namn, adress, telefonnummer
 Tidsbegrepp
 Verbal förmåga ex. våga tala i gruppen
 Visuellt minne (synen)
 Taluppfattning
 Storleksuppfattning
 Färguppfattning
 Kunna lösa problem ex. enkla matematiska
 Logiskt tänkande
 Jag utveckling
 Sinnesuppfattning
 Begreppsuppfattning
 Formuppfattning
Den motoriska utvecklingen
Finmotorik
 Klä sig själv ordentligt
 Knyta knutar
 Klippa med sax
 Ha rätt pennhållning
 Handkordination ex. hur man håller besticken
Grovmotorik
 Hoppa
 Springa
 Balansera
 Kullerbytta
 Klättra
Hur observerar vi?







Sätter sig in i hur barnet tänker i olika situationer
Ser vad barnen har lärt sig efter avslutad aktivitet
Kollar upp den språkliga utvecklingen
Jobbar lite enskilt med varje barn ex. genom olika aktiviteter som att spela spel etc.
Kollar upp hur barnet uppfattar sin omvärld genom enskilda samtal, tar vara på
tillfällen som ges
Stimulerar det som vi tidigare upptäckt bör förstärkas
Arrangerar aktiviteter som behöver förstärkas
42
15. Dokumentation
Verksamheten dokumenteras i olika former som foto, anteckningar, veckoplanering med
utvärdering och kvalitetsredovisning. Dokumentationen är ett utvecklingsområde hos oss.
Hur ser vi att barnen nåt målen?
Avdelningar:
Öppethållande 06,00-18,00 (18,30)
06,00
07,30
07,55
08,00
08,10
14,15
14,30
14,45
17,00
17,15 ca
18,00 (18,30)
Fritids öppnar på Kometen/öppningspersonal
Frukost i matsalen
De barn som inte äter frukost stannar på avd Kometen
Vi avslutar aktivitet och plockar undan på Kometen
Barnen går till skolan.
Skoldagen börjar
Mellanmål för resp avdelningar
Avdelningarna slås ihop för stängning på
Vintergatan/stängningspersonal.
Frukt för de barn som är kvar.
Vi spelar spel, pratar osv
Fritids stänger
Öppningspersonal:
Måndag:________________
Tisdag: ________________
Onsdag:________________
Torsdag:________________
Fredag: Rullande schema
Stängningspersonal:
Måndag:_________________
Tisdag: _________________
Onsdag:__________________
Torsdag:_________________
Fredag: Rullande schema
När det är skollov gäller följande tider:
06,00
07,30
08,00
11,30
14,30 ca
17,00
17,15 ca
18,00 (18,30)
Fritids öppnar på Vintergatan/öppningspersonal
Frukost i matsalen.
De barn som inte äter frukost stannar på avd Vintergatan.
Alla går till sin resp avdelning/ ev sammanslagningar kan förekomma.
Lunch
Mellanmål
Avdelningarna slås ihop för stängning på
Vintergatan/stängningspersonal.
Frukt för de barn som är kvar.
Vi spelar spel, pratar osv
Fritids stänger.
43
Obs!
Under loven kan det se annorlunda ut när det gäller personalbemanning och öppethållande av
avdelning. Vi lämnar alltid ut information om vad som gäller under loven.
Avdelning Vintergatan:
Fritidsavdelning för förskoleklass
Telefonnr:
Personal:
Öppning/stängningsavdelning
Barnantal:
Avdelning Månen:
Fritidsavdelning för åk
Telefonnr:
Personal:
Barnantal:
Avdelning Solen:
Fritidsavdelning för åk
Telefonnr:
Personal:
Barnantal:
Avdelning Kometen:
Fritidsavdelning för åk
Telefonnr:
Personal:
Barnantal:
44
10. Arbetsplan förskoleklass 2012/2013
Målet med arbetsplanen är att förtydliga våra mål och arbetssätt för pedagoger, resursteamet,
föräldrar och andra intresserade.
Övergång och samarbetsformer mellan förskola/förskoleklass inför året i
förskoleklassen
Mål
Arbetssätt
Pedagoger
Tid
Barnen ska
känna sig
välkomna, känna
igen pedagoger
och lokaler
Vi besöker
avlämnande
förskolor i vårt
upptagningsområde
Pedagogerna i
förskoleklass
vårterminen,
april
Barnen får ett
personligt brev med
fotografi på
pedagogerna
Pedagogerna i
förskoleklassen
April
Barnen blir inbjudna
till ett besök i
förskoleklassen
De barn som är i
behov av särskilt
stöd
uppmärksammas
Överlämningssamtal
med Resursteam och
föräldrar. Vid behov
flera besök i skolan
Pedagogerna i
förskolan.
Maj
Pedagogerna i
förskolan,
Resursteamet
och/eller
pedagogerna i
Förskoleklass.
Maj/juni
Uppföljning
Utvärdering
Nätverksträffen med
förskolan,
höst-terminen
2011
Vid behov
45
Samverkan med barnens föräldrar
Mål
Arbetssätt
Pedagoger
Samverka/göra
föräldrarna
delaktiga i
barnens
utveckling
Veckobrev
Löpande information
vid hämtning och
lämning
Pedagogerna i
förskoleklassen.
Tid
Uppföljning
Kontinuerligt
under
läsåret.
Utvärdering
Kvalitetsredovisning
av läsåret.
Föräldramöten
Pedagogerna i
förskoleklassen.
Skolråd för
klassföräldrar
Informera om
barnens
kunskaper
Vid behov
uppmärksamm
a om något
avviker i
barnens
utveckling
Allmän information
angående gruppen
och pedagogik i
veckobrev
Utvecklingssamtal
två gånger/läsår
Hjälpa/stötta barnen
med deras särskilda
behov
Åtgärdsprogram
Rektor
Bo Österberg.
Pedagogerna i
förskoleklassen.
Pedagogerna i
förskoleklassen.
Vid behov
Resursteamet
Specialpedagog
på skolan
Skolsköterska
Ett kort
informationsmöte
inför
skolstart
samt ett
möte där
vi
beskriver
mål och
arbetssätt.
En
gång/mån
ad.
Protokoll från
Skolrådet.
Kvalitetsredovisning
av läsåret.
Kontinuerligt
under läsåret
för att
informera
föräldrar.
Utvärdering
av åtgärdsprogram.
Utvecklingssamtal två
gånger/läs
år.
Vid
behov.
Kontinuerliga
möten om
behov har
uppstått.
46
Normer och värden - utifrån Lgr 11 och tjänstegarantin för Nyköpings kommun.
Mål
Arbetssätt
Pedagoger
Tid
Uppföljning
Utvärdering
Barnen ska bli
bemötta med
respekt för sin
person och sitt
arbete
Vi arbetar aktivt med
Förskoleklassens
regler
Pedagogerna i
förskoleklassen
är förebilder.
Dagligen
Utvecklingssamtal
Kvalitetsredovisning
Pedagogerna i
förskoleklassen
Dagligen
Varje barn har
rätt till
utveckling och
lärande utifrån
sina
förutsättningar
och behov
Motverka
förtryck och
kränkande
behandling
Vi har ett
uppmuntrande och
belönande arbetssätt
Vi vill stimulera och
behålla barnens lust
att lära
Vi är lyhörda för
barnens olika lärstilar
och erbjuder olika
metoder
Samtal, enskilt och i
grupp
Rollspel
Föräldrakontakt
Konsekvenstrappa
Informera eleverna
om skolans
Mobbningsplan och
likabehandlingsplan.
Resursteamet
Under
arbetets
gång
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal
Kvalitetsredovisning
Kartläggning
av läs- och
skrivutvecklingen
Pedagogerna i
förskoleklassen
Dagligen
eller vid
behov
FN-dagen
Vid behov
Vid behov
47
Matematik
Mål
Arbetssätt
Pedagoger
Tid
Uppföljning
Utvärdering
Vi vill lägga
grunden till
vad
matematik
är enligt
nedanstående:
Problemlösning
Vi använder
följande
arbetssätt:
Vi använder
oss av olika
konkreta lekar
och övningar
Pedagogerna
i förskoleklassen
Vi arbetar
kontinuerligt
med
matematikundervisning
under läsåret.
Vi följer dagligen upp
barnens förståelse efter
varje arbetsmoment
Kvalitetsredovisning
Sortera och
klassificera.
Mönster
Geometri
Tal och
räkning
Mätning,
längd, vikt,
volym, area
och tid.
Vi pratar
matematik där
barnen delger
sina tankar
och lösningar
Barnen får
använda och
lära sig av
konkret
matematikmaterial
Barnen får
dokumentera sina
uppgifter
Vi informerar
föräldrarna via
veckobrevet
Kunskapsintervjuer av
eleverna inför
utvecklingssamtalet
Utvecklingssamtal
Barnen får
arbeta
tillsammans i
mindre och
större grupper
Vi använder
oss av
tärningar och
spel
Barnen får
dokumentera
sina uppgifter
Vi använder
oss av ett
experimentera
nde arbetssätt
48
Idrott och hälsa
Mål
Arbetssätt
Pedagoger
Tid
Uppföljning
Utvärdering
Barnen ska
lära sig att
självständigt
byta om och
duscha
Vi skapar
förutsättninga
r för
koncentration
och tid
Pedagogerna i
förskoleklassen
En gång i veckan,
vid inomhusgymnastik
Kontinuerlig
uppföljning efter
varje lektion.
Kvalitetsredovisning.
En gång i veckan,
vid inomhusgymnastik
Kontinuerlig
uppföljning efter
varje lektion.
Kvalitetsredovisning.
En gång i veckan,
vid inomhusgymnastik
Kontinuerlig
uppföljning efter
varje lektion.
Kvalitetsredovisning.
En gång i veckan,
vid inomhusgymnastik
Kontinuerlig
uppföljning efter
varje lektion.
Kvalitetsredovisning.
Vi vill skapa
Vi-känsla i
gruppen
Vi vill
utveckla
barnens
koordination,
grovmotorik
och balans
Vi vill lära
barnen att
slappna av en
stund efter
lektionen
Pedagogerna i
Vi tränar
förskoleklassen
barngruppen i
att samarbeta
genom olika
gruppstärkand
e lekar. Här
tränar vi
också
samförstånd,
turtagning och
barnens
empatiska
förmåga
Pedagogerna i
förskoleklassen
Vi tränar det
genom olika
övningar och
rörelser. Vi
använder oss
av redskap,
bollar, musik,
ärtpåsar,
rockringar
Pedagogerna i
mm
förskoleklassen
Avslappnings
övningar eller
musik.
Lära sig
skillnaden på
spända och
avslappnade
muskler
49
Natur och miljö
Mål
Arbetssätt
Pedagoger
Tid
Vi vill lära
barnen se
årstidernas
växlingar
Barnen får lära
sig namnen på
månader och
årstider
Pedagogerna i
förskoleklassen
Barnen ska få
kunskaper
om våra
vanligaste
växter och
djur
Vi berättar och
visar vad som
sker ute i naturen.
Barnen får ofta en
uppgift och
dokumentera i sin
Naturbok
En gång Kontinuerlig
i veckan uppföljning efter
har vi
varje lektion
naturlektioner
Vi skriver och
berättar i
veckobrevet till
föräldrarna
Barnen ska få
möjlighet att
uppleva och
uppskatta
naturen
Vi förmedlar en
god känsla under
våra Naturlektioner
Pedagogerna i
förskoleklassen
Få förståelse
för vårt
miljöarv och
bli insatta i
ämnet
”Hållbar
utveckling”
Vi sopsorterar
och har kompost
på skolan
Vi lär barnen att
inte slänga skräp
ute i naturen när
de har ätit sin
matsäck
Pedagogerna i
förskoleklassen
Pedagogerna i
förskoleklassen
Uppföljning
Utvärdering
Kvalitetsredovisning
Barnen får rita
och skriva i sin
Naturbok när vi
kommer tillbaka
50
Svenska
Mål
Arbetssätt
Pedagoger
Tid
Uppföljning
Utvärdering
Barnen ska få
öva urtagning
i olika
samtalssituationer
Uppmuntra till
samtal och lek i
större grupper
Regler för samtal
Pedagogerna i
förskoleklassen
Dagligen
Utvecklingssamtal
Kvalitetsredovisning
Förmåga att
lyssna till
den som
pratar och
återberätta i
olika
situationer
Samtalsregler.
Träning i att
lyssna i en stor
grupp
Övning i att
lyssna på sagor i
kapitelböcker.
Återberätta och
redovisa olika
händelser i grupp
Boksamtal
Pedagogerna i
förskoleklassen
Dagligen
Utvecklingssamtal
God
Läsutveckling
Kvalitetsredovisning
Att bli
språkligt och
fonologiskt
medveten
Olika språklekar i
grupp enligt
Bornholmsmodellen
Trullematerialet
använder vi som
ett hjälpmedel
Pedagogerna i
förskoleklassen
Barnen ska få Kunna skriva sitt
utveckla sin
namn. Skriva av
skriftliga och och härma en text
fonologiska
medvetenhet
Pedagogerna i
förskoleklassen
Få förståelse
för
bokstävernas
fonem/ljud
Pedagogerna i
förskoleklassen
Bornholmsmodellen.
Olika språklekar
Trullematerialet
Dagligen
Utvecklingssamtal
God
Läsutveckling
Dagligen
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning
Utvecklingssamtal
God
skrivutveckling
Dagligen
Kvalitetsredovisning
Utvecklingssamtal
God
skrivutveckling
51
11. Bilagor
11.1 Krishanteringsplan
Personalen på Östra skolans krishanteringsplan vid olyckor/kris där skolans elever eller
personal finns med
1.
2.
Den som är med vid tillfället eller får besked om det inträffade informerar
skolledningen, vid behov även föräldrar eller anhöriga.
Skolledningen samlar krisgruppen som består av:
Rektor: Bo Österberg
Skolsköterska: Marior Svensson
Åsa Kjellberg
Yvonne Hedman
Camila Holmberg
Owe Holmberg
0155-24 78 41, 073-773 70 48
0155-24 78 45, 24 88 65
hem: 0155-219753
0155-247852
0155-247843
0155-247851
0155-247843
3.
Krisgruppen beslutar om fortsatta insatser och åtgärder. Krisgruppen gör en bedömning
av vilka övriga kontakter som skall tas. Dessa är:
Central skolledning
Resursteamet
POSOM
BUP
Alla Helgona kyrka
Socialtjänsten
Nyköpings lasarett
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
0155-24 80 00 (växeln)
0155-24 80 50
Kontaktas genom Resursteamet
0155-24 56 00
0155-751 00
0155-24 80 00 (växeln)
0155-24 54 00
Personalen samlas för information och beslutar om fortsatt handläggning.
Ansvarig: Skolledningen.
All kontakt med massmedia hänvisas till rektor.
Information till respektive klass ges av undervisande lärare. Vid svårare fall ges
informationen av klassföreståndaren. Två vuxna deltar om möjligt.
Det ordnas för berörda elever, klasser och lärare, samtalsrum, mat, ändring av
schemat,
frigörande av personal mm. En generös och hjälpande hållning skall visas mot berörda.
Klassföreståndaren i berörd klass måste vara informerad om vilken situation klassens
elever går hem till efter skoldagens slut. Eleverna informeras om telefonnummer, där
man kan nå krisgruppen.
Vid dödsfall hissas flaggan för att sedan halas till halvstång.
Skolledningen samlar berörd personal efter skoldagens slut för utvärdering och / eller
eventuellt hjälp och stöd från stödpersoner.
Krisgruppen ansvarar för att det vid behov finns möjlighet att stödpersoner är
tillgängliga för samtal ett antal dagar.
52
11.2 Allas rätt till kunskap
Handlingsplan reviderad ht 2011, Resursteamet
Detta dokument är en handlingsplan för personal inom skolan i Nyköpings kommun.
Handlingsplanen är framtagen för att underlätta, ge vägledning och rutiner i arbetet med att ge
varje elev det stöd de har behov av för att uppnå bästa möjliga kunskapsutveckling och
personliga utveckling.
Varje skola ska ha en elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och
hälsofrämjande.
I varje verksamhet i Nyköping finns en lokal elevhälsa, organiserad utifrån de lokala
förutsättningarna. Rektor är ansvarig för att ett professionellt elevhälsoarbete bedrivs.
Resursteamet(RT) är kommunens centrala elevhälsa. På RT finns specialpedagogisk,
medicinsk, psykologisk och psykosocial kompetens. Denna nivå träder in när det lokala
elevhälsoarbetet inte räcker till för att nå önskad måluppfyllelse.
Skolan har möjlighet att bjuda in representant från RT till sina lokala elevhälsomöten, för att
samråda kring åtgärder för elever.
Att vara närvarande i skolan är en av de främsta hälsofaktorerna för våra elever. Eleverna har
också skolplikt och skall delta i skolans verksamhet om inte giltiga skäl för frånvaro finns.
Samtliga anställda i skolan ska därför vara mycket uppmärksamma på elever som uteblir från
undervisningen och arbeta aktivt för att motverka frånvaro. När elever är frånvarande ska
vårdnadshavare underrättas samma dag.
Vår rutin för hantering av frånvaroproblematik innebär att skolan alltid tar kontakt med RT
när en elev har mer är 20 % frånvaro under en månad. Även ströfrånvaro ska uppmärksammas
så att vi vid behov kan sätta in stödåtgärder i ett tidigt skede. Vi arbetar sedan tillsammans
med att hitta strategier för att hjälpa eleven och att vid behov samverka med andra aktörer
såsom socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatrin.
FÖR ARBETET MED SÄRSKILT STÖD
Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska
detta anmälas till rektor. Även om eleven uppvisar andra svårigheter ska detta anmälas till
rektor. Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.
Utredning på skolnivå:
Skolans utredning kan vara mer eller mindre omfattande men den ska alltid vara skriftlig.
Utredningen ska göras skyndsamt och i samarbete med elev och vårdnadshavare. Man ska ta
hänsyn till hur omständigheterna på skol-, grupp- och individnivå påverkar eleven. Elevens
hemsituation och egna psykiska och fysiska mående kan påverka hur det pedagogiska stödet
ska utformas.
I den pedagogiska utredningen kan utredaren använda underlag som skriftliga omdömen,
nationella prov, IUP, formativa och summativa bedömningar samt observationer för att få en
allsidig bild av elevens förmågor. Se vidare checklista, 13.1 och 13.2
Om utredningen visar ett behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram, (ÅP), 13.3 upprättas
av rektor utsedd pedagog tillsammans med elev och vårdnadshavare. Rektor beslutar om ÅP
ska upprättas eller inte, rektor beslutar även vilka insatser ÅP ska innehålla.
ÅP utvärderas regelbundet, nya konkreta åtgärder för att nå målen sätts upp tills målet är
53
uppnått. Målen ska vara SMART:a, dvs. specifika, mätbara, accepterade, realistiska och
tidsatta.
När stöd önskas av RT:
1. Inlämnas uppdrag kring enskilda individer av rektor i samråd med vårdnadshavare.
2. Uppdrag på gruppnivå, som handledning, konsultation, föreläsning, utbildning, mm
inlämnas
av rektor.
Uppdrag till RT kan vara anonyma, barnets namn är oviktigt om vi ska jobba med
förändringar
på grupp eller organisationsnivå.
Utredning på central nivå:
Bygger på ovanstående lokala utredning och, kompletteras utifrån frågeställning och behov
med
tester, observationer och teamets bedömning.
Särskild undervisningsgrupp
Huvudspåret är inkludering men om rektor anser att det finns särskilda skäl för en elev att få
sitt stöd i en mindre grupp på skolan, särskild undervisningsgrupp, ska rektor samråda med
RT innan beslut tas. RT ska också medverka vid bedömning av vilka elever som har behov av
placering på de särskilda undervisningsgrupperna Galaxen, Aspbergergruppen och Nätet.
Ansvarig rektor beslutar om platsfördelningen.
54
Mottagande i grundsärskola
Ansökan om mottagande i grundsärskola hanteras på RT. RT ser till att en medicinsk,
psykologisk, social och specialpedagogisk utredning finns, och samordnar utredandet kring
eleven. I vissa fall kan t ex den psykologiska bedömningen vara gjord på
Habiliteringsverksamheten. Beslutet om mottagande i grundsärskola tas av rektor för
grundsärskola.
11.3 Blankett vid omhändertagande av farliga eller störande föremål
Blanketten finns i utskriftsformat hos skolledningen.
Omhändertaget föremål
Elev:_________________________________i klass______
För kännedom meddelas att__________________________________________________
tagits om hand av personal på skolan den_____/_____- .
Det omhändertagna kan hämtas på skolans expedition efter kontakt med mentor eller
skolledning.
Östra skolan______/______________________________________________
Namn
Återlämnat av (namnteckning)_____________________________datum /
Återtaget av (namnteckning)_______________________________datum
-_
/
-_
Informationstext.
55
Omhändertagande av föremål som tillhör elev
Det är läraren och rektorn som har möjlighet att omhänderta föremål som tillhör eleven. Med
lärare jämställs också förskollärare och fritidspedagoger som är verksamma inom
grundskolan. Annan personal i skolan kan med andra ord inte omhänderta föremål.
Bestämmelsen gäller inte bara i klassrummet utan också föremål som används eller påträffas i
entréer, korridorer och uppehållsrum. Det måste också vara klart vem föremålet tillhör, vilket
kan vara svårt när föremål hittas i allmänna utrymmen. Råder det osäkerhet om vems
föremålet är kan man inte omhänderta det med stöd av bestämmelsen.
Ett omhändertagande av ett föremål får ske i två olika situationer:
1. Om föremålet stör skolverksamheten
2. Om föremålet utgör en fara för säkerheten i skolan
Det är hur föremålet används som är själva grunden för omhändertagandet. En mobiltelefon är
inte störande om den är avstängd och inte används, men om eleven pratar i den eller hanterar
den på något annat sätt (skickar meddelanden, tar foton eller kopplar upp sig på Internet) så
att undervisningen försvåras för både eleven själv, de andra eleverna och läraren, så stör den
skolverksamheten. Det kan också röra sig om leksaker eller andra rätt harmlösa saker, som t
ex pinnar och stenar, som används under lektionen. Ett föremål får inte tas om hand som en
bestraffning. Avgörande för om omhändertagandet ska ske är om verksamheten i skolan störs.
Fara för tryggheten och säkerheten i skolan
När det gäller föremål som är farliga, såsom t ex fyrverkerier och kemikalier spelar det
däremot ingen roll hur de används. Om de så bara ligger på elevens bänk får läraren
omhänderta och behålla dem tills föräldrarna har underrättats. Detta gäller också föremål som
är skadliga för eleven som t ex narkotika och alkohol. När det gäller innehav av föremål som
strider mot annan lagstiftning, t ex vapen och narkotika, bör dessa naturligtvis omhändertas. I
dessa fall anmäler man skyndsamt omhändertagandet till polisen som så snart som möjligt ska
pröva frågan om föremålet ska tas i beslag. Till dess får skolans omhändertagande bestå. Det
är rektor, eller den person som rektor delegerar det till, som har ansvar för att en anmälan till
polisen görs.
11.4 Hållbar utveckling
Skolan är en del av samhället så när samhället ändras, påverkas också skolan. Hållbar
utveckling skall genomsyra våra verksamheter i så motto att alla efter bästa förmåga har ett
hållbart samhälle för ögonen vid all kontakt med våra elever.
Genom elevdelaktighet i våra olika råd får eleverna lära sig ännu mer om demokratiska
processer. I attitydundersökningen visar eleverna hur de uppfattar de vuxnas roll och sin egen.
Hälsofrågor och miljöarbetet. Skolsköterskan har hälsosamtal och pratar om bra och rätt kost
Etiska samtal ingår i veckans aktiviteter för klasserna. Självutvärdering och vikten av sådan
prioriteras och hanteras av läraren. Underlag och stöd tas fram i arbetslaget.
Undervisningen ska lyfta fram de demokratiska processerna och uppmuntra kritiskt tänkande.
Alla ämnen i skolan ska behandla hållbar utveckling.
”Syftet med undervisningen är att eleverna ska kunna och vilja delta i
den demokratiska debatten kring vårt sätt att utnyttja naturen, men också
medvetet utveckla en livsstil grundat på ett miljöetiskt förhållningssätt”.
s. 170 i Sandell, Öhman och Östmans bok Miljödidaktik.
56
11.5 Skollagen
Sammanfattning av lagens 29 kapitel. Kapitlen är klickbara om du öppnar denna arbetsplan i
datorn.

Inledande bestämmelser, kapitel 1
Dessa handlar bland annat om övergripande mål för utbildningen, utbildningens syfte
och utformning, allas rätt till lika tillgång till utbildning samt rätten till en likvärdig
utbildning.
Kapitel 1 (pdf 138 kB)

Huvudmän och ansvarsfördelning, kapitel 2
I detta kapitel regleras vilka som kan vara huvudmän inom skolväsendet och vilket
ansvar huvudmannen har för utbildningen. Därutöver finns regler om rektor,
förskolechef och lärare. Även frågor om elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt
skolbibliotek regleras i detta kapitel.
Kapitel 2 (pdf 144 kB)

Barns och elevers utveckling mot målen, kapitel 3
Kapitlet innehåller bland annat grundläggande bestämmelser om särskilt stöd samt
betyg.
Kapitel 3 (pdf 130 kB)

Kvalitet och inflytande, kapitel 4
I detta kapitel regleras det systematiska kvalitetsarbetet samt inflytande och annat
samråd med barn, elever och vårdnadshavare.
Kapitel 4 (pdf 123 kB)

Trygghet och studiero, kapitel 5
Kapitlet innehåller bestämmelser om arbetsmiljö, rektorns och lärarens allmänna
befogenheter att vidta åtgärder samt utrymmet för disciplinära åtgärder.
Kapitel 5 (pdf 132 kB)
57

Åtgärder mot kränkande behandling, kapitel 6
Detta kapitel innehåller bland annat bestämmelser om förbud mot och skyldighet att
anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Kapitel 6 (pdf 127 kB)

Skolplikt och rätt till utbildning, kapitel 7
I detta kapitel finns bland annat bestämmelser om hur skolplikten fullgörs, när
skolplikten börjar och slutar, rätten till utbildning utöver skolplikten samt ansvaret för
att skolplikten fullgörs.
Kapitel 7 (pdf 131 kB)

Förskola, förskoleklass och de obligatoriska Skolformerna, kapitel 8-13
Kapitlen om skolformerna inleds med förskolan (8). De följande kapitlen innehåller
bestämmelser om förskoleklassen (9), grundskolan (10), grundsärskolan (11),
specialskolan (12) och sameskolan (13). I dessa kapitel finns bestämmelser om
innehållet i utbildningen för de olika skolformerna. Kapitel 8-13 (pdf 225 kB)

Fritidshemmet, kapitel 14
Fritidshemmet är inte en egen skolform utan kompletterar utbildningen i
förskoleklassen samt de skolformer där skolplikten kan fullgöras. Kapitlet innehåller
bestämmelser om utbildningen i fritidshemmet.
Kapitel 14 (pdf 126 kB)

Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering,
kapitel 26
Detta kapitel innehåller bestämmelser om Statens skolinspektions och kommunernas
tillsyn och de sanktionsåtgärder som myndigheterna ska kunna vidta. Vidare
innehåller kapitlet även bestämmelser om Skolinspektionens kvalitetsgranskning och
Statens skolverks nationella uppföljning och utvärdering.
Kapitel 26 (pdf 132 kB)

Skolväsendets överklagandenämnd, kapitel 27
Detta kapitel innehåller bestämmelser om Skolväsendets överklagandenämnd, dess
sammansättning och hur förhandling hos nämnden ska gå till.
58
Kapitel 27 (pdf 122 kB)

Överklagande, kapitel 28
Kapitlet innehåller bestämmelser om vilka beslut som ska få överklagas. Den första
delen behandlar de beslut som ska få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,
medan den andra delen behandlar de beslut som ska få överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd.
Kapitel 28 (pdf 130 kB)

Övriga bestämmelser, kapitel 29
I kapitlet regleras till exempel rätten till utbildning för barn och elever som inte räknas
som bosatta i landet, talerätt, tystnadsplikt för personal i verksamheter med enskild
huvudman samt en skyldighet för enskilda huvudmän att överlämna vissa
betygshandlingar till lägeskommunen. I kapitlet finns även vissa bestämmelser om
riksinternatskolor. Därutöver innehåller kapitlet bland annat ett antal bemyndiganden.
Kapitel 29 (pdf 138 kB)
59
12. Tjänstegarantier och internöverenskommelsen mellan politiken och BUK.
60
61
62
13. Blanketter och mallar
Stjärnspelet (under bearbetning)
Så här arbetar vi med detta på Östra
skolan.
Individuell
utvecklings- plan
Ev.
åtgärdsprogram
Pedagogisk
planering
Elevlett
utvecklingssamtal
Miniminivå
för elevinflytande,
ansvar
och delaktighet
Coachande
samtal
Skriftligt
omdöme
Coachande
samtal
Gemensam utvärdering
och bedömning
Redovisning enligt
överenskommelser
63
15.
Timplaner from hösten 2011
Åk 1
Bild
Hkk
Idh
Mu
Sl
Sv/SvA
En
Ma
So
No
Åk 2
Åk 3
Åk 1-3
30
90
45
90
45
440
440
50
180
100
100
200
100
100
Teknik
Språkval
Elev val
Totalt min
45
1020
45
1050
Tim
17,0
17,5
90
45
90
350
100
180
100
100
45
Åk 4
30
0
270
135
90
1230
150
560
300
300
Åk 5
Åk 6
60
60
90
50
80
300
100
160
210
130
90
50
90
250
100
160
210
130
45
1175
45
0
135
3245
90
1270
90
1275
19,6
54
21,2
21,3
60
50
90
45
90
250
100
160
210
130
45
Tot min
Åk 4-6
Åk 1-6
180
210
50
50
270
540
145
280
260
350
800
2030
300
450
480
1040
630
930
390
690
90
1275
45
0
270
3820
90
0
405
7065
21,3
64
118
64